<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Romina Pourmokhtari &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/romina-pourmokhtari/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 23 Jul 2026 20:34:03 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Romina Pourmokhtari &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Regeringen vill förbjuda PFAS i kläder och smink</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-pfas-klader-smink/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 04:33:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235662</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill införa ett nationellt förbud mot PFAS<span class="kY2IgmnCmOGjharHErah N56cWZpP8cNJu1dqgCxB"> (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)</span> i bland annat kläder, skor, kosmetika och köksredskap. Förbudet föreslås börja gälla 2028 och ska ligga före den bredare reglering som förbereds inom EU.</strong>

Förslaget skickas nu på remiss och ingår i en ny nationell handlingsplan mot PFAS. Enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-gar-fore-eu-och-forbereder-forbud-mot-pfas-i-vissa-konsumentprodukter/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a> ska ämnena förbjudas i konsumentprodukter där det finns fungerande alternativ.

Förbudet ska omfatta kläder, skor, impregneringsmedel för kläder och skor, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

— <em>PFAS ska inte finnas i kläder, kosmetika, köksredskap och andra vardagsprodukter när det finns fungerande alternativ</em>, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Regeringen beskriver initiativet som ett sätt att minska fortsatt spridning av de svårnedbrytbara ämnena i hemmen, naturen och människokroppen. Bekämpningsmedel inom jordbruket omfattas inte av det aktuella förslaget.
<h3>Importvaror blir svåra att kontrollera</h3>
En svag punkt är varor som beställs direkt från utländska handelsplattformar. Pourmokhtari medger att många importerade produkter kan komma förbi kontrollen, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-foreslar-forbud-mot-pfas-i-klader" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar SVT</a>.

Myndigheterna ska enligt ministern kunna göra stickprov och ingripa mot företag som systematiskt bryter mot svensk lag. Regeringen har samtidigt avsatt ytterligare tio miljoner kronor till nya myndighetsuppdrag för att förebygga och hantera PFAS-föroreningar.

En särskild utredning ska också analysera ekonomiska styrmedel som kan komplettera förbudet. Några närmare uppgifter om vilka avgifter eller andra styrmedel som kan bli aktuella har ännu inte presenterats.
<h3>Sverige vill gå före EU</h3>
EU-kommissionen väntas under 2027 lägga fram ett förslag om en bred begränsning av PFAS inom unionen. De konsumentprodukter som omfattas av det svenska förslaget väntas även ingå i EU-regleringen.

När motsvarande begränsningar har beslutats på EU-nivå ska det svenska förbudet upphävas. Regeringens förslag är därmed tänkt som en nationell övergångslösning för att reglerna ska kunna införas tidigare.

PFAS är ett samlingsnamn för ett stort antal konstgjorda ämnen som bryts ned mycket långsamt. De används bland annat för att göra textilier vatten-, fett- och smutsavvisande och brukar därför kallas evighetskemikalier.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/skadliga-kemikalier-friluftsklader/" target="_blank" rel="noopener">PFAS och andra svårnedbrytbara kemikalier i friluftskläder</a>, där ämnena används för att ge plaggen vatten- och smutsavvisande egenskaper.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/igelkotten-foreslas-bli-fridlyst-artskyddslistan-kortas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Jul 2026 07:29:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[artskyddsförordningen]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235182</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230.</strong>

Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/al-och-igelkott-laggs-till-pa-artskyddslistan" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> presenterade efter regeringens pressträff.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.
<h3>Flera växter tas bort från listan</h3>
Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori.

Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den.

Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.
<h3>Ska skilja mellan olika hot</h3>
Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras.

Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sveriges klimatprojekt i Ghana havererar – gav inga minskade utsläpp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/klimatprojekt-ghana-havererar-utslapp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 06:35:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Energimyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Ghana]]></category>
		<category><![CDATA[klimatkompensation]]></category>
		<category><![CDATA[Parisavtalet]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<category><![CDATA[Stella Futura]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234526</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sveriges försök att räkna hem utsläppsminskningar genom solcellsprojekt i Ghana avbryts. Efter flera år finns inga bekräftade resultat – och Energimyndigheten vet inte ens om några solceller har installerats inom projektet.</strong>

Den svenska regeringen har framhållit internationella klimatprojekt som en viktig väg för att nå Sveriges egna klimatmål. Tanken är att svenska skattemedel ska finansiera åtgärder i andra länder, samtidigt som Sverige får tillgodoräkna sig de påstådda utsläppsminskningarna.

Nu stoppas ett av prestigeprojekten i Ghana helt av Energimyndigheten, <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-avbryter-klimatprojekt-i-ghana-gav-inte-minskade-utslapp" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> SVT.

Projektet gällde solcellsanläggningar och skulle enligt planerna ge Sverige 165 000 ton i så kallade koldioxidekvivalenter fram till år 2030. Satsningen skulle därmed bidra till att Sverige på papperet närmar sig det långsiktiga klimatmålet till 2045.

Men utfallet blev noll. Sedan projektet inleddes 2024 har inga utsläppsminskningar kunnat bekräftas.

— <em>Vi bedömer att tidplanen inte kan hållas</em>, säger Sara Sundberg, avdelningschef för klimatavdelningen på Energimyndigheten, till SVT.
<h3>Oklart om något har byggts</h3>
Avtalet slöts 2023 mellan Energimyndigheten och det svenska bolaget Stella Futura, som skulle genomföra klimatåtgärderna på plats i Ghana. Trots mer än två års arbete har bolaget inte ens lyckats presentera en godkänd projektplan – det första steget i processen.

Energimyndigheten kan inte heller säga om några solceller faktiskt har satts upp inom ramen för projektet.

— <em>Jag kan inte svara på om företaget installerat några solceller</em>, säger Sara Sundberg.

På frågan om det alltså kan vara så att ingenting har hänt under åren svarar hon:

— <em>Det kan det absolut vara. Vi kommer in i ett tidigt skede när projekten inte finns på plats, och det är så den här typen av finansiering fungerar.</em>

Projektet stoppas även på grund av en tvist kring ett ägarbyte som genomfördes förra året, då Stella Futura köptes upp av ett annat bolag. Kontraktet var värt 90 miljoner kronor, men pengarna kommer enligt Energimyndigheten inte att betalas ut.
<h3>Klimatkompensation som politiskt verktyg</h3>
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare beskrivit internationell klimatkompensation som en viktig del av regeringens klimatpolitik. På klimattoppmötet i Dubai 2023 sade hon att Sverige såg en möjlighet att ”gå före” genom den här typen av system.

Modellen bygger på artikel 6 i Parisavtalet, där länder kan finansiera åtgärder utomlands och därefter räkna hem utsläppsminskningarna själva. Förespråkare beskriver det som ett sätt att göra klimatåtgärder där de är billigast, medan kritiker länge har varnat för att systemet gör det möjligt för rika länder att köpa sig fria från åtgärder på hemmaplan.

Genom Ghanaavtalet blev Sverige ett av de första länderna att använda det nya systemet. Utöver Ghana har Sverige slutit liknande avtal med Dominikanska republiken, Kenya, Nepal, Rwanda och Zambia. Ghana är det enda land där Sverige hittills har påbörjat projekt.
<h3>Fler problem med Ghana-satsningar</h3>
Det havererade solcellsprojektet är inte den första svenska klimatsatsningen i Ghana som väckt frågor. Aftonbladet rapporterade i fjol att Sveriges planer på 48 000 elmopeder i Ghana då bara hade resulterat i 152 fordon.

SVT kunde 2024 även visa att Stella Futuras pilotprojekt i Ghana bara hade resulterat i 39 kilo minskade koldioxidutsläpp – ungefär motsvarande en bilresa mellan Stockholm och Göteborg.

På frågan om Energimyndigheten borde ha avbrutit satsningen tidigare svarar Sara Sundberg:

— <em>Det är väl något vi får titta på när vi utvärderar processen.</em>

SVT har sökt Stella Futura, som inte har återkommit.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringens förslag: Slopar kärnkraftsförbud längs kust och skärgård</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/regeringens-forslag-slopar-karnkraftsforbud-langs-kust-och-skargard/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Oct 2025 12:53:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Kärnkraft]]></category>
		<category><![CDATA[naturskydd]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214530</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Miljöbalkens förbud mot kärntekniska anläggningar i stora delar av Sveriges kust- och skärgårdsområden ska tas bort, föreslår regeringen. Ett remissförslag har skickats ut och ska besvaras senast den 15 december.</strong>

Under en kärnkraftskonferens på Grand Hotel i Stockholm presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) planerna på att göra kusten tillgänglig för kärnkraftsutbyggnad.

<em>— Vi gör nu hela kusten, inklusive våra öar, tillgänglig för kärntekniska installationer. Nya reaktorer är nödvändiga för att vi ska kunna leva fossilfria liv</em>, <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QMdJXQ/regeringens-karnkraftsplan-gor-hela-kusten-tillganglig" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon.

Förändringarna berör ett flertal områden längs den svenska kusten. Bland annat kommer Bohuslän, Öland, Gotland och Stockholms skärgård att bli tillgängliga för kärnkraftsanläggningar. Även kustområden i Småland och Östergötland (från Simpevarp till Arkösund) samt i Ångermanland (från Storfjärden till Skagsudde) ingår i förslaget.

<em>— Vi behöver möjlighet att utvärdera alla lämpliga platser för ny kärnkraft, vi kan inte på förhand utesluta dem</em>, säger miljöministern i en kommentar till <a href="https://tt.omni.se/regeringen-tillat-karnkraft-i-skyddad-skargard/a/8qrpkG" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.
<h3>"Kärnkraften har blivit illa behandlad"</h3>
Klimatministern motiverar förändringarna med att kärnkraften behövs för att kunna skapa en "hållbar framtid".

<em>— Vi föreslår att kärntekniska anläggningar ska undantas från dessa restriktioner, de har en avgörande roll för en hållbar och tillförlitlig framtid</em>, fortsätter hon.

Trots att förbudet tas bort ska skyddet för natur- och kulturvärden enligt förslaget bibehållas.

"Dagens förbud utesluter platser som skulle kunna vara lämpliga utan att det kan göras en prövning i det enskilda fallet. Lagändringen skapar förutsättningar för fler aktörer som vill uppföra och investera i kärntekniska anläggningar vid kusten", står det bland annat att läsa.

Regeringen räknar med att förändringarna kan träda i kraft den 1 juli 2026.

<em>— Kärnkraften har blivit illa behandlad och försummad i årtionden. Men det har nu förändrats. En ny tillståndsprocess håller på att införas</em>, slår Pourmokhtari fast.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Husägare kan tvingas betala hundratusentals kronor för kommunernas &#8221;klimatåtgärder&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/husagare-kan-tvingas-betala-hundratusentals-kronor-for-kommunernas-klimatatgarder/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 May 2025 08:25:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny utredning föreslår att fastighetsägare kan bli skyldiga att finansiera kommuners "klimatanpassningsåtgärder", med kostnader som kan uppgå till hundratusentals kronor.</strong>

<strong>Förslaget, som överlämnats till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), ger kommuner rätt att exempelvis bygga översvämningsskydd för att skydda "<em>angelägenheter av allmänt intresse</em>" – och sedan ta ut avgifter från fastighetsägare som anses dra nytta av åtgärden.</strong>

Utredaren Johan Hjalmarsson framhåller själv att begreppet "allmänt intresse" är medvetet brett och luddigt formulerat.

<em>– Det kan vara byggnader som kommunhus och skolor, men behöver inte vara det. Det kommer att behöva finnas en kommunal koppling, men det behöver inte vara en kommunal anläggning</em>, säger han till statstelevisionen.

För att avgiften ska gälla måste dock en "<em>betydande risk</em>" för skada vid en specifik naturhändelse existera, och denna risk måste elimineras genom åtgärden. En fastighetsägares totala avgift får inte överstiga 10 procent av fastighetens marknadsvärde.
<h3>"Kan inte ta ut hur höga avgifter som helst"</h3>
Liberalernas klimat- och miljöminister, Romina Pourmokhtari, <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/husagare-kan-tvingas-betala-for-klimatatgarder" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> i sin tur att förslaget handlar om att hantera den påstådda klimatkrisens direkta konsekvenser:

<em>– På samma sätt som vi har stor respekt och stark vilja att försvara äganderätten i Sverige, följer med äganderätten inte bara friheter utan också skyldigheter. Det här är ett exempel på konsekvenserna av klimatförändringarna som är reella. Inte i framtiden utan idag, och det måste man ha med sig</em>, bedyrar hon.

Hon lovar vidare att kommunerna "<em>inte kan ta ut hur höga avgifter som helst</em>".

<em>– Huruvida regeringen kommer att genomföra det här eller inte är ingenting vi kan berätta idag</em>, fortsätter hon och beskriver förslagen som "<em>intressanta</em>".
<h3>Alla kuststräckor kan inte skyddas</h3>
Utredningen föreslår också att staten tar ansvar för att skydda vissa kuststräckor mot översvämningar genom fysiska skydd, och Hjalmarsson medger att man här kommer att tvingas prioritera och välja vad som ska skyddas och vilka samhällen som ska lämnas vind för våg.

<em>– Men det handlar inte om att det här är någonting som förändras över en natt utan det är ju kostnader som kommer att kunna spridas ut under en lång rad år.</em>

Han hävdar att behovet är brådskande och att han "<em>mött många kommuner som ser behov av att få besked från staten nu</em>".
<h3>Maxtemperaturer på äldreboenden</h3>
Utredningen lyfter även behovet av att införa maxtemperaturer i lokaler för särskilt utsatta grupper, som äldre.

<em>– Redan i dag är värmeböljor ett stort problem för äldre i vårt samhälle. Så jag tycker att det är väldigt viktigt att de här frågorna kommer upp i ljuset och att man diskuterar vad vi kan göra</em>, säger Pourmokhtari.

För kommuner kan detta innebära krav på att installera luftkonditionering i äldreboenden.

<em>– Om krav är vägen framåt är det något regeringen kommer behöva titta på. Men insatser kommer krävas, och det görs för lite idag</em>, tillägger ministern.

Utredarens betänkande kommer nu att beredas i Regeringskansliet och skickas ut på remiss enligt gängse rutiner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är svenskarna på ökända maktnätverkets konferens i Davos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-svenskarna-pa-world-economic-forums-maktkonferens-i-davos/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-svenskarna-pa-world-economic-forums-maktkonferens-i-davos/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Jan 2023 05:47:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Jacob Wallenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Johen Forsell]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Wolodarski]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<category><![CDATA[Tobias Billström]]></category>
		<category><![CDATA[World Economic Forum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=140849</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tre av Sveriges allra högst uppsatta politiker närvarar i veckan vid årets upplaga av den globalistiska maktelitens toppmöte World Economic Forum i Davos. Det handlar om utrikesminister Tobias Billström (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).</strong>

<strong>Utöver de tre borgerliga ministrarna återfinns på deltagarlistan också oligarken Jacob Wallenberg, Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt, Bonniertidningen DN:s chefredaktör Peter Wolodarski och flera andra svenska makthavare.
</strong>

Den 16 till 20 januari pågår World Economic Forums årliga möte i Davos där politiker, företagsledare, oligarker, mediemoguler, företrädare för storfinansen och andra makthavare träffas för att diskutera olika globala frågor och politiska linjer som man vill driva. Grundare och ordförande är den ökände <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ultraglobalistens-forkunnelse-manniska-och-maskin-ska-smalta-samman/" target="_blank" rel="noopener">teknokraten</a> Klaus Schwab, som bland annat strävar efter ett transhumanistiskt samhälle där ”människa och maskin ska smälta samman”.

Enligt WEF:s egna dokument deltar i år, förutom de tre borgerliga <a href="https://www3.weforum.org/docs/WEF_AM23_List_of_confirmed_PFs.pdf" target="_blank" rel="noopener">ministrarna</a> ovan, också kronprinsessan Victorias make Daniel som listas som ”<em>prins av Sverige och hertig av Västergötland</em>” – vilket kan tolkas som att han reser till det kontroversiella toppmötet som en representant för Sverige.

I mejlkorrespondens som begärts ut av Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand framgår att statsminister Ulf Kristersson inte kan delta på årets möte och att Lucy Smith, ansvarig på WEF för att påverka Sveriges regering i olika frågor, då istället ber om ett personligt möte med statsministern.

”<em>Tack för att du meddelade mig, ska vi träffas på något sätt för att diskutera hur vi potentiellt skulle kunna samarbeta med premiärministern bortom Davos och in i 2023?</em>”, <a href="https://alternativforsverige.se/har-ar-ministrarna-som-reser-till-lobbymotet-i-davos/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> hon och får då svaret att ett möte kan arrangeras så fort det finns ”<em>någon konkret händelse att diskutera</em>”.

<strong>I mejlkorrespondens mellan</strong> WEF:s Lucy Smith och regeringens sekreterare utlovas de tre deltagande ministrarna ”ett mycket stort privat program” under konferensen – utan någon mediebevakning. Dessutom lovar man att ministrarna ska få träffa andra makthavare och delta i hemliga informella diskussioner med dessa – även detta utan någon insyn från allmänheten.

”<em>Ministern skulle ha möjlighet att närvara när en hedrad gäst väljer ut stats/regeringsledare och seniora ministrar för en off-record-, high-level-diskussion under namnet Informal Gathering of World Economic Leaders (IGWEL) som är Forumets högsta nivå av politiska dialoger och som tar formen av en fritt flödande interaktiv diskussion</em>”.

Enligt Alternativ för Sverige tycks Billström och Forsell inte ha varit World Economics Forums förstahandsval att bjuda in – istället tycks de ha fått sina inbjudningar först efter att försvarsminister Pål Jonson (M) och energiminister Ebba Busch (KD) inte kunnat närvara.

Enligt WEF:s deltagarlista daterad till den 8 december 2022 närvarar också ytterligare 19 <a href="https://upload.gscdn.nl/uploads/15614037a1_WEFlijst.pdf" target="_blank" rel="noopener">svenskar</a> på årets upplaga av globalistmötet – men det är oklart om någon hoppat av i sista stund eller om andra nya namn tillkommit. Övriga listade svenska deltagare är:

<strong>Leif Johansson</strong>, styrelseordförande, AstraZeneca
<strong>Peter Wolodarski</strong>, chefredaktör, Dagens Nyheter
<strong>Linnea Kornehed Falck</strong>, Einride
<strong>Marcus Brennecke</strong>, EQT
<strong>Börje Ekholm</strong>, vd, Ericsson
<strong>Erik Ekudden</strong>, Ericsson
<strong>Stella Medlicott</strong>, Ericsson
<strong>Åsa Tamsons</strong>, Ericsson
<strong>Carl Bildt</strong>, European Council on Foreign Relations, tidigare stats- och utrikesminister
<strong>Helena Helmersson</strong>, vd, H&#38;M
<strong>Jacob Wallenberg</strong>, ordförande, Investor
<strong>Niclas Mårtensson</strong>, vd, Stena Line
<strong>Anna Borg</strong>, vd och koncernchef, Vattenfall
<strong>Mats Granryd</strong>, styrelseordförande, Vattenfall
<strong>Joachim Rosenberg</strong>, Volvo Group/Volvo Energy
<strong>Andrea Fuder</strong>, Volvo Group
<strong>Niklas Gustafsson</strong>, Volvo Group
<strong>Martin Lundstedt</strong>, Volvo Group
<strong>Lars Stenqvist</strong>, Volvo Group

Det kan noteras att exempelvis Carl Bildt och Jacob Wallenberg genom åren varit flitiga deltagare på andra globalistiska sammankomster och att det heller inte är första gången som DN-chefen Wolodarski deltar på WEF:s event.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-svenskarna-pa-world-economic-forums-maktkonferens-i-davos/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>15</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
