MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Ukraina finns inte längre – kriget och landet drivs sedan i våras av USA och Nato

Kriget i Ukraina

Kriget och den ukrainska statsapparaten har inför öppen ridå tagits över av Nato. Det har lett till att krigföringen förändrats, där presidenten Zelenskyj i praktiken blott fungerar som en kasperdocka för det amerikanska imperiet. Det skriver Kristoffer Hell.

publicerad 25 augusti 2022
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 12:e juni 2022 erkände Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg att Zelensky-regimen i Kiev förlorat konflikten mot den Ryska Federationen och att det som återstod var att inleda förhandlingar.1

Detta har ännu inte skett.

Istället tog ett av USA anfört Nato och Väst över både kriget och den ukrainska statsapparaten. Det skedde inför öppen ridå – under absolut tystnad. Utan återkommande massiva stödpaket från USA och andra länder skulle Ukraina i dag nämligen inte fungera, vare sig civilt eller militärt.2

Av någon anledning har den här nyheten seglat under radarn på massmedia.

I samband med det orapporterade strategiska omslaget av konflikten reducerades Ukrainas president Zelensky till en zombie: En politiskt död aktör som återupplivats som animerad kasperdocka för en front i det amerikanska imperiets fortsatta expansionskrig i Europa.

Att Ryssland inte utropat seger, och genom det blottlagt den här upptrappningen från Väst, kan bero på att Moskva inte vill att konflikten blir allvarligare än den redan är.

Hur har då det amerikanska övertagandet av kriget i Ukraina förändrat situationen?

I sin rapportering om artilleriattackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har media hittills nöjt sig med att peka på att Kiev och Moskva beskyller varandra, samtidigt som man spelar ned att Ryssland redan är i kontroll av kärnkraftverket och där låter den ukrainska personalen att ostörda fortsätta driften.

Det är svårt att finna ett ryskt motiv för att förstöra något det redan besitter och nyligen varnade Moskva i FN för att fortsatta attacker kan sluta med ett kärnkraftshaveri som i värsta fall kan drabba ett flertal grannländer.3

Hur Ryssland skulle använda kärnkraftverket som något slags ”fort”, vilket Aftonbladet skriver, är också oklart.4

Anläggningen ligger inte vid en geografisk knutpunkt utan isolerat vid Dneprs södra strand.5

En troligare förklaring till attackerna på Zaporizjzja, givet dess läge, kan vara att Kiev av Washington har getts ett ”dålig förlorare”-uppdrag: Om nu Ryssland inte går att besegra militärt så kan Nato ändå urinera på segerparaden genom att skapa en kärnkraftskatastrof liknande den som drabbade världen med Tjernobyl våren 1986.

Obehagligt som det scenariot kan te sig för Europa, förblir en annan geografisk verklighet att USA ligger på tryggt avstånd på andra sidan en ocean.

Ett annat sätt krigföringen förändrats, efter det amerikanska övertagandet, synes vara en övergång till mer offensiva operationer – nu senast vad som kan vara en framgångsrik attack på en rysk flottbas på Krimhalvön, i vilken åtta flygplan sägs ha förstörts.6

Händelsen kan ses som ett förstärkt eko av den av USA dirigerade framgångsrika lönnmordskampanjen mot ryska generaler i Donbass under våren och sommaren.7

Inspirerande, för Väst, som förstörelsen av flygplan på en rysk flottbas på ryskt territorium kan vara i det korta perspektivet, är frågan hur Moskva ser på situationen.

Hittills har Ryssland förnekat att en attack mot militärflygfältet Saky på Krim ens skulle ha ägt rum, utan menar att det handlat om en explosion i ett ammunitionsförråd.

Eftersom Ukraina, här definierat som ett självständigt land med en egen militär, inte längre existerar (mer än som namnet på en europeisk krigsskådeplats), är frågan hur Rysslands svar på fortsatt amerikansk intensifiering av kriget kan se ut.

För drygt två månader sedan varnade USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger för att om konflikten i Ukraina inte lösts innan augusti 2022, kan den sluta i katastrof.8

Det finns fler sett att genomföra en attack med kärnvapen.

En metod är kärnvapenrobotar.

En annan att bomba civila kärnkraftverk.

Om den amerikanska aktiviteten börjar upplevas som ett existentiellt hot mot den Ryska Federationen, tillåter Rysslands nuvarande kärnvapendoktrin användandet av atomvapen.9

 

Kristoffer Hell

 


Källor och referenser:

(1) Executive Intelligence Review – Ukraine Has Lost the War: But Thermonuclear War Still Threatens

(2) New York Post – US announces another $1 billion military aid package for Ukraine

(3) RT – World on the brink of nuclear catastrophe – Moscow

(4) Aftonbladet – Efter FN:s atomlarm: Nya attacker mot kärnkraftverket

(5) Wikipedia – Zaporizjzjas kärnkraftverk

(6) BBC – Ukraine war: Crimea blasts significantly hit Russian navy – UK

(7) Wikipedia – List of Russian generals killed during the 2022 invasion of Ukraine

(8) RT – Kissinger warns of deadline for Ukraine peace settlement

(9) Global Security – Russian Nuclear Doctrine

Kristoffer Hell är författare till boksviten Västs Mörka Hjärta: 9/11, Geopolitisk terrorism & Globaliseringsagendan, Demokrati till Döds - Sveriges väg in i den globala diktaturen och Covid 1984

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad Idag 16:36
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Splittringen i Ukraina – och hatretoriken här hemma

Kriget i Ukraina

Medan svenska medier snurrar vidare på narrativ om rysk propaganda och Trumps påstådda ondska, sker dramatiska förskjutningar på marken i Ukraina. Colombianska legosoldater, ökad splittring och ett samhälle på gränsen till inbördeskrig får dock knappt några rubriker alls.

publicerad 9 april 2025
– av Jenny Piper
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nyhetsflödet är för närvarande inte särskilt informativt utan kretsar kring tjatet om börsnedgången som främst drabbade multinationella företag inom Big Tech, Big Pharma, investmentbanker, energibolag och försvarsindustrin. Därtill bjuder svensk massmedia på käbblet om Trumps tullavgifter, Ukrainas påstådda nya framgångar i ett krig som de i praktiken redan förlorat, samt den gamla vanliga svenska hatretoriken mot Trump och Putin som man matar befolkningen med dygnet runt.

Nu på eftermiddagen gör man exempelvis en stor sak av att Zelenskyj påstår att man tillfångatagit kinesiska soldater, men man utelämnar att rapportera om att ukrainsk militär återigen slagit till mot ryska energianläggningar i Kursk- och Zaporizjzjaregionerna två gånger det senaste dygnet, samt att colombianska legosoldater hämtats in i Kurskregionen.

Den ukrainska publikationen Zerkalo Nedeli skriver att befälhavaren för den 47:e separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor, Hamlet Avagyan, bekräftat närvaron av legosoldater från Colombia i anfallskompaniet i Kurskregionen och att ytterligare 200 personer från Colombia förväntas anlända under april månad.

Den colombianska ambassadören i Moskva har i en intervju med RIA medgett att man inte har den exakta datan över hur många colombianska legosoldater som deltar i striderna, men det är känt att upp mot 80 personer har avlidit vid fronten.

”En akut psykos”

Med tanke på hur många månader MSM lagt på att rapportera om de påstådda nordkoreanerna som strider på Rysslands sida, hade det varit på sin plats att även informera om detta – men sin vana trogen avfärdas det som ”rysk propaganda”, medan alla påståenden som kommer från den ukrainska regimen av någon outgrundlig anledning aldrig får stämpeln desinformation.

Det är också intressant att notera att den ukrainske statsvetaren Konstantin Bondarenko, i en video publicerad på Telegram för publikationen Politnavigator, slår fast att det ukrainska samhället är djupt splittrat, med en ömsesidig fientlighet som växer mellan olika grupper av befolkningen samtidigt som sociopolitiska spänningar ökar – vilket medfört att landet inte är långt från inbördes konflikt.

Enligt Bondarenko visar sociologisk forskning mycket allvarlig fragmentering av det ukrainska samhället. Det nuvarande tillståndet kan beskrivas som en akut psykos, där riskerna för att motsättningar eskalerar till öppna civila konfrontationer blir allt mer sannolika.

Det finns en mycket allvarlig antagonism mellan grupper av människor. Och om det tidigare var en uppdelning i öst, väst, rysktalande, ukrainsktalande och så vidare, börjar de nu hata de som kämpar vid frontlinjen, de som är i bakgrunden, de som stannade, de som lämnade… Civila eller militärer och även desertörer. Det vill säga det finns många sådana ögonblick som kan läggas till en redan militär splittring.

Det ukrainska samhället är redo att neka rättigheter till landsmän som inte gick i krig och att betrakta dessa som andra klassens människor. Jag tror att vi i verkligheten nu bevittnar en akut psykos som finns i samhället. De kommer att leta efter en fiende bland sin egen sort – i regeringen, hos en granne som inte talar på rätt sätt, som går till fel kyrka etc. Och det här är en extremt svår situation, eftersom den är kantad av inbördeskrig, inbördeskonflikter”.

Avgångskrav på Zelenskyj

Så vad händer egentligen bakom kulisserna nu när fokus ligger på annat? USA och Ryssland är troligen fullt upptagna med att göra upp bakom ryggen på EU/Nato, och fler länder ingår tariffavtal med USA. Det ska bli intressant att se om de ror i land ett avtal om Ukraina i maj, som det tidigare spekulerats om – vilket hade varit en vinst för alla inblandade.

Troligen behöver Zelenskyj kliva av först, då han fortsätter sätta käppar i hjulet – något den finske universitetsprofessorn Tuomas Malinen skrev om på X, där han menar att USA:s president Donald Trump borde kräva att Zelenskyj kapitulerar och avgår för fredens skull.

I dag skrev för övrigt den amerikanske investeraren David Sachs – utsedd av USA:s president Donald Trump att vara ansvarig för AI- och kryptovalutapolitik – ett inlägg på X där han uttryckte att Ukraina rånar USA och att Washington borde ”göra sig av” med Kiev om Zelenskyj inte skriver på ett avtal.

Det råder tyvärr brist på liknande offentliga utspel i Sverige, där det verkligen hade behövts att någon satte ned foten – för här får bara de med ”rätt” åsikt höras i mediabruset.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.