<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Riksrevisionen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/riksrevisionen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 25 Feb 2026 06:10:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Riksrevisionen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Migrationsverket beviljar tillstånd till oseriösa arbetsgivare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/migrationsverket-beviljar-tillstand-till-oseriosa-arbetsgivare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Feb 2026 06:10:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbete]]></category>
		<category><![CDATA[Migrationsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222522</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förfalskade fackliga yttranden, skenanställningar och upprepade bedömningar som oseriös arbetsgivare. Ändå beviljar Migrationsverket arbetstillstånd – i vissa fall till samma företag som tidigare nekats vid minst fem tillfällen, visar en ny granskning från Riksrevisionen.</strong>

Bristande kontroller gör att Migrationsverket inte upptäcker och motverkar missbruk av systemet för arbetstillstånd. Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets kontroller visar att ett stort antal tillstånd beviljats till arbetsgivare som tidigare fått avslag på grund av att de bedömts som oseriösa, förfalskat fackliga yttranden eller haft skenanställningar.

I 12 procent av dessa fall hade arbetsgivaren nekats tillstånd vid minst fem tillfällen.

— <em>Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering</em>, <a href="https://www.riksrevisionen.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2026-02-24-bristande-kontroll-av-arbetstillstand-skapar-risk-for-fel-och-missbruk.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
<h3>Samma företag kan lura systemet gång på gång</h3>
Riksrevisionen pekar på flera allvarliga brister. Migrationsverket saknar tydliga rutiner för när fördjupade utredningar ska göras, och kontrollerna baseras i huvudsak på om arbetsgivaren tillhör en riskbransch – något som lätt kan kringgås.

Ett grundläggande problem är att Migrationsverket bara kan söka 18 månader bakåt i tiden eftersom myndigheten har begränsade möjligheter att lagra uppgifter om arbetsgivare. Information om tidigare missbruk går därmed förlorad.

Handläggare saknar dessutom direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter i alla ärenden och har begränsad tillgång till bolagsinformation.

—<em> Kontrollerna skulle bli betydligt mer träffsäkra och effektiva om Migrationsverket utgick från fler riskindikatorer, till exempel om arbetsgivaren tidigare bedömts som oseriös</em>, säger Samir Cedic, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ger Migrationsverket utökade möjligheter att lagra uppgifter och genomföra inspektioner hos arbetsgivarna. Myndigheten behöver även säkerställa att handläggare får tillgång till Skatteverkets uppgifter och bättre bolagsinformation.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisionen: Tandvårdsstödet driver upp priserna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-tandvardsstodet-driver-upp-priserna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Dec 2025 08:21:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<category><![CDATA[tandvård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218228</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det statliga tandvårdsstödet bidrar till högre priser och gynnar främst patienter med god tandhälsa. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.</strong>

Staten lägger i år drygt 8 miljarder kronor på tandvårdsstöd som ska begränsa patienternas kostnader och bidra till bättre tandhälsa. Men enligt Riksrevisionen fungerar inte systemet som tänkt.

Granskningen visar att vårdgivarna tenderar att höja sina priser i takt med att subventionerna ökar.

Stödet hamnar därmed delvis hos tandläkaren i stället för hos patienten. Samtidigt har patienterna dålig kunskap om priser och behandlingar.

— <em>En femtedel av patienterna känner inte ens till att priserna kan variera och det finns inga riktlinjer för hur högt priset får vara</em>, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett <a href="https://www.riksrevisionen.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2025-12-09-tandvardsstodet-urholkas-av-okande-priser.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

De som drabbas hårdast är patienter med sämre tandhälsa, som på grund av höga kostnader går till tandläkaren för sällan.

— <em>Det blir dyrt både för individen och samhället, och innebär ett onödigt lidande</em>, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/granskning-tandvardsstod-missar-malet-driver-upp-priser-och-ingrepp" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Filippa Hagersten, projektledare på Riksrevisionen till skattefinansierade SR.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-kritiserar-polisledningen-stora-resurser-svaga-resultat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Oct 2025 13:27:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Polismyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215735</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.</strong>

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

— <em>Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll,</em> säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polismyndigheten-far-kritik-av-riksrevisionen" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT.</a>
<h3>"Svag och otydlig styrning"</h3>
Riksrevisionen konstaterar i <a href="https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/polisreformen-2015---intentionerna-annu-inte-nadda.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten</a> att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.
<h3>Polisen: Nya förutsättningar</h3>
Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

— <em>Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra,</em> säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisionen: Sänkta antagningskrav kan öka &#8221;mångfalden&#8221; inom polisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-sankta-antagningskrav-kan-oka-mangfalden-inom-polisen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 May 2025 10:37:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206400</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.</strong>

<strong>Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.</strong>

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”<em>är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket</em>”.

”<em>Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda</em>”, skriver man.

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”<em>i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet</em>” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”<em>är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk</em>” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.
<h3>Antyder diskriminering</h3>
Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

”<em>Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren</em>”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”<em>genomför en översyn av antagningsprocessen</em>”, där man bland annat ”<em>säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp</em>”.

”<em>Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid</em>”, <a href="https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/antagningen-till-polisutbildningen.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">konstaterar</a> man bittert.
<h3>Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga</h3>
Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

<em>– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmåga</em>n, <a href="https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/maj/antagningen-till-polisutbildningen-kan-bli-annu-vassare/" target="_blank" rel="nofollow noopener">argumenterar</a> Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska naturreservat är eftersatta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-naturreservat-ar-eftersatta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-naturreservat-ar-eftersatta/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 May 2024 09:35:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[naturreservat]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181903</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska naturreservat, nationalparker och annan skyddad natur är kraftigt eftersatta, enligt en rapport från Riksrevisionen. Skälet är primärt en bristande finansiering.</strong>

Under förra året fick Sverige 100 <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/100-nya-naturreservat-forra-aret/" target="_blank" rel="noopener">nya</a> naturreservatsområden, men enligt rapporten kan man se att förvaltningen av skyddad natur inte är tillräcklig.

I regeringens budget valde man att dra ner på finansieringen av underhåll och upprustning av naturskyddsområden, vilket innebar att länsstyrelserna i år <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/friluftsframjandet-varnar-vandringsleder-kommer-forsvinna/" target="_blank" rel="noopener">fick</a> 48 miljoner kronor mindre till ändamålet jämfört med förra året.

Riksrevisionen pekar nu mot att det är just den bristande finansieringen som gör att underhåll och förvaltning inte lever upp till de mål Riksdagen tidigare satt.
<h3>"Förvaltas med hög ambitionsnivå"</h3>
"<em>Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med en hög ambitionsnivå. Riksrevisionen bedömer att avsatta medel inte är tillräckliga för att förvaltningen ska nå målen som riksdagen beslutat om</em>", <a href="https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2024/forvaltningen-av-skyddad-natur.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> man.

Vidare menar man att om den bristande finansieringen fortsätter finns det risk att dessa områden inte bibehålls eller i värsta fall går förlorade.

"<em>För att länsstyrelserna ska kunna förvalta skyddade områden effektivt, behöver regeringen förtydliga sin styrning och Naturvårdsverket utveckla sitt stöd till länsstyrelserna</em>".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-naturreservat-ar-eftersatta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisonen: ”Lägg ner Allmänna arvsfonden”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisonen-lagg-ner-allmanna-arvsfonden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisonen-lagg-ner-allmanna-arvsfonden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Mar 2024 14:45:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Allmänna arvsfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174652</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Riksrevisionen föreslår att Allmänna arvsfonden avvecklas – och ersätts med ett ”<em>mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente</em>”. Man pekar bland annat på att pengar från svenska dödsbon, som egentligen ska delas ut till ”angelägna projekt”, istället hamnar i fickorna på kriminella aktörer.</strong>

Man pekar på att den statliga fonden under senaste decenniet haft betydligt större intäkter än vad som kunnat delas ut i bidrag till ”angelägna projekt” – och att några ansökningar därför heller inte vägts mot varandra, istället har det varit alldeles för lätt att bli beviljad stora summor pengar från fonden, även om det rört sig om mångmiljonbelopp.

<em>– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov</em>, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.

I granskningen framgår även att det är sannolikt att pengarna som primärt tas från svenska dödsbon hamnar i fickorna på grovt kriminella nätverk och aktörer.
<h3>"Oseriösa eller kriminella aktörer"</h3>
”<em>Granskningen visar dessutom att risken är stor för att fondens pengar hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer. Säpo och Polismyndigheten har på uppdrag av Riksrevisionen gjort slagningar i register och underrättelsesystem. Slagningarna visar att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt</em>”, står det att <a href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2024-03-05-allmanna-arvsfonden-bor-avvecklas.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">läsa</a>.

”<em>Personer och organisationer bakom de bidragsfinansierade projekten är dessutom kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt. Riksrevisionen har även sett tydliga indikationer på felaktigheter med anställningar och löner samt jävssituationer i flera arvsfondsprojekt</em>”, fortsätter man.

Riksrevisor Helena Lindberg menar att fonden förvisso har finansierat ”<em>många bra projekt</em>” – exempelvis sådana som gynnat barn och funktionsnedsatta, men hon menar vidare att ”<em>de förhållanden som för hundra år sedan motiverade inrättandet av arvsfonden är inte länge aktuella</em>” och att regeringen istället bör införa ett nytt system ”<em>som är mer robust mot missbruk och oegentligheter</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisonen-lagg-ner-allmanna-arvsfonden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisionen skall utreda Granskningsnämnden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-skall-utreda-granskningsnamnden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-skall-utreda-granskningsnamnden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jan 2020 14:35:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Granskningsnämnden]]></category>
		<category><![CDATA[public service]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=72361</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Riksrevisionen skall nu utreda om Granskningsnämndens arbete är effektivt och verkligen leder till rättelser hos Public service-bolagen. Granskningsnämnden granskar radio- och TV-program i Sverige.</strong>

SVT, SR och UR har en omfattande verksamhet och får in runt åtta miljarder i skattepengar varje år. De har också en central funktion i det öppna, demokratiska samhället.

<em>– Det gör i sin tur att det är väldigt viktigt att det finns en granskning av de här företagen som å ena sidan tillgodoser det offentligas behov av insyn och kontroll, men å andra sidan inte äventyrar företagens oberoende och integritet</em>, säger Gunnar Myrberg, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende och även mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Verket gör 30-40 granskningar per år, men det är första gången man ser över Granskningsnämnden.

<strong>På senare år har debatten</strong> kring Public service-utbudet och omfattningen tagit fart. Bland annat vill Moderaterna banta ned public service, vilket framkom efter Moderaternas partistämma i oktober.

Sverigedemokraterna vill också reformera och minska Public service.

Debatten kring public service är inte den direkta anledningen till översynen av Granskningsnämnden.

<em>– Men naturligtvis, när det finns en sådan debatt då kan ju vi se att det arbete som vi kan göra med att ta fram kunskapsunderlag med våra granskningar kan vara extra värdefullt,</em> säger Gunnar Myrberg.

&#160;

<em>Källa: NB Nyhetsbyrån</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-skall-utreda-granskningsnamnden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Riksrevisionen: Systemet med valsedlar måste ses över</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-systemet-med-valsedlar-maste-ses-over/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-systemet-med-valsedlar-maste-ses-over/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Dec 2019 11:08:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=71001</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige måste se över valsedelssystemet för de allmänna valen, menar Riksrevisionen. Ett alternativ är ett nytt system med färre valsedlar, skriver man i en färsk rapport.</strong>

Riksrevisionen har granskat hur de svenska valen fungerar och pekar på att valsedlarna enligt lagen ska placeras ut på en avskärmad plats utan insyn, något som också prövades i några kommuner under det senaste valet.

Detta menar man dock samtidigt kan leda till långa köer och minska det totala valdeltagandet på grund av tidsåtgången och man ser därför gärna att ett nytt för väljarna mindre tidskrävande system tas fram, skriver <a href="https://omni.se/riksrevisionen-se-over-systemet-med-valsedlar/a/K3K4a7" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Omni</a>.

”<em>Riksrevisionens bedömning är att ett sätt att avhjälpa dessa problem skulle kunna vara att ersätta vårt nuvarande valsedelssystem med ett system som kräver färre valsedlar”</em>, står det att läsa i rapporten.

Hur det nya systemet med färre valsedlar skulle se ut är inte klart utan behöver utredas ytterligare. Trots rapporter om valfusk och den omfattande <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/valsedlarna-hotar-hela-demokratins-trovardighet/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">kritiken</a> av det innevarande systemets allvarliga demokratiska brister menar man samtidigt att valsystemet i Sverige fungerar förhållandevis bra.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-systemet-med-valsedlar-maste-ses-over/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Internationella insatser riskerar försämra försvaret”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/internationella-insatser-riskerar-forsamra-forsvaret/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/internationella-insatser-riskerar-forsamra-forsvaret/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Dec 2013 15:23:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[försvaret]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Riksrevisionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=14306</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den granskning som Riksrevisionen genomfört över Försvarsmakten belyser de stora resursproblem som finns. Dessutom kan den nationella beredskapsförmågan bli lidande om allt fler internationella insatser genomförs.</strong>

<em>”Försvarsmakten kan göra flera internationella och större insatser, men bara under förutsättning att de nationella beredskapsförbanden och övriga förband i insatsorganisationen då avstår från för dem viktig materiel. Konsekvenserna blir då att den nationella beredskapen påverkas negativt och att utvecklingen av övriga förband skjuts på framtiden”,</em> skriver man i <a href="http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/18617/RiR_22_F%C3%B6rsvaret_Anpassad.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporten</a>.

<strong>I november i år</strong> <a href="http://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-ska-genomfora-natoovning/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">deltog Sverige</a> i den Nato-ledda övningen ”Stedfast Jazz” tillsammans med Finland och Ukraina.

Riksrevsionen är kritiska till regeringen som man menar inte förser försvaret med tillräckliga resurser. Drygt hälften av den personal som har den kompetens som behövs saknas inom Försvarsmakten.

Dessutom tror inte Riksrevisionen att Försvarsmakten kommer att nå upp till regeringens mål som är att över tiden hålla cirka 2 000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt.

<em>– Regeringen har inte gett Försvarsmakten alla de förutsättningar som behövs för en effektiv insatsverksamhet,</em> säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.

<strong>Försvarsminister Karin Enström</strong> (M) anser att det viktigaste inte är att kunna ställa upp med ett bra försvar i Sverige. Hon anser att det är viktigare att Försvarsmakten hittills klarat av sina internationella uppdrag på ett bra sätt.

<em>– Det viktiga är inte att stirra sig blind på exakta siffror utan att titta på den samlade effekten,</em> säger Karin Enström till TT.

Även hos Försvarsmakten tar man lätt på kritiken. Chefen för Högkvarteret Jan Salestrand konstaterar att Riksrevisionens rapport till stor del handlar om kvantitet.

<strong>I ett pressmeddelande</strong> skriver Försvarsmakten att varje internationell insats föregås av en analys och riskbedömning som grund för regeringens beslut.

&#160;

&#160;

<strong>Läs även:</strong><a href="http://nyadagbladet.se/inrikes/jas-gripen-till-natos-insatsstyrka/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">
Jas Gripen till Natos insatsstyrka</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-allt-narmare-intrade-i-natostyrka/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Sverige allt närmare inträde i Natostyrka</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/inrikes/forsvaret-vill-utoka-natosamarbetet/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Försvaret vill utöka Natosamarbetet</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/internationella-insatser-riskerar-forsamra-forsvaret/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
