Annons:

Amerikanske översten: ”Ukraina en kollapsad stat”

Kriget i Ukraina

  • Kriget i Ukraina har varit katastrofalt för ukrainska folket i allmänhet och för ukrainska armén i synnerhet, menar dekorerade amerikanske översten Douglas Macgregor, tidigare rådgivare till Pentagon.
  • Han uppskattar att så många som 400 000 ukrainska soldater dödats i striderna medan Ryssland i sammanhanget haft marginella förluster och nu mobiliserat uppemot en miljon soldater vid fronten.
  • Ansvaret för kriget ligger framförallt på USA menar han och pekar på att kriget med enkelhet kunnat undvikas om man varit villiga att acceptera ett neutralt Ukraina.
Uppdaterad oktober 16, 2023, Publicerad oktober 14, 2023 – av Jan Sundstedt
Överste Douglas MacGregor
Överste Douglas Macgregor i en intervju med Tucker Carlson.

Douglas Macgregor, utbildad vid anrika West Point, är en högt dekorerad numera pensionerad överste som bland annat opererat som ett av de ledande befälen i Gulfkriget och var en av planerarna av Natos bombningskampanj i Jugoslavien 1999. Hans filosofi kring modern krigföring uppges ha påverkat den amerikanska övergripande strategin vid invasionen av Irak 2003 och han har även varit rådgivare till Pentagon. I samband med Ukrainakriget har Macgregor dock framförallt blivit vida känd hos allmänheten för sina detaljerade och frispråkiga analyser, som ger en helt annan bild av förloppet och situationen än den som framställs i medströmsmediers rapportering.

Enligt överstens sammantagna analys härrör konflikten framförallt från en ovilja från västligt håll att acceptera neutralitet för Ukraina, där han bland annat dragit paralleller till Rysslands reaktioner på Ukrainas närmande till Nato med de amerikanska reaktionerna i samband med transporten av sovjetiska missiler till Kuba under Kubakrisen. Initialt ska de ryska invasionsstyrkorna enligt Macgregor ha bestått av en begränsad armé på omkring 40 000 man, en med militära mått mätt modest styrka som var avsedd att chocka Ukraina och landets allierade i Väst i ett sista desperat försök att få dessa att återvända till förhandlingsbordet där man efterlyste neutralitet för Ukraina, självstyre för Donbass-republikerna och ett erkännande av Krims anslutning till Ryssland.

Från första början har Putin och hans rådgivare aldrig varit intresserade av ett krig med Nato eller USA, det är därför man sett en sådan inkrementalism, den långsamt nedmalande rörelsen framåt och defensiva operationer under en lång tid, säger han i samband med en intervju med Tucker Carlson.

Just ett sådant fredsavtal var enligt Israels dåvarande premiärminister Naftali Bennett också mycket nära att komma i hamn i samband med förhandlingarna i Istanbul i mars 2022. Efter press från USA:s och Storbritanniens sida drog Ukraina sig dock ur förhandlingarna i ett sent skede, varpå Ryssland gjorde en strategisk reträtt från Kiev-regionen och inriktade sig på att ta kontroll över merparten av de huvudsakligen ryskspråkiga områdena i sydöst och där etablera försvarslinjer.

Annons:

Om de hade slutit fred i mars eller april 2022 tror jag ryssarna skulle ha behållit mycket lite territorium, antagligen Luhansk och Donetsk, de två så kallade utbrytarrepublikerna och därtill garantier för ett neutralt Ukraina, samt garantier för lika rättigheter inför lagen för ryssar i Ukraina. Det är något som människor inte förstår, det mesta av detta har att göra med övergrepp mot ryssar i Ukraina av den ukrainska regeringen, sammanfattar Macregor och påpekar att regeringen ifråga i praktiken tillsattes av USA efter Majdan-kuppen i landet år 2014.

"En katastrof för Ukraina"

Den betydande ukrainska armén, som till en början enligt vissa uppskattningar var nästan tio gånger så stor som de ryska styrkorna, har sedan dess gått på offensiven på ett enligt Macgregor förödande sätt, alltmedan Ryssland i första hand agerat i ett fördelaktigt försvarsläge och under tiden gradvis mobiliserat uppemot en miljon soldater.

Överste Douglas MacGregor i Israel 2020
Macgregor i samtal med högt uppsatta israeliska militärer, mars 2020. Foto: Share Alike 4.0 International

Sedan krigets början har Nato och den kollektiva västvärlden inklusive Sverige med USA i förarsätet pumpat in militärt bistånd motsvarande biljonbelopp i svenska kronor. Trots detta har den ukrainska armén dock aldrig i praktiken haft en chans, menar Macgregor, där han bedömer att så många som 400 000 ukrainska soldater mist livet i striderna med hänvisning bland annat till analyser av nygrävda gravar på satellitbilder. Samtidigt, menar han, kan de ryska förlusterna uppskattas till blott en bråkdel av Ukrainas - omkring 50 000 dödade i strid.

Denna omänsklighet kan inte nog betonas, eftersom de sår som ukrainska soldater får på slagfältet är sår som de flesta av dem aldrig kommer att återhämta sig från. Vi vet inte hur många människor som redan blivit invalidiserade, men vi talar om tiotusentals. Jag har hört vissa säga 70 000, andra 60 000. Det är helt galet. De har ingen chans att vinna, uttrycker han.

Förklaringen till Rysslands extrema övertag trots den mindre styrkan i utgångsläget är enligt översten inte bara att man är ett betydligt större land, utan framförallt att man utvecklat en moderniserad form av krigföring som i huvudsak utgår från avancerad övervakning från rymden och omfattande understöd av artilleri, där Ukrainas armé i praktiken haft mycket dåliga förutsättningar att värja sig trots att man samarbetat nära med USA. I kontrast till den generella mediebilden som fortfarande kablas ut på många statskanaler menar han att situationen för Zelenskyjs styre sammantaget är desperat.

Än mer pengar som kastas i ett råtthål när han absolut inte har någon chans att vinna - vilket han aldrig haft, och hans regering är verkligen impopulär i Ukraina. De samlar in folk från gatorna, åker till Karpaterna och letar efter varje levande person som de kan hitta där. De vill att Natos regeringar skall samla ihop ukrainska män i värnpliktsåldern och skicka tillbaka dem till Ukraina för att dö i den ryska köttkvarnen, säger Macgregor.

"En kollapsad stat"

Macgregor har under lång tid varit djupt kritisk till USA:s stöd till den ukrainska ledningen i Kiev och betonar att de som lidit allra mest av politiken och den bristande diplomatin i slutändan varit det ukrainska folket. Han konstaterar att Ukraina i praktiken slagits i spillror och att många miljoner flytt landet där han ser det som föga troligt att dessa kommer att återvända i någon högre utsträckning.

Douglas MacGregor Tucker Carlson
Douglas Macgregor intervjuas av Tucker Carlson. Foto: faksimil/X.

Ju längre detta pågår, desto fler människor slaktas i onödan och förstörelsen av Ukraina blir desto större. Ukraina är nu i praktiken en kollapsad stat och kan komma att raderas från kartan helt och hållet, säger han.

Enligt Macgregor har Ryssland, även detta i skarp kontrast till den allmänna mediebilden, gjort stora ansträngningar för att minimera civila skador, bland annat eftersom befolkningen i de territorier där man opererat i hög grad är etniskt ryska och för att man därtill betraktar ukrainare som ett broderfolk. Detta pekar han också på har varit en av orsakerna till rapporterna om att allt fler ukrainska soldater överlämnat sig till den ryska armén när man inte längre kunnat strida.

Den sovjetiska armén var en övning i barbari och råhet, massvåldtäkter och allt möjligt sådant. Det är inte Ryssland idag, Det är ett väldigt annorlunda samhälle och stat, menar Macgregor.

Snarare är det enligt översten från västligt håll som man inte överhuvudtaget haft det ukrainska folkets väl och ve för ögonen där cyniska geopolitiska motiv finns med i bilden. Stödet till Ukraina pekar han på i hög grad synes basera sig på en hårdnackad fientlighet gentemot Ryssland som härrör från att Vladimir Putins styre, till skillnad från föregångaren Boris Jeltsin, lyckats befästa landet som en självständig stat med en traditionell ortodoxt kristen kultur, något som den styrande oligarkin i väst ser med oblida ögon på eftersom detta utgör ett hinder för att komma åt Rysslands enorma naturtillgångar och också upplevs som ett växande hot mot deras maktposition i Europa.

Det är antagligen en annan anledning till varför så många vill förstöra Ryssland, för det är den sista europeiska staten som inte har översköljts av utlänningar och omvandlats till någon sorts pyloglot-experiment, tillägger han.

Ukraina har från amerikanskt håll setts som en strategiskt maktbas och murbräcka som man gjort allt för att vända mot Ryssland. Macgregor pekar exempelvis på att USA, enligt inspelningarna av den biträdande utrikesministern Victoria Nuland, handplockade den ukrainska regeringen efter statskuppen i samband med Majdan-revolutionen, då den neutralt inriktade presidenten Viktor Janukovitch störtades.

"Vi behöver inte Ukraina i Nato"

Macgregor pekar på att förhandlingsutrymmet minskat kraftigt för USA-blocket och Ukraina sedan krigets utbrott.

Ryssarna har en rad krav - som i början av kriget var förslag - och Ukraina och väst tycks inte villiga att överväga något av dem. Ukraina kommer inte att gå med i Nato, punkt slut. Så Ukraina kan förbli neutralt.

– Vi behöver inte Ukraina i Nato. Ukraina som en neutral stat är faktiskt en underbar idé. Det innebär nästan 500 mil mellan oss och ryssarna. Är det en dålig sak? Inte alls.

Som ett led i att söka få stopp på kriget har Douglas Macgregor nyligen startat medborgarrättsrörelsen Our Country Our Choice. Ett initiativ över rådande partigränser i syfte att ena den amerikanska befolkningen samt stärka opinionen mot kriget i allmänhet och USA:s inblandning i synnerhet.

 

Vad än vi har försökt uppnå från början så har det misslyckats, och vad vi måste göra nu är att stoppa det och komma till en överenskommelse. Vi kanske inte kommer att gilla det, men det måste ske och det måste ske snart, före allt är bortom kontroll, menar han, som dock inte ser några tecken på att man är intresserade av att fredsförhandla från västligt-ukrainskt håll trots den bistra situationen.

De som badar i blod finns i Kiev och Washington, inte i Moskva. Det här kommer att fortsätta tills det inte kan det längre, vi kommer att få se det här kollapsa, prognostiserar Douglas Macgregor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland hotar slå mot brittiska militära anläggningar

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Maria Zakharova talar vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva.
Maria Zakharova framförde varningen vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva den 27 augusti 2026.

Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.

Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.

Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.

Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.

Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik

Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.

SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.

Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.

Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen

Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.

Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.

Varnar för ”katastrofala konsekvenser”

Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.

Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.

London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sitter vid ett bord under ett möte i Kiev.
Volodymyr Zelenskyj avvisar val under kriget, samtidigt som hans ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna.

Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat.

Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj.

Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända.

Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter.

Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal.

Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands.

Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder.

Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val.

I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna.

En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent.

Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen samtalar med Volodymyr Zelenskyj.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samtalar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland.

Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut.

De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland.

EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten.

Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa.

Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin lovar val i hela Ryssland – inklusive annekterade områden

Kriget i Ukraina

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Jan Sundstedt
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands kongress i Moskva.
Vladimir Putin talar på Förenade Rysslands partikongress i Moskva den 22 augusti 2026.

Vladimir Putin lovar att Ryssland ska genomföra höstens parlamentsval över hela det territorium som Moskva gör anspråk på – från Fjärran östern till de annekterade ukrainska regionerna. Samtidigt rapporterar oberoende valövervakare att ryska myndigheter har utestängt kandidater och ökat pressen mot oppositionen.

Rysslands president gjorde uttalandet när han på lördagen talade inför omkring 3 000 delegater vid Förenade Rysslands partikongress i Moskva.

Vladimir Putin betonade att "folket är maktens källa" och framhöll att medborgarnas rätt att välja sina företrädare ger de statliga institutionerna legitimitet.

Även under de svåraste förhållandena kommer vi inte att överge principerna om folkstyre. Vi håller och kommer att hålla val på olika nivåer över hela vårt stora lands territorium – från Fjärran östern till Novorossija och Donbass, sade Putin.

Ryssland genomför valet till statsduman under tre dagar, den 18–20 september. Väljarna utser 225 ledamöter i enmansvalkretsar och lika många genom partilistor.

Enligt Interfax ordnar landet samtidigt mer än 2 200 val på nationell, regional och lokal nivå. Väljarna ska sammanlagt tillsätta omkring 20 700 mandat och andra valbara poster.

Knyter valet till annekterade regioner

Putins hänvisning till "Novorossija och Donbass" omfattar bland annat de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland förklarade annekterade 2022. Ryssland kontrollerar delar av regionerna, medan FN och flertalet av världens stater fortfarande betraktar dem som ukrainska.

Årets statsdumaval blir det första där Moskva låter invånare i dessa regioner delta inom det ryska valsystemet. Putin meddelade även att soldater vid frontlinjen ska rösta och beskrev valet som ett prov på statens förmåga att stå emot yttre hot, utpressning och aggression.

Förenade Ryssland antog samtidigt sitt nya valprogram under kongressen. Putin leder inte formellt partiet men gav det sitt öppna stöd och framhöll att den nya statsduman måste försvara landets intressen.

Partiprogrammet omfattar bland annat stöd till barnfamiljer, ekonomisk utveckling, tekniskt kunnande och minskade skillnader mellan regionerna.

Rysslands president, Vladimir Putin (arkivbild). Foto: Valdai Discussion Club

Valmyndigheter begränsar Jablokos deltagande

Putins tal om folkstyre står mot en valrörelse där oppositionens manöverutrymme har minskat kraftigt.

European Platform for Democratic Elections rapporterade i juni att ryska myndigheter hade hindrat minst 32 medlemmar i det liberala partiet Jabloko från att kandidera. Myndigheterna hänvisade till olika lagregler som Ryssland införde efter krigsutbrottet 2022.

Organisationen redovisade också gripanden och rättsliga åtgärder mot företrädare för kommunistpartiet i flera regioner.

Jabloko går till val med krav på eldupphör, informationsfrihet och ett slut på politiska förföljelser. Valmyndigheterna nekade därefter partiet att ställa upp med en nationell partilista. Partiet har fortfarande registrerade kandidater i enmansvalkretsar, skriver The Moscow Times.

Putin betonade på kongressen att septembervalet ska uttrycka "miljontals människors gemensamma vilja" och bekräfta den ryska statens och det politiska systemets stabilitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.