sjukdomar – Nya Dagbladet

Chalmers: Blodprov lovar tidig Parkinsondiagnos

Jan Sundstedt — Mon, 02 Feb 2026 11:14:19 +0000

Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus meddelar att man arbetar med att identifiera biomarkörer i blodet som avslöjar Parkinsons sjukdom upp till 20 år före symtom. Forskarlaget siktar på blodtester i vården inom fem år, med förhoppning om framtida förebyggande behandlingar. Studien tar viktiga steg mot tidig diagnostik av en sjukdom som enligt statistiken årligen drabbar 1-1,5 miljoner människor globalt. Över tio miljoner människor beräknas idag leva med Parkinsons sjukdom. Forskarna pekar på ett unikt tidsfönster innan hjärnskadorna blir irreversibla. Antalet drabbade väntas mer än fördubblas till 2050 i takt med att befolkningen åldras. Idag saknas botemedel mot den allvarliga sjukdomen. Symtomlindring förbättrar livskvaliteten, men stoppar inte nedbrytningen. Enligt Danish Anwer, doktorand vid institutionen för Life Sciences på Chalmers, utgör studien ett viktigt steg mot att kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och bromsa utvecklingen innan den hunnit orsaka omfattande skador. När de motoriska symtomen väl blir märkbara är ofta mellan 50 och 80 procent av de relevanta hjärncellerna redan skadade eller förlorade.

New blood test could detect Parkinson's years before symptoms - Drug Target Review - ... Assistant Professor at the Department of Life Sciences at Chalmers, who led the study. “The fact that these patterns only show at an early stage ... - https://t.co/08rNOob2so
— The Postdoctoral (@thepostdoctoral) January 31, 2026

Tidsfönstret avgörande

Annikka Polster, biträdande universitetslektor vid Chalmers, betonar tidsfönstret som en avgörande faktor, rapporterar Forskning.se. — Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symtom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. — Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, betonar Annikka Polster.

Tester och nya läkemedel

Forskarna kartlägger nu mekanismerna i den tidiga fasen och strävar efter att utveckla enklare metoder för att mäta biomarkörerna i blodprov. Blodtester når vården inom fem år, enligt forskarteamets bedömning. Polster ser möjligheter för både nya läkemedel och ompositionering av befintliga preparat. — Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. — Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.

Spetälska åter i Europa

Jan Sundstedt — Sun, 14 Dec 2025 09:56:38 +0000

Två fall av spetälska, lepra, har nyligen bekräftats i Rumänien – de första på flera decennier. Fallen har skapat rubriker i Europa, men rumänska myndigheter betonar att risken för omfattande smittspridning är mycket liten. Enligt rumänska hälsomyndigheter rör det sig om två unga personer med ursprung i Indonesien, där sjukdomen fortfarande förekommer, rapporterar Reuters. De ska ha vistats på ett spa i staden Cluj-Napoca, där smittan upptäcktes i samband med medicinska undersökningar. Myndigheterna uppger att de nu följer upp personer som haft nära kontakt med de smittade. Företrädare för hälsodepartementet har framhållit i rumänska medier att spetälska är extremt ovanlig i både Rumänien och övriga Europa, och att situationen inte ger skäl till panik. Fokus ligger nu på smittspårning och tidig behandling av en begränsad krets kontaktpersoner.

Romania Confirms First Leprosy Cases Since 1981 pic.twitter.com/SAGpmAih72
— Monte OZ (@MonteOzAfrica) December 13, 2025

Ingen omfattande återkomst

Spetälska är en av världens äldsta kända infektionssjukdomar, men moderna antibiotikakurer gör att de flesta patienter kan behandlas framgångsrikt om sjukdomen upptäcks i tid. År 2024 rapporterade 188 länder in 172 717 nya fall, främst i Indien, Brasilien och vissa afrikanska länder. Infektionsexperter pekar på att enstaka europeiska fall nästan alltid har koppling till resor eller ursprung i länder där lepra fortfarande är endemisk. I nuläget finns inga tecken på en omfattande återkomst av sjukdomen i Europa, men händelsen i Rumänien understryker behovet av uppmärksamhet inom vården och fungerande smittspårning.

Forskare: Företag driver sjukdomspandemi med ultraprocessad mat

Redaktionen — Thu, 20 Nov 2025 11:05:49 +0000

De globala livsmedelsföretagen står bakom den ökade konsumtionen av ultraprocessad mat och bidrar därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” skriver över 40 forskare i en ny analys. Vidare bekräftar man tidigare forskning där denna typ av mat ökar risken för en rad hälsoproblematik och sjukdomar. Analysen består av tre vetenskapliga artiklar, som är publicerade i The Lancet, och granskar 104 långsiktiga observationsstudier kring ultraprocessad mat. Resultaten, som granskats av 43 av världens ledande experter inom kost och hälsa, visar att ultraprocessade livsmedel starkt kan kopplas till skador på viktiga organ, samt att risken för vissa sjukdomar ökar markant. — Bevisen tyder starkt på att människor inte är biologiskt anpassade för att konsumera dem, säger Carlos Monteiro, professor i folkhälsonäring vid universitetet i São Paulo, som är en av forskarna bakom analysen till The Guardian.

Industriell "mat"

Monteiro, som myntat begreppet "ultraprocessad mat" har länge forskat kring olika typer av bearbetad mat och det är även han tillsammans med sina kollegor som tagit fram det så kallade NOVA-systemet, där man klassificerar livsmedel utifrån hur mycket de bearbetats – från grupp 1 som inte bearbetats något, till grupp 4 som är den mest processade maten, det vill säga ultraprocessad mat. Ultraprocessad mat är i korthet mat som tillverkats industriellt, ofta med hjälp av artificiella smakämnen, emulgeringsmedel och färgämnen – livsmedel som inte längre kan betraktas som naturliga. Det kan vara allt från läsk, såser och flingor till färdigmat.

Ökar risken att dö i förtid

En stor del tidigare studier har konstaterat att denna typ av livsmedel kommer med hälsoproblem, något som nu också forskarna konstaterar. Bland annat är risken att drabbas av typ 2-diabetes och depression mer än 20 procent högre för personer som är högkonsumenter av ultraprocessad mat jämfört med dem som äter minst. Risken att dö i förtid ökar med 18 procent. Vidare kopplas en kost med högt innehåll av ultraprocessad mat till överätande, dålig näringskvalitet och högre exponering för skadliga kemikalier och tillsatser. — Den ökande konsumtionen av ultrabearbetade livsmedel omformar kosten över hela världen och tränger undan färska och minimalt bearbetade livsmedel och måltider, säger Monteiro.

Företag sätter vinst framför hälsa

Ultraprocessad mat har ökat markant i konsumtion i många länder, som exempelvis Sverige. I USA och Storbritannien består mer än hälften av den genomsnittliga kosten av ultraprocessad mat. Forskarna betonar att det är globala livsmedelsföretag som driver på ökningen av konsumtion av dessa livsmedel och därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” som är kopplad till kosten, inte individuella val – där livsmedelsföretagen sätter vinst framför allt annat. Även om vissa åtgärder har tagits i vissa länder kräver forskarna en mer generellt strängare lagstiftning, där det ska framgå tydligt på framsidan av en förpackning om det är ultraprocessad mat samt även restriktioner kring marknadsföring. — Denna förändring i vad människor äter drivs av mäktiga globala företag som genererar enorma vinster genom att prioritera ultrabearbetade produkter, med stöd av omfattande marknadsföring och politisk lobbying för att stoppa effektiva folkhälsopolitiska åtgärder som främjar hälsosam kost, säger Monteiro.

D-vitamin: Lika omdebatterat som livsviktigt

Redaktionen — Wed, 19 Mar 2025 16:25:27 +0000

Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19. D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.

D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D₂ (ergocalciferol) och D₃ (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.

Solen är viktigast

Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren. [caption id="attachment_134480" align="alignnone" width="2048"] Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

D-vitamin i mat

Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.

Tillskott

I kosttillskott med D-vitamin använder man främst lanolin, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.

Mängden debatterad

Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att ta tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2-3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott. Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill införa i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens förslag om maxgräns är "otidsenligt och gränsar till det absurda" och hänvisar till forskningsrapporter. Enligt en kommentarsartikel i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta. En finsk studie menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i en tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.

Brist kan öka risken för cancer

I en koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk studie från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.

Hjärnan behöver D-vitamin

Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie publicerad i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både Sverige och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder. Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter som insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare studie visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet. I en studie deltog 158 kvinnor i åldern 15-21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamin tillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre. [caption id="attachment_134673" align="alignnone" width="2560"] Foto: Garon Piceli/Pexels[/caption]

Bra för luftvägarna

Redan 2013 forskade man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt intag av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat material med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd. Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en studie från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer. Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, enligt nuvarande forskning.

Viktigt för skelett och hjärta

D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det leda till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av rakit, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder. Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier har man tidigare kommit fram till att det finns en ökad risk för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk studie från 2019 har man även konstaterat att brist på d-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.

Forskare: Kan snart finnas behandling mot Alzheimers

Sofie — Wed, 12 Apr 2023 08:27:06 +0000

Forskningen inom Alzheimers går i rekordfart och forskare i Storbritannien tror att det kommer att finnas flera effektiva behandlingar mot sjukdomen inom tjugo år. När professor Julie Williams forskningsteam vid Cardiff University påbörjade sin forskning om Alzheimers under 2009 kände man till tre gener som ökar risken för sjukdomen. Nu har forskningsgruppen kunnat identifiera 92 gener som kan innebära ökad risk att få den hittills obotliga sjukdomen. Under senare år har forskningen ökat markant och Williams menar att hon lärt sig mer om sjukdomen de senaste sju åren än de tidigare tjugo åren. Hon menar att det är genterapi tillsammans med flera internationella studier inom ämnet som gör att man har en starkare överblick idag, samt att testerna är mycket billigare att göra än de miljontals kronor de kunde kosta tidigare. – När du vet var du ska börja leta kan du studera vilka effekter generna har på specifik hjärnaktivitet, säger Williams till BBC. Till exempel vet vi nu att defekta gener som förändrar hur immunceller, som kallas mikroglia, fungerar. Studierna visar också att Alzheimers inte orsakas av en enskild orsak, utan att det likt exempelvis hjärtsjukdomar kan bero på åtskilliga faktorer samt att även ett antal olika terapier kan hjälpa att förebygga eller försena sjukdomen. Inom fem års tid kommer exempelvis troligtvis en medicin att ha börjat användas i kliniska prövningar. – År 2040 tror jag att vi kommer att kunna erbjuda en rad olika behandlingar och vi kanske inte vet exakt varför, men en behandling kommer att kunna påverka de många olika orsakerna.

Dyrare mat spås göra svenskarna sjukare

Markus Andersson — Mon, 10 Apr 2023 11:23:41 +0000

Skenande matpriser gör att svenskarna köper allt mindre av grönsaker, frukt, fisk och kött. Livsmedelsverket varnar nu för att befolkningens förändrade matvanor riskerar att leda till att cancer, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Enligt Livsmedelsverkets undersökning svarar fyra av tio att de köper mindre färska grönsaker idag jämfört med våren 2022, oavsett inkomstnivå. De med låga inkomster svarar dock att de väljer bort färska grönsaker oftare än de med högra inkomster. – Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det en risk för att hälsan påverkas negativt på sikt, säger Karin Fritz rådgivare på Livsmedelsverket. 33 procent uppger också att de köper mindre frukt och de tillfrågade svarar även att de köper mindre kött, kyckling och fisk än vad de tidigare gjort – besked som riskerar att få stora konsekvenser på den allmänna folkhälsan. – Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, kommenterar Fritz. Marie Löf som är professor i nutrition vid Karolinska institutet menar att uppgifterna är allvarliga och konstaterar att risken för ökad fetma och många andra kostrelaterade sjukdomar ökar kraftigt om medborgarna inte får i sig bra mat. – Vi får hoppas på att prisutvecklingen vänder snart så att det vi ser nu är kortsiktiga förändringar. – Tyvärr har vi ju ojämlikheter i hälsa med större andel övervikt och obesitas i utsatta grupper. Det finns ju risk att sådana skillnader blir ännu större nu eftersom de som har det sämst ekonomiskt har sämre förutsättningar att köpa hälsosam mat när priserna stiger, fortsätter hon.

Studie: Icke-vaccinerade barn är friskare

Isac Boman — Sat, 13 Feb 2021 10:12:38 +0000

Ovaccinerade barn är betydligt friskare än dem som injicerats med vaccin. Det är slutsatsen av en studie som utförts av forskaren James Lyons-Weiler och barnläkaren Paul Thomas och publicerats i The International Journal of Enviromental Research and Public Health utgående från data från 3300 patienter som besökt Thomas barnklinik i Oregon, USA. Studien visade framförallt att vaccinerade barn har behov av läkarvård betydligt oftare än barn som inte tagit några vaccin. Den amerikanska folkhälsomyndigheten rekommenderar totalt 70 doser av 16 olika vaccin före 18 års ålder, och ju fler vaccin barnet i studien hade fått, desto mer sannolikt var det att det hade feber vid besöket hos Thomas klinik. Eftersom studien genomfördes på en barnklinik hade man en sällsynt möjlighet att faktiskt undersöka hur ofta vaccinerade respektive icke-vaccinerade besöker läkare och noterade bland annat att föräldrarnas inställning till vaccinationer inte spelade någon särskild roll för hur ofta de genomförde rutinkontroller av sina barn. Studien kunde därtill konstatera någonting mycket anmärkningsvärt. Barn som fått 90 till 95 procent av de vaccin som rekommenderas av folkhälsomyndigheten var ungefär 25 gånger mer sannolika än icke-vaccinerade att uppsöka läkarvård relaterad till hög feber. Vaccinerade barn besökte också läkare tre till sex gånger oftare än icke-vaccinerade för anemi, astma, allergier och bihåleinflammation. Statistiken nedan visar hur ofta vaccinerade jämfört med icke-vaccinerade sökte vård för olika åkommor. Orange linje är vaccinerade barn och blå är icke-vaccinerade. Kopplingen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vaccinationer är kontroversiell, men Thomas och hans kollega noterade bland annat att inga icke-vaccinerade barn som besökte mottagningen hade diagnostiserats med ADHD – men däremot 0,063 procent av de vaccinerade barnen. Noterbart är också att det heller inte fanns någon större skillnad gällande förekomsten av vattkoppor, rotavirus eller kikhosta hos vaccinerade och icke-vaccinerade. Siffrorna för detta var 0,25 respektive 0,5 procent. Några fall av mässling, hepatit, påssjuka, röda hund, stelkramp eller andra sjukdomar som föräldrar övertalas att vaccinera sina barn emot återfanns inte hos varken de icke-vaccinerade eller de vaccinerade barnen under hela den tioårsperiod då studien utfördes. Vad gäller luftvägsinfektioner hade vaccinerade barn dessa hela 70 procent oftare än icke-vaccinerade. Studien visade också att barn med autoimmuna sjukdomar i familjen som vaccinerat sig också hade kraftigt förhöjd risk för öroninfektioner, astma, allergier och hudutslag jämfört med icke-vaccinerade barn som hade autoimmuna sjukdomar i familjen. Författarna uttrycker oro över resultaten som tyder på att vaccinen har allvarliga bieffekter – särskilt för barn och att vaccinerade barn i många fall är betydligt sjukligare än barn som inte tagit vaccin, samt att sjukligheten dessutom synes öka beroende på hur många vaccin man tar. De uppmanar därför till fler omfattande studier av samma ämne med samma metodologi och riktar kritik mot de hafsiga och slarviga studier som tidigare genomförts av den amerikanska folkhälsomyndigheten och som kommit fram till att barnvaccin är säkra.

Ännu en testperson allvarligt skadad av coronavaccin

Markus Andersson — Fri, 25 Sep 2020 05:01:58 +0000

Tidigare i september drabbades en av Astra Zenecas testpersoner av en förlamande ryggmärgsinflammation. Nu har ytterligare en testperson blivit allvarligt skadad av vaccinet – även denne med just transversell myelit, ett tillstånd som i värsta fall kan leda till permanent förlamning. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Astra Zeneca tillfälligt tvingades pausa sina vaccintester efter att en testperson drabbades av en mycket allvarlig skada till följd av vaccinet – och nu har det alltså hänt igen. Offren i bägge fall är kvinnor. Redan innan det första fallet höjdes många kritiska röster som oroade sig för att att de vaccin som släpps för allmänheten riskerar att orsaka stor skada och svåra sjukdomar hos dem som tar vaccinen, röster som efter de båda uppdagade fallen blivit ännu fler och starkare. Trots de allvarliga biverkningarna återupptog Astra Zeneca testerna efter mindre än en vecka i Storbritannien, Brasilien, Indien och Sydafrika. I USA har dock testerna ännu inte fått grönt ljus. Astra Zeneca har testat sitt experimentella vaccin på över 18 000 människor runt om i världen och hävdar själva att det är ”osannolikt” att de allvarliga skadorna är relaterade till deras vaccin och att det finns för lite bevis som tyder på detta – därför vill man fortsätta med testerna som vanligt. Om fler sjukdomsfall dyker upp kopplade till företagets vaccin menar Russia Today att det kan innebära att Astra Zeneca förlorar sitt uppdrag att producera och distribuera coronavaccin till många av världens länder – något som i så fall skulle innebära en miljardförlust för företaget. Vaccinet som orsakat de allvarliga skadorna innehåller ett adenovirus från apor som delar en gen med coronaviruset. Metoden är otestad och experimentell och många är oroliga för att metoden är förenad med stora risker för mottagaren.