Annons:
Ur arkivet

Naturen ökar vårt psykiska välbefinnande

Publicerad 21 juli 2024 · Återpublicerad 29 juni 2026 – av Redaktionen
Att vara ute i naturen har många positiva hälsoeffekter.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Att vistas i naturen kan öka det psykiska välbefinnandet genom autenticitet och självkänsla, visar forskning från Kina och USA. Studieförfattarna menar att naturen kan ha inverkan på livstillfredsställelse, mening och även ge minskad ångest och stress.



Den så kallade biophiliahypotesen pekar mot att människor har en medfödd samhörighet med den naturliga världen. Enligt denna hypotes har människans evolutionära bakgrund i naturliga miljöer gjort att man även idag finner tröst och tillfredsställelse i naturen, vilket också skulle innebära att den som inte har kontakt med naturen istället får ett sämre välbefinnande. Forskare vid University of Southampton, Zhejiang Gongshang University och University of Oklahoma har tittat på förhållandet mellan den naturliga världen och människans psykologiska tillstånd, särskilt hur vistelse i naturen kan få människan att känna sig mer äkta och sann mot sig själv.

Kärnan i forskningen, som gjordes i tolv studier, handlar om begreppet autenticitet, en term humanistiska psykologer definierar som uttryck för beteenden som är i linje med ens sanna jag. Det kan exempelvis handla om att vara medveten om sina känslor och övertygelser, även när de är motsägelsefulla, samt även agera med sina värderingar och behov snarare än att anpassa sig efter yttre påverkan.

Samband mellan natur och autenticitet

I den första studien använde man en webbundersökning där över 10 000 deltagare rekryterades via en kinesisk plattform. Syftet var att preliminärt testa hypotesen att ett ökat naturintresse var förknippat med högre nivåer av autenticitet, där deltagarna fick svara på olika frågor. Resultaten visade ett positivt samband mellan naturanknytning, engagemang i naturrelaterade aktiviteter och autenticitet, något som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

Annons:

I nästa studie byggde man vidare på resultaten där 270 kinesiska deltagare studerades i antingen naturliga miljöer, som exempelvis parker, eller urbana miljöer som exempelvis torg. Enligt forskarna gjorde detta det möjligt att göra en "ekologisk bedömning" av hur miljön påverkar autenticitet. Resultaten blev i linje med den förstas studien där individer i naturliga miljöer rapporterades ha högre nivåer av autenticitet, jämfört med dem i stadsmiljöer.

Den tredje studien bestod av ett fältexperiment med 322 studenter, där man direkt undersökte om exponering för naturen ökade autenticiteten och även mekanismerna bakom denna effekt. Forskarna fokuserade även på tillfredsställelsen av grundläggande psykologiska behov som självständighet, kompetens och samhörighet.

Deltagarna placerades slumpmässigt i antingen en natur- eller stadsmiljö och fick sedan observera sin omgivning innan de genomförde mätningar av både grundläggande psykologiska behov och autenticitet. Även här visade det sig att det fanns ett samband mellan natur, autenticitet och självständighet.

Självkänsla en stark förmedlare

Andra studier tittade även på faktorer som positiv påverkan, självkänsla och mindfulness som möjliga mekanismer genom vilka naturen påverkar autenticitet. I undersökningar, som gjordes både i laboratoriemiljöer och genom digital naturexponering, upptäckte man bland annat att självkänsla genomgående var den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på autenticitet. I andra studier fick deltagare delta i en månadslång naturrelaterad aktivitet, som bland annat växtodling, och deras erfarenheter jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Detta gjorde det möjligt att observera förändringar i autenticitet och psykologiskt välbefinnande över tid, vilket gav övertygande bevis för de långsiktiga fördelarna med naturengagemang för psykologisk hälsa och den förmedlande rollen av autenticitet, enligt forskarna.

I alla tolv studier som gjordes fann man bevis för att naturen har en positiv inverkan på psykologisk autenticitet. Vidare visade sig kopplingen mellan natur och autenticitet förmedlas genom flera olika mekanismer, inklusive tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, särskilt självständighet, samt genom positiv påverkan, självkänsla och sinnesro.

Läsaromröstning

Vilken faktor är enligt forskningen den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på vårt psykiska välbefinnande?

Röstning stängd

Självkänsla 0%
0 röster
Autenticitet 50%
2 röster
Mindfulness 25%
1 röst
Minskad stress 25%
1 röst

4 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad Igår 07:37 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orangutanger räddade undan bränder får friheten tillbaka

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
Räddningspersonal vid en öppen transportbur i skogen till vänster och en orangutang med unge bland gröna grenar till höger.
Åtta orangutanger har flyttats till skyddad skog i västra Kalimantan efter att ha räddats undan bränder och från utsatta livsmiljöer.

Åtta orangutanger som räddats undan skogsbränderna i västra Kalimantan på Borneo har släppts ut i skyddsskogen Batu Nyambu. Samtidigt varnar organisationen YIARI för att skogar som är säkra nog att ta emot dem blir allt färre.

Utsläppet skedde i oktober, skriver International Animal Rescue. Den indonesiska partnerorganisationen YIARI genomförde det tillsammans med naturvårdsmyndigheten BKSDA.

Det är första gången orangutanger som drabbats av årets bränder förs tillbaka till det vilda.

Gruppen består av tre honor med ungar och två unga hanar, alla räddade i september. En hona och hennes unge hade levt i plantager intill en liten skogsdunge, och när elden närmade sig fanns ingen utväg.

Fyra andra djur hittades i kokos- och gummiplantager där elden hade bränt skogen runt dem. Enligt organisationen hade de för lite mat och riskerade konflikter med människor.

Mama Lifa och hennes unge klamrade sig fast vid några akacior på cirka 400 kvadratmeter, omgivna av oljepalmer. Området kunde inte längre föda dem.

Efter hälsokontroller på YIARI:s rehabiliteringscenter bedömdes alla åtta som friska. De beter sig fortfarande som vilda orangutanger.

Skog som aldrig brunnit

Bybor hjälpte till att bära transportburarna. Djuren släpptes ut ett i taget, med cirka 80 meter emellan.

— Det här är ett mycket glädjande ögonblick för oss, eftersom vilda orangutanger ska leva fritt i sin naturliga livsmiljö, inte vara instängda i burar, säger YIARI:s vd Karmele Llano Sánchez.

Batu Nyambu omfattar omkring 23 000 hektar primär och sekundär skog. Enligt organisationen finns där gott om föda, boträd och vattenkällor, och skogen hänger ihop med andra skyddade skogar.

Verksamhetschefen Argitoe Ranting beskriver platsen som fortfarande "ganska säker". Den har hittills aldrig brunnit.

— Många orangutanger har förlorat sin livsmiljö, samtidigt som de skogsområden som är tillräckligt säkra för att ta emot dem blir alltmer begränsade, säger han enligt International Animal Rescue.

Han betonar samtidigt att förflyttning inte är någon slutlig lösning. Så länge bränderna pågår måste räddningen gå hand i hand med skyddet av den skog som finns kvar.

Vid publiceringen uppgav organisationen att BKSDA och YIARI hade räddat 46 orangutanger sedan början av augusti. Många får fortfarande intensivvård för brännskador, undernäring och svår blodbrist.

— Skyddet av livsmiljön kommer alltid att vara högsta prioritet, men så länge deras livsmiljö är hotad är räddning ett av de bästa alternativen vi har för att hjälpa dem att överleva, säger Sánchez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter stoppet – nu får 72 vargar skjutas

Publicerad 16 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två vargar i en skogsglänta.

Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.

Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.

Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.

Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.

Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.

Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad 13 oktober 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.