Naturen ökar vårt psykiska välbefinnande

Att vistas i naturen kan öka det psykiska välbefinnandet genom autenticitet och självkänsla, visar forskning från Kina och USA. Studieförfattarna menar att naturen kan ha inverkan på livstillfredsställelse, mening och även ge minskad ångest och stress.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 juli 2024.

Den så kallade biophiliahypotesen pekar mot att människor har en medfödd samhörighet med den naturliga världen. Enligt denna hypotes har människans evolutionära bakgrund i naturliga miljöer gjort att man även idag finner tröst och tillfredsställelse i naturen, vilket också skulle innebära att den som inte har kontakt med naturen istället får ett sämre välbefinnande. Forskare vid University of Southampton, Zhejiang Gongshang University och University of Oklahoma har tittat på förhållandet mellan den naturliga världen och människans psykologiska tillstånd, särskilt hur vistelse i naturen kan få människan att känna sig mer äkta och sann mot sig själv.

Kärnan i forskningen, som gjordes i tolv studier, handlar om begreppet autenticitet, en term humanistiska psykologer definierar som uttryck för beteenden som är i linje med ens sanna jag. Det kan exempelvis handla om att vara medveten om sina känslor och övertygelser, även när de är motsägelsefulla, samt även agera med sina värderingar och behov snarare än att anpassa sig efter yttre påverkan.

Samband mellan natur och autenticitet

I den första studien använde man en webbundersökning där över 10 000 deltagare rekryterades via en kinesisk plattform. Syftet var att preliminärt testa hypotesen att ett ökat naturintresse var förknippat med högre nivåer av autenticitet, där deltagarna fick svara på olika frågor. Resultaten visade ett positivt samband mellan naturanknytning, engagemang i naturrelaterade aktiviteter och autenticitet, något som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

I nästa studie byggde man vidare på resultaten där 270 kinesiska deltagare studerades i antingen naturliga miljöer, som exempelvis parker, eller urbana miljöer som exempelvis torg. Enligt forskarna gjorde detta det möjligt att göra en "ekologisk bedömning" av hur miljön påverkar autenticitet. Resultaten blev i linje med den förstas studien där individer i naturliga miljöer rapporterades ha högre nivåer av autenticitet, jämfört med dem i stadsmiljöer.

Den tredje studien bestod av ett fältexperiment med 322 studenter, där man direkt undersökte om exponering för naturen ökade autenticiteten och även mekanismerna bakom denna effekt. Forskarna fokuserade även på tillfredsställelsen av grundläggande psykologiska behov som självständighet, kompetens och samhörighet.

Deltagarna placerades slumpmässigt i antingen en natur- eller stadsmiljö och fick sedan observera sin omgivning innan de genomförde mätningar av både grundläggande psykologiska behov och autenticitet. Även här visade det sig att det fanns ett samband mellan natur, autenticitet och självständighet.

Självkänsla en stark förmedlare

Andra studier tittade även på faktorer som positiv påverkan, självkänsla och mindfulness som möjliga mekanismer genom vilka naturen påverkar autenticitet. I undersökningar, som gjordes både i laboratoriemiljöer och genom digital naturexponering, upptäckte man bland annat att självkänsla genomgående var den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på autenticitet. I andra studier fick deltagare delta i en månadslång naturrelaterad aktivitet, som bland annat växtodling, och deras erfarenheter jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Detta gjorde det möjligt att observera förändringar i autenticitet och psykologiskt välbefinnande över tid, vilket gav övertygande bevis för de långsiktiga fördelarna med naturengagemang för psykologisk hälsa och den förmedlande rollen av autenticitet, enligt forskarna.

I alla tolv studier som gjordes fann man bevis för att naturen har en positiv inverkan på psykologisk autenticitet. Vidare visade sig kopplingen mellan natur och autenticitet förmedlas genom flera olika mekanismer, inklusive tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, särskilt självständighet, samt genom positiv påverkan, självkänsla och sinnesro.