<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Telia &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/telia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 03 Jun 2026 14:38:38 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Telia &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Operatören Halebop läggs ned</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/operatoren-halebop-laggs-ned/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 14:38:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Halebop]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobiler]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoni]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232309</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Telia avvecklar mobilvarumärket Halebop och flyttar befintliga kunder till Telia. Övergången inleds i juni och ska ske successivt under sommaren.</strong>

Beslutet innebär att Halebop upphör som eget varumärke efter mer än två decennier på den svenska mobilmarknaden. Samtidigt införs säljstopp för samtliga Halebop-tjänster från den 2 juni, enligt <a href="https://press.telia.se/pressreleases/varumaerket-halebop-upphoer-och-kunderna-vaelkomnas-till-telia-3451651" target="_blank" rel="nofollow noopener">Telias pressmeddelande</a>.

Telia beskriver förändringen som ett led i att samla och förenkla bolagets mobilportfölj. Enligt bolaget har efterfrågan på det mellanprissegment där Halebop placerats minskat över tid.

– <em>Vi är stolta över Halebop, som länge har varit en viktig del av vårt DNA. Men både marknaden och kundernas behov har förändrats. Det anpassar vi oss till nu, genom att förenkla vårt utbud och erbjuda ännu mer av det som våra kunder vill ha</em>, säger Anders Olsson, vd för Telia Sverige.
<h3>Kunderna behåller nummer och SIM-kort</h3>
På <a href="https://www.halebop.se/vi-sager-hej-da" target="_blank" rel="nofollow noopener">Halebops egen webbplats</a> skriver operatören att kunderna flyttas löpande under sommaren, med start i juni. Kunderna ska behålla mobilnummer, SIM-kort, pinkod och puk-kod, medan abonnemang, tilläggstjänster, sparad surf och familjeabonnemang flyttas över automatiskt.

Telia uppger att befintliga kunder ska få minst lika bra villkor som tidigare. Den svenska mobilportföljen kommer efter avvecklingen fortsatt att omfatta Telia samt varumärkena Fello och Telness.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ljudtekniker sågar TV4-rapportering om masskjutningen i Örebro</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ljudtekniker-sagar-tv4-rapportering-om-masskjutningen-i-orebro/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Feb 2025 10:17:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200362</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter TV4:s rapportering om masskjutningen i Örebro, där Teliakanalen på oklar grund påstod att gärningsmannen ska ha yttrat frasen "ni ska bort från Europa", ifrågasätter nu tio erfarna ljudtekniker kanalens metoder i ett öppet brev.</strong>

Uppgifterna från det statligt ägda bolaget Telias tv-kanal TV4, som påstods bygga på en "expertanalys" av en ljudinspelning, fick omfattande spridning och användes för att antyda ett rasistiskt motiv bakom dådet i Örebro.

Kritiska röster ifrågasatte tidigt TV4:s <a href="https://web.archive.org/web/20250206031133/https://www.tv4.se/artikel/7qTRgWLWukxyqdqrWOwTyY/ropet-innan-skotten-pa-skolan-ni-ska-bort-fran-europa" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapportering</a> och pekade på att det saknades transparens kring hur man kommit fram till sitt påstående. Nu har även tio erfarna ljudtekniker publicerat ett <a href="https://kvartal.se/artiklar/tio-erfarna-ljudtekniker-tv4-maste-forklara-sig/" target="_blank" rel="nofollow noopener">öppet brev</a> i tidskriften Kvartal där man sågar kanalens slutsatser och allmänna journalistiska trovärdighet.

De tio ljudteknikerna, med mycket omfattande erfarenhet av ljudanalys, inspelning och redigering, slår fast att det är omöjligt att med säkerhet avgöra vad som sägs i det aktuella ljudklippet och kritiserar kanalen för att ge sken av att det finns en tydlig slutsats när så inte är fallet.

"<em>Ingen i vårt yrke skulle kunna slå fast det</em>", förtydligar man.
<h3>"Håller inte måttet"</h3>
De betonar att TV4:s hantering av materialet inte kan betraktas som något annat än ett graverande fall av falsk journalistik.

"<em>Det är ohederligt att hävda att det skulle vara så. Många av oss i vårt forum har i stället blivit illa berörda av att vår yrkeskunskap och yrkesheder tycks användas som ett alibi för oseriös och oansvarig klickjournalistik</em>."

Man efterlyser att kanalen nu redovisar exakt hur man gått till väga i den analys som TV4-nyheterna uppger att man gjort.

"<em>Vi tycker inte att TV4:s försvar håller måttet och vi tror inte att publiceringen tål vidare granskning. Om TV4 vill vara transparenta bör de göra tillgängligt exakt i vilket format de tagit del av originalljudet och göra en fil utan ytterligare komprimering eller bearbetning tillgänglig för oberoende granskning</em>", avslutar man.

Statskanalen <a href="https://web.archive.org/web/20250214100121/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/okant-islamistkonto-gor-propaganda-av-tv4s-ljudanalys" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a> har å sin sida kopplat kritiken mot TV4 som ett uttryck för islamistisk propaganda, där man associerar kritik som förekommit mot kanalens rapportering kring Örebrodådet till ett salafistiskt konto på sociala medier.

&#160;]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är årets mest anmälda företag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-ar-arets-mest-anmalda-foretag/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-ar-arets-mest-anmalda-foretag/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 08 Dec 2024 07:06:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Klarna]]></category>
		<category><![CDATA[Konsumentverket]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195012</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konsumenttidningen Råd och Rön har publicerat sin årliga "skamlista" som visar vilka företag som fått flest anmälningar till Konsumentverket under året. På den föga hedervärda topplistan återfinns bland andra Klarna och Telia.</strong>

Förstaplatsen på <a href="https://www.radron.se/vardagskunskap/skamlistan-2024-har-ar-foretagen-flest-klagar-pa/" target="_blank" rel="nofollow noopener">listan</a> går till By Métis, en sajt som tar 400 kronor per år för att hjälpa konsumenter att säga upp tjänster och prenumerationer. Problemet är att många kunder inte varit medvetna om att tjänsten kostar pengar, eller i vissa fall att de ens använt den. Företaget har totalt fått 529 anmälningar.

På andra plats ligger Dinbilgaranti, som toppade listan förra året. Då fick sajten 633 anmälningar, men antalet har nu minskat till 369. Bedomahalsa.com landar på tredje plats med 340 anmälningar.

<strong>Telekombolagen finns också</strong> med på listan, där Tele2 hamnar på fjärde plats och Telia på femte, med 279 respektive 227 anmälningar till Konsumentverket. Båda företagen har kritiserats för att kräva att kunder ringer för att säga upp abonnemang, trots att kötiderna för dessa ärenden är längre än för andra. Enligt Råd och Rön ska dock båda ha åtgärdat dessa brister.

Klarna hamnar på sjätte plats på listan med totalt 196 anmälningar. De flesta klagomål gäller utebliven ersättning för produkter som köpts via tjänsten men som inte levererats eller varit felaktiga.

Telenor har kritiserats för att erbjuda telefonavtal som inte alltid överensstämmer med vad kunderna faktiskt får. Även detta företag har krävt att kunder ringer för att säga upp abonnemang. Totalt har Telenor fått 145 anmälningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-ar-arets-mest-anmalda-foretag/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu stängs telefonnäten ner – här är tekniken som kan sluta fungera</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-stangs-telefonnaten-ner-har-ar-tekniken-som-kan-sluta-fungera/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-stangs-telefonnaten-ner-har-ar-tekniken-som-kan-sluta-fungera/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Apr 2023 15:16:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[2G]]></category>
		<category><![CDATA[3G]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=146963</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 2023 påbörjar Sveriges teleoperatörer en nedmontering av 2G, också känt som GSM-nätet, 3G-nätet och även det fasta telefonnätet – och som ska genomföras i hela Sverige redan till 2025.</strong>

<strong>I praktiken innebär detta att många tekniska produkter nu kommer att göras obrukbara för många svenskar, inte bara mobiltelefoner utan allt ifrån sådant som inbrottslarm och nödsystem till värmeanordningar och ventilationsutrustning.
</strong>

<em>– Vi använder ofta 2G- och 3G-nätet när vi fjärrstyr tekniska apparater så som värmepumpar och ventilationsutrustning. Det finns också många larm som använder äldre teknik. När näten släcks ner kan det påverka funktionen hos alltifrån pumpstationer till brandlarm och nödsamtal,</em> <a href="https://vgrfokus.se/2023/01/viktigt-att-se-over-sin-tekniska-utrustning-2g-3g-och-fasta-telefonnatet-tas-snart-ur-bruk/" target="_blank" rel="noopener">förklarar</a> Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator i Västra Götaland.

Många former av inbrottslarm, robotgräsklippare, värmepumpar och annan teknisk utrustning görs i praktiken obrukbar i och med nedmonteringen av telefonnäten – även produkter som tillverkats relativt nyligen.

Exempel på andra uppkopplade produkter som riskerar att sluta fungera är parkeringsautomater, videoövervakning, fläktar, väderstationer, låsmekanismer, elmätare och den europeiska nödtjänsten för bilar - E-call.

<strong>Åkerlund konstaterar</strong> att många system måste uppdateras så gott som det är möjligt för att täcka de luckor som uppstår av demonteringen, men konstaterar också att det kommer att vara resurskrävande.

<em>– Annars är risken stor att folk hamnar i fara, när gamla system som vi gjort oss beroende av plötsligt upphör att fungera. Görs det ingen inventering kan vi ju aldrig veta om trygghetslarmet eller någon annan viktig funktion har lagt av.</em>

Sveriges största teleoperatör Telia medger på sin <a href="https://www.telia.se/privat/om/5g/nu-slacker-vi-3g-och-2g-naten/3g-2g-nedslackning-konsument" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a> att nedsläckningarna ”<em>innebär att äldre typer av mobiltelefoner, mobila routrar och andra uppkopplade prylar som kommunicerar via 3G eller 2G inte längre kommer att fungera</em>” och att det som regel inte finns någon annan lösning för kunden än att köpa ny utrustning. Klassiska varianter av mobiltelefoner kommer exempelvis inte att kunna användas alls.

”<em>All teknik blir förr eller senare gammal och behöver uppgraderas eller bytas ut. För att vi ska kunna erbjuda snabbare och stabilare uppkoppling och smartare tjänster via 5G-nätet och det moderniserade 4G-nätet behöver vi släcka ned de allt mindre efterfrågade 3G- och 2G-näten för att frigöra kapacitet. Teknikskiftet innebär också att vi byter ut äldre utrustning mot effektivare och mer energismart teknik vilket krävs för att vi ska lyckas med</em>”, skriver man.
<h3>Post- och telestyrelsen: Nödsamtal kan påverkas</h3>
Post- och telestyrelsen medger också att medborgarnas möjligheter att ringa nödsamtal kan påverkas när de gamla näten försvinner och att även nödsamtalen måste gå via 4G och 5G.

”<em>När 2G- och 3G-näten stängs ned slutar den utrustning att fungera som bara kan ansluta via 2G eller 3G. Det gäller även utrustning för 112-samtal – manuell eller automatisk. För att 112-samtalen ska fungera när näten släcks ned behöver de istället gå över 4G eller 5G</em>”, skriver man.

”<em>Om bilens nödsystem bara kan kommunicera över 2G eller 3G kommer den inte längre att kunna göra automatiska 112-samtal när 2G- och 3G-näten stängs ned. Detsamma gäller 112-samtal som startas manuellt med en knapp i bilen</em>”, <a href="https://www.pts.se/sv/privat/telefoni/teknikskifte/informationsmote-om-avveckling-av-2g--och-3g-nat/" target="_blank" rel="noopener">förklarar</a> man vidare.

<strong>En annan oro</strong> handlar om att de nya systemen med 5G orsakar betydligt högre exponering för högfrekvent mikrovågsstrålning än äldre standarder, där kritiker pekar på att 5G-nätens basstationer riskerar att utsätta människor nära dem för direkt hälsofarliga nivåer av strålning. Strålskyddsstiftelsen <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/5g/" target="_blank" rel="noopener">menar</a> bland annat att ”5G riskerar att försämra det allmänna hälsotillståndet ytterligare och skada fågel- och insektslivet” och menar att ”de storskaliga planerna för 5G därmed strider mot miljöbalken”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-stangs-telefonnaten-ner-har-ar-tekniken-som-kan-sluta-fungera/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska företag: Vi kommer inte kräva vaccinationsbevis</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-foretag-vi-kommer-inte-krava-vaccinationsbevis/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-foretag-vi-kommer-inte-krava-vaccinationsbevis/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Aug 2021 11:13:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Ikea]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Scania]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=105017</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I USA har techjättarna nu meddelat att man kommer att kräva covidvaccinering av sina anställda. Grundtanken hos svenska företag verkar dock i nuläget vara att även fortsättningsvis respektera individens medicinska valfrihet.
</strong>

I USA kommer Google, <a href="https://www.theverge.com/2021/7/28/22598818/facebook-vaccine-requirement-us-office-employees" target="_blank" rel="noopener">Facebook</a> och Microsoft att kräva att anställda är vaccinerade för att få komma tillbaka till kontoret, skriver <a href="https://www.theverge.com/2021/8/3/22607690/microsoft-proof-vaccination-covid-19-us-buildings-office-reopening" target="_blank" rel="noopener">The Verge</a> och <a href="https://www.nytimes.com/2021/07/28/business/google-return-to-office-masks.html" target="_blank" rel="noopener">New York Times</a>. Alla deras kontor planeras att öppna i oktober men för att få tillåtelse att komma in behöver man visa upp ett vaccinationsintyg. Däremot är det än så länge oklart hur det blir på de svenska kontoren.

Folkhälsomyndigheten <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/" target="_blank" rel="noopener">uppmanar</a> fortfarande alla som kan att arbeta hemifrån. Även de som injicerats med covidvaccin rekommenderas fortsätta följa alla allmänna råd eftersom risken att bli smittad eller smitta andra med covid-19 ”inte är noll”.

I och med att semestrarna börjar ta slut har Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/ekonomi/vaccin-ingen-biljett-tillbaka-till-kontoret/" target="_blank" rel="noopener">DN</a> frågat flera större företag om de tänker låta sina medarbetare komma tillbaka till kontoret endast om de injicerats med covidvaccin. Att döma av rundfrågningen är något slags bevis på covidvaccination inte aktuellt, men däremot kommer många fortsätta med distansarbete.

<strong>Exempelvis Telia</strong> har haft sina kontor öppna under hela coronakrisen även om möjlighet till distansarbete funnits - och så kommer det att fortsätta.

– <em>Vi kommer inte be våra anställda att uppge om de är vaccinerade eller inte, så sammankopplat med vaccin kommer det inte vara</em>, säger Roija Rafii, pressansvarig på Telia.

Även Ikea, som uppger att även om de stöttar covidvaccineringen i stort, dock inte kommer att kräva det av sina anställda.

”<em>Att vaccineras är upp till varje individ och vi respekterar det personliga valet fullt ut, därför ställer vi inga krav på eller begär av våra medarbetare eller kunder att de ska vaccineras</em>”, säger Arvid Stigland, presskontakt på Ikea Sverige, i en skriftlig kommentar till DN.

<strong>På Försäkringskassan och Skatteverket</strong> sker det största arbetet idag hemifrån och huruvida en anställd tagit covidvaccin eller inte kommer inte ha någon inverkan för att få komma tillbaka till kontoret, uppger man. På Försäkringskassan finns möjlighet för anställda att vaccinera sig under arbetstid men Anders Liif, chef för hr-avdelningen, menar att det är varje medarbetares ensak.

”<em>Vi som arbetsgivare kommer varken kräva eller kontrollera att medarbetaren har vaccinerat sig</em>”, skriver han.

Även Skatteverket har liknande principer, även om de successivt hoppas kunna komma tillbaka till mer normala kontorsrutiner i höst.

”<em>Vi uppmanar inte någon och vi följer heller inte upp om medarbetare är vaccinerade eller e</em>j”, meddelar Ylva Vesterlund, pressekreterare på Skatteverket, i en skriftlig kommentar.

<strong>Scania uppmanar däremot</strong> sina anställda att vaccinera sig och har även en egen vaccinationsanläggning.

Frågan om det är tillåtet att kräva en covidvaccination av sina anställda är högst oklar och kan även skilja sig mellan privata och offentliga verksamheter.

– <em>Om du är en offentlig arbetsgivare är svaret enkelt, då är det nej. Regeringsformen skyddar dig som medborgare och därmed också anställda mot kroppsliga ingrepp</em>, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Vad gäller privata företag menar Källström att det kan uppfattas som en särbehandling som kan tolkas negativt och påpekar att man som arbetsgivare bör vara försiktigt om man ska behandla anställda olika.

– <em>Om det i princip inte innebär något negativt och den enda skillnaden är att du inte fysiskt kan befinna dig på kontoret så kanske det kan vara tillåtet. Men som alltid blir det en bedömningsfråga</em>, menar hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-foretag-vi-kommer-inte-krava-vaccinationsbevis/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Sanningen om risker med strålning ifrån basstationer är chockerande&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/den-chockerande-sanningen-om-risker-med-stralning-fran-basstationer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/den-chockerande-sanningen-om-risker-med-stralning-fran-basstationer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Mona Nilsson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Jul 2021 15:21:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[3G]]></category>
		<category><![CDATA[4G]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[Ericsson]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<category><![CDATA[Strålskyddsstiftelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103012</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns ingen forskning</strong> som visar att det inte medför hälsofaror att kroniskt helkroppsexponeras för nivåer av mikrovågsstrålning som nu blivit vanliga från basstationer för 3G, 4G eller 5G. Det är den chockerande sanningen som döljs för allmänheten.

Sedan över ett år tillbaka har mätningar gjorts av mikrovågsstrålning från basstationer i flera städer i Sverige. Mätningarna visar att strålningen ökat massivt på mycket kort tid under 5G-utbyggnaden. När jag själv började mäta strålning i samband med utbyggnaden av 3G år 2003 ansågs några tusen mikroWatt per kvadratmeter vara ovanligt högt. Det var känt redan då att så höga nivåer innebar hälsorisker vid långvarig helkroppsexponering. Nu erhålls närmare tusen gånger högre mätvärden, över en miljon mikroWatt per kvadratmeter i maxvärde, på flera platser i större städer, exempelvis på Sergels Torg, på Järntorget eller i Johanneshov i Stockholm. De här nivåerna är tusen till tiotusen gånger högre än de nivåer från och med vilka upprepad forskning har redovisat att ökad risk för ohälsa inklusive ökad risk för cancer föreligger. Det är så höga nivåer att friska vältränade män får typiska symptom för påverkan av mikrovågsstrålning inom 30 minuter på dessa platser: huvudvärk, tryck över bröstet, hjärtklappning, tinnitus.

<strong>Effekter kända sedan 50 år</strong>

Många människor kontaktar såväl oss som myndigheterna och vittnar om svåra hälsobesvär och symptom. Vid mätningar av strålningen i bostäderna visas generellt nivåer som ligger långt under de nivåer som är tillåtna i Sverige. Symptomen som de erfar är sedan 50 år tillbaka beskrivna som en effekt av exponering för mikrovågsstrålning. Symptombilden fick benämningen <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2020/12/03/skadliga-effekter-kanda-1969-fornekas-an-i-dag/" target="_blank" rel="noopener">mikrovågssyndromet</a> och innefattar sömnsvårigheter, huvudvärk, tinnitus, utmattning, depression, ångest, hjärtklappning och tryck över bröstet. Andningsproblem har under det senaste årets massiva ökning av mikrovågsstrålning seglat upp som ett allt mer frekvent symptom.

Trots att de omvittnade symptomen är kända och upprepat visade sedan 50 år tillbaka, åser myndigheterna passivt den exploderande strålningsökningen och avvisar inkommande vittnesmål, forskningsresultat som bekräftar hälsorisker och hundratals forskares varningar om skadlig hälsopåverkan.

<strong>”Låga nivåer”</strong>

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, <a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/magnetfalt-och-tradlos-teknik/tradlos-teknik/mobiltelefoni/basstationer/" target="_blank" rel="noopener">argumenterar</a> för att strålningen är harmlös, att de omvittnade och rapporterade symptomen som motsvarar mikrovågssyndromet måste ha andra orsaker. De påstår, trots de sedan 50 år väl beskrivna effekterna, att det skulle saknas ”vetenskapligt grundade misstankar om att så låga nivåer innebär några hälsorisker”.

Strålsäkerhetsmyndigheten menar vidare att det rör sig om ”låga nivåer” av strålning från basstationer. Och eftersom de gör <a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/magnetfalt-och-tradlos-teknik/tradlos-teknik/mobiltelefoni/basstationer/" target="_blank" rel="noopener">gällande</a> att det rör sig om ”låga nivåer”... ”bedömer myndigheten att det inte finns några hälsorisker med exponeringen från basstationer för mobiltelefoni, trådlösa datornätverk och liknande sändare.”

<strong>Så förvandlas höga nivåer till ”låga”</strong>

SSM påstår att nivåerna är låga eftersom de jämförs med det så kallade ”referensvärdet”. Referensvärdet är extremt högt i förhållande till kända hälsoeffekter. Det är när SSM jämför med ett extremt högt värde som uppmätta nivåer framställs som ”låga”. Ungefär på samma sätt som någon kan hävda att en extremt hög låneränta på 50 procent är låg vid jämförelse med en ränta på 500 procent.

SSM:s ”referensvärde” baseras på en föråldrad inställning till hälsorisker med mikrovågsstrålning etablerad av den amerikanska militärindustrin på 1950-talet. För 70 år sedan ansågs det att mikrovågsstrålningen endast kan skada hälsan om den är så stark att du värmdes upp med en grad inom 30 minuter. Detta var under samma tid som tobak, asbest, <a href="https://www.thespec.com/news/ontario/2011/02/26/ontario-hydro-sprayed-agent-orange.html" target="_blank" rel="noopener">dioxin</a> (Agent Orange) med flera i dag erkänt hälsoskadliga ämnen, också ansågs som ofarliga.

<strong>Skyddar inte mot mikrovågssyndromet</strong>

Därför skyddar referensvärdet fortfarande idag endast mot omedelbara uppvärmningseffekter. Detta värde, som gäller för tillåten strålning från basstationer, WiFi-routrar med mera, är framtaget av den tyska organisationen <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/gransvarden/" target="_blank" rel="noopener">ICNIRP</a> som har tydliga kopplingar till telekomindustrin enligt en granskande <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2020/06/23/eu-rapport-om-icnirp-visar-kopplingar-till-telekombolag/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från två EU-parlamentariker publicerad år 2020. För den berörda industrin, telekombolagen och militärindustrin, är referensvärdet av mycket stor betydelse. Ericsson har exempelvis för ett par år sedan <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2018/06/11/5g-kommer-att-oka-mikrovagsstralningen-enormt/" target="_blank" rel="noopener">redovisat</a> att det blir i stort sett omöjligt att bygga ut 5G om referensvärdet skulle vara 100 gånger lägre, i höjd med det gränsvärde som gällde i Östeuropa redan på 1960-talet samt exempelvis i Schweiz och i Italien.

SSM:s referensvärde skyddar inte mot skadliga effekter av den form av exponering under längre tid, under flera år, som är aktuell från basstationer för 3G, 4G och 5G. Det innebär vidare att det saknar skydd mot de många skadliga hälsoeffekter som omfattande forskning visat föreligger med exponering vid nivåer under referensvärdet, exempelvis ökad risk för cancer, DNA-skador, oxidativ stress och påverkan på det centrala nervsystemets funktion, det vill säga det som redan för 50 år sedan beskrevs som mikrovågssyndromet efter studier av yrkesexponerade i Östeuropa.

<strong>Forskning saknas helt</strong>

Det påstås även av såväl SSM som ICNIRP att referensvärdet, som tillåter exponering för 10 000 000 mikroWatt per kvadratmeter mätt som medelvärde under sex minuter och ett maxvärde som kan vara tusen gånger ännu högre, skulle vara baserat på omfattande forskning. Och eftersom referensvärdet gäller för exponering för strålning under längre tid, tror säkert många att det finns forskning som visat att det går bra att under längre tid helkroppsexponera människor för så höga nivåer utan skadlig hälsopåverkan? Inte kan väl telekombolagen tvångsutsätta svenska folket för mikrovågsstrålning under längre tid vars hälsokonsekvenser man inte i förväg har undersökt?

Det chockerande svaret är att det finns ingen forskning som visar att det inte medför hälsofaror att helkroppsexponera människor för 2G, 3G, 4G, 5G under längre tid, inte ens under enbart ett år, utan att det medför skadlig hälsopåverkan. Varken vid referensvärdets nivåer och inte ens vid nivåer som är 1000 gånger lägre.

<strong>Experter med kopplingar till Ericsson och Telia</strong>

Professor Maria Feychting vid Karolinska Institutet var under flera år vice ordförande för ICNIRP och således medansvarig för ICNIRP:s föråldrade och snäva syn på hälsoriskerna. Hon har fått forskningsfinansiering från bland annat Ericsson och Telia. Hennes nära kollega under många år, professor Anders Ahlbom, också medansvarig för ICNIRP:s referensvärde, har också fått finansiering från dessa bolag. Dessutom har han en bror som under flera år arbetade som lobbyist för Telia i Bryssel. Men Maria Feychting och Anders Ahlbom har trots dessa intressekonflikter haft stort inflytande över de <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2017/11/09/felaktig-miljohalsorapport-fran-folkhalsomyndigheten-om-stralningsrisker/" target="_blank" rel="noopener">expertutredningar</a> som gjorts vid myndigheter i Sverige, och även inom WHO och EU, och som påstås komma från ”oberoende” experter.

Jag <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2021/06/02/icnirp-dominerar-expertutredningar/" target="_blank" rel="noopener">frågade</a> Maria Feychting om vilka studier som visat frånvaro av hälsofaror vid kronisk helkroppsexponering för mikrovågsstrålning från 3G, 4G, 5G var för sig eller i kombination vid referensvärdets nivå eller vid tusen gånger lägre nivåer? Maria Feychting kan inte hänvisa till en enda studie. Hon vägrar, på direkt fråga, bekräfta att det helt saknas sådan forskning. Strålsäkerhetsmyndigheten har på liknande frågor tidigare svarat mestadels undvikande att det aldrig går att visa att något är ofarligt och vid ett tillfälle medgett att det inte finns några sådana studier.

<strong>Bevisbördan i miljöbalken</strong>

SSM och ICNIRP ger sken av att referensvärdet skulle vara baserat på omfattande forskning sedan decennier tillbaka. ICNIRP:s ordförande Eric van Rongen påstod för ett år sedan att ”det viktigaste för människor att komma ihåg är att 5G inte kan orsaka skada om dessa värden respekteras”. Strålsäkerhetsmyndigheten har påstått att referensvärdet är så försiktigt satt att försiktighetsprincipen i miljöbalken redan är tillämpad. Men skenet bedrar. Den chockerande sanningen är att det helt saknas studier som ligger till grund för påståendet att det saknas hälsorisker vid kronisk helkroppsexponering vid de nivåer som är vanligt förekommande i människors bostäder i närhet av basstationer eller på allmänna platser idag.

Det finns å andra sidan närmare <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2021/02/03/okad-cancerdodlighet-med-fler-mobilbasstationer/" target="_blank" rel="noopener">20 studier</a> som upprepat visat att hälsorisker i form av mikrovågssyndromet eller ökad risk för cancer föreligger vid nivåer som SSM kallar ”låga”. En studie visar ökad risk för ALS. Hälsorisker har visats från och med nivåer som är 100 000 gånger lägre än SSM:s referensvärde. Men de här studierna ignoreras av såväl SSM som ICNIRP.

Vad får bevisläget för konsekvenser rent rättsligt? Enligt den svenska miljölagstiftningen gäller att bevisbördan faller på verksamhetsutövaren som har att visa att strålningen från basstationer inte är skadlig. Dessutom ska åtgärder vidtas för att skydda människors hälsa om det ”finns skäl att anta olägenheter” enligt miljöbalkens 2:a kapitel. Bevisläget är solklart eftersom 1) det helt saknas bevisning om avsaknad av skadlig hälsopåverkan vid referensvärdets nivåer eller ens vid nivåer tusentals gånger därunder samtidigt som 2) upprepad forskning sedan 50 år visat skadlig hälsopåverkan.

<strong>Lögner utgör bevisning</strong>

Verksamhetsutövaren, det vill säga de stora telekombolagen, hänvisar till Strålsäkerhetsmyndighetens och Folkhälsomyndighetens falska påståenden om att strålningen är ”låg” i förhållande till referensvärdet. De hänvisar gärna även till WHO och EU:s samt de svenska myndigheternas expertutredningar. Dessa expertutredningar domineras av <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2021/06/02/icnirp-dominerar-expertutredningar/" target="_blank" rel="noopener">medlemmar</a> i ICNIRP och många av de ingående experterna är inte oberoende från telekombolagen.

De lokala miljökontoren, länsstyrelserna och miljödomstolarna lutar sig lydigt mot myndigheternas bedömningar och påståenden om ”låg” strålning och avsaknad av misstanke om hälsorisker samt expertutredningarna dominerade av ICNIRP, när människor som drabbats av ohälsa på grund av strålning från basstationer gör formella klagomål med hänvisning till miljöbalken. De som drabbas av ohälsa efter att en basstation eller mobilmast satts upp i närheten av bostaden hamnar i en rättslös situation och får skydda sig bäst de kan.

<strong>Vem tjänar på det?</strong>

Vem tjänar på dessa uppenbara lögner om vad som sedan 50 år är känt om riskerna med mikrovågsstrålningen? Varför ljuger och vilseleder myndigheterna? Varför bortser de från den ökande bevisningen om skadlig hälsopåverkan?

Det handlar bland annat om storföretagen Ericsson och Telia. De har finansierat de två mest tongivande svenska experternas forskning, de som är medansvariga för det föråldrade skyhöga referensvärdet som används som huvudargument för att strålningen från bolagens utrusning och verksamhet är harmlös. 5G anses vara viktigt för Ericssons överlevnad precis som 3G och 4G på sin tid uppgavs vara viktig för bolagets överlevnad.

<strong>Begär pappren på bordet</strong>

Sveket och bedrägeriet mot det svenska folket i denna fråga är så enormt att det för de flesta framstår som att det omöjligt kan vara sant.

Jag uppmanar alla att ställa de avgörande kritiska frågorna till myndigheterna. Kräv bevisen på bordet för att långtidsexponering för 5G, 4G och 3G i kombination inte medför hälsofaror. Kräv pappren på bordet om vilka studier av långvarig helkroppsexponering för 3G, 4G och 5G som visar att referensvärdet är relevant som skydd mot hälsofaror förenade med långvarig helkroppsexponering för strålning från basstationer. Kräv att den svenska miljöbalken tillämpas så som det var tänkt och att myndigheterna följer förvaltningslagens och regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Det senare innebär att de erkänner att majoriteten av forskarna verksamma på området uppmanar till bättre skydd mot bevisade hälsofaror långt under gällande referensvärden och revidering av de föråldrade skyhöga referensvärdena.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/den-chockerande-sanningen-om-risker-med-stralning-fran-basstationer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Strålsäkerhetsmyndigheten anlitade telekombolags PR-byrå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/stralsakerhetsmyndigheten-anlitade-telekombolags-pr-byra/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/stralsakerhetsmyndigheten-anlitade-telekombolags-pr-byra/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Mona Nilsson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 May 2021 06:07:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Ericsson]]></category>
		<category><![CDATA[KREAB]]></category>
		<category><![CDATA[lobbyism]]></category>
		<category><![CDATA[Strålsäkerhetsmyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=100531</guid>

					<description><![CDATA[<strong>År 2003 avslöjades att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) anlitat pr-byrån KREAB för att bedriva en kampanj vars syfte var att få allmänheten, beslutsfattare och tjänstemän, politiker, journalister  att tro att det skulle saknas risker med strålning från trådlös teknik. Strålskyddsstiftelsen publicerar idag den offentliga handlingen från SSM som beskriver kampanjplanen och som fick arbetsnamnet “vaccinera mot myter”. De största telekombolagens pr-byrå lade upp riktlinjerna för vilka besked SSM skulle lämna gällande risker med strålning från trådlös teknik och vilka besked och slutsatser som SSM i sin tur skulle få tjänstemän och journalister att tro på.
</strong>

Här är hela <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2020/12/ssm_kreab_2003.pdf">den offentliga handling</a>, dnr 842/932/03 som Strålskyddsstiftelsen erhållit från Strålsäkerhetsmyndigheten gällande PR-kampanjen “vaccinera mot myter” från KREAB.

KREAB arbetade samtidigt bland annat för telekombolagen Ericsson och 3. I referenslistan i anbudet nämndes även Telia som tidigare uppdragsgivare. I den handling som KREAB lämnade till SSM (som då hette Strålskyddsinstitutet, SSI) skrev pr-byrån:

<em>”Så länge journalister och allmänhet föds med de vanliga myterna som har sin grund i ”de svåra frågorna” kommer SSI ha svårt att ta initiativet. Erfarenheten är att myterna måste bemötas för att kunna stoppas”. </em>

<strong>“Stoppa” och “avliva” myterna</strong>

Handlingen beskriver de åtgärder som KREAB ansåg att SSM (SSI) måste vidta för att stoppa alternativt “avliva” “myterna” om att det finns risker med strålning från trådlös teknik samt för att återupprätta förtroendet för myndigheten efter ett program i SVT (Uppdrag Granskning). SVT:s journalist hade ställt lite kritiska frågor till myndighetens vice Gd gällande dess hantering av frågan. KREAB skrev:

<em>“Programmet resulterade i att SSI schavotterades offentligt och att trovärdigheten för myndigheten fick sig en allvarlig knäck. Det akuta problemet efter programmet sönderfaller för SSI:s del i två delar. </em>

<em>1. SSI behöver återvinna förtroendet genom att agera tydligare och fastare….Detta kräver en kommunikativ strategi som siktar på att SSI kan välja tid och plats. </em>

<em>2. SSI måste omedelbart täppa till de öppningar för spekulationer som “Uppdrag Granskning” gav de opinionsbildande grupperna. Även om programmet inte innehöll några felaktigheter så var formen vald så att tittarna bringas i osäkerhet och börjar fundera på vad som egentligen gäller. M a o debatten är inte avslutad.”</em>

KREAB ansåg att det<em> brådskade “om inte SSI fortsatt ska vara i underläge.”</em>

PR-byrån föreslog att SSI behövde formulera två, högst tre budskap som genomgående skulle återkomma i all kommunikation internt och externt under en längre tid framöver. SSM skulle också se till att förankra budskapet hos övriga myndigheter så att SSM inte blir motsagt av <em>”aktörer med motsvarande avsändarlegitimitet”.</em>

Planen var att SSM (då SSI) skulle “elitutbilda” journalister och tjänstemän:

<em>”När basen för SSI:s budskap och kommunikation är lagd i och med att SSI har ett budskap att driva och kan svara på svåra frågor så rekommenderar vi SSI att ”elitutbilda”. Med ”elit” menar vi handläggande tjänstemän i kommuner och landsting, samt specialiserade journalister och journalister i länens lokalpress.”</em>

KREAB författade svar till ”svåra frågor” som det var tänkt att myndigheten skulle upprepa vid all kontakt med media och beslutsfattare. De “svåra frågorna” var kritiska frågor som dök upp i media och de som myndigheter hade svårt att ge svar på. De var ”problemets kärna”. När väl de manipulativa svaren formulerats och upprepats med auktoritet från expertmyndigheten skulle kritiken upphöra var det tänkt.

<strong>De “svåra frågorna”</strong>

Vilka var de svåra frågor som telekombolagens PR-byrå hjälpte SSM att formulera? På sidorna 77-86 i <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2020/12/ssm_kreab_2003.pdf">den offentliga handlingen</a> från SSM finns KREABs bidrag till frågor och svar som testades vid en “pilotutbildning” av tjänstemän från olika kommuner som SSM arrangerade den 25 juni 2003:

Ett exempel på en sådan ”svår fråga” var det faktum att onormalt många barn (fyra) vid en skola i Spanien med 60 basstationer i närheten (40 meters avstånd) fått cancer enbart inom loppet av ett år. Svaret från KREAB var:

<em>”Även människor som bor i närheten av mobilmaster drabbas av cancer, även barn, det är tyvärr inget konstigt med det…Det är dock osannolikt, i praktiken uteslutet, att cancerfallen skulle bero på strålning från mobilbasstationer eftersom det inte finns några vetenskapliga belägg för hälsoeffekter som beror på elektromagnetiska fält vid mobiltelefoni”</em>

I själva verket ansåg spanska cancerexperter att skolan i Spanien bekräftade att mobilstrålning orsakar cancer. Läkaren och epidemiologen Julio Ordax San José <a href="https://www.vagbrytarenstockholm.se/artiklar/experiment-med-barn/">hävdade</a> att det rör sig om ovanliga cancerformer som normalt uppträder mycket sporadiskt. När de uppträder grupperat i både tid och rum (s. k. kluster) bör man misstänka en gemensam, utlösande faktor. Han pekade på flera studier som tidigare visat på ökad risk för leukemi och lymfom efter exponering för radiofrekventa fält, bland annat en studie av Repacholi et al. 1997. Han befarade att skolan skulle utvecklas till ett experimentlaboratorium som visar vilka effekter strålning från mobilbasstationer i verkligheten har på barn<sup>.</sup>

Fakta är att upprepade undersökningar visat förhöjd risk för cancer i djurförsök och i studier av yrkesexponerade människor eller i undersökningar av människor boende i närheten av radio/TV-master. År 2016 vid ett seminarium hos SSM, <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2016/10/01/sa-har-vilseleder-stralsakerhetsmyndigheten-om-stralning-i-skolan/">redovisade Martin Röösli</a> från SSM:s egen expertgrupp, att alla studier utom en, fram till år 2003 visat förhöjd risk för barnleukemi i närhet av radio/TV-master. Radio/TV-master sänder ut radiofrekvent strålning som SSM anser liknar den vid högre frekvenser som sänds ut från mobilbasstationer.

<strong><img class="size-full wp-image-3230 aligncenter" src="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2016/10/roosli_transmitters_ssm_0516green-e1475308743849.png" alt="roosli_transmitters_ssm_0516green" width="590" height="349" /></strong>

Ett annat exempel på svar på svår fråga som KREAB författade och som testades vid “pilotutbildningen” var om det kunde förhålla sig på samma sätt med strålning som med neurosedyn, dvs att det först var ofarligt för att senare bli jättefarligt?

Svaret: <em>“Exemplet är inte jämförbart. Det har bedrivits forskning om elektromagnetiska fält sedan mer än 50 år tillbaka. Hittills har man inte fått fram något vetenskapligt belägg att elektromagnetiska fält vid de frekvenser och nivåer som används vid mobiltelefoni utgör en hälsorisk”</em>

Svaret är uppenbart falskt. Skadliga hälsoeffekter hade redovisats i den vetenskapliga litteraturen sedan 50 år tillbaka. De beskrevs redan på<a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2020/12/03/skadliga-effekter-kanda-1969-fornekas-an-i-dag/"> 1960 talet som “mikrovågssyndromet”</a> eller “radiofrekvenssjukan”. Förhöjd risk för cancer hade visats i både djurförsök och i studier av <a href="https://exp-oncology.com.ua/article/1845/long-term-exposure-to-microwave-radiation-provokes-cancer-growth-evidences-from-radars-and-mobile-communication-systems">yrkesexponerade</a> och i studier av människor <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2016/10/01/sa-har-vilseleder-stralsakerhetsmyndigheten-om-stralning-i-skolan/">boende i närhet av radio/TV-master.</a>

Exempelvis <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1482413/">visade en studie</a> år 1992 förhöjd förekomst av tumörer bland djur som långtidsexponerats för WiFi-liknande strålning (2,4 GHz) under längre tid. <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9146709/">1997</a> visades fördubblad förekomst av lymfom i ännu ett djurförsök. Under 1990-talet visades även att mikrovågsstrålning orsakar <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7677797/">DNA-skador</a> i djurförsök.

Vidare författade KREAB följande svar gällande frågor om de egna gränsvärdena (referensvärden):

<em>“Våra gränsvärden för elektromagnetiska fält är satta med stor försiktighet och omsorg. Man kan förenklat säga att de är så försiktigt satta att försiktighetsprincipen från Miljöbalken redan är tillämpad.. Våra gränsvärden är satta till mindre än en 1/50-del av värdet där elektromagnetiska fält kan ge biologiska effekter (värme) och de har ännu större marginal till eventuella skadliga effekter. När marginalen är så stor och det inte finns vetenskapligt grundad misstanke om skadliga hälsoeffekter vid gränsvärdenas nivåer eller därunder så kan man inte tillämpa Försiktighetsprincipen”</em>

Samarbetet med mobilindustrins PR-firma avslöjades efter ett granskningsarbete av Mona Nilsson och Marica Lindblad, i <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4doEPq/kampanj-nallen-ar-ofarlig">Aftonbladet</a> i augusti 2003. I och med det måste det tvärt avbrytas. ”Det blev stopp i kampanjen”, förklarade dåvarande informationschefen på SSM, Britt Ekman för Mona Nilsson.

Att SSM samarbetade med Ericssons och 3:s PR-firma stärkte förstås inte bilden av en myndighet som utåt skulle ge sken av att vara oberoende från industrin och inte i praktiken var/är telekombolagens förlängda arm, som skyddar telekombolagens intressen, i stället för att skydda folket mot skadliga effekter av strålning, vilket myndigheten påstår.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/stralsakerhetsmyndigheten-anlitade-telekombolags-pr-byra/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telia försåg suspekt advokatbyrå med kunduppgifter &#8211; utan domstolsbeslut</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-forsag-suspekt-advokatbyra-med-kunduppgifter-utan-domstolsbeslut/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-forsag-suspekt-advokatbyra-med-kunduppgifter-utan-domstolsbeslut/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Mar 2021 09:40:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[fildelning]]></category>
		<category><![CDATA[piratkopiering]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97233</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utpressningsbrev för illegala filmnedladdningar riskerar nu att hamna hos oskyldiga kunder efter att Telia felaktigt lämnat ut personuppgifter till en suspekt advokatbyrå.</strong>

De senaste åren har flera svenskar fått brev från danska advokatbyrån Njord Law Firm där de hotar bland annat med inkasso eller åtal till människor som är misstänkta för att ha varit inblandade i illegala filmnedladdningar. Det advokatbyrån tagit fasta på är IP-adresserna och Telia har i sin tur lämnat ut personuppgifter bakom dessa IP-adresser.

Den nuvarande lagstiftningen möjliggör att personuppgifter lämnas ut lagligt på detta sätt med godkännande från Patent- och marknadsdomstolen, något som skedde med drygt 46 000 under 2020. Nya Dagbladet har <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-lamnar-ut-personuppgifter-till-utpressningsfirmor/" target="_blank" rel="noopener">tidigare</a> uppmärksammat de mest framträdande utpressningsbyråerna som utnyttjar det befintliga systemet vid sidan av NJORD Law Firmr är Next Advokater KB och Rättighetsalliansen.

<strong>Om man däremot får avslag</strong> får personuppgifterna inte lämnas ut, men det har Telia gjort i detta fall ändå, rapporterar <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/31529-telia-har-forsett-utpressande-advokatbyra-med-kunduppgifter-utan-domstolsbeslut" target="_blank" rel="noopener">Sweclockers</a>. Telia har specifikt lämnat ut 55 namn till en annan advokatbyrå, Next Advokater, det vill säga namn som fick avslag från Patent- och marknadsdomstolen för att lämnas ut och därmed är felaktigt anklagade för piratkopiering.

Telia säger till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/telia-brot-mot-domstolsorder-avslojade-bredbandskunders-namn/" target="_blank" rel="noopener">DN</a> att det är ett misstag som de ser mycket allvarligt på. Bolagets presschef Irene Krohn säger att de kommer se över framtida processer för det inte ska hända igen, samt att de 55 kunderna har kontakts för en ursäkt. Om de berörda har betalat de begärda summorna är i dagsläget oklart. Next Advokater har inte velat kommentera händelsen.

<strong>Juristen Daniel Westman</strong> säger dock att det är osäkert om Telias misstag är straffbart.

– <em>Frågan är om det är straffbart som brott mot tystnadsplikten i det enskilda fallet. Det som talar för att det är det är att rättsläget har varit klart och fastställt av domstol. Man kan diskutera hur känsligt det är att ett begränsat antal abonnentuppgifter felaktigt har lämnats till en advokatbyrå</em>, säger Westman.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-forsag-suspekt-advokatbyra-med-kunduppgifter-utan-domstolsbeslut/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telia lämnar ut personuppgifter till utpressningsfirmor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-lamnar-ut-personuppgifter-till-utpressningsfirmor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-lamnar-ut-personuppgifter-till-utpressningsfirmor/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Feb 2021 08:32:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bahnhof]]></category>
		<category><![CDATA[Com Hem]]></category>
		<category><![CDATA[fildelning]]></category>
		<category><![CDATA[Telenor]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<category><![CDATA[utpressning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=94467</guid>

					<description><![CDATA[<strong>190 000 svenskar har sedan 2016 fått sina ip-uppgifter utlämnade till utpressningsfirmor. Telia är allra flitigast när det kommer till att dela vidare kundernas personuppgifter till advokatfirmor som sedan utsätter dem för utpressning.</strong>

Bahnhof rapporterar att många tusentals hotfulla brev har skickats till svenska hushåll där personer anklagats för att illegalt ha laddat ner upphovsrättsskyddat material och ska betala stora summor pengar om de inte vill ställas inför domstol.

”<em>Vi brukar kalla breven för utpressningsbrev eftersom affärsmodellen faktiskt bygger på regelrätt utpressning</em>”, <a href="https://bahnhof.se/press/press-releases/2021/01/22/utpressningsaret-2020-190-000-svenskar-har-utlamnats-till-utpressningsligor" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> man.

<strong>Det är oftast an advokatbyrå</strong> som står som avsändare och denna företräder en upphovsrättsfirma eller ett medieproduktionsbolag och kräver av användaren mellan 1500 och 12000 kronor för att inte dra målet vidare till domstol.

”<em>Breven kan likna fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar utan juridiskt bindande betalningskrav. Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att bli av med problemet och slippa oroa sig</em>”, skriver Bahnhof vidare.

Man poängterar dock att ingen svensk faktiskt har ställts inför rätta för att denne vägrat gå med på utpressningen och struntat i att betala. Detta trots att advokatfirmorna explicit hotar mottagarna av breven med att dra dem inför domstol om de inte betalar och att de där kan komma att få betala ännu högre belopp. Det rör sig alltså om en form av skrämseltaktik.

<strong>Upphovsrättsfirmorna och advokatbyråerna</strong> kan numera enkelt få ut människors personuppgifter genom att öppna ett domstolsärende om misstänkt upphovsrättsintrång hos Patent- och marknadsdomstolen.

”<em>Det räcker att det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång har skett för att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt till uppgifterna. Domstolen behöver alltså inte fastställa om brottet definitivt har begåtts eller ej för att lämna ut mängder med personuppgifter till upphovsrättsfirman, som sedan ”straffar” de påstådda brottslingarna på eget bevåg med egentillverkade, hotfulla betalningskrav. Kombinationen av lättutnyttjade lagar och Patent- och marknadsdomstolens slapphänta kontroll har lett till att utpressningsbrev numera skickas i närmast industriell skala i Sverige</em>”, skriver Bahnhof.

Enligt internetleverantören är problemet inte bara ljusskygga aktörer som ägnar sig åt ren utpressning utan också misstänkt partiska domare och en lagstiftning som är felriktad, men några åtgärder har inte tagits och utpressningsbreven fortsätter att skickas ut.

Exempelvis kan nämnas att under 2020 lämnades drygt 46 000 personuppgifter ut, drygt 60 000 2019 och drygt 52 000 2018. Allra flitigast på att lämna ut sina kunders uppgifter ät Telia som under 2020 stod för 34 189 av de drygt 46000 utlämnade personuppgifterna, men även Com Hem och Telenor har lämnat ut tusentals personuppgifter

<strong>De advokatbyråer</strong> som ägnar sig åt dylik utpressning är framför allt NJORD Law Firm, Next Advokater KB och Rättighetsalliansen. Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/dansk-utpressningsadvokat-atalas-for-bedrageri/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> förra veckan att den förstnämnda byråns främsta "utpressningsadvokat" Jeppe Broogard Clausen just nu står åtalad för grovt bedrägeri och riskerar åtta års fängelse.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telia-lamnar-ut-personuppgifter-till-utpressningsfirmor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Domstol slår fast att Telia måste blockera fildelningssajter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-slar-fast-att-telia-maste-blockera-fildelningssajter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-slar-fast-att-telia-maste-blockera-fildelningssajter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2020 14:42:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bahnhof]]></category>
		<category><![CDATA[Dreamfilm]]></category>
		<category><![CDATA[Svensk Film]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<category><![CDATA[The Pirate Bay]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<category><![CDATA[Universal]]></category>
		<category><![CDATA[Warner Bros]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81326</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu fastslås den överklagande domen mot operatören Telia, vilket innebär att företaget måste stänga åtkomsten till fildelningssajter.</strong>

Under våren 2018 inledde en grupp filmbolag en satsning på att tvinga internetoperatörer att stänga ner åtkomsten till webbsidor som ansågs vara ”piratsajter”. Efter några månader dömde Patent- och marknadsdomstolen till <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/26439-telia-tvingas-blockera-fildelningssajter" target="_blank" rel="noopener noreferrer">filmbolagens fördel</a>. Domstolsbeslutet löd att Telia skulle hindra sina kunder från att besöka bland annat The Pirate Bay och Dreamfilm.

Beslutet överklagades och nu, två år senare, har ett beslut fattats. Patent- och marknadsdomstolen <a href="https://www.domstol.se/patent--och-marknadsoverdomstolen/nyheter/2020/06/internetleverantor-ska-blockera-domannamn-och-webbadresser/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">slår nu fast</a> att Telia ska blockera åtkomst till de angivna webbsidorna. Webbsidorna som ska blockeras är The Pirate Bay, Dreamfilm, NyaFilmer och Fmovies. Telia har tre veckor på sig att blockera sidorna.

Utöver dessa sidor måste även Telia blockera tillgång till andra webbsidor vars huvudsakliga syfte är att ge tillgång till de angivna webbsidorna. Om Telia inte följer beslutet riskerar de vite om en halv miljon kronor och domen kan inte överklagas. Bland filmbolagen ser vi bland annat TV4 och Svensk Film samt amerikanska bolag som Warner Bros och Universal.

Beslutet är det senaste i en lång rad försök från film- och tv-branschen att stoppa åtkomst till de största svenska fildelningssajterna. 2017 <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/23374-bredbandsbolaget-falls-tvingas-blockera-the-pirate-bay" target="_blank" rel="noopener noreferrer">fälldes Bredbandsbolaget</a> av samma skäl till att blockera The Pirate Bay, något som fick kritik av <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/23380-bahnhof-svarar-pa-hovrattens-dom-mot-bredbandsbolaget">Bahnhof</a>.

Under juni 2020 drog Svensk Filmindustri, Nordisk Film och Rätthetsalliansen internetleverantören <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/29885-filmbolag-jagar-pirate-bay-pa-felaktiga-grunder" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Obenetwork inför rätta</a> då de ansågs vara ansvarig för driften av The Pirate Bay.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-slar-fast-att-telia-maste-blockera-fildelningssajter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
