vindkraftverk – Nya Dagbladet

Vindkraftsbolag kan tvingas köpa grannhus

Jan Sundstedt — Wed, 24 Jun 2026 04:33:23 +0000

Vindkraftsbolag kan i framtiden tvingas köpa hus av grannar till nya vindkraftverk. Regeringen vill nu utreda en ny inlösenrätt för bostäder intill nya vindkraftsanläggningar. Förslaget innebär att en husägare ska kunna kräva att verksamhetsutövaren köper fastigheten efter att vindkraftverken har byggts. Priset ska motsvara vad huset hade varit värt om anläggningen aldrig hade uppförts. — Förtroende och förutsägbarhet är centralt för närboende, det privata och det offentliga, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande. Syftet är att flytta risken för ett lägre fastighetsvärde från den boende till vindkraftsbolaget. Utredaren ska bland annat föreslå hur värdet ska bedömas och när ersättningen ska bestämmas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2027. Förslaget ingår i regeringens bredare vindkraftspaket, där kommunstöd och ersättning till närboende redan finns med.

Isländsk myndighet säger nej till jättevindkraftverk

Emil Fjellstedt — Fri, 27 Feb 2026 08:26:07 +0000

Islands planeringsverk varnar för betydande negativa miljökonsekvenser av en planerad vindkraftspark vid Laxárdalsheiði. Myndigheten ifrågasätter om det är försvarbart att ge tillstånd för projektet. Det franska energibolaget Qair vill bygga 29 vindkraftverk på Laxárdalsheiði i Dalabyggð, västra Island. Verken skulle bli upp till 200 meter höga när rotorbladet befinner sig i sitt högsta läge. I sitt yttrande skriver Skipulagsstofnun, Islands planeringsverk, att vindkraftverken har en helt annan skala än något som finns i Islands natur. De skulle synas från många områden och särskilt tydligt för invånare i Laxárdalur, turister och laxfiskare. Myndigheten varnar för påverkan på flyttfåglar, med särskild oro för havsörnen. Projektet skulle orsaka fågeldödlighet som troligen underskattas i Qairs miljökonsekvensbeskrivning. Fåglar skulle också förlora habitat över en stor del av ett internationellt viktigt fågelområde.

Förordar alternativ lokalisering

Planeringsverket instämmer med Islands naturhistoriska institut, som menar att det vore att föredra att hitta en alternativ plats för vindkraftverken. "Påverkan på fåglar är bland de mest negativa miljöeffekterna av vindkraftverk. Det mest effektiva sättet att minimera dem är att lokalisera vindkraftsparker utanför viktiga fågelhabitat, och det är uppenbart att åtgärder för att minska skador aldrig kommer att uppnå jämförbara resultat", skriver myndigheten enligt isländska statskanalen RÚV. Planeringsverket ifrågasätter om det är försvarbart att ge tillstånd för projektet. Om tillstånd beviljas måste särskild uppmärksamhet ges åt övervakning av fågelliv, vattenliv och våtmarksrestaurering. Myndigheten anser också att tillstånd och drift bör vara tidsbegränsade och att platsen ska återställas när användningen upphör.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Redaktionen — Fri, 03 Oct 2025 05:15:11 +0000

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten. Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig. — Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon. Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket. — Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen. — Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT. Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk. — Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser. — Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen. — Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon. Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Nej till Norges största vindkraftspark

Sofie — Fri, 14 Mar 2025 13:01:07 +0000

Planerna på vad som var tänkt att bli Norges största vindkraftpark ser ut att stoppas efter en folkomröstning i Modalen kommun, där hela 70 procent av invånarna röstat nej till projektet. Det slutgiltiga beslutet är dock ännu inte fattat. Vindkraftparken, som planeras av företaget Norsk Vind, är tänkt att uppta 55 kvadratkilometer i fjällområdet. Projektet omfattar upp till 100 turbiner, var och en med en höjd på upp till 220 meter. Om det genomförs skulle det bli Norges största vindkraftpark. Norsk Vinds ursprungliga plan var att bygga en vindkraftpark över fjällområden i Modalen, Masfjorden och Alver kommuner i Nordhordland. Projektet, kallat ”Hordavind”, var tänkt att bli Europas största vindkraftpark men mötte snabbt motstånd i Masfjorden och Alver. Företaget har meddelat att hela projektet skrotas om Modalen kommun säger nej. I veckan hölls en folkomröstning i kommunen om vindkraftparken, där 307 invånare hade rösträtt. Av dessa röstade 186 nej och 78 ja. Kommunfullmäktige väntas fatta det slutgiltiga beslutet den 10 april. – Jag vill inte förutspå kommunfullmäktiges resultat, men invånarna har nu gett ett mycket tydligt råd, konstaterar vice borgmästaren Sigrunn Almelid Birkeland i en kommentar till Bergens Tidende.

Sanktionerad miljöförstöring

Tege Tornvall — Mon, 06 Jan 2025 14:08:39 +0000

Svensk miljöpolitik driver dubbla budskap. Huvudregeln är att inte sprida gifter eller smutsa ned. Främsta undantag är att inga miljöhänsyn får hindra vind- och solkraft. Dessa kraftslag förordas nämligen av EU, och EU-lag trumfar som bekant svensk lag. Om EU-lag kräver att vi hänger i träd med huvudet nedåt, skall vi också hänga i träd med huvudet nedåt. Eftersom EU vill få oss att övergå till osäker vind- och solkraft från leveranssäker kärnkraft, måste de som motsätter sig detta övertygas – eller tvingas. Det gäller även regioner och kommuner och deras vetorätt. Den förra regeringen gav C-politikern Ulrika Liljeberg uppdraget att föreslå sätt att få kommuner att godkänna vindkraft. Hennes förslag kan sammanfattas i det enda ordet ”mutor”. De skall köpas. Men det blir dyrt. Därför kommer nu ett nytt förslag. Den nye utredaren Magnus Hermansson föreslår helt enkelt att regioner och kommuner skall mista sin vetorätt. Detta gör han på den M-ledda regeringens uppdrag. Denna regering är så illa angelägen att dansa efter EU:s pipa att den är beredd att köra över regioner och kommuner. Det har den inga som helst mandat för. Men det var ingen valfråga, varken i 2022 års riksdagsval eller i 2024 års EU-val. Där sopades sådana tankar diskret under mattan.

Svensk miljöpolitik driver dubbla budskap

Men konkret betyder de att den M-ledda regeringen kan komma att godkänna och förorda (sanktionera) energipolitik som medför ren miljöförstöring. Det skulle säkert en rödgrön regering med MP också göra. Båda skulle som ursäkt anföra hotande global uppvärmning från mer koldioxid från mänsklig verksamhet. Men IPCC:s vetenskapliga arbetsgrupp WG1 ger argument både för och emot att mer koldioxid från mänsklig verksamhet skulle farligt värma atmosfären. WG1 redovisar fakta i klimatdebatten, men de förvrängs av arbetsgrupperna WG2 och WG3, som studerar möjliga effekter av påstådd uppvärmning och hur dessa skall bemötas och hanteras. Detta sammanfattas sedan överdrivet alarmistiskt för beslutsfattare i rapporten SPM, som politiker och media tar för en vetenskaplig rapport. Påstått klimathot har blivit ny svensk statsreligion med den vilsna Svenska Kyrkan och samtliga politiska partier som ivriga tillskyndare. Enda sättet att hejda detta är att det går käpprätt åt pipan. Och det tycks det också göra med gröna miljardförluster och hotande energikris i antågande. Inget att glädjas åt men ändå att välkomna. Åter till Verkligheten! Tege Tornvall

Länsstyrelsen vill se vindkraftspark på Bohuskusten – trots myndigheternas nej

Sofie — Mon, 08 Jul 2024 06:55:39 +0000

Ett antal kommuner och fem myndigheter har uttryckt sitt motstånd till en vindkraftspark på Bohuskusten. Trots detta rekommenderar Länsstyrelsen i Västra Götaland ändå att regeringen säger ja till parken. Den massiva vindkraftparken planeras att döpas till Mareld och ska ligga ungefär 40 kilometer rakt västerut från Orust. Den ska vara en så kallad flytande vindkraft som kan placeras oberoende av vattendjup. Den kommer att vara 306 kvadratkilometer stor och det kan komma att byggas upp till 165 nya vindkraftverk där. Försvarsmakten, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Jordbruksverket och Trafikverket har uttryckt kritik till att bygga vindkraftparken. Vidare har också Tjörn, Sotenäs, Tanum och Uddevalla sagt nej till bygget, samtidigt som Göteborg och Öckerö är tveksamma. Trots den markanta kritiken från flera håll väljer ändå Länsstyrelsen att säga ja till Mareld, och rekommenderar därmed regeringen att bygga den. Anledningen är att säkra fossilfri el och förhoppningar om att skapa omkring 10 000 jobb i regionen på grund av parken. Samtidigt erkänner man också att vindkraftparken kan innebära negativa konsekvenser för kulturmiljö och friluftsliv, dock inte tillräckligt för att göra "påtaglig skada". – Man ska komma ihåg att en länsstyrelse har flera roller, den ska också främja länets utveckling och verka för att begränsa klimatpåverkan, till exempel genom fossilfri el. Men vi är också en prövningsmyndighet, säger Monique Wannding, Länsstyrelsens chef för miljöskyddsavdelningen, till Bonniertidningen DN. Vindkraftparken är den andra som fått godkänt av Länsstyrelsen utanför Bohuslän i år, där man i februari också godkände parken Poseidon.

Farliga partiklar från vindkraftverkens rotorblad – ett underskattat miljöproblem

Jenny Piper — Sun, 17 Mar 2024 11:13:18 +0000

Förra veckan uppmärksammade jag hälsoriskerna med mikroplaster och att ingen i beslutandeposition gör något för att förhindra spridningen trots alla varningar från läkare och forskare som bland annat hittat otyget i såväl människokroppen som i moderkakor, där vindkraftsnurrorna som våra politiker sätter på piedestal spelar en stor roll. Förutom tidigare kända fakta om att vindkraft bidrager till att skada både djurlivet och det marina livet, har låg tillförlitlighet, förstör närmiljön med sitt oljud, skapar problem med icke återvinningsbara rotorblad samt sänker marknadsvärdet på närliggande hus, visar en ny studie att även nedsmutsning samt förgiftning av naturen på land och i vattendrag är ännu en negativ aspekt att lägga till listan. Något som är extra anmärkningsvärt är att såväl politiska som ekonomiska krafter försökte stoppa den ännu icke publicerade studien genom att utöva påtryckningar så att finansieringen av studien drogs in. Forskaren Helen Karlsson, adjungerad biträdande professor i arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitet, lyckades dock tillsammans med forskarkollegorna fysikern Karin Mattsson samt professor Joachim Sturve, som båda är verksamma vid Göteborgs universitet, lösa finansieringen på annat sätt och nu är studien klar. Forskarna upplever att fynden är så allvarliga och många att de undrar varför detta inte undersökts tidigare. Att varken vindkraftsindustrin eller makthavarna som driver på den gröna omställningen vill att allmänheten ska få reda på hur det förhåller sig, spelar så klart in. Forskarna har kunnat konstatera att farliga partiklar från vindsnurrornas rotorblad sannolikt är ett miljöproblem som andra forskare och myndigheter medvetet valt att underskatta. Helen Karlsson, en av initiativtagarna till studien, berättar att hon började intressera sig för frågan om erosion från vindkraftverkens rotorblad då hon upptäckte att det fanns diskrepanser mellan vindkraftsbranschens siffror och andra beräkningar. Både hon och forskarkollegorna är överraskade över resultatet då de inte hade väntat sig att de skulle hitta så mycket fragment från rotorblad som man faktiskt gjorde när man undersökte området kring en av Sveriges största vindkraftparker. Ett 50-tal olika kemikalier hittades i de partiklar man samlat in i mark, vatten och växter kring den stora vindkraftparken. Sannolikheten är hög för att de härrör från vindsnurrorna och med tanke på att regeringen driver på för ytterligare utbyggnad av vindkraften behövs det enligt forskarna beläggas bättre hur stor påverkan blir, vilket man vill följa upp genom fördjupade analyser för att fastställa hur stort miljöproblemet är. Kemikalieinspektionen erkänner att det finns stora kunskapsluckor beträffande vilka och hur stora mängder farliga ämnen som finns i vindkraftrotorblad samt hur mycket av detta som hamnar i naturen och näringskedjorna, men de ser inget hinder för fortsatt utbyggnad av vindkraften i Sverige som är i full gång såväl på land som till havs. Som i så många andra fall har våra beslutsfattare inte gjort hemläxan utan på klassiskt svenskt manér skippat konsekvensanalysen innan man skred till verket och med tanke på hur mycket kickbacks de erhåller för sitt "engagemang", lär de inte vara ett dugg intresserade av att stoppa något som äventyrar medborgarnas hälsa och förstör naturen - om inte annat kan det på sikt bli en lyckad kombi som gynnar läkemedelsindustrin. Win-win för alla. #followthemoney #sakerviintepratarom Jenny Piper

Vinge från vindkraftverk brast i Finland

Sofie — Wed, 07 Feb 2024 07:57:12 +0000

En vinge från ett vindkraftverk i Satakunta i Finland brast under söndagen. Delar av den trasiga 14 ton tunga vingen föll ner på marken, men ingen ska ha skadats vid olyckstillfället. I Ratiperä vindkraftspark, i Jämijärvi, finns sammanlagt nio vindkraftverk som servicebolaget Nordex Finland ansvarar för. Under söndagsförmiddagen brast en av vingarna på ett vindkraftverk och ramlade ner mot marken. En enda vinge är cirka 62 meter lång och väger 14 ton. Enligt Timo Silvan, jourhavande brandmästare vid Satakunta räddningsverk, gick vingen på vindkraftverket av ungefär på mitten, rapporterar finska statskanalen Yle. Han menar att anledningen till att vingen brast kommer att utredas, men att han tror att den starka vinden varit orsaken. Räddningsverket har stängt av hela vindkraftområdet eftersom det är en risk att fler delar av den trasiga vingen faller ner. – Bitar som väger tusentals kilo kan trilla ner, säger Silvan. Alla vindkraftverk i parken är tillfälligt stoppade. I december skedde en liknande olycka i en vindkraftspark i Korsholm i Finland.

Studie: Vindkraftverk påverkar djurlivet

Sofie — Tue, 23 Jan 2024 12:15:59 +0000

Nästan 70 procent av djurarterna flyttar från områden med vindkraftverk, visar finsk forskning. En del arter flyttar så långt som fem kilometer bort från vindkraftsutvecklingsområden. I en studie genomförd av Natural Resources Institute, Finland, publicerad i tidskriften Biological Conservation, har man granskat nuvarande internationell forskning kring vilda djur och vindkraftverk. Totalt har man granskat 84 studier från 22 länder för att identifiera 160 fall med information om hur långt bort vindkraftverk påverkar olika grupper av fåglar och däggdjur. Där upptäckte forskarna att 63 procent av fågelarterna, 72 procent av fladdermössen och 67 procent av landlevande däggdjur flyttar från områden där vindturbiner installeras. Vidare minskade parningen och produktion för avkomma. Särskilt hos fåglar såg man förändringar i parningsbeteendet och även en ökad dödlighet hos avkomman. Hur långt djuren flyttade från vindkraftsområdena varierade, även inom arterna. Däremot kunde man se att renar, ugglor och tranor vanligen flyttade fem kilometer i från vindkraften. Fladdermöss flyttade i genomsnitt en kilometer bort.

Olika faktorer påverkar

– Det bör noteras att effekterna och avstånden uppvisade betydande variationer även inom en och samma art, beroende på individens ålder och kön, övervakningsperioden och den använda studiemetodiken, säger forskaren Anne Tolvanen i ett pressmeddelande och fortsätter: – Dessutom kan individer av samma art, till exempel många fladdermöss, både undvika vindkraftverk och samlas runt dem. Tillgång till näring ansågs vara en anledning till detta. Tolvanen poängterar att det behövs mer forskning, men uppmanar vindkraftutvecklare att använda sig av deras studie vid planering av uppbyggnad för att minimera eventuella negativa effekter på natur och livsmiljöer. En tidigare studie vid Åbo universitet pekar också mot att vindkraftverk driver bort fladdermöss från deras livsmiljöer. Ornitologer på Gotland har också varnat för att vindkraftverk utgör det största hotet mot svenska rovfåglar idag, och uppmanade 2022 att man skulle riva en del av de svenska vindkraftverken.

Skottland högg ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft

Isac Boman — Sat, 22 Jul 2023 05:32:41 +0000

Nästan 16 miljoner träd har huggits ner på offentligt ägd mark i Skottland – för att göra plats åt påstått ”klimatsmarta” vindkraftverk. Det är oklart vilken påverkan denna omfattande skogsavverkning har på den biologiska mångfalden. Mairi Gougeon, minister med ansvar för landsbygdsfrågor, uppskattar att minst 15,7 miljoner träd har avverkats sedan millennieskiftet på mark som ägs och förvaltas skotska staten – det är fler än 1700 nerhuggna träd per dag. Ministern hävdar att det finns riktlinjer och strategier för att skydda skogsmark och menar också att vindkraftsutvecklare förväntas genomföra ”kompenserande plantering någon annanstans” för att gottgöra för de många nerhuggna träden. Den konservativa oppositionen är dock inte särskilt imponerade och menar att dessa höga siffror lär orsaka stor förvåning hos allmänheten samt att många medborgare redan uttryckt oro över utvecklingen. Skottland har redan tillräckligt med vindkraft för att producera 8.4 GW elektricitet – mer än halva Storbritanniens totala elproduktion. Ändå vill det styrande partiet SNP fortsätta bygga ut parkerna och generera ytterligare 8–12 GW el – även om det innebär att ännu mer skog huggs ner. Grupper som arbetar med bevarande av vildmarken är mycket kritiska till utvecklingen och pekar på att uppsatta miljökrav för att etablera nya vindkraftparker i vildmarken är så lågt satta att det i praktiken är omöjligt att uppnå dem. Samtidigt har producenter av skotska vindkraftturbiner låtit meddela att man vill börja tillverka ännu större turbiner än tidigare – nästan 260 meter höga. Hittills bedöms minst 7 850 hektar mark ha huggits ner sedan millennieskiftet för att ge plats åt vindkraftparkerna, men hur stor yta som kommer att ha avverkats innan utbyggnaden bedöms vara tillräcklig, är idag svårt att svara på. Den statliga myndigheten Forestry and Land Scotland påpekar att man sedan millennieskiftet planterat omkring 500 miljoner träd och att antalet träd som fällts för att ge plats åt vindkraft inte är fler än vad man normalt förväntas avverka under ett år.