svart makt – Nya Dagbladet

Black Lives Matter – en våldsbejakande rasiströrelse

Isac Boman — Fri, 03 Oct 2025 13:25:22 +0000

2012 sköts den då 17-årige afroamerikanen Trayvon Martin ihjäl av bostadsområdesvakten George Zimmerman. Zimmerman friades sedermera efter omfattande och långdragna processer i alla domstolsinstanser och händelsen bedömdes vara en handling av självförsvar. Mainstreammediernas narrativ var dock redan fastställt – det om ännu ett fall av oprovocerat rasistiskt våld mot en afroamerikansk man. Trayvon Martin ska enligt Zimmermans försvarsadvokat ha gått till angrepp mot vakten, bland annat dunkat hans huvud i asfalten och hoppat på honom, varför Zimmerman kände sig tvungen att freda sig med sitt vapen. Det var en berättelse som även rätten fann trovärdig och menade föll inom ramen för den så kallade ”stand your ground-lagen” där man har rätt att bruka dödligt motstånd i en situation där man själv hotas av våld.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 4 juni 2020.

På sociala medier hade Trayvon Martin tidigare poserat med vapen, postat bilder på droger och också blivit utkastad från sin skola efter att ha tagit med sig marijuana dit. Även uppgifter om Martins inblandning i våldsamma slagsmål togs upp av Zimmermans advokat. Konventionell massmedia och radikala svarta etno-aktivister i USA brydde sig dock inte om huruvida Zimmerman var oskyldig eller inte, eller om huruvida Martin i själva verket gått till attack mot honom. Istället anordnades omfattande protester runtom i USA, många av dem våldsamma. Det narrativ som då lyftes fram var att Trayvon Martin var ytterligare ett i mängden fall där afroamerikaner dödats på grund av sitt etniska ursprung – mycket likt exempelvis narrativet om George Floyd. Snart därefter började också hashtagen #BlackLivesMatter användas på bred front i sociala medier. Vänsterliberaler och svarta etnoaktivister förde fram ett budskap att USA fortfarande är ett djupt rasistiskt land där afroamerikaner inte behandlas likvärdigt av polisen, utan ideligen utsätts för övergrepp och orättvisor. [caption id="attachment_80067" align="alignnone" width="640"] Överlappningen mellan svart makt-rörelsen och vänsterextrema strömningar är ofta påtaglig. Från en BLM-demonstration i Philadelphia den 1 juni. Foto: Joe Piette/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] Rörelsen växte snabbt och deklarerade tidigt att man hämtat inspiration från den rasistiska Black Power-rörelsen, som under det sena 60-talet bland annat blev känd för att mörda amerikanska poliser och starta våldsamma upplopp runtom i USA som kostade många människor livet. Vid en attack vid Glenville, Ohio, dödade en grupp svart makt-extremister exempelvis tre poliser och skadade ytterligare tolv. Samtidigt dog en förbipasserande och två skadades innan situationen lugnat sig. Tre av de svarta extremisterna dog vid skottlossningen mot poliserna och ytterligare två i de följande upploppen. Inspirationen av det våldsamma och rasistiska hatet mot vita amerikaner från svart makt-rörelsen är något som genomsyrat även BLM-rörelsen. Ett exempel är medgrundaren till Black Lives Matter i Toronto, Kanada – Yusra Khagali. Khagali hade inget genuint intresse av jämlikhet eller rättvisa, utan såg i BLM en chans att spy ut sitt hat mot människor av europeiskt ursprung, trots att hon valt att leva i ett land där dessa är i majoritet. På sociala medier har hon kallat vita för ”undermänniskor”, ”en genetisk defekt från svarthet” och menat att vita egentligen inte ens har rätt att betrakta sig som människor. ”Svarta människor skulle med deras dominanta gener helt enkelt kunna utrota de vita om vi bara hade makten att göra det”, skrev hon nöjt och påstår vidare att svarta är ”supermänniskor". Khagali, som också är muslim, har tidigare bett Allah om styrka att lägga band på sig själv och inte bara ”döda alla dessa män och vita människor som finns därute idag”. Den rasistiska och hatfyllda jargongen hos BLM-rörelsen är något som av allt att döma tilltalat den ungersk-judiske ultraglobalisten och valutaspekulanten George Soros, som donerat över 5,5 miljoner kronor till nätverket via sin subversivt inriktade stiftelse Open Society som han kontrollerar, och som i flera andra sammanhang arbetat för massinvandring till Europa och andra projekt präglade av förment "antirasism". Pengarna från den ökände miljardären skulle investeras i ”tekniskt bistånd” och stöd till de våldsamma aktivister som utgör själva kärntruppen i Black Lives Matters ständiga protester och kravaller. Soros organisation har också diskuterat huruvida man ska försöka ”forma” Black Lives Matter ideologiskt eller bara understödja dem ekonomiskt. 2015 kunde Washington Times avslöja att hela 270 miljoner kronor donerats till organisationer som deltog i raskravallerna i Ferguson. Även där var BLM-rörelsen högst delaktig i den omfattande våldsanvändningen där bland annat poliser attackerades. Soros ska också via sin stiftelse ha betalat professionella vänsteraktivister för att delta i upploppen, bland annat genom att betala för deras bussbiljetter. Pengar lades vidare på att betala PR-företag som skulle ta fram och manipulera informationen på sociala medier med syftet att få det att framstå som folkliga protester, snarare än iscensatta och orkestrerade diton. George Soros har inte bara skänkt stora summor till BLM-rörelsen i USA. Även den svenska vänsterextrema underrättelseorganisationen Expo och deras projekt, som hade i syfte att utbilda eller träna vänsteraktivister och få dessa att påverka utgången av riksdagsvalet 2014, har fått stöd av den famöse finansmagnaten. Exakt hur mycket pengar Soros pumpat in i BLM eller andra organisationer som förespråkar icke-vit rasism och driver på ytterligare polarisering är oklart, men tydligt är att det handlar om mångmiljonbelopp. Den afroamerikanska delen av befolkningen i USA är, som Nya Dagbladet tidigare kunnat rapportera om, överrepresenterad när det kommer till brottslighet. Det finns mot den bakgrunden därför även en överrepresentation av svarta amerikaner bland dem som sitter i landets fängelser. BLM kräver dock att våldsamma fångar släpps ur landets fängelser, med hänvisning till att deras domar ska vara diskriminerande och bero på förövarnas etniska ursprung. Vidare kräver man ersättning för slaveriet, en praktik som avskaffades i USA liksom över hela det övriga Västerlandet för över 150 år sedan. Man menar att afroamerikaner fortfarande lider på grund av detta och att det är dags för USA att ersätta detta lidande ekonomiskt. Kritiker menar dock att kraven på ersättning bara handlar om att aktivisterna vill ha enkla pengar och ifrågasätter rimligheten i att genom blodsband lägga en kollektiv skuldbörda på ättlingar till slavägare som levde för 150-200 år sedan, och som ska omsättas ekonomiskt och politiskt idag. Inte heller ger BLM något erkännande till det faktum att USA, och framförallt Nordstaterna liksom det övriga Västerlandet, i själva verket låg i framkant när det kom till att avskaffa slaveri som praktik - något som fortfarande pågår idag i betydande delar av Afrika. BLM-rörelsen har också uttryckt krav om att polisen ska styras av det lokala samhället där de boende i olika områden ska kunna besluta vilka poliser som ska anställas och vilka som ska sparkas om man upplever att de misskött sig. Även detta förslag har fått stark kritik eftersom det enkelt kan bädda för korruption och där kriminella gäng kan få inflytande över vilka som arbetar som poliser i de områden de verkar. Man vill också avskaffa dödsstraffet. De våldsamma BLM-protesterna som inleddes 2013 fortsatte året efter med omfattande kravaller som samlade tusentals människor. I Bloomington, Minnesota, arresterades minst ett 20-tal individer ur nätverket efter att en protest börjat urarta och man istället tagit till våld mot polis och andra man ogillat. Iögonfallande är att ett betydande antal dödsoffer BLM-rörelsen uppmärksammat och även startat våldsamma kravaller för att "hedra" haft en våldsam och kriminell bakgrund. I flera fall där afroamerikaner skjutits har det konstaterats att polisen agerat felaktigt och överilat, men det går samtidigt att konstatera att det sällan handlar om genomsnittliga afroamerikaner som blivit utsatta för polisens våld. Påfallande ofta har det snarast handlat om gravt våldsbenägna individer som antingen varit beväpnade eller haft ett kriminellt förflutet och utgjort ett reellt hot mot polisen. Bland dem som BLM uppmärksammade 2014 återfanns Dontre Hamilton, som blev ihjälskjuten när han gick till våldsam attack mot en polisman och försökte misshandla honom med hans batong. Eric Garner som hade blivit arresterad vid fler än 30 tillfällen, bland annat för misshandel. Ezell Ford, som arresterats med ett skarpladdat skjutvapen på sig och Laquan McDonald som gick omkring och svingade en kniv när han sköts av polis. Antonio Martin bar även han ett skarpladdat vapen när polisen sköt honom och ska därtill ha riktat vapnet mot polisen. Jerome Reids hade en pistol i bilen och ignorerade polisens order när han sköts. De följande åren fortsatte rörelsen att växa och nätverkets våldsamma retorik har även konstaterats smitta av sig även på personer som inte varit nära involverade i rörelsen. 2016 dödade den afroamerikanske soldaten Micah Xavier Johnson fem poliser och skadade nio andra. Johnson erkände senare själv att han inspirerats av BLM-rörelsen och menade att han ville döda vita människor i allmänhet och vita poliser i synnerhet. Bara mellan 2014 och 2016 mördades 11 poliser av BLM-anhängare vid olika dåd och minst nio skadades. Dåden motiverades ofta av gärningsmännen som ”hämnd” för polisens påstådda riktade rasistiska skjutningar av svarta. Ett är Gavin Long, medlem i svart makt-organisationen Nation of Islam, som körde till Baton Rouge i Louisiana och där mördade tre poliser för att poliser från samma avdelning tidigare skjutit en svart man – Alton Sterling. Sterling, vars död Gavin Long skulle hämnas genom att mörda tre poliser, var sedan tidigare känd av polisen och hade tidigare dömts för en rad våldsamma brott. Han hade också en laddad revolver på sig när han blev skjuten. Trots detta höll Long fast vid att skjutningen skulle hämnas genom att mörda polismän. [caption id="attachment_80064" align="alignnone" width="640"] BLM-protest i Washington. Foto: Geoff Livingston/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Den våldsamma och explicit rasistiska BLM-rörelsen är starkast i USA, men man har försökt öppna filialer även i andra länder. Nätverket är aktivt i Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och Kanada och även i Sverige hörs röster som vill se en liknande rörelse kopplad till den bredare "antirasistiska" sfären. En av dessa är Bilan Osman från Expo som påstår sig arbeta mot rasism och diskriminering men som, trots att hon valt att leva i Sverige, själv deklarerar att hon ”inte pallar med vita människor” och att hon ”börjat känna ett förakt för vitheten”. Även medgrundaren till den vänsterextrema underrättelsegruppen, Tobias Hübinette, som förvisso inte är svart men adopterad från Sydkorea, är en annan framträdande röst i vad som rimligen kan betecknas som den breda antivita och svenskfientliga rörelse som ligger nära BLM i Sverige. Hübinette har bland annat gjort sig känd för citat som ”Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande”, skrutit om hur han misshandlat barn som han misstänkte för att vara rasister och vidare gjort sig skyldig till en rad grova brott. En annan varm anhängare av BLM-rörelsen är Victoria Kawesa från Feministiskt Initiativ, som blev politisk paria efter att hon ljugit om att hon blivit utsatt för rasism på tunnelbanan i Stockholm, när fotobevis sedermera visade att hon i själva verket gått till attack mot en man som inte låtit henne planka i tunnelbanan. Kawesa menar att de som lyfter fram svartas överrepresentation inom våldsbrottslighet gör ”rasistiska poänger” och ser det som hets mot folkgrupp att rikta uppmärksamhet och kritik mot destruktiv kultur som frodas i svarta samhällen. Att bland annat Sverigedemokraterna lyft detta ser hon som ”ännu en attack på svarta människors liv”. ”Feministiskt Initiativ stöd för BLM handlar om att väcka uppmärksamhet och kunskap kring angreppen och devalvering av svarta människors liv i USA. Feministiskt initiativ vill därigenom bilda opinion kring den institutionaliserade rasism som finns i USA såväl som i Sverige”, skrev hon i Aftonbladet 2016. I dagens läge har BLM-rörelsen allierade i den absoluta politiska toppen, bland journalister och bland de största och mest inflytelserika företagen. Istället för att fördöma nätverkets falska narrativ, explicita rasism och våldsbejakande retorik, ger man istället aktivt stöd till den och dess vänsterextrema kollaboratörer som nu försöker öka sitt inflytande genom våld, hot och vandalisering.

Här är Googles raspolitiska mångmiljardsatsning

Markus Andersson — Fri, 14 Jan 2022 10:14:15 +0000

Sedan knappt två år tillbaka pågår internetjätten Googles hårdsatsning för att minska andelen personer med europeiskt ursprung på företaget med "raslig jämlikhet" som motiv. Bland annat omfattar projektet att man aktivt kvoterar in svart personal och lägger mångmiljardbelopp på ekonomiska stödpaket till specifikt svarta anställda, men också att man stödjer den våldsbejakande svart makt-rörelsen i samhället i stort. På sin hemsida beskriver företaget sin policy som att man arbetar aktivt med att ”stärka sitt engagemang för raslig jämlikhet och inkludering” och att man därför på olika sätt strävar efter att så gott man kan stödja ”den svarta gemenskapen”. Antalet chefer från ”underrepresenterade grupper” ska öka med 30 procent innan 2025, slår man bland annat fast, och man stoltserar med att Google under 2020 anställde fler svarta än någonsin. Dessutom har man valt att förlägga kontor i Atlanta, Chicago, New York och Washington D.C. – platser med många svarta invånare och där antalet anställda ska öka från 1000 år 2021, till 10 000 vid slutet av 2025. Vidare berättar man att man håller på att etablera särskilda ”talangkontakter” inom varje produkt- och funktionsområde som ska agera mentor och arbeta för att företaget ska utveckla och berika Google-anställda” med underrepresenterade grupper”. En särskild ”insatsstyrka” ska också sättas ihop med medlemmar från den ”svarta gemenskapen” för att ta fram konkreta rekommendationer och förslag angående Googles ”ansvarsskyldighet” inom alla områden som påverkar svarta Google-anställdas upplevelser på arbetsplatsen. ”Vi fortsätter att investera i program som hjälper Google-anställda att växa och trivas på Google. Den här månaden lanserade vi ett nytt pilotprojekt som erbjuder skräddarsytt innehåll i syfte att stödja svarta anställda när de börjar sin Google-karriär. Vi planerar att rulla ut programmet globalt i slutet av året”, låter man meddela. "Jämlikhetsarbetet" ska genomsyra allt Bland de övriga planer man vidare för fram är bland annat att mänsklig personal skall sluta kontrollera behörigas id-brickor och att de faktiskt har rätt att befinna sig i lokalerna – eftersom detta har upplevts ”partiskt” och kränkande av svarta anställda. Istället ska man förlita sig på digital ”säkerhetsinfrastruktur” för detta ändamål. Man påstår vidare att även studieskulder är orättvisa och särskilt negativt drabbar kvinnor och icke-vita och att man därför har lanserat ett program för att hjälpa dessa grupper att betala tillbaka sina skulder – någonting man hittills lagt drygt tre miljoner dollar på. I övrigt låter Google meddela att man satsar på att bjuda in externa ”experter” som ska föreläsa och utbilda personalen om rasism och ”strukturell ojämlikhet”. Bland annat har man lanserat ett träningsprogram för de anställda där syftet är att ”upptäcka systematisk rasism och raslig medvetenhet” och där teorier om att vita amerikaner i olika grad alla i själva verket är rasister som förtrycker svarta och att USA bygger på ett "vit makt-system" lyfts fram. [caption id="attachment_115062" align="alignnone" width="640"] Svarta aktivister demonstrerar mot det påstått rasistiska systemet. Foto: Joe Piette/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] ”Vi kommer också att integrera mångfald, jämlikhet och inkluderande i alla våra stora program för anställda och chefer”, lovar man och tillägger att ledarskap även kommer att utvärderas utifrån hur det påverkar mångfalden och jämlikheten. Kartlägger näringsidkares etnicitet Även vad gäller psykisk och fysisk ohälsa så är svarta anställda värre drabbade, hävdar man, och därför har man tagit fram ett partnerprogram med olika vårdföretag som ska lanseras under 2022. Även här ligger stort fokus på etnicitet och man skryter om att programmet tagits fram i samarbete med afroamerikanska lobbyorganisationer och att anställda och deras familjer ska få större möjligheter till medicinskt och andra former av stöd än tidigare. Google flirtar även med svarta internetanvändare och hävdar att man arbetar aktivt för att ”skapa produkter och program som hjälper svarta användare när det behövs som mest” och att teknologin måste bli ”mer tillgänglig och jämlik”. Man stoltserar bland annat med att man kartlagt näringsidkares etnicitet och lagt till en funktion i Google Maps där man kan se vilka företag som ägs av svarta personer – så att användarna kan välja att enbart stödja dessa och undvika företag som ägs av vita. Man har också lanserat nya sätt för hur marknadsförare kan stödja specifikt svarta publicister ekonomiskt. [caption id="attachment_115060" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Google[/caption] ”Ett annat exempel är våra senaste ansträngningar att bygga mer jämlika kameror där vi samarbetat med 17 professionella bildskapare för att göra ändringar i våra fotoalgoritmer i syfte att adressera långvariga problem med hur digitala kameror representerar svarta människor i fotografier”, hävdar man. Ger pengar till svart makt-grupper Dessutom har man redan lagt över tre miljarder kronor på finansiering av organisationer som man hävdar arbetar med att bekämpa ”raslig ojämlikhet” – bland annat lobbyorganisationer som enbart arbetar med att ge ekonomiskt stöd till svarta näringsidkare. 50 miljoner dollar har bland annat gått till ekonomiska stödpaket för svarta företagare och ytterligare 60 miljoner dollar för att finansiera kapitalföretag, nystartade företag som ägs av svarta och organisationer som påstås stödja svarta entreprenörer. 15 miljoner dollar har också lagts på att ”hjälpa svarta arbetssökande att utveckla sina färdigheter”. Även i övrigt har man genom en rad andra projekt och initiativ valt att ge miljardbelopp specifikt till svarta entreprenörer, kreatörer och företagare inom en mängd olika områden samt lagt ytterligare 50 miljoner dollar på att öka den svarta representationen på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Noterbart är också att Google är öppna med att man ekonomiskt stödjer även svarta aktivistorganisationer och svart makt-grupper, exempelvis Movement for Black Lives som hävdar att det i USA pågår ett ”krig mot svarta människor”, att institutioner i USA aktivt vill skada den svarta befolkningen och som kräver ekonomisk ersättning för påstådda oförrätter begångna mot svarta människor. Man har även valt att offentligt uttrycka sitt stöd för den öppet våldsbejakande svart makt-rörelsen Black Lives Matter.

#AltonSterling and #PhilandoCastile’s lives mattered. Black lives matter. We need racial justice now. pic.twitter.com/mXTC0zRfqJ
— Google (@Google) July 7, 2016

”Idag lovar vi ytterligare 1,5 miljoner dollar för att stödja organisationer för raslig rättvisa och stärka svarta samhällen runt om i Europa och subsahariska Afrika med ett särskilt fokus på entreprenörer och yrkeskunskaper för svarta ungdomar”, skriver man vidare. Ytterligare 50 miljoner dollar lägger företaget på satsningar på ”historiskt svarta skolor och universitet” i Atlanta och Washington. Melonie Parker som är Googles mångfaldschef och själv afroamerikan uttrycker att hon är nöjd över att Google lägger enorma summor pengar på raslig kvotering och olika former av ekonomiskt stöd på rasliga grunder. – Vi vet att det finns mer att göra och vi kommer att fortsätta se till så att vår arbetsplats och våra produkter är jämlika och representativa. Jag ser fram emot att dela fler uppdateringar i takt med att detta viktiga arbete går framåt, säger Parker.

SR lyfter fram våldsbejakande svart makt-rappare

Isac Boman — Tue, 11 May 2021 08:12:08 +0000

2019 avslöjade Samnytt att YouTubern, rapparen och Instagram-profilen JCBUZ, numera känd som Big Drippa, uppmanade till mord på vita personer – i syfte att svarta ska ”ta över”. Nu lyfter skattefinansierade Sveriges Radio fram profilen och spelar hans musik. Samnytt var först med att avslöja att nigerianen Big Drippa drev ett Instagramkonto med namn ”barasvarta”. Kontot tillät bara svarta att följa och där bedrevs rasism mot vita för hundratals invandrarungdomar. I ett särskilt uppmärksammat inlägg på kontot uppmanade nigerianen bland annat att vita som ”snackar skit” skulle skjutas. I samma klipp proklamerade han även att ”svarta ska ta över” och att de kommer att bli den ”starkaste gruppen i Sverige”. I går gästade nigerianen Kulturnytt i P1 för att prata om kopplingen mellan svenska rapartister och gängkriminalitet. Den skattefinansierade reportern Amanda Lindström ställde inga frågor om hans anti-vita rasism. I klippet görs även reklam för både hans musik och hans YouTube-konto.

Svart makt-aktivist köper lyxvilla – i helvitt område

Per Nordin — Mon, 12 Apr 2021 14:45:19 +0000

Patrisse Khan-Cullors, en av grundarna till den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM, har köpt ett hus för 1,4 miljoner dollar (ungefär 12 miljoner svenska kronor) i ett av Kaliforniens vitaste områden. Platsen som hon valt, Topanga Canyon, har en marginell svart befolkning på blott 1,6 procent. Det var mäklarsidan Dirt avslöjade att Khan-Cullors, som startade hashtaggen #BlackLivesMatter 2013, köpt det lyxiga huset i Topanga Canyon. Trots den rasideologiska BLM-rörelsens anti-vita hatretorik så väljer Khan-Cullors alltså själv att bo i ett område där icke-spansktalande vita enligt officiella uppgifter utgör hela 82,3 procent av befolkningen. Afroamerikaner utgör blott 1,64 procent av befolkningen. LA Times skriver att området har en ”geografisk isolering från den hårdnande verkligheten i det moderna amerikanska livet”.

Nation of Islam-anhängare bakom polismord vid Kapitolium

Isac Boman — Tue, 06 Apr 2021 13:13:52 +0000

Den 25-årige afroamerikanen och Nation of Islam-anhängaren Noah Green mejade ner två polismän med sin bil. Den ene av dem blev så svårt skadad att han senare avled av sina skador – Green i sin tur sköts ihjäl av polis när han försökte attackera dem med kniv. Händelserna ägde rum under fredagen vid Kapitolium i USA och på sociala medier var vänsterprofiler snabba med att uttrycka att det handlade om en ”högerextremist” eller ”Trump-anhängare” som attackerat polisen. I verkligheten handlade det dock om afroamerikanen Noah Green, anhängare till den islamiska organisationen Nation of Islam och dess grundare Louis Farrakhan. Enligt polisen ska Green först ha kört på de två poliserna och sedan lämnat bilen och börjat hugga med kniven mot andra poliser – som då sköt ihjäl mannen. – Han svarade inte på verbala order. Den misstänkte började göra utfall mot polisofficerarna som då sköt på den misstänkte, säger polischefen Yogananda Pittman. Green dog snabbt av sina skador och det gjorde också ett av hans offer – polismannen William Evans som arbetat hos polisen i 18 år. På grund av detta så flaggades det dagen efter dådet på halv stång för att hedra den fallne polismannen som en ”demokratimartyr”. Polisen kommer att fortsätta utreda motivet bakom attacken men konstaterar att det inte tycks vara ”terroristrelaterat”. – Vi har ett ansvart att utreda och gå till grunden med det här oavsett om det handlade om en attack mot polismyndigheten eller något annat. Vi kommer komma till klarhet med det, konstaterade polischefen Robert Contee III. Huvudstadspolisen ska inte ha känt till gärningsmannen sedan tidigare och hans bror menar att Noah Green led av ”hallucinationer och självmordstankar” och att han förutom den psykiska ohälsan också kan ha varit drogpåverkad. ”Jag är ledsen, men jag ska åka iväg och bli hemlös. Tack för allt du har gjort. Jag såg upp till dig när jag var ett barn. Du inspirerade mig mycket”, ska Noah ha skrivit i ett av sina sista sms till brodern.

Evanston ger miljontals dollar i ”kompensation” till svarta invånare

Markus Andersson — Thu, 25 Mar 2021 05:41:22 +0000

Den politiska ledningen för Evanston, strax norr om Chicago, har beslutat att dela ut 10 miljoner dollar till stadens svarta befolkning på historiska grunder som en ”kompensation” för den diskriminering som man menar att den svarta befolkningen och deras förfäder ska ha utsatts för. Evanston är beryktat för att ha ett extremt högt stöd för det demokratiska partiet och allmänt driva en mycket vänsterliberal politik. Nu blir man den första staden i USA som beslutat sig för att betala ut skattemedel som ”kompensation” till sina svarta invånare för påstådda oförrätter som ägt rum för tre till fem generationer sedan, mellan 1919 och 1969 och ännu tidigare. Stadens fattiga personer kan dock inte räkna med några pengar. Dessa är tillgängliga endast för personer med afrikanskt etniskt ursprung och med förfäder som bott i staden mellan 1919 och 1969. Om de därtill kan visa att de diskriminerats på bland annat bostadsmarknaden, kan de erhålla upp till 25 000 dollar från stadens skattkassa. ”Kompensationen” bekostas primärt via cannabisskatten, enligt Axios. Den afroamerikanska rådmannen Robin Rue Simmons som ligger bakom initiativet konstaterar samtidigt att hon anser att de tio miljoner dollar är långtifrån tillräckligt och att detta bara är ”början” och att mer pengar ska delas ut till den svarta befolkningen på etniska grunder. – Vi vet alla att vägen att till kompensation och rättvisa för den svarta befolkningen är en hel generations arbete. Det kommer att bli många program och initiativ, och mer pengar, säger hon till Chicago Tribune. Det är än så länge exakt oklart hur många svarta i staden som kommer att vara berättigade till pengarna. Många är dock mycket kritiskt inställda till politiken, däribland den tidigare afroamerikanske fotbollstjärnan Herschel Walker, – Slaveriet slutade för över 130 år sedan. Hur kan en far be sin son att spendera tid i fängelset för ett brott som han själv har begått? frågar han sig och menar vidare att pratet om ersättningar och kompensation bara leder till ytterligare splittring. Andra svarta invånare är av motsatt åsikt och menar att summorna är för små och obetydliga och att den vita befolkningen ska ge ännu mer pengar till de svarta invånarna. På nationell nivå har det länge förts en debatt om att betala ut stora skadestånd till den afroamerikanska befolkningen i landet. 12 miljoner dollar kommer också att läggas från federalt håll på en kommission som får i uppgift att ”studera slaveriets och diskrimineringens historia” och ta fram ett förslag för hur den svarta befolkningen ska ”gottgöras” ekonomiskt.

Åklagare: Inte brottsligt att uppmana till att mörda vita människor

Osignerad — Fri, 24 Jul 2020 10:12:49 +0000

I Sverige är det inte brottsligt att uppmana till att skjuta vita människor på sociala medier. Detta enligt kammaråklagare Mathias Larsson som lagt ned förundersökningen mot en nigeriansk rapartist som är aktiv på Youtube och spridit hotfulla antivita budskap på sin Instagram. I september förra året polisanmäldes Jesse Ekene Nweke Conable, som kallar sig ”JCBUZ” i sociala medier, för en video han laddat upp i en sluten grupp på Instagram. I videon gör den 22-årige nigerianen, som numera är svensk medborgare, ett flertal antivita uttalanden. Gruppen är endast öppen för svarta medlemmar. – Såsom de här vita tog oss som slavar, vi ska ta dem som slavar. Vi ska behandla dem ännu värre, säger Jesse Ekene Nweke Conable och uttalar även bland annat följande: – Vi ska ta deras bitches, vi ska ta deras pengar, vi ska bli den helt ärligt bästa rasen någonsin. – Black power! Black power! – Om någon vit kille eller vit tjej fucking snackar skit om dig – nuka dem. Om de snackar skit om din familj – skjuta dem. Polisanmälan som gjordes lämnades över till kammaråklagare Mathias Larsson vid Södra Skånes åklagarkammare som inledde en förundersökning. De 4 juni i år beslutade sig dock Larsson för att lägga ned förundersökningen, och fastslår med andra ord att det inte är brottsligt att uppmana till mord på vita. Källa: NB Nyhetsbyrån

Premier League-spelare på knä för BLM-rörelsen

Isac Boman — Thu, 18 Jun 2020 09:33:13 +0000

När Premier League återupptogs på onsdagen knäböjde spelarna symboliskt vid avspark till stöd för den våldsbejakande rasiströrelsen Black Lives Matter. Vid avspark för Aston Villa och Sheffield United gick alla spelarna och domare ned på knä i tio sekunder. Utöver detta värmde alla spelarna upp i tröjor med svart makt-rörelsens budskap på sig. ”Aston Villa och Sheffield United var stolta över att stå i solidaritet med handlingarna från spelarna och coacherna i båda fotbollsklubbarna under de första tio sekunderna i kvällens Premier League-match och uttryckte vårt kollektiva stöd för Black Lives Matter-rörelsen.", säger Aston Villa i ett uttalande. Samma knäböjande scener utspelade sig även före Manchester City-Arsenal. På grund av rådande coronarestriktioner spelades matchen inför tomma läktare. Efter matchen hölls även en tyst minut för människor som avlidit i covid-19. "Vi tror att "ta ett knä" i början av matchen och en minuts tystnad efter, gjorde det möjligt för båda klubbarna att hedra offren för covid-19 och visa den djupa tacksamhet vi alla känner för våra modiga och osjälviska arbetare i frontlinjen.” Även i Sverige har fotbollsklubbar tagit ställning för BLM. I början av juni postade Hammarby Fotboll en bild på en svart kvadrat med texten ”#blackouttuesday” på deras officiella Facebooksida.

BLM-mobbens nya krav: Riv europeiskt kulturarv

Isac Boman — Wed, 10 Jun 2020 09:25:26 +0000

I det höga tonläge som nu råder i kölvattnen av Black Lives Matter-rörelsens stora stöd från konventionell massmedia känner sig flera europeiska länder pressade att nedmontera sitt kulturarv. I England och Belgien river man nu flera statyer och i Norge vill man ta bort en målning från 1700-talet. Även i Sverige riktas nu krav av vänsterradikala att riva stenliknelser av den världsberömde botanisten Carl von Linné. Under tisdagen revs en staty av den berömde handelsmannen och skeppsägaren Robert Milligan. Statyn rivs på order av Londons muslimske borgmästare Sadiq Khan – efter påtryckningar från svart makt-rörelsen Black Lives Matter. Milligan var på sin tid även slavhandlare. Statyn stod vid West India Docks i London – hamnar som Robert Milligan personligen lät bygga.

UPDATE: The statue of slave trader Robert Milligan has now been removed from West India Quay.
It’s a sad truth that much of our wealth was derived from the slave trade - but this does not have to be celebrated in our public spaces. #BlackLivesMatter pic.twitter.com/ca98capgnQ — Sadiq Khan (@SadiqKhan) June 9, 2020

Under en kaosartad BLM-demonstration i Bristol, i sydvästra England, blev en bronsstaty av Edward Colston nedriven av agiterade ”demonstranter”, dragen längs gatorna och kastad i vattnet i hamnen. Handelsmannen och politikern Colston använde under sitt liv sin förmögenhet till stöd och donationer till skolor, sjukhus, fattighus och kyrkor i bland annat Bristol och London, men har liksom Milligan även pekats ut som slavhandlare. Premiärministern Boris Johnson beskriver enligt BBC mobbens tilltag som "kriminellt". Belgien river också sitt kulturarv. En staty av den före detta belgiske kungen Leopold II i Antwerpen, som sattes i brand förra veckan, har tagits bort för att återställas och placeras i ett museum i staden. Även ett byst av Leopold II i Gent blev vandaliserad med röd färg och klotter. I Norge vill Miljöpartiet ta ner en 1700-talsmålning eftersom den påminner om mordet på George Floyd. Målningen hänger i rådhussalen i Gamla rådhuset i Bergen, som då användes som polishus och domstolsbyggnad. Verket är målat av Mathias Blumenthal - en av Norges främsta rokokomålare - året innan han dog. Tavlan har dock ingenting med människor av afrikanskt ursprung att göra. I mitten av tavlan står den romerska gudinnan Justitia, rättvisans gudinna, och under hennes fötter ligger en mörkaktig demonliknande figur – som symboliserar det orättfärdiga och onda. – Det gick upp för mig att konstverket visar en vit kvinna som står ovanpå en svart man som hon har segrat över. Symboliken fick mig att tänka på den strukturella rasismen som hela världen talar om numera, säger den miljöpartistiske lokalpolitikern Richard Johannessen till NRK. Den svenske mediaprofilen och pro-europeiske politiske kommentatorn Henrik Palmgren konstaterar att det som nu sker i Europa är frukten av den rotlöshet och massiva immigration som präglat de senaste decenniernas Europa och betecknar trenden som en del av den liberala västerländska civilisationens pågående sönderfall.

Disgustingly cowardly act by the Belgians in Antwerp. This is the fruits of the European Union’s rootlessness and years of mass-migration with open borders. They not only want our history and the statues of our ancestors gone, they want us gone. https://t.co/IspUopR0pX
— Henrik Palmgren 🇸🇪 🐗 (@Henrik_Palmgren) June 9, 2020

– Inte bara vill de ha bort vår historia och statyer av våra förfäder, de vill ha oss bort också, menar Palmgren. Också i Sverige hörs nu krav på att nedmontera svenskt kulturarv. Bland annat kräver den Gambiafödda vänsteraktivisten Lovette Jallow att den världskände botanisten Carl von Linnés stenliknelser ska rivas ner. Von Linné är framförallt känd för att ha klassificerat växter och djur i släkter, familjer, ordningar och klasser, och gjorde inget undantag för människoarten som han var intresserad av att beteckna enligt liknande principer – vilket lett till att han idag, hundratals år efter sin död, betraktas som "rasist" av det västerländska etablissemanget. I den tionde upplagan av sin bok Systema Naturae från 1758 beskriver Linné fyra olika underarter av människor: européer, asiater, afrikaner och (ursprungs-)amerikaner – betecknade som Europaeus, Asiaticus, Afer och Americanus. Linné menade att dessa, liksom olika underarter inom djurriket, hade olika karaktäriserande drag och egenskaper – ett synsätt som var tämligen okontroversiellt under de efterföljande 200 åren men som gradvis kom att stigmatiseras i efterdyningarna av andra världskriget.

Klarna-grundare lovar donera pengar till svart rasistorganisation

Per Nordin — Wed, 10 Jun 2020 05:05:13 +0000

Sebastian Siemiatowski, grundare till Klarna som tillhandahåller betallösningar för e-handel som används av många svenskar dagligen, har gått ut och deklarerat sitt stöd för den våldsbejakande BLM-rörelsen. Han lovar samtidigt att donera pengar till kontroversiella organisationer som sysslar med icke-vit etnoaktivism. ”Vi måste fördöma rasism i alla dess former”, dundrar Siemiatowski i ett blogginlägg och förklarar vidare att polisens påstådda våld mot svarta i USA går emot allting som Klarna står för och att det gjort honom mycket arg och illa berörd. ”Vi kan bättre än så, vi kan göra mer och vi kan arbeta hårdare för att säkerställa att människor av alla bakgrunder, kulturer och perspektiv har en röst och en plats i vårt företag. Detta kommer göra oss bättre som kollegor och ledare, som företag och som medborgare. Vi på Klarna är fast beslutna om dessa principer”. Klarna-grundaren anser att det ända sättet att lösa problemen och fostra europeiskättade människor att bli mindre rasistiska är att gå till handling och uppmärksamma ojämlikheten som han menar finns mellan svarta och vita. ”Som företag kommer vi att donera till både ACLU och NAACP och också matcha alla anställdas donationer”, förklarar Siemiatowski. ACLU (The American Civil Liberties Union) är en vänsterliberal organisation som arbetat för att främja HBTQ-rörelsen och icke-vita amerikaners intressen i USA. Man är anhängare av omfattande aborträtt, motståndare till dödsstraff och vill minska antalet fångar i amerikanska fängelser. Vidare är man mycket positivt inställda till massinvandring till landet och har antagit en linje om att yttrandefriheten inte bör gälla om den riskerar att skada vad som betecknas som marginaliserade grupper. ”Tal som svartmålar sådana grupper kan orsaka stor skada och är avsedda och kommer att leda till att hindra framsteg mot jämlikhet”, menar man bland annat. NAACP (The National Association for the Advancement of Colored People), som Klarna-grundaren också lovar att donera pengar till, är en lobbyorganisation med syfte att främja svarta amerikaners intressen. Organisationen har anklagats för att vara rasistisk och liknats vid en svart version av Ku Klux Klan genom att sprida hat mot vita amerikaner i synnerhet och andra icke-svarta grupper i allmänhet. Man har också en lång historia av att bjuda in, samverka med och rekrytera våldsamma svarta extremister som brukat eller förespråkat våld mot vita amerikaner eller företag som ägs av sådana. Även Tim Cook, vd på Apple, har gått ut med att man ska donera pengar till intresseorganisationer för icke-vita amerikaner. Den svenske Spotify-grundaren Daniel Ek har på Twitter också han tagit ställning och deklarerat att han är ”förskräckt av det våld och den orättvisa som drabbar svarta gång på gång” och förklarat att Spotify inte kommer att vara tysta.