<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Starlink &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/starlink/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 04 Aug 2026 11:14:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Starlink &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ny studie: Kraftigt högre strålning med snabbt wifi på flyg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/flygplan-snabbt-wifi-hogre-stralning-pilotstudie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Aug 2026 11:14:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[flygplan]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[SAS]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<category><![CDATA[Strålskyddsstiftelsen]]></category>
		<category><![CDATA[wifi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236356</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Radiofrekvent strålning uppmättes till betydligt högre toppnivåer på ett SAS-flygplan med nytt höghastighets-wifi än på ett plan med ett äldre system. Forskarna bakom en ny svensk pilotstudie efterlyser nu större och oberoende undersökningar innan tekniken införs i stor skala.</strong>

Studien är gjord av Mona Nilsson vid den fristående Strålskyddsstiftelsen och läkaren och cancerforskaren Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer. Strålskyddsstiftelsen <a href="https://www.stralskyddsstiftelsen.se/2026/07/27/ny-studie-mycket-hog-stralning-i-flygplan-med-high-speed-wifi/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att resultaten kan vara särskilt viktiga för kabinpersonal och personer som flyger ofta.

Mätningarna genomfördes under två fullsatta SAS-flygningar i juni 2026. Det ena flygplanet hade det nya satellitbaserade höghastighetsnät som SAS börjat installera tillsammans med Starlink, medan det andra använde bolagets tidigare wifi-system.

SAS <a href="https://www.sasgroup.net/newsroom/press-releases/2026/sas-goes-live-with-starlink-high-speed-wifi/" target="_blank" rel="noopener nofollow">lanserade</a> Starlink-tjänsten i mars och uppgav då att passagerare kan få hastigheter på över 500 megabit per sekund. Utbyggnaden började i bolagets Airbus A320-flotta.
<h3>Toppvärdena var mångdubbelt högre</h3>
Forskarna placerade samma typ av mätinstrument på liknande platser i kabinen, vid sätena 3E respektive 4D. På flygningen med höghastighets-wifi gjordes sex mätningar och på flygningen med äldre wifi tio. Varje mätning pågick i minst två minuter och instrumentets högsta registrerade toppvärde noterades.

Med det nya systemet låg toppvärdena mellan 299 000 och 651 000 mikrowatt per kvadratmeter. På flygplanet med äldre wifi varierade de mellan 8 310 och 69 100 mikrowatt per kvadratmeter. Strålskyddsstiftelsen sammanfattar skillnaden som att de uppmätta toppnivåerna var omkring 10 till 80 gånger högre med höghastighetssystemet.

I den vetenskapliga <a href="https://cdn.fortunejournals.com/articles/very-high-radiofrequency-radiation-in-the-passenger-cabin-measured-in-an-airplane-wit-10036.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">artikeln</a> drar Nilsson och Hardell slutsatsen att tekniken kan innebära en risk som behöver undersökas närmare.

”Införandet av höghastighets-wifi ombord på flygplan kan utgöra en hälsorisk för både passagerare och personal. En riskbedömning bör göras av forskare utan intressekonflikter innan tekniken införs i större omfattning”, skriver de.
<h3>En liten pilotstudie</h3>
Undersökningen är samtidigt begränsad. Den omfattar bara två flygningar och jämför sex korta mätningar på det ena planet med tio på det andra. Studien redovisar maximala toppvärden, inte genomsnittlig exponering under hela resan, och har inte undersökt några hälsoeffekter hos passagerare eller personal.

Det går därför inte att utifrån studien avgöra hur representativa nivåerna är för andra flygplan, rutter eller belastningar. Mätningarna gjordes dessutom i kabiner där många passagerare använde trådlösa enheter, vilket innebär att instrumentet registrerade den samlade radiofrekventa miljön och inte enbart signalen från flygplanets router.
<h3>Olika syn på försiktighetsnivåerna</h3>
Författarna konstaterar att samtliga mätvärden låg under de referensnivåer som rekommenderas av Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning, ICNIRP. För aktuella wifi-frekvenser anges 10 watt per kvadratmeter, beräknat som ett genomsnitt över sex eller 30 minuter.

Nilsson och Hardell invänder att dessa nivåer främst är utformade för att skydda mot etablerade uppvärmningseffekter. De jämför i stället med den betydligt lägre försiktighetsnivå på 10 mikrowatt per kvadratmeter dagtid som rekommenderades 2016 av läkarorganisationen EUROPAEM:s arbetsgrupp för elektromagnetiska fält.

ICNIRP gör en annan samlad bedömning. Organisationen <a href="https://www.icnirp.org/en/frequencies/radiofrequency/index.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att uppvärmning är den enda säkerställda hälsoeffekten av radiofrekventa fält och att forskning inte har visat negativa hälsoeffekter under de termiska trösklarna. Strålsäkerhetsmyndigheten skriver på motsvarande sätt att det inte finns vetenskapligt säkerställda hälsorisker från wifi om gällande referensvärden respekteras.
<h3>Andra flygmätningar gav lägre genomsnitt</h3>
En separat studie från 2025 följde exponeringen kontinuerligt under fyra internationella flygningar med bandselektiva mätare. Där låg den genomsnittliga exponeringen i wifi-banden mellan 1,23 och 93,9 mikrowatt per kvadratmeter, och forskarna beskrev nivåerna som mycket låga i förhållande till ICNIRP:s referensvärden.

Den studien är inte direkt jämförbar med den svenska pilotundersökningen: den mätte genomsnitt över längre tid och skilde mellan olika frekvensband, medan Nilsson och Hardell registrerade korta maximala toppvärden i den samlade radiofrekventa miljön. Skillnaden understryker samtidigt behovet av standardiserade mätningar på fler flygplan med den nya tekniken.

Författarna vill särskilt att arbetsmiljön för kabinpersonal och piloter undersöks. Några mätningar kunde inte göras i cockpit. I Sverige ansvarar Arbetsmiljöverket för elektromagnetiska fält på arbetsplatser, medan Strålsäkerhetsmyndigheten följer allmänhetens exponering och det vetenskapliga kunskapsläget.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/stralskyddsstiftelsen-slapper-ny-dokumentar-om-5g/">rapporterat</a> om Strålskyddsstiftelsens arbete kring möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Den nya pilotstudien visar en tydlig skillnad mellan de två undersökta flygningarna, men större studier krävs för att avgöra hur vanligt fenomenet är och vilken betydelse det kan ha för hälsan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SpaceX gör världens största börsnotering</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/spacex-gor-varldens-storsta-borsnotering/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2026 22:50:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[börsnotering]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[IPO]]></category>
		<category><![CDATA[Nasdaq]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>SpaceX har formellt prissatt sin börsnotering till 135 dollar per aktie. Emissionen innebär att Elon Musks rymd- och AI-bolag tar in 75 miljarder dollar – den största börsnoteringen hittills.</strong>

SpaceX säljer 555,6 miljoner aktier till garanterna inför noteringen på Nasdaq, där aktien väntas börja handlas på fredagen under tickern SPCX. Den officiella prissättningen bekräftar tidigare uppgifter om en rekordstor transaktion.

Med ett emissionsbelopp på 75 miljarder dollar passerar SpaceX med bred marginal Saudi Aramcos notering 2019, då det saudiska oljebolaget tog in 24,9 miljarder dollar. CNBC har tidigare uppgett att noteringen värderar SpaceX till omkring 1,77 biljoner dollar, givet de villkor som bolaget har lagt fram.

Efterfrågan beskrivs som stark. Garanterna har enligt <a href="https://techcrunch.com/2026/06/11/spacex-officially-prices-shares-at-135-in-the-largest-ipo-ever/" target="_blank" rel="noopener nofollow">TechCrunch</a> möjlighet att sälja ytterligare 83,3 miljoner aktier, vilket vid introduktionspriset skulle kunna ge omkring 11 miljarder dollar till.

TechCrunch pekar också på att en syntetisk kryptomarknad på Hyperliquid inför debuten prissatte exponering mot SpaceX till 167 dollar per aktie. Det skulle motsvara förväntningar om en tydlig uppgång när handeln inleds, även om sådana marknader inte är någon säker indikator för den faktiska börsutvecklingen.

<strong>Noteringen befäster SpaceX</strong> som ett av världens högst värderade teknikbolag. Samtidigt väntas investerare granska hur bolaget ska motivera värderingen över tid, bland annat genom Starlink, återanvändbara raketer och de stora AI- och rymdinfrastruktursatsningar som kopplats till Musks bolagssfär.

Reuters rapporterade tidigare att upplägget är ovanligt eftersom SpaceX valde ett fast pris inför investerarpresentationerna, i stället för den traditionella modellen med ett prisintervall och efterföljande orderbok. Nyhetsbyrån har också uppgett att noteringen är tänkt som en primär emission, där kapitalet går till bolaget snarare än till säljande ägare.

Vid den aktuella värderingen skulle Musks ägarandel kunna föra honom närmare att bli den första personen med en förmögenhet över en biljon dollar. CNBC har samtidigt rapporterat att Musk behåller mer än 82 procent av rösträtten efter erbjudandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>NED erkänner: Vi smugglade Starlink till Iran för att underblåsa upploppen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ned-starlink-smuggling-iran-upplopps/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Feb 2026 16:23:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[NED]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222749</guid>

					<description><![CDATA[<strong>NED:s ordförande Damon Wilson skröt inför ett kongressutskott den 24 februari om att organisationen smugglat in omkring 200 Starlink-terminaler till Iran under de våldsamma upploppen i januari – men tystades mitt i meningen av en kongressledamot.</strong>

Det var under en kongressutfrågning inför representanthusets underutskott för utrikesfrågor och biståndsanslag som National Endowment for Democracys (NED) ordförande Damon Wilson avslöjade att hans organisation "tidigt börjat stödja driftsättningen och användningen av ungefär 200 Starlink-terminaler" i samband med våldet som drabbade Iran i januari. Innan Wilson hann avsluta meningen <a href="https://thegrayzone.com/2026/02/24/ned-congress-starlinks-iran-violence/" target="_blank" rel="noopener">avbröts</a> han av utskottets oppositionsledare, representanten Lois Frankel:

— <em>Vet du vad, jag avbryter dig. Vi borde nog inte prata om det här</em>, sade Frankel.

Wilson hade dessförinnan tagit äran för att ha möjliggjort informationsflödet in och ut ur Iran under upploppen.

"Det vi ser i dag – Endowment har gjort investeringar under år som har säkerställt att det funnits säkra kommunikationer, inklusive Starlinks… som möjliggjorde informationsflödet både till och från landet", sade han inför utskottet.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="640">
<p dir="ltr" lang="en">JUST IN &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1ee;&#x1f1f7;: NATO Linked CEO Brags About Over 200 Smuggling Starlinks into Iran</p>
Damon Wilson is President and CEO of the National Endowment for Democracy (NED). When he started talking about the smuggling opperation, starting with 200 Starlinks into Iran, they cut him off. <a href="https://t.co/9fueqLbu9G">https://t.co/9fueqLbu9G</a> <a href="https://t.co/TkZBGXjP17">pic.twitter.com/TkZBGXjP17</a>

— Ryan Rozbiani (@RyanRozbiani) <a href="https://twitter.com/RyanRozbiani/status/2026659087639863612?ref_src=twsrc%5Etfw">February 25, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Smuggling via diplomatisk väska</h3>
Hur Starlink-terminalerna tagit sig in i det sanktionsdrabbade Iran har länge varit oklart. En ledtråd uppdagades nyligen när en nederländsk diplomat greps på Imam Khomeini-flygplatsen i Teheran med flera Starlink-enheter och satellittelefoner i sitt bagage – en incident som <a href="https://www.tehrantimes.com/news/524213/Dutch-diplomat-flees-Iran-after-Tehran-airport-seizes-luggage" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterades</a> av Teheran Times. Diplomatens utrustning beslagtogs och han lämnade landet.

New York Times hade tidigare <a href="https://www.nytimes.com/2026/01/15/technology/iran-online-starlink.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">beskrivit</a> ett "löst sammansatt nätverk av aktivister, utvecklare och ingenjörer" som smugglat in terminalerna. Det framgår nu att NED åtminstone delvis finansierat och koordinerat detta nätverk.
<h3>Iran har blivit NED:s snabbast växande program</h3>
Wilson beskrev Iran som en topprioritering för organisationen och uppgav att det numera är ett av NED:s största program globalt. Han tog även äran för att ha bidragit till att rörelsen "Kvinna, Liv, Frihet" fick internationell spridning efter att den kurdisk-iranska kvinnan Mahsa Amini avled i polisförvar 2022.

"Om du tänker på effekten av vårt arbete i Iran – anledningen till att Kvinna, Liv, Frihet-rörelsen startade med en enkel slöja – den historien om Mahsa Amini kunde ha försvunnit som en regional nyhet i Iran. Men NED:s partners hjälpte till att bevaka den händelsen, sprida den till världen och föra tillbaka den till Iran", sade Wilson.

Wilson hävdade också att NED:s partnerorganisationer dokumenterat 17 000 dödsfall under januariupploppen, och att "potentiellt upp emot 30 000 fall granskas av våra partners". Som The Grayzone <a href="https://thegrayzone.com/2026/02/01/guardian-iranian-death-toll-concocted-monarchist-doctors/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterat</a> härstammar siffran 30 000 döda från en oppositionsaktivist med nära band till självutnämnde "kronprinsen" Reza Pahlavi.
<h3>Grundad av CIA</h3>
National Endowment for Democracy grundades 1982 under dåvarande CIA-chefen William Caseys ledning, i syfte att finansiera regimskiften och politiska rörelser utomlands via NGO:er, medieredaktioner och politiska partier. NED:s medgrundare Allen Weinstein medgav öppet 1991 att "mycket av det vi gör i dag gjordes i hemlighet av CIA för 25 år sedan".

Organisationen, som finansieras med federala anslag, tillämpar sedan 2025 en policy om skyddsansvar som innebär att namnen på lokala anslagsmottagare hemlighålls – något Wilson under utfrågningen försvarade med hänvisning till säkerheten för bidragstagare på fältet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Första kinesiska satelliterna i eget internetnätverket uppskjutna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/forsta-kinesiska-satelliterna-i-eget-internetnatverket-uppskjutna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/forsta-kinesiska-satelliterna-i-eget-internetnatverket-uppskjutna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Aug 2024 05:11:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[G60 Starlink Plan]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Shanghai Spacecom Satellite Technology]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186059</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kina har tagit ett stort steg i rymdkapplöpningen genom uppskjutningen av sina första satelliter för "G60 Starlink Plan", ett nätverk som ska bestå av över 15 000 internetsatelliter och konkurrera med SpaceX Starlink.</strong>

Kina har påbörjat sitt ambitiösa projekt, G60 Starlink Plan, genom uppskjutning av sina första satelliter, ett initiativ som syftar till att bygga en konstellation med över 15 000 internetsatelliter i låg omloppsbana. Projektet, som leds av det statligt ägda Shanghai Spacecom Satellite Technology (SSST), startade 2023 och har som mål att erbjuda global täckning 2027 och fullborda konstellationen före 2030, skriver <a href="https://www.businessinsider.com/chinese-firms-rival-starlink-launch-18-satellites-thousand-sails-constellation-2024-8?op=1" target="_blank" rel="noopener">Business Insider</a>.

Den första omgången satelliter skickades upp från Taiyuan Satellite Launch Centre i Shanxi-provinsen. Planen för 2024 inkluderar uppsändning av 108 satelliter, och 648 satelliter som förväntas vara i omloppsbana vid slutet av 2025.
<h3>Ett direkt svar på SpaceX Starlink</h3>
Starlink, den amerikanska motsvarigheten som redan har cirka 5 500 satelliter i omloppsbana och används av många konsumenter, företag och myndigheter, har ett stort försprång i sin utveckling av ett globalt internetnätverk via satelliter.

G60 Starlink Plan är en del av Kinas bredare strategi att minska beroendet av utländsk teknologi och stärka sin position inom rymdsektorn. SSST projektet, även kallat "Thousand Sails Constellation", är ett av tre stora kinesiska initiativ för att bygga omfattande satellitnätverk.

Det finns också militära implikationer i denna kapplöpning om att dominera rymden, vilket kan påverka maktbalansen mellan länderna. Kinesiska forskare inom Folkets befrielsearmé har studerat SpaceX Starlink-användning under konflikten i Ukraina och uttryckt oro över de säkerhetsrisker den kan medföra för Kina i en potentiell konflikt med USA.

Kinas satsning på G60 Starlink Plan är inte bara ett teknologiskt och ekonomiskt projekt, utan också en del av landets strategi för nationell säkerhet och geopolitisk påverkan och det återstår att se hur effektivt Kina kommer att kunna konkurrera med SpaceX
redan etablerade närvaro i rymden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/forsta-kinesiska-satelliterna-i-eget-internetnatverket-uppskjutna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Starlink Mini – så får du kraftfull internetuppkoppling i vildmarken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-mini-sa-far-du-kraftfull-internetuppkoppling-i-vildmarken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-mini-sa-far-du-kraftfull-internetuppkoppling-i-vildmarken/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Jul 2024 17:17:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[prepping]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=185002</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en tid där tillgång till internet är avgörande för både vardagligt liv och krissituationer har SpaceX lanserat Starlink Mini, en mindre och mer kompakt version av deras satellitbaserade internetuppkoppling. Denna nya produkt riktar sig till dem som rör sig i områden där traditionell internetinfrastruktur saknas eller är opålitlig, inklusive preppers, friluftsentusiaster och andra som ofta campar eller arbetar på avlägsna platser.</strong>

Starlink Mini har en mindre parabolantenn jämfört med den ursprungliga Starlink-versionen, vilket gör den mer hanterbar och lätt att transportera. Denna egenskap är särskilt värdefull för användare som behöver en flexibel internetlösning på resande fot, såsom husbilsägare, campare och de som arbetar i avlägsna områden. Trots sin mindre storlek erbjuder Starlink Mini hög internethastighet och låg latens, vilket gör den till en kraftfull lösning för pålitlig internetuppkoppling.
<h3>En livlina för "preppers"</h3>
För preppers, som förbereder sig för olika nödsituationer, erbjuder Starlink Mini en pålitlig backup-lösning. Traditionella internetanslutningar kan slås ut av naturkatastrofer, strömavbrott eller andra störningar, men med en satellitbaserad lösning som Starlink Mini kan man upprätthålla kritisk kommunikation och informationsflöde. Diskussioner på <a href="https://www.reddit.com/r/preppers/comments/15lt8yz/starlink_for_backup_internet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Reddit</a>, där preppers utbyter idéer om backup-lösningar, visar att många ser en satellitbaserad internetuppkoppling som avgörande för att hålla kontakten med omvärlden under krissituationer.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Starlink Mini, hard to imagine that these speeds are available in such a small package! <a href="https://twitter.com/Starlink?ref_src=twsrc%5Etfw">@Starlink</a> <a href="https://twitter.com/elonmusk?ref_src=twsrc%5Etfw">@elonmusk</a> <a href="https://t.co/gbLIc8YHt3">pic.twitter.com/gbLIc8YHt3</a></p>
— Travis Senter (@traviss22) <a href="https://twitter.com/traviss22/status/1811465946399216087?ref_src=twsrc%5Etfw">July 11, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Användarvänlighet och flexibilitet</h3>
En av de stora fördelarna med Starlink Mini är dess enkelhet och användarvänlighet. Installationen är utformad för att vara intuitiv, och parabolen är självjusterande, vilket innebär att den automatiskt hittar och ansluter till de bästa satelliterna för optimal prestanda. Detta gör det möjligt även för den tekniskt mindre kunnige att snabbt komma igång med sin internetuppkoppling.

<em>Information om Starlink i Sverige – pris, abonnemang och hastighet hittar du <a href="https://nordictimes.com/tech/starlink-i-sverige-pris/" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</em>

<hr />

Den medföljande appen gör det enkelt att övervaka och hantera anslutningen. Appen ger realtidsinformation om anslutningens kvalitet, hastighet och eventuella avbrott, vilket ger användaren full kontroll över sin internetuppkoppling. Denna funktionalitet är särskilt användbar för preppers och friluftsentusiaster som befinner sig i avlägsna områden där tillgång till teknisk support kan vara begränsad.
<h3>Mångsidig användning</h3>
Starlink Mini är inte bara en nödvändighet för preppers utan också en praktisk lösning för friluftsentusiaster och de som gillar att campa. Möjligheten att ha tillgång till internet var du än befinner dig öppnar upp nya möjligheter för äventyr och utforskning. Med Starlink Mini kan du enkelt strömma filmkvällar under stjärnorna, hålla kontakten med omvärlden och arbeta på distans från de mest avlägsna platserna.

För husbilsägare och långresenärer innebär Starlink Mini en pålitlig internetanslutning utan att behöva förlita sig på osäkra Wi-Fi-hotspots eller dyra mobilabonnemang. Detta gör det enklare att planera resor, navigera och hålla kontakt med nära och kära, vilket är en stor fördel för de som tillbringar mycket tid på vägarna.

Starlink Mini representerar en banbrytande utveckling inom satellitbaserad internetuppkoppling. Med sin kompakta storlek, höga prestanda och användarvänlighet är den perfekt för en mängd olika användningsområden. Oavsett om du förbereder dig för nödsituationer, planerar ditt nästa stora äventyr eller bara vill ha en pålitlig backup-lösning, erbjuder Starlink Mini en intressant och användbar lösning för att hålla dig uppkopplad var du än är.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-mini-sa-far-du-kraftfull-internetuppkoppling-i-vildmarken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amazonasstam fick tillgång till internet – oroas över porrberoende</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Jun 2024 09:21:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[pornografi]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182572</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan Marubo-stammen i den brasilianska delen av Amazonas fick internet för nio månader sedan har alltfler blivit beroende av pornografi och sociala medier, enligt de äldre. Man upplever också att många blivit latare och att fler uppvisar "aggressivt sexuellt beteende" än tidigare.</strong>

Marubofolket fick tillgång till internet via Elon Musks internettjänst Starlink, som är känd för att bland annat kunna kopplas upp i avlägsna områden, för cirka nio månader sedan. Det togs initialt emot med glädje, och är bland annat tänkt att användas för att kunna få kontakt med omvärlden i nödsituationer, som exempelvis dödliga ormbett eller liknande. Samtidigt har det på kort tid förändrat kulturen i det lilla stamsamhället där alltfler uppges bli beroende av både pornografi och sociala medier.

– <em>När det kom var alla glada</em>, <a href="https://www.nytimes.com/video/world/americas/100000009494114/how-internet-access-is-transforming-life-in-this-amazon-tribe.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> 73-åriga Tsainama Marubo till The New York Times. <em>Men nu har saker och ting blivit värre. Ungdomarna har blivit lata på grund av internet, de lär sig de vitas sätt att leva.</em>
<h3>"Aggressivt sexuellt beteende"</h3>
Även 40-årige Alfredo Marubo, alla i stammen har samma efternamn, är orolig eftersom han tror att tillgången till internet kan vända upp och ner på normerna i samhället. Bland annat pekar han mot att många unga män delat pornografiska filmer i gruppchattar och att det förekommit mer ”aggressivt sexuellt beteende” hos vissa av dem.

–  <em>Vi är oroliga för att unga människor ska vilja prova det</em>, säger han angående filmerna männen tittar på.

Marubo ligger i Brasilien ungefär två dagars fotvandring och via båt från samhället. Stammen har cirka 2000 medlemmar och man beskrivs vara en "kysk" stam, där de bland annat normalt sett inte ens kysser varandra offentligt.

Många unga tillbringar också extremt mycket tid på sina mobiler, vilket påverkar vardagslivet, bland annat vittnar man om att en del är så uppkopplade att de inte ens talar med sina familjer. Det ska också påverka matförsörjningen negativt.

–<em> I byn äter man inte om man inte jagar, fiskar och planterar</em>, säger 42-åriga Tama-Say Marubo. <em>Vissa ungdomar upprätthåller våra traditioner. Andra vill bara tillbringa hela eftermiddagen med sina telefoner.</em>
<h3>Begränsad mobilanvändning</h3>
Däremot uppger man att internetuppkopplingen varit till hjälp för att upprätta en stabil kontakt med omvärlden. Bland annat kan man dela utbildningsresurser med andra stammar, få kontakt med familj som bor i andra delar av världen eller hjälp vid nödsituationer.

Ledarna i byn har nu beslutat införa en begränsad användning av internetuppkopplingen till två timmar på morgonen och fem timmar på kvällen. Söndagar är det okej att sitta hela dagen om man så önskar. Föräldrar uttrycker samtidigt oro för att skadan som kommit med internettillgången redan är skedd och de äldre i byn är oroliga för att deras historia och kultur, som man för vidare genom berättande i sociala sammanhang, kommer att försvinna helt.

Även en del tjänstemän i Brasilien, uppger New York Times, uttrycker skepsis kring att införa uppkoppling i avlägsna samhällen eftersom risken att lokala kulturer urholkas ses som stor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/amazonasstam-fick-tillgang-till-internet-oroas-over-porrberoende/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 31 Mar 2024 13:04:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Neuralink]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<category><![CDATA[transhumanism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=117314</guid>

					<description><![CDATA[<em>Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.</em>

<hr />

Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet - något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/elon-musk-driver-med-woke-kulturen/" target="_blank" rel="noopener">senast</a> genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta "woke-kulturen" och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i <em>Saturday Night Live</em> i maj 2021 <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fCF8I_X1qKI" target="_blank" rel="noopener">berättade</a> att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom - som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.
<h3>Uppväxt och genombrott</h3>
Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av <a href="https://www.paypal.com/se/home" target="_blank" rel="noopener">PayPal</a>. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget <a href="https://www.spacex.com" target="_blank" rel="noopener">SpaceX</a> och som vd för elbilstillverkaren <a href="https://www.tesla.com" target="_blank" rel="noopener">Tesla</a>, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till <a href="https://www.queensu.ca" target="_blank" rel="noopener">Queen’s University</a> i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.
<h3>SpaceX</h3>
Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en "multiplanetär" art - alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden - ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot <a href="https://news.sky.com/story/elon-musks-spacex-wins-us-military-national-security-mission-contract-12047614" target="_blank" rel="noopener">samarbetet</a> med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

[caption id="attachment_119921" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/nasa-musk.jpg"><img class="size-full wp-image-119921" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/nasa-musk.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]
<h3>Tesla<b>
</b></h3>
År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.
<h3>Neuralink och AI</h3>
År 2016 grundade Musk företaget <a href="https://neuralink.com" target="_blank" rel="noopener">Neuralink</a> tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien <em>The Culture</em> av Iain M. Banks.<span style="color: #ff0000;">
</span>

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.
<h3>Hyperloop</h3>
År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i <a href="https://virginhyperloop.com" target="_blank" rel="noopener">november 2020</a> och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elon Musk överlåter delvis Starlink-kontrollen till Pentagon</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/elon-musk-overlater-delvis-starlink-kontrollen-till-pentagon/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/elon-musk-overlater-delvis-starlink-kontrollen-till-pentagon/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 Sep 2023 09:24:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=160017</guid>

					<description><![CDATA[<strong> Elon Musk har överfört en del av kontrollen av sitt Starlink-satellitsystem till amerikanska myndigheter. Beslutet, som kommer i ljuset av ökande geopolitiska spänningar, innebär att Pentagon kommer att ha kontroll över den del av Starlinks kapacitet som används av Ukraina.</strong>

SpaceX-grundaren och vd:n Elon Musk, har beslutat att delvis överlämna kontrollen över sitt Starlink-satellitsystem till de amerikanska myndigheterna. Detta efter Musks uttryckta oro över risken för en eskalation mot kärnvapenkrig och dess potentiella konsekvenser, rapporterar <a href="https://bnn.network/politics/elon-musk-transfers-partial-control-of-starlink-satellite-system-to-us-authorities/" target="_blank" rel="noopener">BNN</a>.

Pentagon kommer att få kontroll över den del av Starlink som är avsedd att användas av och i Ukraina. Detta beslut innebär att Musk fråntas allt ansvar för systemets gränser och användningsregler.

Tidigare har Musk <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-blockerade-starlink-for-att-forhindra-karnvapenupptrappning/" target="_blank" rel="noopener">förklarat</a> att han inte aktiverat Starlink i Krim-regionen för Ukrainas väpnade styrkor. Detta var i linje med en tidigare överenskommelse som stipulerade att Starlink inte skulle användas för attacker mot civil infrastruktur.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/elon-musk-overlater-delvis-starlink-kontrollen-till-pentagon/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Musk: &#8221;Blockerade Starlink för att förhindra kärnvapenupptrappning&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-blockerade-starlink-for-att-forhindra-karnvapenupptrappning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-blockerade-starlink-for-att-forhindra-karnvapenupptrappning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Sep 2023 11:26:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Krim]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159539</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elon Musk avslöjar att han nekade en begäran från Kiev om att använda Starlink för ett planerat anfall mot Rysslands Svartahavsflotta för att förhindra att SpaceX skulle bli delaktiga i en större krigshandling. Musk framhöll att Starlinks syfte aldrig varit att vara inblandat i militära konflikter.</strong>
<div class="flex flex-grow flex-col gap-3 max-w-full">
<div class="min-h-[20px] flex flex-col items-start gap-3 overflow-x-auto whitespace-pre-wrap break-words">
<div class="markdown prose w-full break-words dark:prose-invert light">

Musk har personligen bekräftat en skildring av biografen Walter Isaacson, vars bok <em>Elon Musk</em> släpps den 12 september, där det framkommer att Musk nekade en begäran från ukrainska regimen att utvidga tjänsterna från Starlinks satellitkommunikationssystem till Krim för en planerad attack mot Rysslands Svartahavsflotta. Han motiverade beslutet med att han ville förhindra att SpaceX blev "medskyldig i en större krigshandling och eskalering av konflikten".

Musk kommenterade på sin sociala medieplattform X nya uppgifter från Isaacsons bok för att klargöra vad som hade inträffat.

<em>”Det kom en akut förfrågan från myndigheterna om att aktivera Starlink ända till Sevastopol”</em>, skrev Musk på X.

<em>”Den uppenbara avsikten var att sänka större delen av den ryska flottan vid ankare. Om jag hade gått med på deras begäran skulle SpaceX direkt vara medskyldig i en större krigshandling och eskalering av konflikten”.</em>

https://twitter.com/elonmusk/status/1699917639043404146
<h3>Ukrainska drönare nära Rysslands flotta</h3>
Enligt Isaacson var ukrainska undervattensdrönare lastade med sprängmedel på väg mot ryska flottans förtöjningsplats i Sevastopol när de förlorade anslutningen. Musk oroade sig för att Ryssland skulle svara på det marina angreppet med kärnvapen, skrev Isaacson i boken. Ukrainska tjänstemän bad honom aktivera tjänsten, men han avböjde med hänvisning till händelsen på Krim. Musk menade att tjänsten aldrig aktiverats på Krim och att SpaceX inte inaktiverade något.

<em><strong>–</strong> Hur hamnade jag i det här kriget,</em> frågade Musk Isaacson, enligt CNN. <em>Starlink var inte menat att vara inblandat i krig. Det är till för att folk ska kunna titta på Netflix, slappna av och gå online för skolarbete och göra bra fredliga saker, inte drönarattacker.</em>

I februari betonade Musk även på X att han hade rätt att stänga av tjänsten om det behövdes men hävdade att han aldrig gjort det.

<em><strong>–</strong> SpaceX kommersiella terminaler, liksom andra kommersiella produkter, är avsedda för privat bruk, inte militärt, men vi har inte utövat vår rätt att stänga av dem. Vi försöker verkligen göra det rätta, där "det rätta" är en extremt svår moralisk fråga.</em>

Uppgifterna har fått stor uppmärksamhet världen över och Rysslands före detta president och tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev har uppmärksammat saken liksom även Mikhail Podoliak, högt uppsatt rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Den sistnämnde sågar Musks beslut som resultatet av "en cocktail av okunnighet och stort ego".

</div>
</div>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-blockerade-starlink-for-att-forhindra-karnvapenupptrappning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Starlink från SpaceX nu tillgängligt i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Aug 2023 05:30:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Clas Ohlson]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=156387</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elon Musks SpaceX har nu lanserat sin Starlink-tjänst i Sverige. Clas Ohlson, den välkända detaljhandelskedjan, blir första återförsäljare i landet att erbjuda SpaceX's Starlink-mottagare.</strong>

Starlink-tjänsten har på senare tid genomgått omfattande testning runt om i världen och är nu tillgänglig för kunder i Sverige. Med Starlink kan användare i avlägsna områden få tillgång till internet via satellit, vilket gör det till en potentiellt livsförändrande lösning för de som bor i områden där bredbandstjänster är otillgängliga eller otillräckliga.

Sweclockers rapporterar att Clas Ohlson nu erbjuder två versioner av Starlink-mottagaren. En konsumentvariant kallad Starlink Residential, med ett pris på 5 199 kronor, är utformad för att tillhandahålla internet till ett hushåll eller sommarstuga. Den andra varianten, Starlink Business, säljs för 27 999 kronor och är utformad för företag och privata användare med höga krav på datamängder och stabilitet. Båda versioner inkluderar en Starlink-märkt router som kopplas till mottagaren med USB-kabel.

Förutom att köpa hårdvaran, krävs det också att kunderna prenumererar på Starlink-tjänsten. Abonnemanget kostar 690 kronor per månad utan bindningstid, vilket gör det flexibelt och idealiskt för de som bara behöver tillfällig internetåtkomst. Abonnemang hanteras enkelt via en dedikerad app.

[caption id="attachment_156395" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/starlink-receiver-roof.jpg"><img class="size-full wp-image-156395" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/starlink-receiver-roof.jpg" alt="" width="640" height="726" /></a> Exempel där Starlink-mottagaren placerats på ett hustak.[/caption]
<h3>Enkel installation</h3>
Installationen av Starlink-systemet är avsiktligt enkel. Användaren behöver endast placera mottagaren utomhus där den har fri sikt mot himlen. Mottagaren är utrustad med en motor som automatiskt riktar den mot närmaste satellit.

När systemet är korrekt installerat, har användare tillgång till internet med hastigheter på mellan 25 och 220 Mbps, även om recensioner rapporterar en genomsnittlig hastighet på cirka 100 Mbps. Trots dess höga kostnad och instabilitet får Starlink i allmänhet positiva recensioner för sin enkla installation och förmåga att ge internetåtkomst till avlägsna områden.

Medan Clas Ohlson är den första återförsäljaren att erbjuda Starlink i Sverige, kan mottagarna också beställas direkt via Starlinks webbsida till ett något lägre pris på 4 900 kronor.

En karta som visar täckningsområdet för Starlink-systemet finns tillgänglig <a href="https://www.starlink.com/map" target="_blank" rel="nofollow noopener">här</a>.
<h3>Beakta hälsoaspekter</h3>
Som med all trådlös teknik bör man beakta hälsoaspekter ifrån elektromagnetiska fält vid installation i och kring sin bostad och levnadsmiljö samt undvika att placera sändare och mottagare i utrymmen där man tillbringar mycket tid såsom sovrum, vardagsrum etc.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
