Insändarsidan

Annons:

”Efter DCA: Öppet brev till sverigedemokratiska gräsrötter”

Det nya kalla kriget

DCA-avtalet är den största politiska skandalen efter andra världskriget som innebär att främmande makt nu får ha militära baser på svensk mark. SD har bidragit till detta. Det skriver Björn Backengård.

Uppdaterad oktober 9, 2024, Publicerad oktober 8, 2024

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Om SD hade röstat nej till DCA hade frågan blivit bordlagd, och svenska folket hade fått tid att sätta sig in i frågan. Riksdagsledamöter var informerade. 7 juni fanns i Svenska Dagbladet artikeln Vänta med beslut om amerikanska baser, och de fick mejl med tips om artikeln.

Här kan man se från Riksdagens omröstning. Rulla ned en bit så ser du en lista med hur varje person röstade.

Vad innebär DCA?

DCA har ingenting med Nato-medlemskapet att göra utan är endast ett militärt avtal mellan USA och Sverige. Avtalet är på tio år vilket innebär att USA får ha sjutton militära baser i Sverige där de också får lagra krigsmateriel. Deras flygplan, fartyg och fordon får röra sig fritt i landet. Inga garantier finns mot att kärnvapen placeras i Sverige.

Arbetet med avtalet påbörjades av den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist och slutfördes av nuvarande Pål Jonson. Meningen med DCA är att USA planerar krig mot Ryssland, och de vill kunna angripa Ryssland från Sverige. USA kan angripa med flyg eller missiler. De slipper angripa från sitt eget land, och svar från Ryssland drabbar Sverige. Sverige dras då in i USA:s krig mot Ryssland. Denna plan från USA är djävulsk, och tyvärr finns det personer här i Sverige som har hjälpt till med den.

Annons:

Läs avtalet här med en del kommentarer.

Svar om opinionsundersökning

Sveriges Fredsråd lät göra en opinionsundersökning. Där ställdes frågan: Anser du att främmande makt ska få placera militär- och krigsmaterial på svenska militärbaser utan svensk insyn? 84 procent svarade Nej.

Sverigedemokraterna centralt upplystes om opinionsundersökningen, och då kom följande svar:

"Hej

 ... utgångspunkten är att all verksamhet sker med respekt för svensk suveränitet ... [Om valda delar i avtalet. Ekonomi, juridik, baser, kärnvapen.] ... den kraftigt försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde har påkallat en omvärdering av vår utrikes- och försvarspolitik.
Med vänliga hälsningar,

[Förnamn]
Informationsassistent"

Om svensk suveränitet. Den avskaffas i avtalets punkt 7.3. Också punkt 11.1 avskaffar svensk suveränitet: ”[Amerikanska] luftfartyg, fartyg och fordon får inte bordas eller kontrolleras utan Förenta staternas samtycke.

Om försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen. Det står ingenting i avtalet om hjälp från USA. Med amerikanska attacker härifrån blir i stället den säkerhetspolitiska utvecklingen mycket sämre för oss.

Hela svaret från SD kan läsas här. Det har troligen skrivits av inflytelserika personer i partiets topp, och det är fegt att de inte undertecknar med sina namn.

Om brott mot Sveriges säkerhet

Människorättsorganisationen Accoun gjorde 13 december 2023 och 9 juni 2024 polisanmälan om hur DCA hade kommit till. Anmälningarna har hittills inte lett någonvart, men de innehåller värdefullt material för det fortsatta arbetet mot DCA. I anmälan gjorde de oss uppmärksamma på Brottsbalkens bestämmelser Om brott mot Sveriges säkerhet.

DCA-anhängarna försöker bluffa

DCA-anhängarna påstår att Ryssland hotar omgivningen. De nämner Ukraina, Krim och Georgien och påstår sedan att därför behövs amerikanska militärbaser i Sverige.

Kriget i Ukraina började 2014 med statskuppen i Kiev. Därefter rustade den nya regimen, och den bombarderade i flera år den egna befolkningen i östra Ukraina. I december 2021 lämnade Ryssland till USA och Nato förslag om överenskommelser i säkerhetsfrågor men fick Nej. 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina. I mars fanns ett fredsavtal som Nato stoppade.

Krim anslöts 1954 till Ukraina. 2014 ansökte man, efter folkomröstning, om att få bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan och skyddade därmed rysk befolkning, och de hindrade att deras marinbas vid Svarta havet skulle kunna hamna hos Nato.

Kriget i Georgien i augusti 2008 var ingen rysk aggression. Se svenska Wikipedia.

Det är Nato som under många år har pressat mot Ryssland och förberett krig i Ukraina, detta som en del av Natos planer på att angripa Ryssland. Det är kortfattat den stora bilden.

SD:s stadgar

Vi läser i SD:s stadgar, Kap 1, Allmänna stadgar, § 1 Syfte och mål:

"Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn ... Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella
identitet ... Vi bejakar ... bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen."

Kan verkligen ett nationalistiskt parti tillåta att främmande makt skaffar sig militära baser på svensk mark?

Medlemmars makt i partiet

SD:s gräsrötter kan ordna så att extra Landsdagar sammankallas för att byta ut de personer i toppen som har ansvar för att SD röstade för avtalet DCA.

Vidare. Hösten 2026 är det val till Riksdagen. Partiets kandidater och därmed valsedlar lär bestämmas 2025 eller i början av 2026. Ordna då så att de som röstade för DCA-avtalet hamnar så långt ned på valsedlarna att de inte kommer in i Riksdagen igen.

Samarbeten viktigt

Meningen med DCA är alltså att USA vill kunna angripa Ryssland från svensk mark, och därmed är avtalet oerhört farligt för oss. Därför måste vi söka samarbeten på alla möjliga sätt för att avsluta avtalet, helst före gränsen tio år. Nato-vänner och Nato-motståndare måste samarbeta. De flesta Nato-vänner är fredliga, men de har tyvärr inte satt sig in i Natos krigiska natur. De kan hjälpa till mot DCA.

Ett förnyat parti SD bör i frågan om DCA söka samarbete med V och MP och tillämpa något som kallas enhetsfront. Det betyder att även om man står långt ifrån varandra politiskt så kan en viss fråga vara så viktig att man i just den frågan samarbetar för att uppnå resultat.

Alla vägar måste prövas. Det går motionera i Riksdagen om att Justitiekanslern och Konstitutionsutskottet ska pröva hur avtalet tillkom, och göra detta i skenet av Brottsbalken kapitel 19, och att så länge prövningen pågår ska avtalet inte gälla.

I Brottsbalken kapitel 19:3 står:
"Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller annars bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller annars sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, döms för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid."

Allvarliga saker detta.

Vår tid är dramatisk, och ett förnyat parti SD kan göra skillnad för Sverige.

 

Björn Backengård,
Hisings Backa

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

"Internationellt vatten  –  punkt slut"

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat "synnerligen stor" ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

"Skuggflotta" – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas "den ryska skuggflottan" placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen "skuggfartyg" eller "skuggflotta" används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.