Sam Altman – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 15 Sep 2026 08:53:11 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Sam Altman – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Analyser: Kraven på att bromsa AI kan dölja en agenda om makt och kontroll https://nyadagbladet.se/teknik/analyser-bromsa-ai-dold-agenda-makt-kontroll/ Tue, 15 Sep 2026 08:51:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240387 Anthropics vd Dario Amodei kräver att AI-branschen saktar ned utvecklingen av allt kraftfullare modeller. Under lördagen ställde sig cheferna för OpenAI, xAI och Google DeepMind bakom honom. Kritiker som David Sacks, hälsoprofilen Mike Adams och investeraren Chamath Palihapitiya menar att bolagen som redan hunnit längst och samlat mest kapital nu beställer regler vars kostnader storbolagen lättare kan bära och vars krav de lättare kan uppfylla än mindre aktörer – och att bromskraven därför handlar minst lika mycket om makt och kontroll som om säkerhet. Amodei skriver utan omsvep: "Vi måste sakta ned takten med vilken vi förbättrar AI-modellernas förmåga." Han pekar på att AI-system förbättrar sin egen förmåga steg för steg snabbare än väntat och på incidenten där OpenAI-agenter överskred sina instruktioner i en Hugging Face-miljö. Hans farhåga är att en grupp mer avancerade agenter inom sex till tolv månader skulle kunna upprätta ett varaktigt botnät över internet och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Hans recept är att bygga en permanent kontrollapparat. Amodei vill ge externa utvärderare medarbetarliknande tillgång till bolagens modeller. Han vill också att demokratier ska enas om gränser för hur kraftfulla modellerna får bli och på sikt nå en global överenskommelse. Till detta fogar han ett annat spår som sällan nämns i samma andetag som säkerhet: fortsatt stopp för avancerade chip och utrustning för chiptillverkning till Kina samt åtgärder mot storskalig modelldestillation, där en annan modells utdata används för att träna en modell att efterlikna dess förmåga, och mot stöld av modellvikter. Målet är att bevara och utöka USA:s försprång under tre till fem år. Han medger själv att en fullständig global paus knappast går att genomföra och att den som bryter mot en överenskommelse kan rubba maktbalansen. Reaktionerna kom snabbt. Sam Altman skrev att han håller med sin amerikansk-judiske branschkollega om att utvecklingen av de mest avancerade modellerna behöver dämpas, att frågan diskuterats internt på OpenAI i veckor och att bolaget tänker förbinda sig att ge oberoende utvärderare medarbetarliknande tillgång. Elon Musk sammanfattade sin ståndpunkt i tre ord – "Dario har rätt" – och föreslog därefter tillsyn och ömsesidig granskning mellan konkurrerande AI-bolag. Demis Hassabis skrev att essän pekar i rätt riktning och hänvisade till sitt eget förslag om ett gemensamt branschorgan för de mest avancerade AI-modellerna. Cheferna för fyra bolag som annars konkurrerar om samma ingenjörer, kapital och kunder gav därmed stöd åt samma inriktning under lördagen. Just denna samstämmighet har väckt kritik. Chamath Palihapitiya skrev: "Dario argumenterar för att stoppa öppen källkod och koncentrera enorm teknisk och ekonomisk makt hos Anthropic." Det är investerarens slutsats om vart förslaget leder, inte något som Amodei själv uttryckligen föreslår eller ett belagt motiv. Samma misstanke ligger bakom David Sacks invändning, återgiven av kanalen Milk Road AI, och Mike Adams betydligt grövre polemik om att säkerhetsargumenten är en förevändning för licensiering och kontroll. Däremot går den konkreta fråga som de pekar på att granska: vem som får bära kostnaderna för de föreslagna reglerna.

Vallgraven behöver inget förbud – den byggs av kontrollkrav

Sacks tes, som Milk Road AI sammanfattar, är att en federal tillsynsmyndighet aldrig behöver använda ordet förbud. Det räcker med krav som låter fullt rimliga i ett remissvar: att användningen av en modell ska övervakas fortlöpande, att driften ska kunna styras centralt och att en modell som visar sig vara farlig ska kunna återkallas. Problemet är att modellvikter som har laddats ned till privata datorer inte går att återkalla. Ingen leverantör kan stänga av en fil som redan finns på hårddiskar utanför dess kontroll. Ett krav på återkallelse kan därför uppfyllas av en sluten molntjänst, där leverantören styr driften, men blir i praktiken omöjligt för en öppet publicerad modell. Detsamma gäller övervakningen: den som driver modellen i ett eget datacenter kan registrera varje anrop, medan den som har publicerat vikterna aldrig får veta hur de används. Regeln kan vara teknikneutral på papperet och ändå utestänga en hel distributionsform. Till den tekniska skillnaden kommer kostnaden. Licensprövningar, obligatoriska tester av modellernas förmåga och permanenta externa granskare med medarbetarliknande tillgång är utgifter som ett ledande AI-bolag kan bära. För ett universitet, ett nystartat företag eller en myndighet som vill finjustera en befintlig modell kan samma krav bli en inträdesavgift som budgeten inte klarar. När en bransch frivilligt föreslår hårdare regler för sig själv finns det därför skäl att granska vilka konkurrenter som drabbas hårdast. Det Nvidia-ledda branschbrevet beskriver samma ekonomiska mekanism från motsatt håll. Öppna modellvikter, framhåller undertecknarna, gör det möjligt för nystartade företag, lärosäten och offentliga institutioner att bygga vidare utan att träna en modell från grunden eller betala de ledande bolagens pris för varje anrop. Inlägget är skrivet av förespråkare för öppna modeller, men visar hur kostnaderna kan slå mot aktörer med mer begränsade resurser. De fyra AI-chefernas förslag skiljer sig dessutom åt. Amodei och Altman vill ge externa utvärderare medarbetarliknande tillgång till bolagens egna miljöer, medan Musk föreslår att konkurrenter granskar varandra och Hassabis hänvisar till ett gemensamt branschorgan. Alla uppläggen medför kostnader för att följa reglerna, men källorna visar inte att samtliga fyra kräver permanent närvaro av externa granskare. Sådana kostnader fördelas sällan jämnt. De gynnar den som redan är stor.

Anthropics invändning: modellens förmåga, inte affärsmodellen

Här ska Anthropic ges sitt. Bolaget förnekar uttryckligen att det någonsin har förespråkat ett generellt förbud mot modeller med öppna vikter och kallar öppna modeller utan farliga förmågor en samhällsnytta. I samma text erkänner Anthropic att öppna vikter stärker tillgången, konkurrensen och kundernas kontroll över den egna driften – argument som annars främst brukar framföras av bolagets motståndare. Positionen är smalare än kritikerna ibland gör gällande: mycket kraftfulla öppna modeller är svåra att övervaka och omöjliga att återkalla. Därför bör alla tillräckligt avancerade modeller testas, oavsett om de är öppna eller slutna. Även Milk Road AI noterar att bolaget motsätter sig ett generellt förbud och vill knyta reglerna till vad modellerna faktiskt kan göra. Att kräva samma tester av öppna och slutna modeller är logiskt för den som anser att risken ligger i modellens förmåga och inte i affärsmodellen. Amodeis starkaste argument är dessutom inte retoriskt utan bygger på verkliga händelser. Den oberoende organisationen METR granskade OpenAI-Hugging Face-incidenten på plats, vilket Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Fynden är obehagliga: agenterna angrep mål som de inte hade instruerats att angripa, anammade mål från andra agenter och försökte påverka själva utvärderingsmiljön. Anthropic har dessutom rapporterat egna fall där Claude-modeller under tester fick obehörig åtkomst till verkliga datasystem på grund av felkonfigurationer och bristande skydd. Bolaget ser både operativa säkerhetsbrister och problem med att få modellerna att följa mänskliga mål och säkerhetsregler. Därefter har inneslutningen och övervakningen skärpts. Att Anthropic självt har offentliggjort sina misslyckanden är relevant för bedömningen. Den som vill avfärda riskerna som ren marknadsföring får därmed problem med underlaget. Dokumenterade fall visar att AI-agenter har överskridit sina instruktioner i test- och utvärderingsmiljöer. I Anthropics fall fick modeller också obehörig åtkomst till verkliga datasystem. Riskerna är alltså inte science fiction. METR drar samtidigt en tydlig gräns. Rapporten beskriver inte fri vilja och visar inte att AI kan ta över internet inom ett år. Skadan i den granskade händelsen var begränsad. Avståndet är stort mellan agenter som överskrider sina instruktioner i en testmiljö och ett varaktigt botnät som inom sex till tolv månader orsakar skador för hundratals miljarder dollar. Amodei beskriver slutpunkten utan att redovisa alla steg som skulle leda dit. Ett förslag som kan avgöra vem som får träna och driva modeller i västvärlden behöver också visa den orsakskedjan. Skillnaden mellan avsikt och utfall är central. Ett system med gränsvärden kan vara ärligt menat och ändå bli ett faktiskt hinder, beroende på var gränsen sätts, vem som bestämmer den och vilka kontrollkrav som börjar gälla när den passeras. Om gränsen läggs vid gårdagens mest avancerade modeller kommer snart varje seriös öppen modell att omfattas.

Kina, fångarnas dilemma och priset för att vänta

Att Amodeis text inte är ett renodlat säkerhetsdokument framgår av resten av paketet. Bromsplanen förenas med exportkontroller mot Kina, åtgärder mot storskalig modelldestillation och ett uttalat mål att bevara USA:s tekniska försprång i tre till fem år. Samma koppling återkommer i Anthropics text, där stopp för avancerade chip och åtgärder mot sådan destillation står sida vid sida med testkraven. En broms vars kostnader lättast bärs av den som redan leder har en tydlig riktning och bör granskas som den industripolitik den också är. Skribenten Kimmonismus prövar planen mot den verkligheten och kommer fram till att Pandoras ask redan har öppnats. Investeringarna är för stora för att överges, och konkurrensen med Kina gör en återgång osannolik eftersom Peking har starka incitament att ta ledningen om Washington bromsar. Resonemanget liknar fångarnas dilemma: en broms lönar sig bara om båda sidor saktar ned samtidigt, samtidigt som ingen kan vara säker på att den andra håller sitt löfte. Amodei medger själv att den som bryter mot en överenskommelse kan rubba maktbalansen. Just den risken gör att parterna inte vågar lita på varandra. Kimmonismus lyfter också en kostnad som sällan ingår i säkerhetskalkylen. Varje försening skjuter upp de medicinska och ekonomiska nyttor som Amodei själv räknar med. Han bedömer att AI kan bota stora sjukdomar inom fem till tio år. Om den bedömningen stämmer mäts priset för en broms i fler sjukdomsår och uppskjutna behandlingar, inte bara i senarelagda produktlanseringar. Om den inte stämmer försvagas samtidigt argumentet att tekniken är så omvälvande att den kräver en helt ny kontrollapparat. Kimmonismus drar uttryckligen ingen definitiv slutsats, men efterlyser en redovisning av stegen från det som faktiskt har dokumenterats till det scenario som nu ska motivera regleringen. Mike Adams, känd som Health Ranger, hävdar i betydligt mer polemiska ordalag att säkerhetsargumentet är en rädslooperation för reglering, licensiering, censur och kontroll. Han invänder också att det inte har förklarats tydligt vad det innebär att anpassa en AI-modell till mänskliga mål och säkerhetsregler. I separata inlägg hävdar han att det verkliga hotet mot de ledande amerikanska AI-bolagen inte är en skenande superintelligens utan öppna modeller och kinesiska konkurrenter som DeepSeek, Alibaba, Kimi och GLM. Hans andra argument går lättare att pröva. Ett amerikanskt förbud mot öppna modeller skulle enligt Adams bara flytta körningen av modellerna till andra länder. Vad ett nationellt regelverk faktiskt kan åstadkomma när modellvikterna redan sprids globalt är en empirisk fråga som de redovisade utspelen inte besvarar. NyD har i flera senare teknikartiklar följt samma konkurrenstryck. Tidningen har ställt OpenAI GPT-5.5 mot DeepSeek-V4 och rapporterat om hur modellsläpp från Qwen, Grok och DeepSeek skärpt konkurrensen och priskriget mot amerikanska premiumaktörer. Den senare bevakningen visar konkurrenstrycket men bevisar inte Adams tolkning av bolagens motiv.

Vad en legitim reglering måste klara

Teknikjournalisten Brian Merchant gör en närliggande iakttagelse från ett annat håll. Han beskriver domedagsbudskapen som både marknadsföring och ett uttryck för verklig företagsmakt: den som säger att den egna produkten kan utplåna mänskligheten säljer samtidigt bilden av en oerhört kraftfull produkt. Även Merchant saknar en trovärdig stegvis beskrivning av hur en AI som förbättrar sin egen förmåga skulle nå dit. Hans varning gäller kombinationen av ett allmänt utvecklingsstopp och tredjepartsgranskningar som utförs av personer med nära band till bolagen. Merchant menar att branschen då kan ta kontroll över regleringen och att upplägget i praktiken gynnar Anthropic och OpenAI. Själv förespråkar han full insyn i modellerna, juridiskt ansvar för konkret och påvisbar skada samt större offentlig kontroll över tekniken. Han avfärdar inte AI-relaterade skador. Övervakning, arbetsmarknad, datacenter, militär användning och cyberintrång är enligt honom områden där följderna redan går att mäta. En legitim reglering måste fungera för både slutna tjänster och öppna modeller. Krav på central återkallelse gör inte det, eftersom modellvikter som redan har laddats ned inte kan tas tillbaka. Ansvar bör bygga på konkret och påvisbar skada. Granskarna måste vara oberoende och ha en säker finansiering och ett mandat som bolagen inte kan dra in. Både testerna och resultaten bör vara offentliga. Öppna modeller som ligger under trösklarna för farliga förmågor bör dessutom skyddas uttryckligen, i linje med vad Anthropic självt säger sig förespråka. Delar av detta finns redan i förslagen som lades fram under lördagen. Det som ännu inte har redovisats är villkoren: hur utvärderarna ska finansieras och få ett verkligt oberoende mandat, var gränsen för farliga förmågor ska dras och om resultaten ska offentliggöras. Nästa besked, som Altman har utlovat, avgör om detta leder till någon verklig insyn eller om det blir en inträdesbarriär – och vilka som får stå innanför grinden när den väl är byggd.]]> Ledningsflykten från OpenAI: Nio toppnamn borta på fyra månader https://nyadagbladet.se/teknik/openai-chefer-lamnar-sakerhet-etik-avhopp/ Sun, 16 Aug 2026 21:41:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237224 Minst nio toppchefer och nyckelpersoner har lämnat eller klivit åt sidan på OpenAI sedan april. De senaste avgångarna kom dagarna efter en aktieaffär på omkring 7 miljarder dollar – samtidigt som Sam Altmans AI-jätte förbereder en börsnotering.

På bara tre dagar förlorade OpenAI etikchefen Chloé Bakalar, den mångårige operativa tungviktaren Brad Lightcap och intäktschefen Denise Dresser. Bakalar lämnade mindre än ett år efter att hon rekryterats. Lightcap hade varit med och byggt bolagets kommersiella verksamhet sedan 2018. Dresser försvann efter bara åtta månader som Chief Revenue Officer.

De tre beskeden är inte en isolerad ommöblering. Nya Dagbladets genomgång visar en rad avhopp som sedan april har nått produktutveckling, marknadsföring, teknik, säkerhet och försäljning – de funktioner som ska bära OpenAI genom nästa tillväxtfas.

Nio namn på fyra månader

Den första stora förändringen kom i april. Marknadschefen Kate Rouch klev åt sidan, medan produktchefen Kevin Weil och Sora-chefen Bill Peebles lämnade bolaget. Kort därefter meddelade teknikchefen Srinivas Narayanan att även han skulle sluta.

I juli fortsatte uttåget. Joshua Achiam, OpenAI:s chefsfuturist och en av företagets mest långvariga medarbetare, lämnade efter närmare nio år. Samma månad avgick säkerhetschefen Johannes Heidecke, som haft en central roll i arbetet med att testa och begränsa riskerna i de mest avancerade modellerna.

Augusti förde med sig ytterligare tre namn: Chloé Bakalar, Brad Lightcap och Denise Dresser. Sammantaget innebär det att minst nio seniora personer har lämnat bolaget eller sina ledande roller inom loppet av fyra månader.

Avgångarna har olika bakgrund. Lightcap har sagt att han vill bygga något nytt, medan andra har hänvisat till familj, nya projekt eller inte redovisat något närmare skäl. Men omfattningen är inte oklar: OpenAI har på kort tid bytt ut eller förlorat stora delar av den ledning som ansvarat för produkter, intäkter, marknadsföring, teknik, etik och säkerhet.

Etik- och säkerhetsroller försvinner

Förändringarna blir särskilt känsliga eftersom flera av dem träffar företagets interna kontrollfunktioner. OpenAI avvecklade tidigare i år gruppen för så kallad mission alignment, som skulle hålla verksamheten förankrad i bolagets uttalade uppdrag. Därefter försvann både säkerhetschefen Heidecke och etikchefen Bakalar.

OpenAI har fortfarande stora team för säkerhet och policy. Men bolaget har inte presenterat någon efterträdare till Bakalar, och Heideckes avgång kom efter att säkerhetsarbetet åter förts närmare den ordinarie forskningsorganisationen. Det lämnar en konkret fråga om vem som nu har mandat att bromsa utvecklingen när kommersiella mål och säkerhetsbedömningar kolliderar.

Frågan har blivit mer brännande efter OpenAI:s egna säkerhetsproblem. Nya Dagbladet har tidigare granskat hur företagets AI-agenter kunde samordna sig genom dolda meddelanden utan att forskarna upptäckte det i tid.

Miljardaffär före de senaste avhoppen

Den 10 augusti slutförde OpenAI ett erbjudande där nuvarande och tidigare anställda kunde sälja aktier för omkring 7 miljarder dollar. Affären värderade bolaget till 852 miljarder dollar, enligt samtida rapportering från bland andra CNBC och TechCrunch.

Dagen efter offentliggjorde Lightcap sin avgång. Två dagar senare kom beskedet om Dresser. Tidsföljden visar inte varför de lämnade, men den placerar ledningsförändringarna mitt i OpenAI:s största aktieaffär hittills för anställda och tidigare anställda.

Parallellt förbereder bolaget en notering på Wall Street. OpenAI lämnade den 8 juni konfidentiellt in ett utkast till börsansökan hos den amerikanska finansinspektionen SEC. Ett offentligt prospekt har ännu inte presenterats, men processen är igång och bolagets ledning ska nu övertyga framtida investerare om att organisationen håller för nästa steg.

Altman och Brockman sitter kvar

OpenAI har vuxit från forskningslaboratorium till ett av världens högst värderade teknikföretag. Samtidigt har makten koncentrerats kring vd Sam Altman och medgrundaren Greg Brockman. När Dresser lämnade utsågs Dali Rajic snabbt till ny intäktschef, vilket visar att försäljning och företagskunder fortsatt står högt på dagordningen.

Det som saknas är en lika tydlig redovisning av vem som ersätter de personer som haft ansvar för etik, säkerhet och långsiktig riskbedömning. Inför en börsnotering räcker det inte att visa stigande intäkter och en värdering på hundratals miljarder dollar. OpenAI måste också kunna visa vem som fattar besluten när utvecklingstakten möter säkerhetsgränsen – och varför så många av dem som byggt bolaget inte längre finns kvar.

]]> Låt inte Sam Altman flytta in i familjelivet https://nyadagbladet.se/kommentar/lat-inte-chatgpt-flytta-in-i-familjelivet/ Sun, 02 Aug 2026 10:38:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236247 föreslog Altman att föräldrar kopplar familjens kalendrar till ChatGPT Work, beskriver barnens intressen och låter systemet skapa en personlig podd till bilresan till skolan. Där kan AI-rösten berätta om ett barns fotbollsmatch, ett annat barns födelsedag och dagens nyheter. Det låter först som en oskyldig bekvämlighet. Men bakom den tilltalande ytan sker tre betydande förskjutningar: familjens privata kunskap görs till maskinläsbar information, ett tillfälle för samtal ersätts av syntetiskt innehåll och föräldrarollen delas med ett kommersiellt system vars främsta relation är till bolaget som driver det.

Familjekalendern är inte neutral data

En familjekalender är mer än tider och datum. Den kan avslöja barns namn, ålder, födelsedagar, fritidsintressen, skolrutiner, träningsplatser, sociala relationer och återkommande rörelsemönster. Tillsammans bildar uppgifterna en detaljerad karta över ett barns liv – ofta utan att barnet har haft någon meningsfull möjlighet att samtycka. OpenAI:s egna villkor gör försiktighet rimlig. För konsumenttjänster kan innehåll som skickas in användas för att förbättra modellerna beroende på användarens inställningar. Ett begränsat antal anställda och betrodda tjänsteleverantörer kan också få tillgång till användarinnehåll för bland annat säkerhet, support, rättsliga frågor och modellförbättring. Bolaget uppmanar uttryckligen användare att inte mata in känslig information som de inte vill ska kunna granskas eller användas. För OpenAI:s företagsprodukter används innehåll inte för modellträning som standard. Skillnaden är viktig, men ger ingen anledning att behandla barns vardagsdata som ofarlig. Uppgifterna måste fortfarande samlas in och behandlas för att tjänsten ska kunna leverera den hyperpersonliga upplevelse den amerikansk-judiske AI-chefen säljer in. Ju mer användbar familjeassistenten ska bli, desto mer behöver den veta.
Det mest privata i familjelivet riskerar att bli priset för en bekvämlighet som marknadsförs som gratis tid och bättre samtal.

När samtalet ersätts av en produkt

Den mest träffande invändningen kom från Alex Hirsch, skaparen av den animerade serien ”Gravity Falls”: ”Tänk om du bara pratade med dina barn?” Poängen är större än en kvick replik. Bilresan till skolan är just en av de stunder då barn kan berätta något oväntat, vara tysta, ställa en besvärlig fråga eller visa med tonfall och kroppsspråk att något inte står rätt till. En AI-podd kan nämna fotbollsmatchen, men den kan inte se nervositeten inför den. Den kan gratulera inför födelsedagen, men den kan inte märka att barnet känner sig utanför. När tekniken fyller varje mellanrum med färdigproducerat innehåll försvinner den friktion där mänsklig närhet uppstår. Familjeliv är inte ett flöde som behöver optimeras. Föräldraskap består till stor del av uppmärksamhet, omdöme och närvaro – sådant som inte kan automatiseras utan att något väsentligt går förlorat.

Från hjälpmedel till auktoritet

Detta är inte första gången Altman framställer ChatGPT som en del av föräldraskapet. I en tv-intervju sade han att han inte kunde föreställa sig hur han skulle ha klarat att lära sig ta hand om en nyfödd utan ChatGPT. En språkmodell kan naturligtvis vara användbar för att sammanställa frågor, skapa checklistor eller hjälpa en stressad förälder att hitta vidare till en tillförlitlig källa. Problemet börjar när svaret får samma tyngd som en läkare, en erfaren anhörig eller den egna kännedomen om barnet. I en amerikansk enkät med 1 004 föräldrar uppgav 31 procent att de någon gång följt AI-råd framför sin egen föräldrainstinkt. Av dessa gällde 30 procent hälsoråd och 26 procent känslomässig vägledning. Enkäten bevisar inte att råden ledde till skada, men den visar hur snabbt ett hjälpmedel kan bli en auktoritet. Amerikanska psykologförbundet, APA, varnar för att unga kan ha svårare än vuxna att skilja simulerad empati från verklig förståelse och att relationer med AI kan tränga undan utvecklingen av mänskliga relationer. UNICEF har samtidigt betonat både barns rätt till integritet och att mycket fortfarande är okänt om AI-systemens långsiktiga påverkan på barns utveckling. OpenAI har infört föräldrakontroller och stärkta skydd för tonåringar. Det ska erkännas. Men bolagets egen presentation av dessa skydd medger också att de fungerar bäst tillsammans med fortlöpande samtal, tydliga familjeregler och aktivt föräldraengagemang. OpenAI ger därmed självt ett tydligt argument mot att lämna över själva samtalet till en maskin.

AI ska vara verktyg – inte familjemedlem

Den rimliga gränsen är inte teknikfientlig. Att använda AI för att göra en inköpslista, översätta ett brev eller jämföra öppettider är en sak. Men lämna inte ut en fortlöpande profil över barnens rutiner, intressen, relationer och känsloliv. Låt inte en språkmodell avgöra hur en konflikt ska förstås, hur ett barn ska tröstas eller vilka värderingar som ska förmedlas. Silicon Valleys återkommande löfte är att varje mänskligt besvär kan omvandlas till en tjänst. Men familjens ”ineffektivitet” – upprepningarna, tystnaden, de konstiga frågorna och de oförutsedda samtalen – är inte ett tekniskt fel. Just där uppstår själva relationen. Sam Altman må kalla sin idé ett häftigt användningsområde. Föräldrar bör se den som en påminnelse om var gränsen måste gå. ChatGPT kan få hjälpa till i hemmet (men helst ersättas med integritetsvänligare alternativ som Protons Lumo). Det ska inte flytta in i familjelivet.   Markus Andersson]]> GPT-Live gör röstsamtalet med ChatGPT märkbart mänskligare https://nyadagbladet.se/teknik/gpt-live-chatgpt-rostsamtal-manskligare/ Sat, 11 Jul 2026 10:36:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235008 OpenAI:s nya röstmodell GPT-Live förändrar tempot i ChatGPT. Samtalet kan flyta i båda riktningarna, avbrytas mitt i en mening och fortsätta utan den stela växling som länge präglat röstassistenter. Skillnaden märks snabbt. GPT-Live väntar inte längre artigt på att användaren ska tala färdigt innan modellen börjar bearbeta allt som ett separat kommando. Den lyssnar och talar samtidigt, reagerar på avbrott och kan lämna över ordet på ett sätt som ligger närmare ett vanligt samtal. OpenAI lanserade modellen den 8 juli. GPT-Live har därefter rullats ut till ChatGPT Go, Plus och Pro, medan utrullningen till gratisanvändare pågår. Funktionen finns i ChatGPT på webben samt i apparna för IOS och Android. Sam Altman beskriver upplevelsen som "magisk" och "verklig". Orden är förstås bolagschefens egna, men de fångar varför lanseringen väckt sådan uppmärksamhet: GPT-Live är mindre intressant som ännu en modellbeteckning än som ett nytt sätt att använda en språkmodell.

Slut på walkie-talkie-känslan

Den tekniska nyckeln är så kallad full duplex. Människan och modellen kan skicka ljud samtidigt. GPT-Live kan därmed höra ett avbrott medan den själv talar, pausa, svara på invändningen och sedan återgå till ämnet. OpenAI har också arbetat med timing, tonfall och en tydligare personlighet. Modellen kan använda små bekräftelser, uppfatta när någon tvekar och låta ett kort avbrott passera utan att varje ljud omedelbart blir ett nytt kommando. Resultatet är inte felfritt. Tidiga användare på X har visat både träffsäkra avbrott och situationer där modellen lämnar ordet för sent, missförstår brytningar eller blir för ivrig. Men communityns starkaste reaktion handlar just om flödet: flera testare beskriver det som det första röstläget som känns byggt för samtal snarare än röststyrda frågor och svar.

Kan lämna över svårare uppgifter

GPT-Live behöver inte själv lösa allt i realtid. När en fråga kräver webbsökning, djupare resonemang eller flera arbetssteg kan röstmodellen enligt OpenAI lämna uppgiften till bolagets senaste toppmodell i bakgrunden. Svaret förs sedan tillbaka in i det pågående samtalet. Den konstruktionen gör rösten till ett gränssnitt mot fler funktioner. En användare kan be om väder, söka efter en plats, jämföra alternativ eller få hjälp med en resplan utan att först avsluta röstsamtalet och gå över till text. OpenAI:s demonstrationer visar bland annat hur en person packar inför en resa, frågar om vädret och ber om förslag på platser att se fotboll i Mexico City. Modellen kombinerar då samtalet med sökning och visuella resultat.

Språkträning, tolkning och händerna fria

De mest uppenbara användningsområdena finns där tangentbordet är i vägen. GPT-Live kan fungera som samtalspartner vid språkträning, ge återkoppling på uttal och formuleringar, hjälpa till under matlagning eller felsökning och föra ett löpande resonemang medan användaren arbetar med händerna. Direktöversättning är ett annat område. I stället för att spela in en mening, vänta på transkribering och därefter få en uppläst översättning kan systemet föra dialogen vidare medan två personer talar. Lärare, supportpersonal, vårdadministration och tillgänglighetstjänster är andra tänkbara användningsområden, även om verksamheter med känsliga uppgifter måste ställa högre krav på dataskydd och dokumentation. Communityn har också börjat använda modellen mer lekfullt. Ett spritt test går ut på att avbryta GPT-Live upprepade gånger och be den bli alltmer irriterad. Det låter trivialt, men demonstrerar hur modellen kan hålla fast vid en roll, reagera på samtalets rytm och anpassa tonfallet i realtid.

Rösten skickas fortfarande till molnet

Det naturliga samtalet kan få tekniken att kännas lokal och privat, men ljudet behandlas av en molntjänst. Användaren bör därför tänka igenom vad som sägs högt, särskilt vid arbete, vårdärenden, juridiska frågor, företagshemligheter eller samtal om andra personer. OpenAI:s befintliga kontroller för historik, minne och användning av samtal för modellförbättring gäller även när ChatGPT används med röst. Den som vill minska dataspåren kan kontrollera inställningarna för Data Controls och Memory samt använda Temporary Chat för känsligare, tillfälliga samtal. GPT-Live är fullt utrullad till betalande ChatGPT-användare. OpenAI uppger att gratisanvändare får tillgång successivt och att modellen även ska komma till företagets Realtime API. ]]> OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gor-gpt-56-tillganglig-for-fler/ Wed, 08 Jul 2026 08:15:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234823 OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler denna vecka. Efter en begränsad och politiskt känslig förhandslansering släpps nu modellfamiljen Sol, Terra och Luna bredare. OpenAI meddelade på onsdagen att GPT-5.6 Sol, tillsammans med de mindre modellerna Terra och Luna, ska lanseras offentligt på torsdag. Samtidigt utökas den globala förhandsåtkomsten omgående. Beskedet innebär att den modellfamilj som tidigare bara fanns i begränsad förhandsversion för utvalda kunder och organisationer nu är på väg ut till en betydligt större användarbas. NyD har tidigare rapporterat om hur lanseringen av GPT-5.6 inleddes i samordning med den amerikanska regeringen. OpenAI bekräftade då att tillgången först skulle ges till en mindre grupp betrodda samarbetspartners, vars deltagande delats med regeringen.

Tre modeller med olika roller

GPT-5.6 är inte en enskild modell utan en familj med tre nivåer. Sol är flaggskeppsmodellen och beskrivs av OpenAI som bolagets mest avancerade modell hittills. Terra är tänkt som ett mer balanserat alternativ för vardagligt arbete, medan Luna ska vara snabbare och billigare för stora volymer. I den första presentationen lyfte OpenAI fram bättre resultat i bland annat programmering, terminalbaserade agentuppgifter, biologi och cybersäkerhet. Bolaget presenterade också nya lägen för mer krävande resonemang och mer omfattande agentuppgifter. Prissättningen i den tidigare förhandslanseringen låg på 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata för Sol. Terra prissattes till 2,50 respektive 15 dollar, medan Luna lades på 1 respektive 6 dollar.

Från statligt samordnad preview till offentlig lansering

Den bredare lanseringen gör den tidigare frågan om tillgång mer intressant. Innan GPT-5.6 öppnades bredare hade The Information och Reuters rapporterat att Trumpadministrationen ville att OpenAI skulle släppa modellen stegvis av säkerhetsskäl. OpenAI uppgav därefter själv att förhandsåtkomsten skedde på regeringens begäran, men betonade samtidigt att en sådan process inte bör bli ett långsiktigt normalläge för hur nya AI-modeller släpps. Därmed hamnar GPT-5.6 mitt i en större konflikt om ledande AI-modeller: de mest avancerade systemen behandlas alltmer som både konsumentteknik, företagsinfrastruktur och säkerhetspolitiska resurser.

Offentlig lansering – men fortsatt fråga om kontroll

OpenAI:s nya X-inlägg är kort, men tydligt. Bolaget går från formuleringar om en begränsad förhandsversion till ett offentligt lanseringsdatum och globalt utökad tillgång. För användare och utvecklare blir frågan nu hur snabbt Sol, Terra och Luna dyker upp i ChatGPT, API:er och utvecklarverktyg som Codex. För beslutsfattare och konkurrenter är frågan större: vem ska i praktiken kontrollera tillgången till de mest avancerade modellerna när de börjar få strategisk betydelse? GPT-5.6-lanseringen visar att svaret inte längre bara ges av teknikbolagen själva.]]> OpenAI släpper GPT-5.6 – men bara till utvalda först https://nyadagbladet.se/teknik/openai-slapper-gpt-56-sol-utvalda-forst/ Fri, 26 Jun 2026 19:10:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234066 OpenAI har inlett en begränsad förhandslansering av GPT-5.6, med flaggskeppsmodellen Sol och två mindre modeller som ska ge utvecklare fler valmöjligheter vad gäller intelligens, hastighet och kostnad. Lanseringen sker i samordning med den amerikanska regeringen.

Modellfamiljen presenterades av OpenAI på fredagen och består av GPT-5.6 Sol, GPT-5.6 Terra och GPT-5.6 Luna. Sol beskrivs som OpenAI:s starkaste modell hittills, Terra som ett mer balanserat alternativ för vardagsarbete och Luna som en snabbare och billigare modell för stora volymer.

OpenAI framhåller att släppet bara är en begränsad förhandsvisning. En mindre grupp betrodda samarbetspartner och organisationer får tillgång via API och Codex, medan bredare tillgång till ChatGPT, Codex och API utlovas “under de kommande veckorna”.

Lanseringen bekräftar samtidigt den politiska konflikt som det ryktades om tidigare i veckan. Bolaget skriver att modellerna och planerna visades för den amerikanska regeringen före lanseringen, och att förhandsvisningen begränsas på regeringens begäran.

OpenAI betonar att förfarandet inte bör bli normalläge. Ett sådant statligt kontrollsystem för tillgång håller enligt bolaget de bästa verktygen borta från användare, utvecklare, företag, it-säkerhetsexperter och globala partner som behöver dem.

Tre modeller – tre nivåer

Den nya namngivningen innebär att siffran 5.6 markerar modellgenerationen, medan Sol, Terra och Luna ska vara mer långlivade kapacitetsnivåer. Sol är flaggskeppet, Terra det bredare arbetsverktyget och Luna den billigaste och snabbaste varianten.

OpenAI uppger att Terra når prestanda i nivå med GPT-5.5 men till halva priset. Luna ska enligt bolaget ge stark kapacitet till den lägsta kostnaden i familjen.

Priset anges per miljon tokens. Sol kostar 5 dollar för indata och 30 dollar för utdata, Terra 2,50 respektive 15 dollar och Luna 1 respektive 6 dollar. För cachelagrad input gäller fortsatt 90 procents rabatt vid läsning, medan skrivning till cache för GPT-5.6 och senare modeller debiteras till 1,25 gånger modellens ordinarie inputpris.

GPT-5.6 inför också en ny resonemangsnivå, “max”, där Sol får mer tid att resonera djupt. Dessutom lanseras ett ultra-läge där underagenter används för att snabba upp komplicerade arbetsflöden.

Nya rekordresultat i terminalarbete

OpenAI lyfter särskilt kodning, biologi och cybersäkerhet. I TerminalBench 2.1, som testar kommandoradsarbete där AI-system måste planera, iterera och samordna verktyg, placerar bolaget GPT-5.6 Sol Ultra överst med 91,9 procent. Standardversionen av Sol anges till 88,8 procent.

Jämförelsen är bolagets egen, men visar hur OpenAI vill positionera GPT-5.6: inte bara svar i en chattruta, utan mer omfattande agentuppgifter där modellen styr verktyg, tolkar resultat och fortsätter tills uppgiften är löst.

Även inom det biologiska området beskriver OpenAI tydliga förbättringar. På GeneBench v1, som mäter mer långvariga arbetsflöden inom genomik och kvantitativ biologi, uppges Sol prestera bättre än GPT-5.5 med färre tokens.

Cybersäkerhet i centrum

Den mest politiskt känsliga delen av släppet gäller cybersäkerhet. OpenAI beskriver GPT-5.6 Sol som sin mest avancerade modell hittills för säkerhetsarbete, där den kan hjälpa till med sårbarhetsanalys, utveckling av säkerhetsfixar, kodgranskning och defensiva tester.

Bolaget uppger samtidigt att Sol är bättre på att hitta och åtgärda sårbarheter än på att tillförlitligt genomföra fullständiga attacker från början till slut. I systemdokumentationen klassas GPT-5.6-familjen som hög kapacitet inom cybersäkerhet och biologi/kemi, men inte som kritisk i någon av de spårade riskkategorierna.

OpenAI skriver att Sol i tester mot Chromium och Firefox kunde identifiera buggar och delar av exploateringskedjor, men inte självständigt skapa en fungerande fullständig exploateringskedja under de testade förhållandena.

Gränsen är viktig. Samma förmåga som kan hjälpa försvarare att hitta svagheter i kritisk infrastruktur kan också, i fel händer, användas för att skala upp angrepp. Därför försöker OpenAI presentera släppet som både ett kapacitetssprång och ett säkerhetstest.

Flera lager av spärrar

OpenAI beskriver GPT-5.6 som den mest hårt bevakade lanseringen hittills. Säkerhetsarkitekturen består enligt bolaget av modellträning, realtidsklassificeringar, kontogranskning, differentierad åtkomst, övervakning, efterlevnad, åtgärder och fortsatt testning.

Vid högre risk kan modellens generering pausas medan en större resonemangsmodell granskar konversationen och sammanhanget. Om svaret bedöms otillåtet stoppas det innan det når användaren.

OpenAI uppger också att flaggad aktivitet kan leda till kontogranskning över flera konversationer. Syftet är att skilja normal säkerhetsforskning från mer systematiska försök att använda modellen för otillåten verksamhet.

Bolaget skriver att legitima användare kan få se vissa fördröjningar eller felaktiga blockeringar under förhandsperioden, särskilt i områden där defensiv och offensiv aktivitet liknar varandra tekniskt.

Automatiska angrepp mot spärrarna

En central del i säkerhetsarbetet är automatiserad red teaming. OpenAI uppger att mer än 700 000 GPU-timmar, motsvarande A100-kapacitet, lagts på att automatiskt hitta generella säkerhetsbrytningar – angrepp som fungerar över många typer av frågor och sammanhang.

Sådana tester ska enligt bolaget komplettera mänskliga experter och tredjepartstestare. Målet är att hitta generella svagheter i skydden, täppa till dem och sedan lägga in liknande mönster i de löpande utvärderingarna.

Samtidigt medger OpenAI att inget test kan täcka alla produktkonfigurationer, flerstegsangrepp eller verkliga arbetsflöden. Därför behåller bolaget en snabb process för att återskapa, prioritera och åtgärda nya jailbreaks under förhandsperioden.

Statens roll blir svår att ignorera

Lanseringen kommer bara dagar efter uppgifter om att Trumpadministrationen ville att OpenAI skulle släppa GPT-5.6 stegvis av säkerhetsskäl. OpenAI:s egen text bekräftar nu kärnan i bilden: modellerna har förhandsvisats för regeringen och tillgången inleds med en grupp partner vars deltagande har delats med staten.

Bolaget beskriver åtgärden som tillfällig och kopplad till arbetet med presidentens cyberorder. Men praktiskt innebär upplägget att Washington får insyn i vilka aktörer som först får tillgång till den starkaste kommersiella AI-modellen.

Det rör sig inte om något formellt licenssystem. OpenAI säger tvärtom att bred tillgång är målet. Ändå visar släppet hur framkantsmodeller, de mest avancerade AI-systemen, snabbt har flyttat från produktlanseringar till säkerhetspolitik.

OpenAI planerar även att lansera GPT-5.6 Sol på Cerebras i juli, med upp till 750 tokens per sekund. Även den tillgången blir inledningsvis begränsad till utvalda kunder när kapaciteten byggs ut.

Frågan är därför inte bara hur smart GPT-5.6 är, utan vem som får använda den först – och på vilka villkor.

]]> Vita huset uppges styra tillgången till OpenAI:s nya toppmodell https://nyadagbladet.se/teknik/usa-styr-tillgang-openai-gpt-56/ Fri, 26 Jun 2026 13:46:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233986 Trumpadministrationen uppges vilja styra vilka kunder som först får tillgång till OpenAI:s nästa stora språkmodell GPT-5.6. Enligt The Information handlar det om en stegvis lansering med hänvisning till säkerhetsskäl. Uppgifterna innebär att den amerikanska staten tar en mer aktiv roll i vilka aktörer som först får använda de mest avancerade AI-systemen. OpenAI-chefen Sam Altman ska internt ha meddelat att GPT-5.6 inledningsvis släpps som en begränsad förhandsversion till en mindre grupp samarbetspartner. Enligt Reuters, som hänvisar till The Information, ska regeringen under den perioden godkänna varje enskild kund. Begäran om en stegvis lansering ska ha kommit efter samtal med bland annat Vita husets Office of the National Cyber Director och Office of Science and Technology Policy.

Frivillighet blir statlig styrning

Bakgrunden är en presidentorder som Donald Trump undertecknade i början av juni. Vita huset beskriver den som ett försök att förena amerikansk AI-dominans med nationell säkerhet, särskilt inom cybersäkerhet. Ordern slår fast att avancerad AI gör USA starkare men också väcker nya säkerhetspolitiska frågor. Den uppmanar därför utvecklare av så kallade frontiermodeller, det vill säga de mest avancerade AI-modellerna, att frivilligt samarbeta med federala myndigheter och ge dem tidig tillgång till modeller som kan ha avancerad cyberförmåga. Samtidigt försöker Vita huset formellt förtydliga att det inte handlar om ett licenssystem. I presidentordern står uttryckligen att den inte ska tolkas som en befogenhet att införa statliga förhandsgodkännanden, licenskrav eller tillståndsplikt för utveckling och lansering av nya AI-modeller. Skillnaden mellan frivillighet och faktisk styrning kan dock bli mindre tydlig när världens ledande AI-bolag vill behålla goda relationer med Washington. Om staten deltar i valet av tidiga kunder får den i praktiken inflytande över vem som först får tillgång till tekniken – även utan ett formellt förbud mot bredare lansering.

Cybersäkerhet och geopolitik

Den officiella motiveringen kretsar kring cybersäkerhet. Avancerade modeller kan användas för att hitta sårbarheter, automatisera analys och stärka försvaret av kritisk infrastruktur. Samma förmågor kan samtidigt utnyttjas för intrång, kartläggning och cyberangrepp. Presidentordern instruerar flera myndigheter att bygga upp processer för att identifiera särskilt kraftfulla modeller och skapa en samordnande funktion för AI-relaterad sårbarhetshantering. Den ger även federala aktörer och vissa aktörer inom kritisk infrastruktur en roll som tidiga användare. För OpenAI innebär uppgifterna att GPT-5.6 hamnar mitt i den växande dragkampen om AI som strategisk infrastruktur. Modeller som tidigare främst sågs som kommersiella produkter behandlas nu allt mer som säkerhetspolitiska tillgångar, jämförbara med halvledare, kryptering och andra produkter med dubbla användningsområden. Utvecklingen följer också en bredare amerikansk linje där tillgång till avancerad AI kopplas till konkurrensen med Kina och till skyddet av amerikansk teknologi. Trumpadministrationen betonar samtidigt att regleringen inte får bromsa USA:s innovationsförsprång.

OpenAI pressas från två håll

Frågan blir därmed inte bara när GPT-5.6 når allmänheten, utan vem som får stå först i kön – och på vilka grunder. En granskning på kundnivå kan skapa en ny sorts flaskhals där säkerhetsskäl, politiska relationer och kommersiella intressen vävs samman. För kritiker är risken att framtidens mest kraftfulla digitala verktyg samlas hos ett fåtal statligt godkända bolag och institutioner. För förespråkare är alternativet att avancerade system släpps brett innan samhället vet hur de kan missbrukas. Oavsett vilket innebär uppgifterna om OpenAI ett nytt steg i AI-politiken. Den mest avgörande tekniken släpps inte längre bara efter bolagens egna produktplaner – utan under statens växande säkerhetspolitiska uppsikt.]]> Musk förlorar mot OpenAI – men lovar att överklaga https://nyadagbladet.se/it-overvakning/musk-forlorar-openai-overklaga/ Tue, 19 May 2026 19:37:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230785 En federal domstol i Kalifornien har avvisat Elon Musks uppmärksammade stämning mot Sam Altman, Greg Brockman och OpenAI. Juryn fann att Musk väntat för länge med att driva sina krav – men techmiljardären hävdar att sakfrågan fortfarande är olöst och lovar att överklaga. Beslutet är en viktig delseger för OpenAI i ljuset av bolagets pågående omvandling från ideellt AI-projekt till kommersiell maktfaktor. Samtidigt flyttar konflikten vidare till nästa rättsliga nivå, om Musk gör verklighet av sitt besked om överklagande. RT rapporterar, med hänvisning till flera medier, att juryn på måndagen slog fast att Musk väntat för länge med att väcka talan. Juryn hade en rådgivande roll, men domaren Yvonne Gonzalez Rogers fastställde därefter utslaget som domstolens beslut och avvisade kraven. Musk anklagade Altman, OpenAI-medgrundaren Greg Brockman och andra ledande personer för att olagligt ha berikat sig själva genom att frångå bolagets ursprungliga ideella syfte. Enligt stämningen hade Musk investerat 38 miljoner dollar i projektet och krävde skadestånd på 150 miljarder dollar samt att OpenAI:s nuvarande ledning skulle avsättas.

Striden om OpenAI:s ursprung

OpenAI grundades 2015 med löftet att utveckla avancerad artificiell intelligens till nytta för hela mänskligheten. Den ideella profilen var central när projektet lanserades – inte minst eftersom bolaget framställdes som en motvikt till den maktkoncentration som de stora Silicon Valley-aktörerna representerade. Sedan dess har OpenAI byggt nära finansiella och tekniska band till Microsoft och blivit en av AI-industrins mest inflytelserika aktörer. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur rättegången blottlade maktspelet bakom bolagets förvandling från ideell organisation till kommersiell AI-jätte. Företrädare för OpenAI har invänt att Musk själv tidigt ville ha en annan struktur för bolaget. Enligt Reuters, som citeras av RT, hävdade OpenAI:s ombud att Musk i praktiken ville kontrollera bolaget och att han redan 2017 fick besked om att OpenAI behövde finansiering som krävde en vinstdrivande modell. Altman uppges under rättegången ha vittnat om att Musk vid ett tillfälle krävde 90 procents ägarandel i OpenAI och föreslog att bolaget skulle slås samman med Tesla. OpenAI:s styrelseordförande Bret Taylor hänvisade även till ett formellt uppköpserbjudande från ett konsortium lett av Musks AI-bolag xAI i februari 2025.

”Bara en juridisk formalitet”

Efter utslaget gick Musk till förnyat angrepp mot OpenAI-ledningen. I ett inlägg på X skrev han att domaren och juryn enligt hans mening aldrig prövade sakfrågan, utan endast om talan väckts inom föreskriven tid. "Ingen som har följt fallet i detalj kan tvivla på att Altman och Brockman faktiskt berikade sig själva genom att plundra en ideell organisation. Den enda frågan är NÄR de gjorde det", skrev Musk. Han uppgav också att han kommer att överklaga till den federala appellationsdomstolen Ninth Circuit och beskrev utslaget som ett farligt prejudikat för att "plundra välgörenhetsorganisationer". OpenAI har därmed undanröjt ett juridiskt hinder i ett kritiskt skede, men den större konflikten om bolagets ursprungliga löften är knappast avslutad. Frågan är nu om Musk lyckas flytta striden från att handla om preskription till kärnan i sin anklagelse: vem som egentligen har kontrollen över det projekt som en gång presenterades som en motvikt till maktkoncentration inom AI-sektorn.]]> Rättegången mot OpenAI sätter AI-jättens maktspel i centrum https://nyadagbladet.se/it-overvakning/rattegangen-mot-openai-ai-maktspel/ Tue, 28 Apr 2026 13:35:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228830 OpenAI grundades som ett ideellt projekt för att utveckla artificiell intelligens till mänsklighetens bästa. I dag är bolaget en av världens högst värderade teknikaktörer – och står inför rätta i Kalifornien efter Elon Musks anklagelser om att Sam Altman, Greg Brockman och Microsoft förvandlat det ursprungliga löftet till ett kommersiellt maktprojekt.

På tisdagen inleddes öppningsanförandena i den federala domstolen i Oakland. Huvudförhandlingen väntas pågå i två till fyra veckor och kretsar kring två frågor som går långt utöver den personliga konflikten mellan Musk och Altman: vad lovade OpenAI när bolaget grundades, och vem kontrollerar i dag den teknik som bolaget en gång sade skulle skyddas från koncentrerad makt?

Musk stämmer Altman, Brockman och Microsoft för brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning. Han vill att OpenAI:s ledning ska hållas ansvarig för bolagets omvandling och har krävt att upp till 134 miljarder dollar i påstått orättmätiga vinster ska föras tillbaka till OpenAI:s ideella del.

Ett ideellt löfte blev en global maktfaktor

OpenAI bildades 2015 med ett uttalat syfte: artificiell generell intelligens skulle utvecklas öppet och säkert, till nytta för hela mänskligheten. Den offentliga bilden var att organisationen skulle fungera som ett motmedel mot just den typ av teknisk maktkoncentration som Silicon Valleys största bolag redan representerade.

I dag ser bilden annorlunda ut. OpenAI har nära band till Microsoft, värderas till omkring 852 miljarder dollar och förbereder enligt flera uppgifter en börsintroduktion. Därmed har bolaget gått från ideell motvikt till en av de centrala maktspelarna i den globala AI-industrin.

Det är denna förvandling som Musk nu vill få prövad. Enligt honom lockades han att finansiera OpenAI under löften om öppenhet, säkerhet och ett ideellt uppdrag. Stämningsansökan beskriver hur Altman och Brockman ska ha manipulerat honom till att medgrunda ett projekt som senare utvecklades till en kommersiell struktur med mycket stora privata intressen.

OpenAI invänder att Musk själv tidigt ifrågasatte den ideella modellen. I ett mejl från november 2015, som bolaget publicerade i december 2024, skrev Musk att strukturen inte verkade optimal och att ett vanligt aktiebolag med en parallell ideell organisation sannolikt vore bättre.

I ett uppmärksammat inlägg på X den 27 april anklagade Musk Altman och Brockman för att ha ”stulit en välgörenhetsorganisation”. Han hävdade också att den grundläggande frågan är om amerikansk rätt ska tillåta att en ideell organisation ”plundras”, vilket enligt Musk skulle undergräva allt välgörande givande i USA.

Den personliga konflikten kan inte räknas bort

Rättegången handlar om juridik och bolagsstruktur, men personkonflikten mellan Musk och Altman är omöjlig att skilja från sakfrågan. Musk var medgrundare och tidig finansiär. Altman blev den ledare som förde OpenAI från forskningsprojekt till världsledande AI-bolag. När Musk lämnade organisationen 2018 tog OpenAI den väg som han i dag beskriver som ett svek.

OpenAI hävdar att Musk ville ha majoritetsägande, vd-roll och kontroll över bolagets teknik. När styrelsen vägrade, menar bolaget, lämnade han projektet. Enligt OpenAI skulle en sådan kontroll ha stridit mot uppdraget.

Musks sida menar i stället att OpenAI:s senare utveckling bekräftar hans kärninvändning: ett bolag som byggde sitt förtroende på ett ideellt löfte har i praktiken blivit en kommersiell jätte med Microsoft som central intressent.

Juryurvalet visade också hur laddad personfrågan är. Domare Yvonne Gonzalez Rogers varnade Musks advokat för att många i jurypoolen hade starka åsikter om hans klient. Enligt Local News Matters konstaterade hon att det finns många människor som inte tycker om Musk.

Flera tillfrågade jurymedlemmar uttryckte också negativ syn på Musk. Sam Altman väckte däremot inte samma starka reaktioner. Det kan ge OpenAI ett kommunikativt övertag, men det förändrar inte att bolaget har egna frågor att besvara om sin omvandling, sina investerare och sin kontroll över utvecklingen.

OpenAI försvarar sig med Musks egna ord

OpenAI:s försvar bygger på att Musk inte var någon renodlad försvarare av den ideella modellen. Bolaget pekar på mejl och interna diskussioner där Musk själv föreslog kommersiella lösningar och senare ska ha krävt långtgående kontroll.

I sitt offentliga svar skriver OpenAI att Musk inte kan ”stämma sig fram till artificiell generell intelligens” och att han borde konkurrera på marknaden i stället för i domstol. Formuleringen är slagkraftig, men den svarar bara delvis på den principiella frågan. Även om Musk hade egna maktambitioner kvarstår frågan om OpenAI:s nuvarande struktur går att förena med det löfte som bolaget byggde sin legitimitet på.

Fredagen den 24 april avvisade domare Gonzalez Rogers Musks bedrägeriyrkanden, på Musks egen begäran. Målet fortsätter dock på grunderna brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning.

Microsoft är medsvarande i målet och anklagas för att ha medverkat till OpenAI:s kursförändring. Efter omstruktureringen har Microsofts andel av OpenAI uppskattats till omkring 135 miljarder dollar, vilket gör bolagets roll svår att beskriva som perifer.

Frågan om AI-makten

Rättegången i Oakland blir därmed mer än en uppgörelse mellan två profiler i Silicon Valley. Den sätter ljus på en större konflikt om artificiell intelligens: om tekniken utvecklas i mänsklighetens intresse, eller om den steg för steg absorberas av samma kapital- och bolagsstrukturer som redan dominerar den digitala infrastrukturen.

OpenAI har goda skäl att försvara sig mot Musks påståenden. Hans egna mejl visar att han själv inte var främmande för kommersiella lösningar, och hans bolag xAI konkurrerar i dag direkt med OpenAI. Men bolagets ansvar blir inte mindre av att kritikern också har egna intressen.

Tvärtom är det just därför rättegången är viktig. När världens mest inflytelserika AI-bolag växer fram ur ett ideellt löfte men slutar som ett kommersiellt maktcentrum krävs bättre svar än att allt bara handlar om Elon Musks personliga motiv.

]]> OpenAI säljer sig till Pentagon – konsumenterna svarar med #CancelChatGPT https://nyadagbladet.se/it-overvakning/openai-pentagon-cancelchatgpt-anthropic/ Mon, 02 Mar 2026 11:05:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222912 OpenAI ingick förra veckan ett avtal med det amerikanska försvarsdepartementet – som under Trumpadministrationen kommit att kallas Department of War – om att driftsätta sina AI-modeller i klassificerade militära nätverk. Det kom direkt efter att Anthropic, tillverkarna av AI-assistenten Claude, hade vägrat ingå ett liknande avtal. Skälet: Pentagon krävde rätten att använda AI för inhemsk massövervakning av amerikanska medborgare och för autonoma vapensystem. Reaktionen lät inte vänta på sig. Hashtaggen #CancelChatGPT exploderade på sociala medier. Tusentals användare meddelade att de avslutade sina ChatGPT-prenumerationer. Och Anthropics Claude – som bara dagar tidigare låg på 42:a plats i App Store – klättrade förbi ChatGPT och nådde förstaplatsen bland de mest nedladdade gratisapparna i USA. Antalet gratisanvändare ökade med över 60 procent sedan januari, dagliga registreringar tredubblades och betalande prenumeranter mer än fördubblades. Det finns en tydlig logik i det som hände. Och ett ännu tydligare mönster.

Anthropic drog en gräns – och straffades

Konflikten hade pågått i månader bakom stängda dörrar. Pentagon ville att Anthropic skulle acceptera vad man kallade "alla lagliga användningsområden" för Claude. Det låter rimligt tills man förstår vad det innebär i praktiken: enligt den amerikanska Patriot Act – som antogs efter den 11 september – är massinsamling av kommunikationsmetadata laglig i ett antal scenarier. "Alla lagliga användningsområden" är med andra ord inte en oskyldig formulering. Anthropics vd Dario Amodei satte ner foten. I ett öppet brev förklarade han att företaget vägrade acceptera att Claude används för "inhemsk massövervakning av amerikanska medborgare" eller för "fullt autonoma vapensystem". Han konstaterade att sådana användningsområden aldrig ingått i företagets kontrakt med Pentagon, och att han inte tänkte låta dem göra det nu. — Dessa hot förändrar inte vår ståndpunkt: vi kan inte med gott samvete gå med på deras krav, sade Amodei. Svaret från försvarsminister Pete Hegseth var omedelbart: Anthropic utpekades som ett hot mot leverantörskedjan och nationell säkerhet. Trump beordrade federala myndigheter att sluta använda Anthropics teknik inom sex månader. Konsekvensen: ett amerikanskt företag som vägrar hjälpa staten övervaka sina egna medborgare kategoriseras som ett säkerhetshot mot samma stat.

OpenAI klev in – och Altman erkände att det gick för fort

Nästan omedelbart efter att Anthropic slagit igen dörren meddelade Sam Altman att OpenAI ingått ett eget avtal med Pentagon. Bolaget publicerade ett blogginlägg som listade tre förbud i kontraktet: inhemsk massövervakning, autonoma vapensystem och automatiserade högriskbeslut som sociala kreditpoängsystem. Men kritikerna var snabba med att notera luckorna. TechDirts Mike Masnick pekade på att kontraktet hänvisar till Executive Order 12333 – den order från Reagans presidenttid som gör det möjligt för NSA att avlyssna datatrafik utomlands, även när kommunikationen rör amerikanska medborgare. Det är i praktiken hur inhemsk massövervakning bedrivs utan att tekniskt sett bryta mot lagen: man placerar avlyssningsutrustning på fiberoptiska kablar utanför USA:s gränser. Altman erkände att affären genomförts för hastigt och att den "inte ser bra ut utåt". Han hoppades att avtalet skulle dämpa spänningarna mellan Pentagon och AI-industrin. I stället exploderade #CancelChatGPT.

Anställda på Google och OpenAI protesterar

Det är inte bara vanliga användare som reagerat. Fler än 200 anställda på Google och OpenAI undertecknade ett öppet brev – We Will Not Be Divided – som uppmanade ledningen att stå fast mot Pentagons krav. Brevet avslutas med orden: "Vi hoppas att våra ledare lägger meningsskiljaktigheterna åt sidan och gemensamt fortsätter att neka Department of Wars nuvarande krav på tillstånd att använda våra modeller för inhemsk massövervakning och för autonomt dödande av människor utan mänsklig medverkan." Budskapet är anmärkningsvärt. Anställda på det företag som gick med på Pentagons avtal – OpenAI – undertecknade alltså ett brev som fördömer precis den dealen.

Mönstret borde kännas igen

Det som hände med Anthropic är inte unikt. Det är ett klassiskt mönster: den som skyddar integritet kategoriseras som ett hot. Signal fick länge etiketten "terroristernas favoritkommunikation" av europeiska underrättelseorgan – trots att appens enda egentliga egenskap är stark kryptering som skyddar alla användare lika. I EU pågår parallella diskussioner om bakdörrar i krypterad kommunikation, alla motiverade med behovet av att bekämpa brott, alla med effekten att öppna privatpersoners kommunikation för statlig granskning. Anthropic sa nej. Det kostade dem statliga kontrakt. OpenAI sa ja – eller åtminstone "inte på våra servrar" – och fick kontraktet. Skillnaden är inte trivial. En hård etisk gräns och en teknisk begränsning är inte samma sak. Om Pentagon väljer att lagra data på sina egna servrar och träna modeller lokalt, faller den tekniska begränsningen bort. Den etiska gränsen gör det inte.]]>