WHO – Nya Dagbladet

Dataspelsberoende på väg in som svensk diagnos

Markus Andersson — Tue, 19 May 2026 06:00:15 +0000

Dataspelsberoende är på väg att bli en diagnos i svensk sjukvård. Syftet är att lättare fånga upp personer vars spelande blivit svårt att kontrollera, tar över vardagen och leder till problem i skola, arbete eller socialt liv. Dataspel är vardag för många barn, unga och vuxna. Över hälften av alla 9–18-åringar spelar, liksom nästan hälften av svenskarna mellan 16 och 84 år. För de flesta handlar det om nöje, avkoppling eller social gemenskap. Men för en mindre grupp kan spelandet börja tränga undan sömn, skola, arbete och relationer. I WHO:s diagnossystem ICD-11 kallas tillståndet gaming disorder. Världshälsoorganisationen beskriver det som ett ihållande spelande där personen har svårt att sätta gränser, prioriterar spel framför andra aktiviteter och fortsätter trots negativa konsekvenser. För att diagnosen ska kunna ställas ska spelandet också leda till tydligt lidande eller försämrad förmåga att klara vardagen.

”Ett tydligt ställe att vända sig till”

Philip Lindner, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet samt psykolog inom beroendevården i Stockholm, välkomnar utvecklingen. — Att dataspelsberoende nu även formellt klassas som ett beteendeberoende, talar för att beroendevården framöver får ett tydligare ansvar för behandlingen och gör att det finns ett tydligt ställe dit man kan vända sig, säger han i ett pressmeddelande. Sverige inför nu ICD-11. Socialstyrelsen publicerade den första officiella svenska versionen i januari 2026, och myndighetens mål är att systemet ska användas i hälsodataregistren från den 1 januari 2028. I den svenska versionen kallas diagnosen preliminärt ”beroendebeteende med gejming”. Lindner betonar att diagnosen inte handlar om exakt hur många timmar någon spelar. — Men det går inte att sätta en tidsgräns eftersom det varierar mellan individer hur mycket tid man behöver till annat i sin vardag, säger han.

Pengar och slumpmoment oroar

Omkring en till två procent av befolkningen uppskattas ha ett problematiskt dataspelande. Problemen är vanligast bland män, enligt KI. Lindner oroas av att pengar fått en större roll i spelen. Spelare kan betala för fördelar, slumpmässiga belöningar eller virtuella föremål, så kallade ”skins”. Sådana inslag kan likna mekanismer i hasardspel. — I takt med att det här blir vanligare och lockar till sig barn och ungdomar i allt yngre åldrar tror jag att symtomen hos dem som har problem framöver riskerar att utvecklas snabbare och bli värre än vi sett tidigare, säger Lindner. Han pekar också på en förhöjd risk att senare utveckla spelberoende kopplat till pengar om man spelar väldigt mycket dataspel.

Behandling kan minska spelandet

Behandling av dataspelsberoende bygger ofta på KBT. Målet är vanligtvis inte att sluta spela helt, utan att minska spelandet och återfå kontroll över vardagen. Det kan handla om att kartlägga när och varför man spelar, sätta tydliga gränser eller använda tekniska spärrar. Personer med problematiskt spelande kan vända sig till exempelvis vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård.

Kritik mot WHO efter hantaviruslarm: ”Ett politiskt skådespel”

Emil Fjellstedt — Wed, 13 May 2026 12:44:17 +0000

Ett begränsat hantavirusutbrott kopplat till ett kryssningsfartyg har fått WHO att hålla pressträffar och väcka internationell uppmärksamhet. Nu ifrågasätter läkaren och epidemiologen David Bell om reaktionen står i proportion till risken – eller om larmet passar in i en större satsning på pandemiberedskap. I en artikel i tidskriften Daily Sceptic jämför Bell WHO:s fokus på hantavirus med den dagliga dödligheten i sjukdomar som malaria och tuberkulos. Enligt honom dör omkring 2 000 personer av malaria och omkring 4 000 av tuberkulos varje dag, samtidigt som stora delar av den globala hälsoapparaten riktar strålkastarljuset mot ett fåtal hantavirusfall. Bakgrunden är ett utbrott på kryssningsfartyget MV Hondius utanför Afrikas västkust. Enligt AP hade tre personer dött och färre än tio bekräftats smittade bland omkring 150 passagerare och besättningsmedlemmar. Smittan kopplas till hantavirus, en grupp virus som i regel sprids från gnagare till människor via urin, avföring, saliv eller bett. WHO:s egen faktasida uppger att hantavirusinfektioner är förhållandevis ovanliga globalt, men kan orsaka allvarlig sjukdom. Organisationen uppskattar att mellan 10 000 och över 100 000 infektioner inträffar årligen. I Nord- och Sydamerika kan vissa varianter orsaka hantavirusorsakat lung- och hjärtsyndrom, med hög dödlighet i svåra fall. Samtidigt betonar WHO att smitta mellan människor är ovanlig. Den hittills kända varianten där begränsad smitta mellan människor har dokumenterats är Andesvirus, främst vid nära och långvarig kontakt. WHO har även sagt att utbrottet inte ska ses som ”ett nytt covid”, men verkar ändå utnyttja skräckpropagandan för egna ändamål.

Frågan om proportioner

Bells främsta invändning är att reaktionen saknar proportioner. Han skriver att de fall som nu dominerar nyhetsflödet utgör en mycket liten del av det antal hantavirusfall som enligt WHO kan väntas globalt under ett år. Frågan, menar han, är varför just detta utbrott behandlas som en internationell kris. Bell pekar också på att WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus under pressträffar om hantaviruset har nämnt att USA och Argentina bör återvända till WHO-samarbetet. För Bell visar det hur ett begränsat utbrott kan användas för att kräva mer överstatlig styrning av folkhälsan.

Pandemiavtal och vinstintressen

Bell kopplar även uppmärksamheten till WHO:s omstridda pandemiplaner. Afrikanska länder har nyligen återigen motsatt sig delar av förslaget om utbyte av smittämnen i WHO:s pandemiöverenskommelse, där länder förväntas dela uppgifter om smittämnen som sedan kan användas i utvecklingen av läkemedel och vaccin. Han varnar för att mer pengar kan styras från grundläggande folkhälsoarbete – som malaria, tuberkulos, hiv, näringsinsatser och primärvård – till pandemiberedskap och övervakningssystem. Fattigare länder riskerar därmed att få betala för system som främst gynnar den globala hälsoindustrin, menar han. Bell lyfter också fram möjliga intressekonflikter. WHO:s största finansiärer 2024–2025 inkluderar enligt organisationens egen bidragsdatabas aktörer med stark koppling till vaccinområdet, däribland Gates Foundation och Gavi. Samtidigt har Moderna och Korea University College of Medicine enligt Korea Biomed inlett ett samarbete kring ett mRNA-vaccin mot hantavirus. Bell presenterar inte någon direkt koppling mellan Modernas vaccinutveckling och WHO:s nuvarande kommunikation om utbrottet. Hans poäng är i stället att WHO i dag verkar i ett system där privata finansiärer och aktörer i gränslandet mellan stat och näringsliv har betydande inflytande över prioriteringar, samtidigt som läkemedelsbolag har ekonomiska drivkrafter att skapa marknader för nya produkter.

Studie varnar: Inandning av mikroplaster kan orsaka inflammation och lungskador

Redaktionen — Wed, 18 Feb 2026 06:10:32 +0000

SYDNEY (Xinhua). Att andas in mikroplaster kan orsaka inflammation och skador på lungorna, visar ny forskning från Australien. Enligt forskarna ökar det potentiellt risken för luftvägssjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungfibros och lungcancer. Det framgår av ett uttalande från University of Technology Sydney (UTS), som publicerades på tisdagen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bidrar luftföroreningar till omkring sju miljoner förtida dödsfall varje år. Luftburna mikroplaster från syntetiska mattor, kläder och hushållsdamm kan förvärra riskerna för luftvägssjukdomar, uppger universitetet. — Mikroplaster är små plastfragment, mindre än fem millimeter, som frigörs när större plastföremål bryts ned eller tappar fibrer, sade Keshav Raj Paudel, forskare vid UTS med inriktning på kroniska luftvägssjukdomar. — Lungorna är särskilt sårbara för skador från mikroplaster på grund av sin stora yta och begränsade förmåga att rensa ut partiklar – framför allt de minsta, som tar sig djupt ned i lungorna, sade han. Paudel tillade att lungtumörer har visat sig innehålla mer mikroplaster än frisk vävnad.

USA lämnar WHO officiellt

Jan Sundstedt — Fri, 23 Jan 2026 12:14:39 +0000

USA har nu officiellt lämnat Världshälsoorganisationen (WHO). Det är ett år sedan president Donald Trump meddelade att landet skulle dra sig ur organisationen. Enligt amerikansk lag krävs ett års uppsägningstid och att alla utestående avgifter betalas innan ett utträde kan ske. I USA:s fall rörde det sig om omkring 260 miljoner dollar. Det amerikanska hälsodepartementet uppger att Trumpadministrationen har avslutat de finansiella bidragen till WHO. Organisationen hävdar dock att USA inte har betalat sina medlemsavgifter för 2024 och 2025. Som WHO:s historiskt största finansiär har USA bidragit med omkring 18 procent av organisationens budget. Utträdet tvingar nu WHO att genomföra besparingar.

Ozempic godkänns som fetmamedicin av WHO

Redaktionen — Tue, 02 Dec 2025 09:44:11 +0000

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar nu att diabetesmediciner som Ozempic kan användas för fetmabehandling – trots att diabetespatienter redan kämpar för att få tag på sina mediciner. Samtidigt erkänner organisationen att bara en tiondel av dem som behöver behandlingen kommer att få tillgång till den fram till 2030. Fetma drabbar allt fler och var kopplad till 3,7 miljoner dödsfall 2024. Typ 2-diabetesmediciner som Ozempic och Wegovy används alltmer för viktminskning utanför sitt ursprungliga syfte, både genom läkarordination och på svarta marknaden. Det har lett till att tillgången på medicinen blivit mer begränsad och att åtskilliga patienter med typ 2-diabetes har fått gå utan. Läkemedelsverket i Sverige har försökt förmå läkare att inte skriva ut medicinen till patienter utan diabetes, eftersom de som verkligen behöver den riskerar att bli utan – ett problem som inte enbart finns i Sverige. Trots detta går WHO nu ut med nya rekommendationer och menar att GLP-1-läkemedel kan användas för långtidsbehandling av vuxna med fetma. — Vår nya vägledning erkänner att fetma är en kronisk sjukdom som kan behandlas med omfattande och livslång vård, säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Alla kommer inte få tillgång

I dag lider över en miljard människor av fetma, och WHO varnar för att den siffran kommer att fördubblas till 2030 om inga åtgärder vidtas. WHO:s rekommendation är villkorlig på grund av flera osäkerhetsfaktorer, och organisationen betonar att medicin måste kombineras med hälsosam kost och fysisk aktivitet. Det saknas långtidsdata om medicinernas effekter och säkerhet, och det finns inga etablerade metoder för hur behandlingen ska avslutas eller underhållas över tid – något som norska experter varnat för. WHO betonar också risken för att de som mest behöver behandlingen inte får tillgång till den, vilket skulle förvärra hälsoojämlikheten. Även med förväntad ökad produktion kommer dessa läkemedel endast att nå färre än 10 procent av dem som skulle kunna ha nytta av behandlingen till 2030.

Sverige ger ”frivilligt bidrag” på 130 miljoner till WHO

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 09:02:09 +0000

Varje år betalar svenska skattebetalare tiotals miljoner kronor i medlemsavgift till Världshälsoorganisationen WHO – och ofta betydligt mer än så i form av ytterligare ”frivilliga bidrag” till organisationen. Så även 2025. Regeringen slår fast att "det globala hälsoarbetet står inför stora utmaningar" och skjuter därför till ytterligare 130 miljoner kronor. Pengarna ska gå till WHO:s globala hälsoarbete – med särskilt fokus på "människor som befinner sig i utsatta länder och svåra humanitära situationer". Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är också tydlig med att de svenska skattemedlen bland annat ska finansiera vaccinationsprogram i tredje världen – Genom ett nytt svenskt stöd till WHO kan de utöka sitt viktiga arbete för att stärka hälso- och sjukvårdssystem samt öka tillgången till vaccinationer. I en tid med omfattande humanitära och hälsorelaterade kriser står Sverige bakom WHO och deras viktiga arbete, hävdar han. Regeringen vill inte bara bekämpa spridningen av smittsamma sjukdomar och stärka sjukvårdssystem i fattiga länder – man anser också att det är svenskarnas ansvar att "säkerställa alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa". "Det svenska bidraget stärker även WHO:s normativa och kunskapsgenererande arbete inom prioriterade områden som bekämpningen av antimikrobiell resistens och ökad tillgång till vaccinationer, vilket är av stor vikt för Sverige. WHO innehar dessutom en viktig roll i det globala humanitära systemet som samordnare inom hälsoområdet, inte minst i Ukraina", heter det vidare.

Skänkte ännu mer förra året

Även socialminister Jakob Forssmed (KD) hyllar WHO:s arbete och beskriver organisationen som "en central aktör i arbetet med att främja en god hälsa för alla människor". – Sverige ger nu ett kraftfullt frivilligt bidrag till WHO under 2025 för att stärka arbetet med att förebygga infektioner och sjukdomar, vilket inte minst är viktigt i kampen mot antibiotikaresistens. Det är långt ifrån första gången svenska makthavare skänker mer pengar till WHO än de är förpliktade. 2023 uppgick exempelvis det "frivilliga stödet" till hela 180 miljoner kronor. Även då motiverades utgiften med att det globala hälsoarbetet måste stärkas. – Genom att stärka stödet till WHO bidrar vi till att skydda och främja hälsa i hela världen, särskilt i resursfattiga länder och i länder som befinner sig i krig och konflikt, uppgav dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell angående stödet.

Argentina lämnar WHO

Jan Sundstedt — Fri, 07 Feb 2025 07:47:31 +0000

Argentinas president, Javier Milei, har beslutat att ta landet ur Världshälsoorganisationen (WHO). Beskedet kommer kort efter att USA:s president Donald Trump meddelat att också USA inlett processen att lämna organisationen. Beslutet beror enligt Milei på djupa meningsskiljaktigheter i hälso- och sjukvårdsfrågor. Javier Milei har i dagarna meddelat att han instruerat sin utrikesminister, Gerardo Werhin, att påbörja utträdesprocessen från WHO och beslutet presenterades genom ett dekret undertecknat den 5 februari 2025, rapporterar La Nacion. Den argentinske presidenten menar att beslutet grundar sig på djupa oenigheter mellan landets egen hälsopolitik kontra WHO:s riktlinjer särskilt i samband med coronakrisen. Milei, känd för sina libertarianska och marknadsliberala ståndpunkter, anklagar vidare organisationen för att vara "ett instrument för vänsterorienterad ideologi", och inte fokusera på medicinska kärnfrågor.

MILEI's POST AFTER LEAVING THE W.H.O.
"We will never forget that they were the thinkers of such a caveman-like quarantine that involved, in accordance with the 1998 Rome Statute (article 7.k), committing, in complicity with all the States that took their orders, one of the most… https://t.co/6a1uQoLqDH pic.twitter.com/hShkxnv8UR — Argentina's Milei News (@ArgMilei) February 5, 2025

Den argentinska regeringen har förklarat att landet avser att följa formella procedurer för ett organiserat utträde. En process som, förutsatt att den löper smärtfritt, beräknas ta mellan sex och tolv månader. Beslutet innebär att Argentina formellt avslutar sitt medlemskap i en organisation som landet varit ansluten till sedan 1948. Mileis administration menar att landet kan hantera internationella hälsoutmaningar genom bilaterala avtal.

Följer i USA:s fotspår

Även USA:s president, Donald Trump, har annonserat att USA har planer på att lämna WHO. Trumps beslut grundar sig delvis i, vad han ser som djupt orättvist, att USA betalar för mycket till WHO i jämförelse med Kina. Det är dock inte första gången Trump fattar ett sådant beslut. Under sin tidigare mandatperiod inledde han en liknande process, ett förlopp som emellertid sedermera drogs tillbaka av Joe Biden när denne tillträdde som president 2021. Varken WHO eller Milei har i skrivande stund lämnat några officiella kommentarer kring utfästelsen.

WHO forskar på nya genvacciner

Jan Sundstedt — Fri, 02 Aug 2024 04:51:08 +0000

Ett nytt utvecklingsprojekt har lanserats av Världshälsoorganisationen med syfte att påskynda tillverkning och produktion av nya genmanipulerande så kallade mRNA-vacciner, med fokus på den mänskliga fågelinfluensan (H5N1). Det argentinska företaget Sinergium Biotech leder satsningen med stöd från WHO och Medicines Patent Pool (MPP). Det nyligen påannonserade projektet syftar enligt WHO:s utsago till att "förbättra kapaciteten för utveckling och produktion av mRNA-vacciner i låg- och medelinkomstländer genom mRNA Technology Transfer Programme", något som gemensamt utvecklats av WHO och MPP. Programmet lanserades i juli 2021 och Sinergium Biotech, en av dess partners, sägs nu ha utvecklat eventuella vaccinkandidater för H5N1 (fågelinfluensa). Fågelinfluensavirus anses av WHO och andra aktörer utgöra en "folkhälsorisk på grund av deras spridning bland djur och möjligheten att orsaka en framtida pandemi". Sinergium Biotech strävar för närvarande att etablera prekliniska modeller som bevisar konceptet. När detta är klart kommer teknologin och expertisen att delas med andra tillverkningspartners. Detta menar man kommer underlätta en snabbare utveckling av H5N1-vaccinkandidater samt "stärka den globala pandemiberedskapen". WHO:s generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, välkomnar satsningen på nya mRNA-vaccin. – Detta initiativ exemplifierar varför WHO etablerade mRNA Technology Transfer Programme – för att främja mer forskning, utveckling och produktion i låg- och medelinkomstländer, så att när nästa pandemi kommer, världen kommer att vara bättre förberedd att ge ett mer effektivt och rättvist svar, kommenterar Tedros Adhanom Ghebreyesus. [caption id="attachment_185878" align="alignnone" width="640"] Bilder från Sinergium Biotechs anläggning. Foto: Sinergium Biotech[/caption]

Ytterligare mRNA-vacciner

Charles Gore, verkställande direktör för MPP, understryker betydelsen av programmet. – När vi skapade mRNA Technology Transfer Programme med WHO, var vårt mål att göra det möjligt för låg- och medelinkomstländer att leda utvecklingsinsatser, främja samarbete, dela resurser och sprida kunskap. Detta projekt förkroppsligar vår vision och demonstrerar ett starkt engagemang för framtida pandemiberedskap och respons. Den nya utvecklingen sägs komplettera pågående arbete inom ramverket "Pandemic Influenza Preparedness Framework", vars uttalade mål är att "förbättra delningen av influensavirus och öka tillgången till vacciner i låg- och medelinkomstländer". – Detta tillkännagivande understryker vikten av att inte bara geografiskt diversifiera innovationen och produktionen av hälsoteknologier, inklusive och erkänna kapaciteterna i Latinamerika och Karibien, utan också vikten av tidig planering för tillgång och delning av kunskap och teknologier under forsknings- och utvecklingsprocesserna, säger Dr Jarbas Barbosa, direktör för Pan American Health Organization. Sedan starten har mRNA Technology Transfer Programme utvecklat en plattform som använts för att undersöka immunogenicitet, effekt och säkerhet hos en covid-19-vaccinkandidat i prekliniska djurmodeller. Afrigen, centret där plattformen skapades, överför nu denna teknologi till tillverkningspartners för att anpassa den för andra sjukdomsmål. WHO och MPP framhåller att framstegen är en "viktig del" av deras ansträngningar att förbättra "global tillgång" till mRNA-vacciner.

WHO-toppen övertygad att globalt ”pandemifördrag” går igenom

Markus Andersson — Mon, 27 May 2024 13:24:22 +0000

Ännu har inte något utkast på ett globalt ”pandemifördrag” kunnat förhandlas fram, men WHO:s generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan man når en överenskommelse. Världshälsoförsamlingen är WHO:s styrande organ och sammanträder i Genéve hela veckan. Hälsotjänstemän från WHO:s 194 medlemsländer försöker där avsluta mer än två års förhandlingar om att införa globalt tvingande regler i påstått syfte att mer effektivt hantera ”pandemier” och liknande hälsokriser framöver. Huvudfokus är ett rättsligt bindande pandemifördrag som påstås ha syftet att stärka världens försvar mot framtida patogener efter covid-19. förhandlingarna har dock varit utdragna och förra veckan lyckades man inte lägga fram utkast till avtal som församlingen formellt kan godkänna, rapporterar Reuters. – Naturligtvis önskar vi alla att vi hade kunnat nå konsensus om avtalet i tid för denna hälsoförsamling, och korsa mållinjen, sade generaldirektören i sitt öppningsanförande. – Jag är övertygad om att ni fortfarande kommer att göra det, för där det finns en vilja finns det ett sätt. Jag vet att det fortfarande finns en gemensam vilja bland er att få det här avklarat, fortsatte han. Förhandlingar pågår fortfarande om en uppdatering av de befintliga hälsoreglerna för utbrott och förhandlarna uppger att en överenskommelse är nära.

WHO Director General dr. Tedros announces the failure of Pandemic Agreement/Treaty. pic.twitter.com/dWggJDylvn
— Camus (@newstart_2024) May 27, 2024

"Misslyckat överstatligt organ"

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om ”pandemifördraget” och att syftet är att världens stater ska kunna styras ännu mer centraliserat än idag vid händelse av utlysta ”kriser” eller ”pandemier”. Kritiker har argumenterat för att Världshälsoorganisationen vill ha makten att införa hård repression och nedstängningar i enskilda länder. Brexit-profilen Nigel Farage, menar att WHO blivit ett ”misslyckat, dyrt, icke valt, icke ansvarigt, överstatligt organ” som vill ”köra över” och diktera hälsopolitik för nationalstater över dessas huvuden. – Låt oss ha en ordentlig debatt om vad WHO är till för. Vi vill inte att det här fördraget ska undertecknas, vi tycker att WHO ska gå tillbaka till de ursprungliga principerna … Det är chockerande att någon i Genève som vi inte röstade på kan tvinga oss till nedstängningar, har han bland annat sagt.

Global minskning av sötvattenfiskar

Sofie — Wed, 22 May 2024 06:33:08 +0000

Det globala beståndet av vandrande sötvattenfiskar har i genomsnitt minskat med 81 procent sedan 1970, enligt en rapport från bland annat WHO och World Fish Migration Foundation. En tredjedel av fiskarna klassas idag som hotade på den globala rödlistan. Rapporten ”Migratory fish species 2024” har granskat 1864 bestånd av 284 arter av sötvattenfisk mellan åren 1970-2020. Sötvattenfiskar har minskat med 91 procent i Latinamerika och Karibien, och 75 procent i Europa enligt rapporten. En stor del av minskningen uppges vara orsakad av överfiske samt mänskliga förändringar i ekosystemen. – Sötvattenfiskarna har stor betydelse både för matförsörjningen och ekosystemen, men det glöms ofta bort när vattenkraftdammar ska byggas eller vid annan exploatering. Därför måste världen ta varningarna på allvar. De goda nyheterna är att vi kan vända utvecklingen. Det handlar om att restaurera fiskbestånd, lekområden och sötvattenmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige, i ett pressmeddelande.

"Finns hopp"

Bland annat har den europeiska ålen och vildlaxen i Östersjön minskat markant. Just ålen är akut hotad, men det tillåts ändå fiske både inom EU och i Sverige. Däremot menar Inger Melander, fiskeexpert på WWF, att det finns hopp för många arter om man stoppar fisket och restaurerar samt skyddar deras livsmiljöer. – Trots alarmklockan finns det hopp. Många arter har en god chans att återhämta sig och samma sak gäller för ålen och laxen, säger hon.