https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 29 Jan 2024 09:45:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/ https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/#respond Mon, 29 Jan 2024 07:28:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171334 Populationstillväxten bland havsuttrar förbättrade de marina skogarnas motståndskraft i Kalifornien under förra seklet, visar en studie. Resultaten pekar mot vikten av att bevara och återhämta den hotade sydliga havsuttern som en naturlig lösning för att återställa skadade undervattensekosystem. Marina skogar är undervattenshabitat där särskilda ekosystem bildas. Ofta återfinns tång som växer likt ett träd från havsbotten och brunalgen kelp återfinns också ofta i stora mängder. Marina skogar anses vara ett av de mest produktiva och dynamiska ekosystemen på jorden, men är idag hotade på flera håll. I studien, som gjorts av forskare vid Monterey Bay Aquarium, kunde man se att det skett markanta förändringar i de marina skogarna mellan år 1910 och 2016. För att mäta hur skogarna förändrats använde man sig av historiska undersökningar av skogarna från början av 1900-talet för att göra detaljerade uppskattningar av krontakets utbredning, biomassa och kollagring. Samtidigt korrigerade man för årliga variationer och skillnader i undersökningsmetoder. Under denna tid har krontaken i skogarna ökat längs den centrala delen av kusten. Det är också just i den regionen som den sydliga havsuttern lever och den enda plats där de överlevt efter att nästan ha jagats till utrotning under 1800-talet. På hundra år kompenserade havsutterns gynnsamma inverkan på de marina skogarna längs centralkusten nästan helt för förlusterna av skogarna som skedde i norra och södra Kalifornien, visar studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS Climate. Det resulterade i endast en liten total nedgång i skogarna i hela landet under den här perioden. – Vår studie visade att marina skogar är mer omfattande och motståndskraftiga mot klimatförändringar där havsuttrar har återbesatt Kaliforniens kustlinje under det senaste århundradet. Där havsuttrar saknas har marina skogar minskat dramatiskt. Faktum är att vi fann att populationsdensiteten för havsutter var den starkaste prediktorn för förändringar i kelpens krontäckning under denna hundraårsperiod, säger huvudförfattaren Teri Nicholson. Mellan 1910 och 2016 minskade endast kelptaket sex procent i hela landet. Tittade man mer regionalt minskade dock krontaken i de norra och södra regionerna med 63 respektive 52 procent. Däremot ökade den nästan överallt längs den centrala kusten, med uppskattningsvis 56 procent av kelpskogens täckning. Studien visar att om uttrarna återvänder till områden i sitt historiska utbredningsområde kan det bidra till att återställa kelpskogar och dessas fördelar på fler platser längs Kaliforniens kust.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/uttern-kan-strykas-fran-rodlistan/ https://nyadagbladet.se/miljo/uttern-kan-strykas-fran-rodlistan/#respond Sun, 12 Nov 2023 07:12:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=165409 Utterns återhämtning i Sverige kan leda till att arten stryks från rödlistan. Tack vare förbättrade livsmiljöer och minskade hot har utterns population ökat markant, men miljögifters inverkan på artens reproduktion är fortfarande en orosfaktor. I slutet av 1900-talet var uttern nästan utrotad i Sverige, något som troligtvis till stor del berott på olika miljögifter. Med hjälp av diverse åtgärdsprogram som exempelvis förbättrade livsmiljöer, mindre jakt och minskad risk för trafikolyckor har uttern dock sakta blivit mer och mer livskraftig under åren. Uttern har klarat sig så pass bra i Sverige att föreningen Rädda uttern lades ned 2015, då man ansåg att den uttjänat sitt syfte. Idag betecknas uttern som “nära hotad” i den senaste rödlistan, som är från 2020. I nästa version av rödlistan, som kommer 2025, kan det dock bli aktuellt att ta bort uttern helt, rapporterar Natursidan. Detta beror på en betydande ökning av utterpopulationen i hela landet. – Vår bedömning är att arten är livskraftig, och den kan falla ur rödlistan vid nästa rödlistningstillfälle, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig SLU Artdatabanken. Det uppskattas finnas omkring 4000 reproduktiva individer idag i Sverige, där arten bland annat spridit sig till nya områden i Götaland och Svealand under de senaste 10-15 åren. Uttern finns dock i hela landet. Trots framstegen råder dock tvivel kring utterns reproduktionsförmåga, bland annat mot bakgrund av att det fortfarande uppmäts höga halter miljögifter som PFOS och PBDE, enligt Artdatabanken. Eftersom dessa är "nya miljögifter" vet man heller inte vilka konsekvenser dessa halter innebär för arten. I en rapport från Naturhistoriska riksmuseet i början av året, framkom att det fanns en fortsatt hög halt PFAS och även läkemedel hos svenska uttrar, något som Nya Dagbladet rapporterade om.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/uttern-kan-strykas-fran-rodlistan/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-och-miljogifter-hittade-i-uttrar/ https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-och-miljogifter-hittade-i-uttrar/#comments Fri, 27 Jan 2023 12:41:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=140736 I en ny rapport från Naturhistoriska riksmuseet framkommer det att man hittat både miljögifter och läkemedel i svenska uttrar. En utter från Boden hade läkemedel mot bland annat migrän, schizofreni och depression i sin muskelvävnad. Resultaten av studien visar att det finns en fortsatt hög halt av högfluorerade ämnen (PFAS) hos svenska uttrar, något som ökat markant fram till 2015. Nu har ökningen avtagit, men halterna har trots det inte minskat i djuren. Vidare kan man också se att de höga halterna av miljögifter skiljer sig och finns i både låga och höga nivåer i olika delar av landet. Exempelvis hittades tre uttrar med högst halt PFCA, det vill säga högflourerade karboxylater, i Kristinehamn år 2020, i Uppsala år 2012 samt i Rätan/Ljunganbron år 2015. Vidare hittade man i genomsnitt sju olika läkemedel hos uttrarna. Flest olika sorter läkemedel uppvisades hos en utter från Boden år 2019 som hade lämningar av läkemedel mot migrän, schizofreni, maniska psykostillstånd och depression i sin muskelvävnad. En annan utter i Värmland från år 2015 uppvisade högst halter av enbart antibiotika. – Vad dessa gifter och läkemedel har för effekt är svårt att veta, det kan röra sig om cocktaileffekter där ämnen samverkar eller motverkar varandra. Det är skrämmande att vi ens hittar läkemedel i utter. Läkemedel är tillverkade för att ge en biologisk effekt vid låg dos och hör inte hemma i miljön. Det är också anmärkningsvärt att det finns så många människotillverkade miljögifter i vilda uttrar. Många av dessa ämnen är hormonstörande, säger Anna Roos, ekotoxikolog och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet. Studien gjordes på 187 uttrar som avlidit till följd av exempelvis trafikolyckor eller i fiskeredskap under åren 1977 fram till 2020, man fokuserade mestadels från år 2010 och framåt. Hittar man en död utter har man skyldighet att rapportera till polisen eftersom den tillhör staten.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-och-miljogifter-hittade-i-uttrar/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/miljo/mer-miljogifter-i-svensk-utter/ https://nyadagbladet.se/miljo/mer-miljogifter-i-svensk-utter/#respond Sat, 08 Mar 2014 17:47:48 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=16926 Trots minskade utsläpp av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) har koncentrationerna av PFAA i levern hos svenska uttrar ökat under de senaste 40 åren, enligt en studie som publicerats i tidskriften Environmental Science & Technology. Det är förvånande – och oroande – skriver forskarna vid Stockholms universitet och Naturhistorisk Riksmuseet. Resultatet går tvärt emot studier på människor, som visat att våra nivåer har minskat. – Detta stöder artspecifik ackumulation av PFAA:s, säger Urs Berger, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/mer-miljogifter-i-svensk-utter/feed/ 0