träning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg träning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden https://nyadagbladet.se/halsa/fran-skogsbana-till-stadsgym-utegymmens-vag-till-norden/ Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238761 Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång. Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid. Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen. Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga. Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner. En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap. Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra. Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA. Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz. Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym. [caption id="attachment_239684" align="alignnone" width="640"]Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973 Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken. Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden. I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare. Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser. Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår. [caption id="attachment_239640" align="alignnone" width="640"] Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak[/caption]

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet. Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag. Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter. Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning. Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol. I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser. Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet. De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning. [caption id="attachment_239802" align="alignnone" width="640"] Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0[/caption]

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31. Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik. Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym. Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad. I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent. Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt. En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll. Ett utegym kan också bli stående nästan tomt. I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor. Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen. [caption id="attachment_239807" align="alignnone" width="640"] Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption] För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning. Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet. Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym. Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande. En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma. De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt. [caption id="attachment_240651" align="alignnone" width="640"] Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption] Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom. Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning. Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.]]> Bättre kondition kan ge friskare blodkärl senare i livet https://nyadagbladet.se/halsa/kondition-friskare-blodkarl/ Tue, 09 Jun 2026 04:50:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232779 Att hålla konditionen uppe redan i yngre vuxen ålder kan ha betydelse för blodkärlens hälsa långt senare. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. När blodkärlen blir stelare ökar belastningen på hjärtat. Det är en förändring som ofta kommer med åldern och som kan hänga samman med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtinfarkt och stroke. I studien, som publicerats i Scientific Reports, har forskarna använt material från en svensk långtidsstudie där 425 personer följts under flera decennier. Deltagarna testades i 30-årsåldern, i 50-årsåldern och på nytt när de hade fyllt 63 år. Vid de tidigare undersökningarna fick deltagarna bland annat genomföra cykeltester. Forskarna jämförde sedan resultaten med mätningar av blodkärlens elasticitet senare i livet.

Tydligt samband

De deltagare som hade bättre kondition tidigare i vuxenlivet hade i regel också mjukare och mer följsamma blodkärl vid 63 års ålder. Mönstret syntes även när forskarna vägde in andra faktorer som kan påverka hjärt-kärlhälsan, exempelvis rökning, vikt, blodtryck och kolesterol. Blodfetterna gav däremot inte samma vägledning. Varken vanliga kolesterolvärden eller mer detaljerade mått på HDL-kolesterolet kunde förutsäga vilka deltagare som senare skulle ha stelare kärl. — Våra resultat visar att god fysisk kondition tidigt i livet är kopplad till kärlhälsa senare i livet, oberoende av traditionella riskfaktorer, säger Andrea Tryfonos, postdoktor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. Forskarna tolkar resultaten som att träning och vardagsrörelse kan påverka kroppen på sätt som inte alltid syns i vanliga blodprover.

Fortsätter följa gruppen

Enligt Tryfonos talar studien för att det är viktigt att behålla en god kondition från tidig vuxen ålder, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom längre fram. Forskarna vill nu fortsätta följa gruppen. Nästa steg blir att undersöka deltagarna vid 68 års ålder för att se hur förändringar i kondition över tid hänger ihop med blodkärlens hälsa.]]> Professor: Släpp det digitala i löpspåret https://nyadagbladet.se/halsa/slapp-det-digitala-i-lopsparet/ Mon, 25 May 2026 11:02:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231422 Pulsklockor, appar och digitala belöningar kan göra löpningen mer stressande än befriande. Idrottsprofessorn Stephen Seiler uppmanar motionärer att återupptäcka kroppskänslan. För många motionärer har löprundan blivit ännu ett tillfälle att mäta, registrera och jämföra. Tempot ska loggas, pulsen följas, sömnen vägas in och passet gärna belönas med en digital markering. Stephen Seiler, idrottsprofessor vid Universitetet i Agder i Norge, tycker att utvecklingen har gått för långt. Hans budskap till vanliga löpare är enkelt: våga låta tekniken vara ibland. Han varnar för att appar, träningsklockor och sociala medier kan göra träningen till en ny källa till press. I stället för att fungera som avkoppling riskerar löpningen att bli ännu ett projekt som ska optimeras och visas upp. — Träning borde egentligen vara en ventil för att släppa ut lite av vår stress. I stället är det många som tillför mer stress, säger Seiler till forskning.no. Seiler är också kritisk till träningsprofiler på sociala medier som säljer snabba resultat. Löften om kraftiga förbättringar på några veckor bör enligt honom tas med stor skepsis.

Eliten litar mer på känslan

Seiler är känd för sin forskning om uthållighetsträning och den så kallade 80/20-principen, där merparten av träningen sker i lugnt tempo och en mindre del med hög intensitet. Efter många år nära elitidrottare har han dragit en tydlig slutsats: de bästa är ofta mycket bra på att läsa av sin egen kropp. De använder inte nödvändigtvis mer teknik än andra. Snarare vet de vilka siffror som är värda att bry sig om – och vilka som bara stör. — De bästa litar på sin hjärna. Många av dem är faktiskt inte storförbrukare av teknik, säger Seiler. Kontrasten märks i motionärsvärlden, där digitala belöningar, likes och olika poängsystem lätt kan börja styra motivationen. Aktiviteten får sitt värde först när den registreras.

Spring utan teknik

Seilers första råd är enkelt. Motionärer bör lägga undan pulsmätning, tempolarm och kontrollen av klockan under åtminstone ett pass i veckan. — Spring utan teknik en dag i veckan. Ingen pulsmätning eller annat. Gå bara ut och spring, säger Seiler. Den som ändå vill spara passet kan enligt honom starta klockan men låta bli att titta på den förrän efteråt. Hans andra råd är att träna upp känslan för fart. Löparen kan till exempel bestämma sig för att springa en viss sträcka på tre minuter, utan att titta på klockan. Efteråt jämför man känslan med den faktiska tiden. Om rundan gick för snabbt eller för långsamt gör man om försöket. På så sätt kan löparen gradvis bli bättre på att känna tempo och belastning utan att styras av siffror.]]> Fem minuters extra aktivitet – så stor skillnad gör det https://nyadagbladet.se/halsa/fem-minuters-extra-aktivitet-sa-stor-skillnad-gor-det/ Sat, 07 Feb 2026 09:39:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220673 Fem minuters extra promenad om dagen skulle potentiellt kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning från Norge, Sverige, Storbritannien och USA. Forskare vid Norwegian School of Sport Sciences har i samarbete med bland andra Uppsala universitet undersökt hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas genom mycket små förändringar i befolkningens aktivitetsnivå. Studien omfattar mer än 135 000 personer med en medelålder på 64 år och har publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet. Undersökningen bygger på data från sju kohorter i Norge, Sverige och USA, samt UK Biobank. Deltagarna bar en accelerometer på höften som registrerade deras aktivitetsnivå, och uppföljningstiden var i genomsnitt åtta år. — Våra resultat visar att små förändringar i fysisk aktivitet kan ha stor betydelse för folkhälsan, särskilt för dem som är fysiskt inaktiva, säger Ulf Ekelund, professor vid Norwegian School of Sport Sciences och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Fem minuter

Forskarna studerade effekten av ökad måttlig fysisk aktivitet, vilket kan jämföras med att gå i en hastighet på 5 kilometer i timmen. Resultaten visar att En fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag hade kunnat förebygga tio procent av dödsfallen, exklusive de mest aktiva personerna. Bland de 20 procent som rörde sig minst, som i genomsnitt var fysiskt aktiva cirka två minuter per dag, hade fem minuters ökning kunnat förebygga 6 procent av dödsfallen. Deltagarna i studien var i genomsnitt fysiskt aktiva endast omkring 28 minuter per dag. Peter Nordström, professor i geriatrik vid Uppsala universitet och medförfattare till studien, blev överraskad av styrkan i sambanden. — Det var inte förvånande att se att deltagarna rörde sig så lite, men det var förvånande att se att sambanden var så starka. Att fem minuters ökning av aktivitetsnivå var associerat med en så pass påtaglig minskning av dödlighet, säger han.

Stillasittande har betydelse

Studien undersökte också effekten av minskat stillasittande. Resultaten visar att en minskning med 30 minuter per dag hade kunnat förebygga sju procent av dödsfallen i hela befolkningen, där man i genomsnitt sitter stilla cirka tio timmar per dag. Bland de mest stillasittande, som i genomsnitt sitter stilla omkring tolv timmar per dag, var motsvarande minskning cirka tre procent. Forskarna understryker att det handlar om en observationsstudie och att det därför inte går att dra direkta slutsatser om orsakssamband. — Resultaten ska inte tolkas som rekommendationer för enskilda individer. De är beräkningar av hur många dödsfall som potentiellt kan undvikas om alla inaktiva i befolkningen ökade sin aktivitet med fem minuter per dag, säger Ulf Ekelund.]]> Regelbunden träning kan minska adhd-symtom hos vuxna https://nyadagbladet.se/halsa/regelbunden-traning-kan-minska-adhd-symtom-hos-vuxna/ Mon, 15 Dec 2025 08:32:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217675 Forskare vid Örebro universitet har för första gången i Sverige prövat ett strukturerat träningsprogram för vuxna med adhd – med tydligt positiva resultat. De som tränade upplevde färre symtom, bättre sömn och högre livskvalitet. Bakom forskningen står Lena Axelsson Svedell, legitimerad fysioterapeut vid Region Örebro län och doktorand vid Örebro universitet. Hon har utvecklat den så kallade Start-modellen, som består av 150 minuters styrke- och konditionsträning per vecka i grupp, ledd av fysioterapeuter inom psykiatrisk öppenvård. I studien deltog 63 vuxna med adhd-diagnos. Hälften lottades till träning enligt Start-modellen medan den andra hälften fick sedvanlig behandling. Totalt fullföljde 41 personer programmet. Detta är den första randomiserade kontrollerade prövningen av ett träningsprogram för vuxna med adhd i Sverige.

Överraskande tydliga resultat

Efter tre månader hade träningsgruppen minskat sina adhd-symtom markant. Även sömnen och livskvaliteten förbättrades påtagligt. — Det överraskade mig att alla resultat är så entydigt positiva. Jag tänkte nog att något kunde svikta lite, kanske att den klinikerskattade bedömningen kunde skilja sig från deltagarens egen upplevelse vad gäller grad av förbättring, men de är förvånansvärt samstämmiga, säger Axelsson Svedell i ett pressmeddelande. Hon lyfter särskilt fram att träningen även minskade hyperaktivitet, något som tidigare forskning inte kunnat påvisa. Forskarna menar att fysisk träning kan bli ett värdefullt komplement till medicin och terapi – eller ett alternativ för dem som inte kan eller vill medicinera. Modellen fungerade oavsett om deltagarna tog läkemedel eller inte. — Start-modellen har inga kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter, säger Axelsson Svedell.]]> Balans mäter åldrande bättre https://nyadagbladet.se/halsa/balans-mater-aldrande-battre/ https://nyadagbladet.se/halsa/balans-mater-aldrande-battre/#respond Sun, 24 Nov 2024 07:06:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=192370 Forskning visar att förmågan att stå på ett ben är en bättre indikator på åldrande än både styrka och gång. Forskare rekommenderar därför att man tränar sin balans för att förebygga fallolyckor och andra risker kopplade till åldrande. I en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, testades gång, balans, greppstyrka och knästyrka hos 40 personer över 50 år. Hälften av deltagarna var yngre än 65, och den andra hälften var 65 år eller äldre. Studien utfördes vid Chang Gung University och Mayo Clinic i Rochester, New York Greppstyrkan mättes med specialdesignad utrustning, och knästyrkan testades genom att deltagarna, sittande, sträckte ut sitt knä så långt som möjligt. I gångtestet fick deltagarna gå fram och tillbaka på en åtta meter lång bana i egen takt. Balansen mättes med hjälp av kraftplattor, där deltagarna skulle stå i olika positioner; på båda fötterna med öppna ögon, på båda fötterna med stängda ögon, på det icke dominanta benet med öppna ögon samt på det dominanta benet med öppna ögon. Varje test pågick i 30 sekunder.

Balans försämrades mest

Resultaten visade att balansen försämrades mest som en tydlig effekt av åldrande. – Balans är ett viktigt mått eftersom det, förutom muskelstyrka, kräver insatser från synen, det vestibulära systemet och de somatosensoriska systemen, säger Dr Kenton Kaufman, huvudförfattare till studien och chef för Motion Analysis Laboratory vid Mayo Clinic till MedicalXpress, och fortsätter: – Förändringar i balansen är anmärkningsvärda. Om du har dålig balans löper du risk att falla, oavsett om du rör dig eller inte. Fallolyckor är en allvarlig hälsorisk med allvarliga konsekvenser. Även greppstyrkan och knästyrkan minskade markant med åren, men inte lika mycket som balansen. Greppstyrkan minskade dock snabbare än knästyrkan, medan gångförmågan enligt forskarna inte förändrades nämnvärt med åldern. – Detta var inte ett förvånande resultat eftersom deltagarna gick i sin normala takt, inte sin maximala takt, säger Dr Kaufman. Forskarna noterade inga större skillnader mellan könen, och både män och kvinnor påverkades lika mycket av åldern. Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador bland äldre, enligt forskarna, och de flesta fallolyckor beror på försämrad balans. Dr. Kaufman rekommenderar därför balansövningar som att stå på ett ben. Om man kan stå på ett ben i 30 sekunder anses det vara ett gott tecken. – Det är lätt att göra. Det kräver ingen specialutrustning och man kan göra det varje dag, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/balans-mater-aldrande-battre/feed/ 0 Träning mer effektivt än antidepressiv medicin https://nyadagbladet.se/halsa/traning-mer-effektivt-an-antidepressiv-medicin/ https://nyadagbladet.se/halsa/traning-mer-effektivt-an-antidepressiv-medicin/#respond Fri, 23 Feb 2024 06:03:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=173400 Träning är dubbelt så effektivt som antidepressiv medicin när det gäller att behandla depression, visar en studie vid University of Queensland i Australien. Forskarna upptäckte att promenader eller jogging två till tre gånger i veckan var det mest effektiva sättet att motverka depressiva symtom. I studien, som publicerats i British Medical Journal, analyserades data från 14 170 personer med svår depression från 218 separata studier. Forskarna rangordnade olika former av motion för att se hur effektiva de var vid behandling av tillståndet jämfört med befintliga behandlingsmetoder. Resultaten visade att behandling med antidepressiv medicin, såsom SSRI-preparat, var mindre effektivt än både terapi och träning. Studien visade att enbart antidepressiva läkemedel förbättrade en persons symptom med 26 procent, samtidigt som enbart promenader eller jogging förbättrade symptomen med 63 procent. Forskarna betonar också att mer intensiv motion gav bättre effekt. "Motion kan därför betraktas som ett hållbart alternativ till läkemedelsbehandling. Vi fann också bevis för att motion ökar effekten av SSRI-preparat, så att erbjuda motion kan fungera som ett adjuvans för dem som redan tar läkemedel", skriver forskarna enligt The Telegraph.

Yoga och KBT

Även om jogging och promenader visades vara mest effektiva, hade även yoga betydande inverkan. Yoga och kognitiv beteendeterapi (KBT) förbättrade symptomen med i genomsnitt 55 procent. Specifikt visade studien att yoga var mer effektivt för att lindra depressiva symptom hos män och äldre, medan styrketräning var mer effektivt särskilt hos kvinnor och yngre. Användningen av antidepressiv medicin har ökat i Sverige under 2000-talet och är en av de vanligaste medicinerna som hämtas ut. I Sverige är det exempelvis tre gånger så vanligt att barn tar antidepressiv medicin, jämfört med Norge och Danmark. Även hos äldre har medicinanvändning av antidepressiva ökat med 23 procent sedan 2006.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/traning-mer-effektivt-an-antidepressiv-medicin/feed/ 0 Vardagliga intensiva aktiviteter kan minska cancerrisk https://nyadagbladet.se/vetenskap/vardagliga-intensiva-aktiviteter-kan-minska-cancerrisken/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/vardagliga-intensiva-aktiviteter-kan-minska-cancerrisken/#respond Tue, 06 Feb 2024 16:15:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=155965 Några minuter med högintensiva vardagliga bestyr kan minska cancerrisken även för de som inte tränar eller gör annan fysisk aktivitet, visar en studie. 3,5 minuter av exempelvis högaktiv lek med barnen räcker för att minska cancerrisken med 18 procent, enligt forskarna. I den australienska studien, som publicerats i JAMA Oncology, har man följt daglig aktivitet och hälsa från 22 398 personer som identifierar sig själv som "icke tränande". Genomsnittsåldern var 62 år och man följde sedan upp personerna under cirka 6,7 år. Forskarna fann att enbart några minuters kraftig fysisk aktivitet om dagen minskade risken för cancer markant. Begreppet Vigorous Intermittent Lifestyle Physical Activity (VILPA) myntades av University of Sydney's Charles Perkins Center för att beskriva väldigt korta, men intensiva fysiska aktiviteter som man gör i vardagen. Det kan vara exempelvis hushållsarbete, bära tunga matkassar eller leka högintensivt med barnen. – VILPA är lite som att tillämpa principerna för högintensiv intervallträning (HIIT) i din vardag, förklarar professor Emmanuel Stamatakis vid Charles Perkins Center.

En minut i taget

Stamatakis menar att vuxna som inte tränar löper större risk att utveckla cancer, vilket är en anledning till att man ville titta på hur aktiviteter i vardagen kan påverka. Enligt studien räcker det med fyra till fem minuter av dessa högintensiva vardagliga aktiviteter om dagen för att det ska kunna påverka positivt. Det räcker också att göra dem en minut i taget. Gjorde man minst 3,5 minuter VILPA om dagen var det associerat med 18 procent mindre risk för cancer jämfört med de som inte utförde aktiviteterna. Gjorde man istället minst 4,5 minuter om dagen kunde man minska risken för cancertyper som är relaterade till fysisk aktivitet med 32 procent, jämfört med de som inte utförde det. Däremot menar man att eftersom detta är en observationsstudie är den inte utformad för att direkt undersöka orsak och verkan, men forskarna menar ändå att man kan se en stark länk mellan VILPA och minskad cancerrisk. – Vi behöver undersöka detta samband ytterligare genom robusta prövningar, men det verkar som om VILPA kan vara en lovande kostnadsfri rekommendation för att minska cancerrisken hos personer som tycker att strukturerad motion är svårt eller oattraktivt, säger Stamatakis.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/vardagliga-intensiva-aktiviteter-kan-minska-cancerrisken/feed/ 0 Åtta hälsosamma vanor kan öka livslängden med 20 år https://nyadagbladet.se/halsa/atta-halsosamma-vanor-kan-oka-livslangden-med-20-ar/ https://nyadagbladet.se/halsa/atta-halsosamma-vanor-kan-oka-livslangden-med-20-ar/#respond Sat, 26 Aug 2023 16:05:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=155952 Om man implementerar åtta hälsosamma vanor i 40-årsåldern kan man öka sin livslängd med över 20 år, enligt ny forskning. Bland dessa finns träning, positiva relationer och att undvika droger, alkohol och tobak med på listan. Forskare från Department of Veterans Affairs i USA och Harvard T.H. Chan School of Public Health har analyserat data från över 700 000 veteraner i åldrarna 40 till 90 år i syfte att jämföra livsstilsvanor och hur dessa påverkar hälsan. Där har man kommit fram till att det framförallt finns åtta viktiga faktorer som är associerade med ett längre och hälsosammare liv. Studien, som presenterades vid årsmötet för American Society for Nutrition som hölls mellan 22 till 25 juli i Boston, fann att dessa åtta hälsosamma vanor hos män var associerade med i genomsnitt 24 år längre livstid jämfört med de som inte implementerade vanorna. För kvinnor ökade livslängden med 21 år i genomsnitt. Träning står absolut högst upp på listan av hälsosamma vanor som kan öka ens livstid, därefter kom att inte bli beroende av opiater, följt av att undvika all tobak. Att hantera stress på ett bra sätt är också viktigt för att kunna öka livslängden. En diet med grönsaker påverkade också livslängden positivt. Forskarna betonar att detta inte innebär att man behöver vara vegetarian, utan enbart att man bör ha mer grönt i kosten. Alkohol påverkar livslängden och särskilt stora mängder. Om man undviker att dricka mer än fyra mått alkoholhaltiga drycker per dag helt och hållet kan man minska risken att dö i förtid med 19 procent. God sömn låg strax efter på listan och kunde minska risken med 18 procent. Som nummer åtta fann man att hälsosamma relationer ökade livslängden med fem procent. Vanorna påverkar livslängden positivt även om man inte tillägnat sig dem vid 40 års ålder, menar forskarna. Börjar man vid 50 år kan man fortfarande ha en chans att öka sin livslängd med 21 år förutsatt att man implementerar alla dessa åtta råd. Börjar man vid 60 finns fortfarande möjlighet att öka sin livslängd med 18 år enligt bedömningen man gör av datan. Vidare måste man inte göra allt på en gång. – Det finns en 20-årsperiod under vilken du kan göra dessa förändringar, oavsett om du gör det gradvis eller allt på en gång, säger studieförfattaren och hälsovetenskapsexperten Xuan-Mai Nguyen. Även förändring av en eller några av dessa vanor verkar göra att man har en god chans att öka sin livslängd. Män levde i genomsnitt 4,5 år längre om de började med blott en av dessa vanor. Kvinnor kunde i sin tur öka livslängden med 3,5 år genom endast en av dessa hälsosamma vanor. – Att göra alla åtta hade en synergistisk effekt, ett slags extra skjuts för att förlänga livet, men varje liten förändring gjorde skillnad, menar Nguyen.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/atta-halsosamma-vanor-kan-oka-livslangden-med-20-ar/feed/ 0 Träning mer effektiv än mediciner vid depression https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/#comments Sun, 12 Mar 2023 07:21:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=144747 I en större studie har forskare undersökt vilka effekter träning har på mental hälsa. De kunde se att all form av träning är fördelaktig vid psykiska problem samt att träning även är 1,5 gånger mer effektivt än terapi och mediciner. Forskarna hoppas nu att detta kommer att understryka behovet av att införa fysisk aktivitet som huvudmetod för behandling av bland annat depression. En ny studie vid University of South Australia, som publicerats i British Journal of Sports Medicine, har granskat tidigare data gällande effekten av fysisk aktivitet för att motverka symptom på bland annat depression och ångest hos vuxna. I granskningen har man tittat på sammanlagt 1039 studier där 128 119 personer deltagit. Personerna som deltog i studien innefattar individer med psykiska besvär, kroniska sjukdomar samt även fullt hälsosamma människor. Sammanfattningsvis kunde man se att fysisk aktivitet är väldigt fördelaktig för att förbättra symptom rörande både depression och ångest. Det visade sig till och med vara 1,5 gånger mer effektivt med träning än terapi och mediciner. – Fysisk aktivitet är känd för att bidra till att förbättra den mentala hälsan. Men trots bevisen har den inte antagits i stor utsträckning som ett förstahandsval för behandling, säger forskaren Dr Ben Singh. Störst effekt sågs hos personer som led av depression, gravida och kvinnor med postpartum-depression, personer diagnostiserade med HIV eller njursjukdomar, samt även hos friska personer. – Vi konstaterade också att alla typer av fysisk aktivitet och träning var fördelaktiga, inklusive promenader, styrketräning, pilates och yoga, säger han. Det som är viktigt är att forskningen visar att det inte krävs särskilt mycket för att träning ske ge en positiv förändring av din mentala hälsa. Professor Carol Maher, ledande forskare i studien, säger att granskningen är den första i sitt slag som utvärderar effekterna av alla typer av fysisk aktivitet mot depression, ångest och andra psykologiska problem i alla vuxna populationer. – Vi hoppas att den här granskningen kommer att understryka behovet av fysisk aktivitet, inklusive strukturerade träningsinterventioner, som en huvudmetod för att hantera depression och ångest, säger hon.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/feed/ 2