Vikingatiden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 10 Sep 2026 05:38:08 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Vikingatiden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt https://nyadagbladet.se/kultur/finlands-storsta-vikingatida-silvermyntskatt-sysma/ Thu, 10 Sep 2026 05:38:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239954 En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva. Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken. Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer. Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla. — Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle. Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram. Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten. — Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle. Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt. I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.]]> Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år https://nyadagbladet.se/kultur/tors-hammare-gomd-under-tradgarden/ Tue, 08 Sep 2026 05:50:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239635 Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare. Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud. — Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren. Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer. Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar. Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England. — Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer. [caption id="attachment_239650" align="alignnone" width="1170"]Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer[/caption]

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare. På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte. Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat. Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.]]> Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten https://nyadagbladet.se/kultur/morstadskatten-forsta-100-mynt-digitalt/ Tue, 01 Sep 2026 06:28:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239049 De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten. Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen. Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling. De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar. [caption id="attachment_239055" align="alignnone" width="1170"]Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum[/caption]

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom. — En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no. Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år. Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.]]> Tusenårig kyrkogård hittad i Norge https://nyadagbladet.se/kultur/tusenarig-kyrkogard-hittad-i-norge/ Tue, 25 Aug 2026 05:14:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238402 En sedan länge försvunnen kyrkogård har lokaliserats vid Hamar i östra Norge. På begravningsplatsen från tidig medeltid har arkeologerna hittat barn och vuxna – och flera av dem låg tillsammans i samma grav. Det började med ett silvermynt i en åker. År 2019 gick hobbysökaren Øyvind Moe med metalldetektor över marken vid Ridabu utanför Hamar. Där hittade han en halvpenning från hertig Håkon Magnussons tid, präglad omkring 1285. När Moe lämnade in fyndet skämtade han om att han kanske hade funnit den försvunna Valums stavkyrka. Året därpå hittade en annan metallsökare människoben i samma område. Arkeologer från Innlandet fylkeskommune kallades till åkern och kunde konstatera att benen låg i gravar. Den sedan länge bortglömda kyrkogården hade återfunnits. Nu undersöks odlingsmarken vid den tidigare gården Valum. Hittills har arkeologerna påträffat kvarlevor efter 15 personer. I en av gravarna låg fyra av dem tätt tillsammans, ett ovanligt fynd enligt projektledaren Aksel Haavik vid NIKU. — Det är så pass unikt att jag aldrig har varit med om något liknande. Att hitta fyra personer i en grav är inte helt vanligt, säger Haavik till NRK.

Fyra personer låg i samma grav

Tre av gravarna innehåller flera individer. I en av dem låg fyra människor tätt intill varandra, däribland ett barn. Det finns även gravar med två och tre personer. — Det är mycket ovanligt att hitta så många gemensamma gravar på en kristen kyrkogård. Här finns dubbelgravar, en trippelgrav och en grav med fyra personer, säger utgrävningens fältledare Kristine Ødeby Haugan. Varför människorna begravdes tillsammans är ännu okänt. Arkeologerna diskuterar både sjukdom och möjligheten att personer som avled under vintern jordfästes gemensamt när marken tinat. Någon bestämd dödsorsak har inte fastställts. Skeletten bär också spår av människornas liv. Ett benbrott hade läkt i fel vinkel, vilket gjorde personens ena ben betydligt kortare än det andra. Skadan måste ha gjort att han haltade, men läkningen visar att han levde länge efter olyckan. På ett annat skelett var en tand kraftigt nedsliten.

Kristna gravar från tidig medeltid

Kol-14-dateringar av ben från platsen pekar på att begravningarna skedde någon gång mellan 994 och 1190 efter Kristus. Det placerar kyrkogården i övergången mellan vikingatid och tidig medeltid. De döda låg på rygg med huvudet mot väster och fötterna mot öster. Inga gravgåvor har hittats och kropparna hade inte kremerats. Arkeologerna bedömer därför gravarna som tydligt kristna. Fyndet kan även markera platsen för den försvunna Valums stavkyrka, men kyrkobyggnaden har ännu inte påträffats. Kyrkan gick ur bruk 1590, varefter platsen så småningom glömdes bort.

Gravarna var nära att plöjas bort

Gravarna låg strax under markytan och riskerade att förstöras av fortsatt jordbruk. Utgrävningen gör det möjligt att rädda kvarlevorna innan plogen når dem. De 15 skeletten ska katalogiseras och föras till Kulturhistoriska museet i Oslo. Framtida DNA-analyser kan visa om personerna i gravarna med flera individer var släkt, medan undersökningar av skelett och isotoper kan ge besked om ålder, kön, sjukdomar, kost och var de växte upp.]]> Hittade vikingaskatt – får fyra miljoner https://nyadagbladet.se/inrikes/hittade-vikingaskatt-far-fyra-miljoner/ Wed, 27 May 2026 12:06:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231709 Ett par som letade metmask på Mörkö utanför Södertälje hittade i stället en historisk silverskatt. Nu får paret fyra miljoner kronor i ersättning. Riksantikvarieämbetet har beslutat att lösa in den så kallade Hörningsholmsskatten, som hittades på fastigheten Hörningsholm 2:7 i Mörkö socken i Södertälje kommun. Fyndet gjordes i augusti 2025 och består av omkring 24 100 silvermynt samt 144 andra föremål från vikingatiden och tidig medeltid. Enligt myndigheten är det den största myntskatt som hittills har hittats i Sverige. Skatten består till största delen av silver, men den innehåller också förgyllda föremål och ett fåtal guldföremål. Bland mynten finns ett anmärkningsvärt stort antal sällsynta biskopsmynt. Myndigheten bedömer att skatten är i gott skick och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Fyndet väntas ge ny kunskap om Sveriges tidiga ekonomi, långväga kontakter och samhällsstruktur under en period där de skriftliga källorna är få. Paret anmälde fyndet till länsstyrelsen så snart det var möjligt och har därmed uppfyllt sina skyldigheter enligt lag. — En inlösensersättning ska vara skälig. Den ska inte missgynna upphittaren, men inte heller ligga på en så hög nivå att den riskerar att uppmuntra till skattplundring, säger överantikvarie Magnus Larsson vid Riksantikvarieämbetet. Enligt skattefinansierade kanalen SVT hittades skatten av ett par som letade efter metmask i en skogsdunge på Mörkö. Ersättningen på fyra miljoner kronor beskrivs som den högsta inlösenersättning som någonsin betalats ut.]]> Norges största vikingatida myntskatt hittad https://nyadagbladet.se/kultur/norges-storsta-vikingatida-myntskatt-hittad/ Fri, 01 May 2026 06:31:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229100 Först hittades 19 silvermynt. Sedan växte fyndet till nästan 3 000 – och nu beskrivs skatten som den största vikingatida myntskatten i Norges historia. Upptäckten gjordes den 10 april av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre vid Mørstad gård i Åmot kommun i Østerdalen. När arkeologer kallades in för att undersöka platsen visade sig det första fyndet vara början på något betydligt större. Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo beskriver skatten som ett enormt vikingatida myntfynd. Innlandet fylkeskommune uppger att 2 970 silvermynt hittills har tagits upp, tillsammans med fragment av så kallat hacksilver – avklippta silverbitar som användes som betalningsmedel. — Detta är helt utan motstycke. Det är helt vansinnigt, säger arkeologen May-Tove Smiseth vid Innlandet fylkeskommune till norska forskning.no.

Mynt från England och Tyskland

Mynten dateras huvudsakligen till perioden från 980-talet till 1040-talet. Enligt professor Svein Harald Gullbekk, myntexpert vid Kulturhistorisk museum, kan skatten ha lagts ned omkring år 1050. Fyndet består framför allt av engelska och tyska mynt, men även danska och norska mynt förekommer. Bland de härskare som kopplas till mynten nämns Knut den store, Æthelred II, Otto III och Harald Hårdråde. Gullbekk beskriver fyndet som extraordinärt och framhåller att det tidigare har hittats vikingatida myntfynd med omkring 2 000 mynt i Norge, men inte fler än 3 000. — De har brutit en barriär här. Detta är verkligen enastående, säger han till forskning.no.

Kan kopplas till järnproduktion

Østerdalen var under vikingatid och medeltid ett viktigt område för järnproduktion. Arkeologen Jostein Bergstøl vid Kulturhistorisk museum uppger att det från 900-talet och fram till slutet av 1200-talet fanns en omfattande järnproduktion i området. Malmen togs från mossar och det bearbetade järnet exporterades vidare till Europa. En möjlig tolkning är därför att myntskatten speglar kapital som samlats genom handel och produktion i området. Fyndets sammansättning visar också hur utländska mynt cirkulerade i Norge innan landet fick en mer omfattande nationell myntprägling under Harald Hårdråde, som regerade 1046–1066.

”Nationell och internationell händelse”

Norges riksantikvarie Hanna Geiran beskriver fyndet som en händelse av både nationell och internationell betydelse. — Jag trodde inte mina egna öron när jag hörde om fyndet. Detta är både en nationell och internationell händelse, och få saker engagerar så mycket som vikingatiden i Norge, säger hon enligt Riksantikvaren. Riksantikvaren har beviljat 1,2 miljoner norska kronor till fortsatta arkeologiska undersökningar. Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo ansvarar för konservering och analys av mynten. Sökningarna på platsen uppges ännu inte vara avslutade. Fyndet kan därför komma att växa ytterligare.]]> Tre vikingatida guldarmringar hittade i Danmark https://nyadagbladet.se/norden/tre-vikingatida-guldarmringar-hittade-i-danmark/ Fri, 24 Apr 2026 05:53:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228415 En privatperson har hittat tre vikingatida guldarmringar i Nordjylland i Danmark. Fyndet beskrivs som ovanligt eftersom ringarna är i mycket gott skick. Upptäckaren fann initialt två av ringarna och lämnade in dem till Nordjyske Museer, varpå museets arkeologer undersökte platsen och fann en tredje ring. — Det är helt otroligt. Vi har aldrig varit med om något liknande förut. Vi får nästan aldrig in guldföremål, säger Torben Sarauw, kulturarvschef på Nordjyske Museer, till DR. Ringarna ska nu skickas till Nationalmuseet i Danmark för vidare bedömning. Museet uppger att mer information om fyndet publiceras inom kort. "Vi planerar att ställa ut fyndet på Aalborg Historiske Museum senare i år", skriver museet i ett Facebook-inlägg.]]>