Annons:

Svenske generalmajoren: ”Lämna Ottawaavtalet och köp in truppminor”

Det nya kalla kriget

Publicerad april 16, 2025 – av Redaktionen
Karlis Neretnieks hävdar att dagens personminor inte kan jämföras med de som årligen dödar tusentals civila.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur försvarsministrarna i Polen, Litauen, Lettland och Estland meddelat att de tänker dra sig ur den internationella konvention som förbjuder användande av personminor.

I början av april bekräftade även finska makthavare att man också inleder förberedelser för att dra sig ur Ottawafördraget. Den pensionerade svensk-lettiske generalmajoren Karlis Neretnieks vill nu att Sverige gör detsamma och börjar köpa in ”smarta” truppminor.

– Min åsikt är klar. Vi ska göra som finländarna, gå ur Ottawaavtalet, och skaffa oss truppminor, deklarerar Neretnieks, som också tidigare varit rektor på Försvarshögskolan.

Han förklarar att det inom militärpakten Nato finns en plan där den svenska armén snabbt ska kunna ta sig till Finland och bilda gemensamma försvarsstyrkor tillsammans med finländska soldater i händelse av ett eventuellt ryskt angrepp. I ett sådant scenario måste de båda ländernas arméer ha snarlika regelverk, argumenterar han.

Annons:

– Hur ska vi göra när svenska chefer ska föra befäl över finska förband? Ska en svensk chef säga åt en finsk att du får inte använda truppminor, för att du lyder under svenskt befäl? Så fungerar det inte i verkligheten.

Dödar tusentals årligen

Finlands försvarsminister, Antti Häkkänen, bedyrar att ”minorna endast är avsedda för krig” och ”inte kommer att strös ut i naturen”. Genom åren har dock personminor vållat enormt civilt lidande – och bara under 2021 uppskattas 5500 personer ha dödats av dem – varav många var barn.

Miljontals oförstörda personminor finns fortfarande utplacerade i tidigare krigszoner runtom i världen – och kan när som helst detonera när någon råkar trampa på dem. Detta är också ett av de primära skälen till att cirka 160 av världens länder förbundit sig att sluta lagra, producera eller använda vapentypen.

Neretnieks argumenterar dock för att dagens moderna personminor kan slås på och av genom fjärrstyrning - och han betonar att vissa modeller slutar fungera efter en viss tid.

– Skälen till att ta bort minorna var ju att de ofta låg kvar efter att striderna var slut. Då var de farliga för barn, bönder och alla som gick omkring i terrängen... Jag förespråkar att vi ska frångå Ottawaavtalet och skaffa såna här truppminor med autodestruktion, fortsätter han.

"Var alldeles för entusiastiska"

Sverige undertecknade konventionen 1998, året efter att den togs fram, men generalmajoren menar att det var ett stort misstag.

– Jag tyckte att vi var alldeles för entusiastiska för ett förbud när det var som mest diskussioner där 1996–1997. Det var ju helt uppenbart att ryssarna inte hade för avsikt att skriva på något sådant, slår han fast.

Det kan noteras att det inte bara är Ryssland som valt att inte skriva under konventionen. Militära stormakter som USA och Kina har hittills också vägrat att underteckna Ottawafördraget, och samma sak gäller exempelvis Israel, Indien, Iran och både Nord- och Sydkorea.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finsk region förlorar miljonbelopp i intäkter efter gränsstängning mot Ryssland

Det nya kalla kriget

Publicerad november 5, 2025 – av Jan Sundstedt
Gränsövergången mellan Ryssland (Svetogorsk) och Finland (Imatra)

Den finska regionen Sydkarelen har drabbats hårt ekonomiskt sedan Finland stängde sin gräns mot Ryssland i slutet av 2023. Turismintäkterna har minskat med omkring en miljon euro per dag och hotell, restauranger och butiker står tomma.

Sydkarelen ligger närmare Sankt Petersburg än Helsingfors och har under decennier haft omfattande ekonomiska förbindelser med Ryssland.

Regionens ekonomi har byggt på gränsöverskridande turism, shopping, timmerhandel och lokala jobb inom skogsindustrin.

Finlands beslut att stänga den 1 430 kilometer långa landgränsen mot Ryssland motiverades med att Moskva anklagades för att medvetet ha skapat en ökad migrantström från Afrika och Mellanöstern till Finland. Moskva har i sin tur avfärdat anklagelserna som "helt grundlösa".

Annons:

Drabbar lokala företag

Hotell, restauranger och butiker i regionen står nu till stor del tomma, rapporterar Bloomberg.

Ryska kunder frågade varför vi inte kunde hålla öppet dygnet runt. De köpte kläder i stora mängder – mestadels det senaste modet och bling – men till och med vinterrockar var slutsålda tidigt i augusti, berättar Sari Tukiainen som driver en butik i Imatra.

På grund av den minskade försäljningen planerar Tukiainen att stänga butiken i slutet av året. Arbetslösheten i Imatra har samtidigt stigit till 15 procent, den högsta i Finland, eftersom fabriker och stålverk har minskat personalstyrkan.

Historiskt har Finland haft en komplex relation till Ryssland. Landet var en del av det ryska imperiet i drygt ett sekel, och trots två krig med Sovjetunionen under andra världskriget upprätthölls en vänskaplig relation under det kalla kriget.

Efter att kriget i Ukraina eskalerade 2022 införde Finland tidigt sanktioner mot Moskva. Landet övergav också sin långvariga neutralitet genom att ansluta sig till den amerikanskt ledda militärpakten Nato, ett steg som ytterligare förändrat den ekonomiska och politiska dynamiken i regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.