Tryckfrihetsförordningen – Nya Dagbladet

Den svenska öppenheten – ett tveeggat svärd

Redaktionen — Sat, 22 Mar 2025 15:56:15 +0000

År 1766 blev Sverige det första landet i världen att införa lagstiftning som garanterade tryckfrihet och allmänhetens rätt att ta del av offentliga handlingar. Denna lag, som var en föregångare till dagens Tryckfrihetsförordning, reglerade i konkreta ordalag rätten att publicera tankar, fakta och idéer i tryck. Tryckfrihetsförordningen är idag en av Sveriges grundlagar, och utsågs 2023 av Unesco även till en del av världsarvet. En central del av denna för tiden banbrytande lagstiftning var offentlighetsprincipen, som innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters handlingar. Den utvecklas i Tryckfrihetsförordningen och Regeringsformen, och skyddar även rätten att närvara vid exempelvis rättegångar och politiska sammanträden. En allmän handling kan vara allt från ett mejl eller brev till en inspelning eller en rapport – så länge den finns hos en myndighet. Vissa dokument är fortfarande sekretessbelagda, till exempel där säkerhetsskäl eller skydd av privatpersoner kan motiveras. De offentliga handlingarna får däremot kopieras, delas och till och med läggas ut på nätet om man så vill.

Finland och Sverige unika i Europa

Flera länder har lagar som ger medborgarna rätt att ta del av offentliga handlingar. I Europa har exempelvis Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Portugal, Storbritannien och Irland lagstiftning om insyn i myndigheters arbete. Däremot är det bara Sverige och Finland som, i samband med att lagarna lanserades 1766 var ett och samma land, har offentlighetsprincipen inskriven i sin grundlag. Även USA, Kanada och Australien har lagar om offentlighet, men dessa är vanliga lagar och inte en del av ländernas grundlagar.

"Kapitalisering av demokrati"

Offentlighetsprincipen är avsedd att ge medborgare, journalister och forskare insyn i myndigheter och beslutsfattande. Genom att allt offentliggörs avser den bland annat att motverka korruption, maktmissbruk och ineffektivitet, och i grunden stärka det demokratiska samhället. Den är samtidigt inte fri från en egen problematik, där exempelvis företag har funnit sätt att utnyttja dess svagheter för ekonomisk vinning och privatpersoner kommer i kläm på grund av att uppgifterna missbrukas. I Sverige innebär offentlighetsprincipen att vem som helst kan begära ut en allmän handling och kopiera den, vilket även gäller uppgifter från myndigheter som Skatteverket, Trafikverket, Bolagsverket och Lantmäteriet. Offentliga uppgifter kan handla om namn, adress, telefonnummer, fastighetsinformation och ibland fordonstillhörighet. Detta har samtidigt lett till att företag och sajter som Eniro och Hitta i nuläget kan lägga ut uppgifter som namn, adress, telefonnummer och ibland även bil- och hundägande för privatpersoner offentligt. Den svenska polisen beskriver tillgången på privata uppgifter som ett problem, och har exempelvis publicerat en utförlig guide till att minska sin exponering på nätet som du kan ta del av här.

Företag finner kryphål

Sajter som MrKoll, Ratsit, Merinfo har tagit exploateringen av personuppgifter ännu ett steg längre. Som betalande kund kan du genom dessa få tillgång till hela personnummer, kreditupplysningar, löneuppgifter samt om personen har någon pågående eller tidigare handling vid domstol eller liknande. Det går också ofta att se vilka som bor grannar med personen, samt en detaljerad beskrivning om hur man hittar till rätt lägenhet, om personen exempelvis bor i ett flerfamiljshus. Detta bryter egentligen mot lagen att offentligt publicera personers hela personnummer, men sajter som Ratsit och MrKoll undkommer ännu så länge detta på grund av de fungerar som kreditupplysningsföretag och därför lyder under Kreditupplysningslagen (KuL). Därför kan de, till betalande medlemmar, ge ut hela personnummer helt lagligt. [caption id="attachment_202277" align="alignnone" width="640"] Delar av offentlighetsprincipen exploateras av företag. Foto: iStock[/caption]

Det går självklart att argumentera både för och emot dessa tjänster. Att kunna se löneuppgifter kan exempelvis vara en fördel för att jämföra sin lön med kollegors och säkerställa rättvisa arbetsvillkor, eller för att granska löneskillnader mellan anställda och chefer. Vissa uppger också att de använder dessa tjänster för att kontrollera någon de överväger en relation med, exempelvis genom att se ekonomisk status eller eventuella rättsliga domar.

Samtidigt kan tjänsterna utnyttjas av kriminella för att kartlägga potentiella offer. Informationen gör det enkelt att se en persons ålder, kön och om de bor ensamma – utan skydd av exempelvis en vakthund. Dessutom kan tillgång till personnummer och andra personuppgifter användas vid bedrägerier, identitetskapningar eller falska låneansökningar.

Sverige är inte ensamt om att ha företag som tjänar pengar på offentlighetsprincipen. Även i Finland utnyttjas liknande lagar för att sälja uppgifter, och i USA använder många företag Freedom of Information Act för att kommersialisera offentlig information.

Regeringens utredning

Regeringen tillsatte den 19 oktober 2023 en utredning om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Syftet var att stärka den personliga integriteten när personuppgifter publiceras i vissa söktjänster. Utredningen, ledd av Daniel Gustavsson, föreslog att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör uppgifter om adresser, telefonnummer och lagöverträdelser. Istället skulle dessa omfattas av dataskyddslagen och GDPR, vilket skulle ge ett starkare skydd för individers personuppgifter. Förslagen uppges sammantaget syfta till att balansera yttrandefrihet med integritetsskydd i en digital era. Utredningen, som skulle ha redovisats senast den 15 november 2024, har nu slutfört sitt arbete och överlämnat sina förslag.

EU och grundlag krockar

Dataskyddsförordningen, GDPR, är en EU-lag som trädde i kraft 2018 för att ge privatpersoner större kontroll över sina personuppgifter. Lagen kräver i vidare mening att företag och organisationer hanterar dessa uppgifter säkert och transparent. Privatpersoner har rätt att få veta vilka uppgifter som samlas in, hur de används samt även rätt att begära korrigering eller radering vid fel. Under vissa omständigheter kan man kräva att uppgifter tas bort helt, den så kallade "rätten att bli bortglömd". GDPR skyddar även mot oönskad direktmarknadsföring och möjliggör flytt av data mellan tjänster. Lagen stärker i detta avseende individens rättigheter och skapar tydliga regler för hantering av personuppgifter inom EU. EU:s lag och den svenska grundlagen går dock emot varandra när det gäller sajter som exempelvis Eniro eller MrKoll. Enligt GDPR har man som privatperson rätt att vända sig till verksamheter som behandlar personuppgifter och be att få dem raderade. Däremot har de flesta sajter ett så kallat utgivningsbevis, vilket ger dem rätt att publicera uppgifter utan samtycke och har därmed grundlagsrätt att också neka om någon begär att deras uppgifter tas bort.

Så minskar du din synlighet på nätet

Det första man bör göra om man inte vill ha sitt telefonnummer synligt är att kontakta sitt telefonbolag och begära hemligt nummer. Det innebär att bolagen inte lämnar ut telefonnumret till nummerupplysningssajter. Däremot kan man behöva gå in på vissa sajter och själv manuellt plocka bort numret i efterhand. På Eniro och Hitta.se kan man logga in med BankID och ändra sina uppgifter. På Ratsit kan man logga in med BankID och helt dölja sina uppgifter. Det ska också gå fint att kontakta kundtjänst om man inte har BankID. Det ska dock tilläggas att "validerade medlemmar" på sajten ändå kan se ens uppgifter. På Merinfo.se kan man även där logga in för att plocka bort sina uppgifter eller kontakta kundtjänst. Det går inte att helt ta bort alla uppgifter på MrKoll.se, något som hänvisas till offentlighetsprincipen. Däremot kan man logga in med BankID och göra sitt telefonnummer och sin adress osynlig. Telefonnummer kan man göra osynliga permanent, men adressen går bara att göra osynlig med 30 dagars intervall, sedan måste man återigen gå in och dölja den manuellt. Det ska tilläggas att hela adressen inte döljs, postnummer och ort finns kvar oavsett. Att hitta var man logga in på sidan kan också vara klurigt. Gå in på kundservice och läs sedan under rubriken "Hur kan vi hjälpa dig?". Där kan man klicka sig vidare på "Det gäller något som är publicerat hos er" och hitta inloggningssidan. På Lexbase, en databas som lagrar offentliga handlingar från svenska domstolar, kan man inte plocka bort sig själv enligt sajten. På upplysning.se som främst tillhandahåller kreditupplysningar, men som också fritt publicerar adresser, ska det gå att söka efter sitt namn och klicka sig in på sin sida. Kopiera sedan webbadressen till din sida och mejla den till info@upplysning.se tillsammans med ditt fullständiga namn och din hemadress. Skriv i mejlet att du vill bli borttagen från sajten och invänta om det fungerar. Som tidigare nämnts kan man i enlighet med GDPR kontakta bolag för att få sina uppgifter raderade. För att underlätta sådant har Integritetsskyddsmyndigheten IMY skapat en brevmall man kan använda. Skulle ett företag sedan neka att ta bort uppgifterna kan man lämna in klagomål till IMY. Tidigare har dock IMY inte behandlat klagomål från sajter som har utgivningsbevis, det vill säga grundlagsskyddad rätt att publicera uppgifter, om det inte funnits något undantag från grundlagsskyddet. På senare tid har domstolspraxis förändrats både på europeisk och nationell nivå. Denna utveckling har fått IMY att bedöma sig behöriga att utreda klagomål mot söktjänster med frivilligt utgivningsbevis.

Slutet för rättsdatabaser

Under 2024 vägrade ett antal domstolar att lämna ut allmänna handlingar till bland annat Nyhetsbyrån Siren samt olika rättsdatabaser med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning GDPR. Siren tog detta vidare juridiskt och hänvisade till grundlagen. Nyhetsbyrån använder dessa handlingar i journalistiskt syfte, men också i sina databaser Acta Publica och Be Informed, där man kan se vilka personer som dömts för olika brott. Hovrätten beslutade förra året att Nyhetsbyrån inte hade rätt att föra ett fullständigt register över domar, samt att personnummer, namn och adress för enskilda personer inte fick nå allmänheten via deras betalande kunder. Däremot fick Siren använda det i journalistiskt syfte. I början av 2025 slog även högsta domstolen fast att hovrättens beslut var rätt och att handlingar inte får delas vidare till betalande kunder i en databas. Beslutet innebär att domstolen anser att EU:s dataskyddsförordning väger tyngre än svensk grundlag. Högsta domstolens ställningstagande kan innebära en början på slutet för andra rättsdatabaser som exempelvis Ratsit, MrKoll och Lexbase, som idag gör det möjligt för betalande kunder att söka efter domstolsbeslut.

Riksdagen röstade igenom kritiserad inskränkning av pressfriheten

Sofie — Thu, 17 Nov 2022 08:42:37 +0000

Under onsdagen röstades en ny grundlagsändring igenom. Innebörden av denna är att det i Sverige nu kommer att finnas utrymme för att straffbelägga traditionell journalistisk rapportering - om denna kan anses ”skada relationer till länder eller mellanfolkliga organisationer Sverige samarbetar med”. Av riksdagspartierna var det endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade emot. Det kontroversiella lagförslaget ”Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri” har under onsdagen röstats igenom av riksdagen, vilket innebär en ändring i Sveriges grundlag och en kraftig urholkning av pressfriheten i landet. Syftet med den nya lagen ska vara att förbjuda att ”obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation”, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Lagen innebär i praktiken en kraftig inskränkning av Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen, vilket gör att vissa journalistiska granskningar helt enkelt blir förbjudna i Sverige. Lagförslaget har mött enorm kritik, inte minst från Journalistförbundet, men även från medieföretag som exempelvis SVT som menar att lagen hotar demokratin och yttrandefriheten. Riksdagen antog grundlagsändringen med röstsiffrorna 270–37. Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot.

Riksdagen går vidare med inskränkning av pressfriheten – får stöd av SD

Jan Sundstedt — Mon, 07 Nov 2022 13:50:55 +0000

Inom en snar framtid kan riksdagen lyckas kriminalisera betydande aspekter av vad som traditionellt varit grundlagsskyddad grävande journalistik i Sverige. Även Sverigedemokraterna avser att tillsammans med fem andra riksdagspartier stödja ett hårt kritiserat lagändringsförslag som innebär en kraftig inskränkning av Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen. I april månad sågs Sveriges Riksdag rösta Ja till "Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri" och nu tycks manegen ligga krattad för grönt ljus i röstomgång två. Ändringar i grundlagarna ska enligt rådande praxis ske minst två gånger med ett riksdagsval däremellan - något som nu alltså tycks ske. Formellt beskrivs syftet vara att förbjuda att ”obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation”. I realiteten innebär lagen att man måste göra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen som gör att vissa journalistiska granskningar helt enkelt blir förbjudna i Sverige. Ett talande exempel på vad som snart kan komma att klassas som "Utlandsspioneri", är det reportage Sveriges Radio i mars år 2012 gjorde om Sveriges dolda planer på att uppföra vapenfabriker i Saudiarabien. Man åberopade då hemliga källor som SR:s Ekoredaktionen fått uppgifter om. Detta förfarande kommer inom den nya lagstiftningens ramar att bli ett straffbart förfarande som kan falla inom ramarna för det som benämns som "utlandsspioneri". Matheus Enholm, en av SD:s ledamöter i Konstitutionsutskottet, vill inte svara på frågor om lagändringarna när tidningen Samnytt frågar honom om saken. – Jag kan inte kommentera det här och nu, kommenterar han. – Normalt diskuterar vi inte ett ärende som är under beredning i utskottet förrän det är justerat, säger Enholm vidare. Anledningen sägs vara att arbetet med omröstning fortfarande pågår i konstitutionsutskottet. I dagsläget är det endast två av åtta riksdagspartier som uttryckligen säger nej till lagändringarna. Ett av dessa partier är Liberalerna, som i en motion ger sin syn på saken. Parti två som avser att trycka på röd knapp är Vänsterpartiet. Flera tunga remissinstanser som exempelvis Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Television, Sveriges radio, och TV4, har avrått från de föreslagna lagändringarna, vilket dock inte verkar hindra att den nya lagen går igenom. Före detta justitiekansler (JK) Anna Skarhed var även hon kritisk, men efter att regeringen bytt ut henne mot den korruptionsbeskyllda Mari Heidenborg har JK nu gett grönt ljus, samma Heidenborg som häromåret beviljade ett skadestånd på 840 000 kronor till en syrisk våldtäktsman och kidnappare. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tar i sitt remissvar för Publicistklubbens räkning, "övergrepp eller missgrepp som sker under en internationell insats", som exempel på journalistik som kan drabbas av lagändringarna. Såväl visselblåsare som journalister kan som följd komma att dra sig för att larma och rapportera om korruption och övergrepp av rädsla för att bli straffade för det, påpekar Funcke. Enligt uppgift är omröstning två planerad till 16 november - det vill säga nästa vecka.

Faluns S-kvinnor upprörda över pressfrihet

Alexander Almqvist — Thu, 23 Aug 2018 15:29:37 +0000

Under Alternativ för Sveriges torgmöte i Falun försökte flera S-kvinnor som samtidigt hade ett tält på samma torg förbjuda Nya Dagbladets utsända att fotografera och filma. Det är dock inte första gången som oberoende medier ifrågasätts. Vid Geislerska parken i Falun höll partiet Alternativ för Sverige torgmöte vid lunchtid. Samtidigt hade kommunen gett tillstånd för Socialdemokraterna att ha torgmöte och tält på samma torg vid samma tidpunkt vilket troligtvis var en miss från kommunen och polisen i planeringen. På plats vid Socialdemokraternas tält var företrädare för S-kvinnor som är partiets kvinnoförbund. Nya Dagbladets utsända reportrar som var på plats för att fotografera och filma på torget möttes dock av ett fientligt agerande från flera S-kvinnor. Vid partiets tält fanns bland andra S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson, tillika riksdagsledamot, och förbundssekreterare Susanne Andersson som befinner sig på valturné i landet. [caption id="attachment_53289" align="aligncenter" width="1170"] S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson i diskussion med NyD:s Markus Andersson. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Trots att företrädarna var ute för att marknadsföra sitt eget parti i egenskap av offentliga personer blev man av någon anledning hysterisk över att komma med på fotografier på allmän plats. Flera företrädare vars parti sitter i regeringen hävdade att medier måste ha tillstånd för att fotografera och filma på allmän plats och hotade med att stämma tidningen om något fotografi publicerades. Detta är givetvis något som inte stämmer. S-kvinnorna försökte ömsom hota ömsom avvisa våra utsända från den allmänna platsen utan att kunna motivera varför vi inte skulle ha rätt att vistas på platsen. Socialdemokraternas aktivitet var för övrigt inte i fokus för de utsända. [caption id="attachment_53290" align="aligncenter" width="1170"] Nya Dagbladets chefredaktör tvingas förklara hur Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen fungerar i Sverige. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Nya Dagbladet är en av Sveriges få helt oberoende dagstidningar och bland både politiker och näringsliv finns tendenser att det uppfattas som närmast hotfullt med tidningar som inte ägs av stora mediehus eller koncerner. Den oberoende journalistiken är just därför hotad och få redaktioner kan rapportera fritt om händelser och ämnen utan pekpinnar från externa ägare. Nya Dagbladet kommer aldrig att ge vika från hot och skrämseltaktik från politiker som inte tål att bli granskade eller fotograferade i egenskap av offentliga personer på allmän plats. Stöd i vårt arbete har vi i den svenska Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och i tidningens utgivningsbevis vilket medger vissa undantag i PUL och GDPR kring vad som gäller vid fotografering och publicering där personer kan identifieras. Det står därför tidningen fritt att publicera bilder på de socialdemokratiska S-kvinnor som försökte hindra fri press från att rapportera och dokumentera dagens aktiviteter i Falun.