psykologi – Nya Dagbladet

Att förlåta kan hjälpa – men får aldrig tvingas fram

Markus Andersson — Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000

Att förlåta andra kopplas till bättre psykiskt och socialt välbefinnande i en ny internationell studie. Men förlåtelse måste vara frivillig och får inte användas för att förringa det som hänt. Studien, som genomfördes under ledning av forskare vid Harvarduniversitetet i USA, omfattade 207 919 deltagare från 23 länder. Forskarna frågade hur ofta deltagarna förlät personer som gjort dem illa. Ungefär ett år senare följde de upp bland annat deltagarnas psykiska hälsa, livsmening, hopp, relationer, sociala stöd, fysiska hälsa och ekonomiska trygghet. De som svarade att de ofta eller alltid förlät andra rapporterade i genomsnitt något bättre välbefinnande. Sambandet var tydligast för psykisk hälsa, känsla av mening, hopp och tillfredsställelse i nära relationer, visar studien som publicerades i npj Mental Health Research. Studiens huvudförfattare Richard Cowden beskriver förlåtelse som ett aktivt sätt att hantera en oförrätt, snarare än som en tillfällig känsla. ”Förlåtelse är en process som innebär att välja att inte söka hämnd, arbeta för att släppa bitterheten och röra sig mot större medkänsla med den som sårat oss”, skriver Cowden i The Conversation. Tre av fyra deltagare uppgav att de ofta eller alltid förlät dem som sårat dem. Andelen varierade kraftigt mellan länderna: från 41 procent i Turkiet till 92 procent i Nigeria. Resultaten skilde sig också mellan olika kulturella och sociala sammanhang. Sverige var det enda nordiska landet i studien. De svenska deltagare som vid den första mätningen uppgav att de ofta eller alltid förlät personer som sårat dem rapporterade ungefär ett år senare bland annat mer optimism och hopp, starkare socialt stöd, större trivsel på bostadsorten och högre tillit i samhället än de som sällan eller aldrig förlät. De rapporterade också något mindre ensamhet.

Förlåtelse måste vara frivillig

Studien mätte människors allmänna benägenhet att förlåta. Den undersökte däremot inte om förlåtelsen skedde frivilligt eller under press. Cowden beskriver förlåtelse som en förmåga som kan utvecklas, men betonar att stöd för den som vill förlåta måste värna självbestämmande, trygghet och rättvisa. ”Människor värjer sig ibland mot förlåtelse eftersom det kan verka som om man uppmanas att ursäkta det som skett, överge rättvisan eller åter öppna dörren till en otrygg relation. Men det är inte vad förlåtelse innebär”, skriver Richard Cowden i The Conversation. Studien ger inget stöd för att människor bör pressas att förlåta. Förlåtelse kan inte heller ersätta ansvar, upprättelse eller skydd mot fortsatta övergrepp. Den som blivit utsatt behöver alltså inte återuppta kontakten eller utsätta sig för en ny risk. Cowden framhåller att förlåtelsen måste få ske på den enskildes egna villkor, när det är tryggt och lämpligt.

Studie: Ett enkelt sätt att stärka äktenskapet

Emil Fjellstedt — Thu, 13 Aug 2026 04:52:21 +0000

Gifta par som är fysiskt aktiva tillsammans uppger att de har bättre kommunikation och en större förmåga att lösa konflikter än par som inte är det, enligt en amerikansk studie. Materialet kommer från den nationellt representativa CREATE-studien, som har följt nygifta par i USA under mer än tio år. Av deltagarna uppgav omkring 60 procent att de ägnade sig åt fysisk aktivitet, men bara ungefär en tredjedel att de gjorde det tillsammans med sin make eller maka. Forskarna vid Brigham Young University analyserade enkätsvar från 1 693 unga gifta par i studien. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Family Relations, visar ett samband mellan både individuell och gemensam fysisk aktivitet och bättre utfall för relationen, men kopplingen var tydligare när makarna var fysiskt aktiva tillsammans. Par som ägnade sig åt gemensam fysisk aktivitet rapporterade bland annat bättre kommunikation, bättre konflikthantering och färre konflikter i äktenskapet.

Promenader vanligast

Promenader var den vanligaste gemensamma aktiviteten. Forskarna framhåller att en promenad kan skapa tid för samtal och positiva vardagsinteraktioner, vilket kan bidra till resultaten. Studien bygger på självrapporterade uppgifter och visar samband, inte att gemensam fysisk aktivitet i sig orsakar bättre relationer. Forskarna pekar samtidigt på att gemensamma aktiviteter kan vara ett enkelt sätt för par att avsätta tid för varandra.

Psykologin för människans möjliga utveckling: En klassiker om människans inre möjligheter

Markus Andersson — Mon, 22 Jun 2026 17:58:44 +0000

För första gången ges P.D. Ouspenskys korta klassiker The Psychology of Man’s Possible Evolution ut på svenska. Psykologin för människans möjliga utveckling presenterar en annorlunda syn på människan: inte som en färdig varelse, utan som någon med potential att utvecklas genom medvetet inre arbete. Som sin första utgåva ger Veidos förlag ut en svensk översättning av P.D. Ouspenskys klassiker. Den svenska utgåvan bygger på 1950 års engelska bokversion av föreläsningar där Ouspensky sammanfattade den psykologi han förknippade med G.I. Gurdjieffs undervisning. Boken är liten till formatet – 78 sidor i mjukband – men innehållet är djuplodande. Den vänder sig till läsare som intresserar sig för medvetande, självkunskap och den tradition som ofta kallas Fjärde vägen, där människans utveckling inte främst förstås som en akademisk teori utan som en praktisk fråga om uppmärksamhet, disciplin och själviakttagelse.

Fem föreläsningar om människans potential

Ouspenskys utgångspunkt är att den vanliga människan inte är så enhetlig, vaken och fri som hon gärna föreställer sig. I stället menar han att människan består av många skiftande impulser, vanor och reaktionsmönster. Den centrala frågan blir därför inte bara vad människan är, utan vad hon skulle kunna bli. Enligt förlagets presentation skiljer sig den psykologi som behandlas i boken väsentligt från den akademiska psykologin. I stället för att enbart studera beteenden, diagnoser eller mentala funktioner fokuserar Ouspensky på frågan om medvetandets utveckling och människans möjlighet att nå ett mer samlat inre tillstånd. Boken fungerar därmed som en introduktion för den som vill närma sig Gurdjieff-traditionen utan att börja med de mer omfattande verken. I fem föreläsningar presenteras systemets grunddrag: självobservation, människans mekaniska reaktionsmönster, förhållandet mellan kunskap och varande samt tanken att verklig utveckling kräver medvetet arbete.

Gurdjieffs idéer i Ouspenskys tappning

P.D. Ouspensky (1878–1947) var en rysk filosof, författare och esoteriker. Han blev tidigt uppmärksammad för böcker som Tertium Organum och blev senare en av de mest kända förmedlarna av Gurdjieffs idéer i väst. Mötet med Gurdjieff i Moskva 1915 präglade Ouspenskys fortsatta gärning. Efter brytningen med Gurdjieff fortsatte Ouspensky att undervisa självständigt i England och USA. Hans mest kända bok, In Search of the Miraculous, blev en inflytelserik skildring av Gurdjieffs system. Psykologin för människans möjliga utveckling är mer koncentrerad och fungerar som en ingång till samma tankevärld. [caption id="attachment_233786" align="aligncenter" width="2560"] Colet House i Hammersmith, London, där P.D. Ouspensky ska ha bott och undervisat mellan 1938–1947. Foto: Spudgun67 (CC BY-SA 4.0)[/caption] Gurdjieff International Review beskriver bokens föreläsningar som material som ursprungligen togs fram för Ouspenskys grupper och aldrig var avsett för en bredare allmänhet. Detta präglar texten: den är kort, men formulerad för att peka vidare mot praktiskt arbete och fortsatt studium.

Första svenska utgåvan från Veidos

I och med den svenska utgåvan blir boken tillgänglig för läsare som tidigare varit hänvisade till engelska versioner. Veidos förlag beskriver utgåvan som den första svenska översättningen av originalet från 1950. Innehållet har mer än bara ett historiskt intresse. Frågor om uppmärksamhet, splittring, självdisciplin och människans inre riktning är högst aktuella i en tid präglad av distraktion, snabba informationsflöden och yttre stimulans. Ouspenskys språk och begrepp skiljer sig från dagens självhjälpslitteratur, men just därför kan boken erbjuda ett annat slags motstånd och fördjupning. Psykologin för människans möjliga utveckling rekommenderas för läsare som söker en kort men krävande introduktion till Ouspenskys och Gurdjieffs idévärld – och som vill pröva tanken att människans verkliga utveckling börjar med förmågan att se sig själv klarare. Boken finns att köpa direkt hos Veidos förlag.

Därför söker otrygga människor mer status

Markus Andersson — Wed, 13 May 2026 06:39:45 +0000

Människor som oroar sig för att bli avvisade eller övergivna söker oftare social status. En ny studie pekar på att dyra saker och synlig framgång kan bli ett sätt att kompensera för osäkerhet i nära relationer. Rädsla för att inte duga i nära relationer kan få människor att söka bekräftelse på annat håll. En ny studie från forskare vid bland annat universitetet i Agder visar att personer med så kallad anknytningsångest oftare dras till statussymboler och social prestige. Anknytningsångest betyder att en person längtar efter närhet, men samtidigt är rädd för att bli avvisad eller lämnad. En sådan oro kan formas tidigt i livet, särskilt om viktiga relationer upplevs som osäkra eller oförutsägbara.

Över 4 000 deltagare

Studien omfattar 4 456 deltagare från USA, Storbritannien, Sydafrika, Kanada och Polen. Forskarna ville undersöka varför vissa människor blir mer upptagna av status än andra. En vanlig förklaring har varit materialism – alltså viljan att äga dyra, fina eller imponerande saker. Men den nya studien pekar på en annan viktig drivkraft: konkurrens med personer av samma kön. – Det är sedan länge känt att materialism – önskan att äga fina saker – förklarar statusjakt. Vi såg att konkurrens med andra av samma kön är minst lika viktig, säger Tobias Otterbring, professor vid Handelshögskolan vid Universitetet i Agder, till forskning.no. Forskarna skiljer mellan olika former av otrygghet i relationer. Vissa håller andra på avstånd och försöker klara sig själva. Andra söker närhet, men tvivlar samtidigt på sitt eget värde och oroar sig för att bli övergivna. Den senare gruppen kopplas tydligast till statusjakt i studien.

Status som ersättning för trygghet

Forskarna tolkar resultaten som att status fungerar som en sorts ersättning för trygghet. Den som känner sig osäker i nära relationer kan försöka vinna bekräftelse genom att framstå som framgångsrik, attraktiv eller högt värderad av andra. För att pröva sambandet gjorde forskarna även experiment där de väckte känslor av relationsoro hos deltagarna. När oron ökade blev deltagarna mer intresserade av statusprodukter som dyra bilar och bostäder – särskilt när de också jämförde sig med personer av samma kön. Sambandet syntes hos både kvinnor och män, även om män generellt visade en starkare dragning till status i studien. Otterbring varnar dock för att statusjakt sällan löser den underliggande osäkerheten. – Mycket tyder på att jakten på hög social status sällan löser den underliggande otryggheten i relationer. I värsta fall kan det bli en självförstärkande och ond cirkel där man aldrig blir bekräftad och accepterad för den man är, säger han.

Politiska åsikter påverkar vilken choklad vi väljer

Redaktionen — Thu, 26 Dec 2024 14:37:04 +0000

Vi människor tar avstånd från till synes helt neutrala produkter om dessa också gillas av personer som har politiska åsikter vi inte tycker om - även om det handlar om något så banalt som choklad. Det framgår av fyra studier från Linköpings universitet och beteendet tenderar att förstärkas om vi måste ta ställning samtidigt som andra tittar på. – Ur ett socialt perspektiv kan det dessvärre vara rationellt att ta avstånd från de här neutrala sakerna, men det bidrar ytterligare till ett polariserat samhälle, säger biträdande professor Arvid Erlandsson vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande. I fyra delstudier har forskarna undersökt människors inställning till helt opolitiska produkter före och efter att dessa kopplats till personer eller grupper med olika politiska åsikter. Så vitt känt är detta första gången det här har studerats. Den första undersökningen gällde kläder. De drygt 600 deltagarna fick först se ett antal bilder på personer som bar kläder i formell stil. Personernas huvuden var dolda. Deltagarna fick ge sitt omdöme om design, passform och färg och hur gärna de skulle köpa kläderna. De fick också uppge sina åsikter om politiska partier. Därefter fick de värdera kläderna på nytt, men den här gången syntes personernas ansikten. De visade sig tillhöra kända svenska politiker. ”Det påverkade tydligt resultatet i andra omgången. Kläder som bars av en politiker från deltagarnas minst gillade parti upplevdes nu oftare som mindre snygga än vid första bedömningen” konstaterar man.

"Undviker det som gillas av motståndarsidan"

I nästa studie fick drygt 800 deltagare först poängsätta åtta kända chokladmärken, samt ange sin politiska inställning. Därefter delades de upp i grupper för en andra omgång. En grupp fick veta att en tidigare pilotundersökning visat att deras politiska motståndare tyckte bäst om en viss choklad. En andra grupp fick istället veta vilken sort den egna sidan föredrog. Därefter fick de göra en ny bedömning. ”Det visade sig att choklad som gillades av politiska motståndare nu blivit påtagligt mindre tilltalande. Däremot blev inte sorter som gillades av den egna sidan mer populära”. – Det handlar mindre om att du söker dig till det som din egen sida gillar och mer om att du undviker det som gillas av motståndarsidan, sammanfattar Erlandsson. I en tredje studie undersöktes på samma sätt villigheten att skänka pengar till olika välgörenhetsorganisationer. Drygt 1200 personer deltog och resultatet blev det samma som i tidigare delstudier. Deltagarna var mindre benägna att ge pengar till organisationer som de fått veta föredrogs av politiska meningsmotståndare.

Känsliga för grupptryck

Forskarna tror att vi omedvetet beter oss så här för att upprätthålla en konsekvent självbild. Vad deltagarna inte visste var att pilotundersökningen visat att alla – oavsett politisk hemvist – egentligen hade gillat samma chokladsorter och samma välgörenhetsorganisationer. I den sista studien deltog 1295 personer. De fick också välja mellan produkter, men med en skillnad. En grupp fick göra sina val medan de observerades av animerade ansikten som de fått veta tillhörde deras egen politiska gruppering. Det visade det sig att tendensen att ta avstånd från sådant som politiska motståndare gillar förstärktes ytterligare. Forskarnas slutsats är att vi lägger stor vikt vid hur vi framstår inför andra. – Vetskapen om det kanske kan göra att man tänker sig för en extra gång, istället för att bara gå på magkänsla, menar Erlandsson.

Ensamma barn drabbas oftare av psykoser

Sofie — Mon, 15 Apr 2024 09:55:46 +0000

Barn som känner sig ensamma i mer än sex månader före sexårsåldern löper en högre risk att drabbas av psykoser i vuxen ålder än övriga, visar en spansk studie. Kvinnor drabbas också av psykoser i högre utsträckning än män. En psykos innebär att man kan få vanföreställningar där man exempelvis kan känna sig förföljd eller att man har övernaturliga krafter, kan uppleva hallucinationer eller tankestörningar. Psykoser kan förekomma både vid psykiatriska sjukdomar och vid kroppsliga sjukdomar, där även vissa läkemedel är orsak. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. I den preliminära studien, som presenterades vid European Congress of Psychiatry i Budapest, Ungern, har forskare analyserat rapporter från 285 personer som upplevt sin första episod av psykos och 261 personer som inte upplevt någon psykos överhuvudtaget. Deltagarna fick frågan: "Har du någonsin känt dig ensam i mer än 6 månader innan du fyllde 12 år?" Ensamhet under barndomen var förknippad med en 117 procent ökad risk för att drabbas av en psykotisk episod, skriver brittiska Independent. Vidare hade män som rapporterade att de upplevt ensamhet i barndomen 17 procent ökad risk att drabbas av en psykotisk episod jämfört med de som inte gjorde det. För kvinnor ligger dock siffran betydligt högre, där det fanns en 374 procent ökad risk att drabbas av en psykotisk episod, jämfört med kvinnor som inte rapporterade att de känt sig ensamma i barndomen, enligt forskarna. – Denna studie ger värdefulla insikter om sambandet mellan ensamhet i barndomen och psykos i första skovet. Med ökad digitalisering och social isolering har ensamhet blivit ett genomgripande problem som påverkar unga individer. De övertygande resultaten från denna studie, som fastställer ett direkt samband mellan ensamhet i barndomen och psykosdebut, belyser en oroande trend och understryker vikten av att ta itu med sociala kontakter och känslomässigt välbefinnande från tidig ålder, säger professor Andrea Fiorillo, tillträdande ordförande för European Psychiatric Association, i ett pressmeddelande.

Feministiska professorn: ”Barnen leder könsrevolutionen”

Jan Sundstedt — Fri, 25 Aug 2023 13:45:39 +0000

Diane Ehrensaft, barnsjukhuschef och feministisk professor i Kalifornien, menar att ”transrevolutionen” ska betraktas som nästa fas i den feministiska rörelsen. Ehrensaft är drivande för denna revolution, där hon uttrycker glädje över att allt fler barn identifierar sig som vad hon kallar för "könshybrider". – Jag håller helt med om att vi befinner oss mitt i en könsrevolution och att barnen leder den, och det är underbart att se, säger hon. Ehrensaft är en profilerad judisk feministisk aktivist som fått chefsansvar för avdelningen för mental hälsa och verkar som chefspsykolog vid barnsjukhuset UCSF Benioff Children’s Hospital och tillika innehar en professur vid UCSF School of Medicine. Ehrensaft har specialiserat sig på så kallad pediatrisk ”könsbekräftande vård för transpersoner och könsexpansiva patienter”. Hon har i sin forskning fokuserat på hur kön utvecklas före puberteten och mentala hälsoeffekter av pubertetsblockerare och könshormoner för barn. Den feministiska professorn anser vidare bland annat att barn kan vara transsexuella och även identifiera sig som ”könshybrider” – exempelvis vad hon kallar ”könsminotaurer”, där de kan ändra sina könstillhörigheter efter säsong eller ha flera olika sexuella identiteter samtidigt, skriver New York Post. Exakt vad en ”könsminotaur” är för något är samtidigt oklart och tycks ännu inte vara ett helt etablerat begrepp ens inom transaktivistiska kretsar – men en vanlig minotaur är en mytologisk varelse som är till hälften människa och till hälften tjur som förekommer i grekisk mytologi.

"Underbart att se"

Enligt Ehrensaft är det barnen som "leder en könsrevolution", vilket hon med eftertryck betonar att hon tycker är "underbart att se". – Jag håller helt med om att vi befinner oss mitt i en könsrevolution och att barnen leder den, och det är underbart att se. Det gör en också ödmjuk att veta att (barnen) vet mer än vad vi gör om det här ämnet att vara könsöverskridande, deklarerade professorn under ett föredrag 2018 i San Francisco Public Library. Hon menar att ”transrevolutionen” är att betrakta som nästa fas i 60-talets feministiska rörelse som hon menar var en ideologisk fas som gick ut på att utmana stereotyper om kön. – Nu har vi kön som flyttar stenblock, och det gör många människor nervösa, säger hon vidare.

"Språk är politiskt"

Professorn har hjälpt till att popularisera begrepp som ”genderfluid” (ung. "flytande könsidentifikation"), ”icke-binär” och ”könsexpansiv” och har lyft fram samtal med ett sjuårigt barn som bevis för att det också kan finnas ”genusminotaurer” och könshybrider. – En pojke … sa till mig: 'Du förstår, jag är en Prius ... jag är en pojke där fram och en flicka där bak … ' Jag började träffa en hel massa andra könshybrider, och så vi har genusprius, vi har en genusminotaur. De flesta barn som är genusminotaurer älskar sjöjungfrur. Så se till att du har många sjöjungfruböcker. Om du verkligen tänker på det så fungerar det. Andra könsidentiteter som enligt Ehrensaft bör respekteras och tas på allvar är bland annat ”protogay”, ”prototrans” ”könstesla”, ”könsambidextruös” och ”könssmoothie”. Hon konstaterar också att den ideologiska miljö hon är en del av fortgående försöker förändra kulturen och språket. – Som ni vet är språk politiskt, så det som är bra idag kommer att vara politiskt inkorrekt imorgon. Så vi kommer bara att fortsätta att ändra oss. Ehrensaft berättar att hon möter viss ovilja för sin aktivism, bland annat från kristna som exempelvis menar att hon "tappat bort sig på vägen från Gud", något som dock inte berör henne nämnvärt, förklarar hon till The Jewish News of California. – Jag skrattar alltid åt det, för som judinna har jag aldrig sökt den, säger hon själv om den kritiken.

Domstolen: Peterson ska tvingas till ”värdegrundskurs”

Markus Andersson — Thu, 24 Aug 2023 12:36:42 +0000

Den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan Peterson ska tvingas genomgå en "sensitivitetsutbildning" för sociala medier om han vill fortsätta kunna vara verksam som psykolog. Bakgrunden är klagomål från politiska aktivister på hans frispråkighet och offentliga kritik av postmodern kulturmarxism. Peterson svarar med att han ska genomgå utbildningen - och sända den på nätet. Det var i november förra året som tillsynsorganet College of Psychologists of Ontario (CPC) beordrade professor Peterson att genomgå ett särskilt ”coachningsprogram” om professionalism och etik i offentliga uttalanden och på nätet. Om han vägrade riskerade han att förlora sin psykologlicens, något Nya Dagbladet rapporterade om vid tillfället. Bakgrunden var klagomål från vänsteraktivister om kritiska kommentarer som riktats mot politiker, en kraftigt överviktig modell och den transsexuella skådespelaren Elliot Page (tidigare Ellen Page). Tillsynsorganets klagomålskommitté hävdade att Petersons uttalanden kan betraktas som "tjänstefel" och tvingade honom därför att betala för och genomgå ett särskilt medieträningsprogram, om han ville fortsätta vara yrkesverksam som psykolog. Peterson ansökte därför om en rättslig prövning mot bakgrund av bedömningen att hans politiska kommentarer och analyser inte omfattas av CPC:s ansvarsområde.

"Ångrar ingenting"

Nu har tre domare i Ontario Divisional Court enhälligt avslagit Petersons ansökan. Man menar att hans yttrandefrihet inte begränsats samt att CPC har all rätt att kräva denna typ av "omskolningsprogram".

So the Ontario Court of Appral ruled that @CPOntario can pursue their prosecution
If you think that you have a right to free speech in Canada You're delusional I will make every aspect of this public And we will see what happens when utter transparency is the rule Bring it… — Dr Jordan B Peterson (@jordanbpeterson) August 23, 2023

"Beslutet är inte disciplinärt och hindrar inte Dr. Peterson från att uttrycka sig i kontroversiella ämnen; det har en minimal inverkan på hans rätt till yttrandefrihet", hävdas det i beslutet som skrevs av domare Paul Schabas. ”Dr. Peterson ser sig själv verka som en klinisk psykolog 'i det breda offentliga rummet' där han påstår sig hjälpa 'miljontals människor'. Peterson kan inte ha det på båda sätten: han kan inte tala som en medlem av ett reglerat yrke utan att ta ansvar för risken för skada som följer av att han talar i den betrodda rollen”, står det vidare. Jordan Peterson själv säger att han inte ångrar någonting – men att han kommer att genomgå utbildningen och sända den på sociala medier. – Jag kommer att följa deras regler, men jag kommer inte att göra det i hemlighet ... och anledningen till att jag inte kommer att göra det i hemlighet är att jag inte anser att jag har gjort något fel. "Den grundläggande frågan är en fråga om fri diskurs. Jag tycker om att tänka och vi tänker till stor del genom att prata. Därför är jag inte beredd att stänga av min tunga som en konsekvens av ett statligt dekret”, har han tidigare kommenterat kravet på att genomgå "värdegrundskursen".

Stöd från medborgarrättsgrupper

Peterson pekar vidare på att han inte längre behandlar några patienter och att hans yrkeskarriär numera i praktiken istället är inriktad på sociala kommentarer och föreläsningar – men har inga planer på att ge upp sin licens. – Jag förtjänar det. Jag har förtjänat det. Jag har inte gjort något som motiverar att den dras in, och jag vill inte ge hyenorna deras ben.

pic.twitter.com/uOiE229j01
— Dr Jordan B Peterson (@jordanbpeterson) August 24, 2023

I ett uttalande som publicerades efter att beslutet fattats säger CPC att man är fast beslutna att utföra sitt uppdrag att "skydda allmänintresset" genom att reglera utövandet av psykologyrket på detta sätt. "The College kommer att granska dagens beslut och vidta åtgärder i enlighet med vårt mandat och eventuella rättsliga processer", står det i uttalandet. Psykologiprofessorn har fått stort stöd från allmänheten och från yttrandefrihets- och medborgarrättsgrupper, bland andra av Canadian Civil Liberties Association som menar att tillsynsmyndigheter inte bör övervaka yttranden som inte är direkt kopplade till människors yrkesutövning. – Yttrandefrihet är en rättighet som ingen individ kan ge upp bara för att de går med i ett reglerat yrke, kommenterar dess vd Noa Mendelsohn Aviv.

Mänskliga drivkrafter som vänstern utnyttjar

Dan Ahlmark — Sat, 04 Jan 2020 13:57:13 +0000

Det verkar inte längre finnas någon grundläggande etik omfattad av de flesta i Sverige, vilket delvis beror på nya ideologiska ansatser i vårt land. Bland förutsättningarna för att kunna ta ställning till etiska frågeställningar har man traditionellt bland annat framhållit förnuft, logik och empiri, men det är inte längre självklart för många. Den postmodernistiska filosofin avfärdar av olika skäl människans förnuft, traditionell logik och den empiriska metoden. Man förklarar att dessa ansatser inte förmår att tillfredsställande bestämma och beskriva verkligheten.¹ Men när logik och rationell analys stöttad av erfarenhet inte är viktigt för tänkandet, övertas det ofta av känslor och förutfattade åsikter. Det sistnämnda kan vara en ideologi utan förankring i verkligheten. Bland tankesystem med djupgående konsekvenser för människors moral kan först nämnas religionen. Bortsett från invandrargrupper betyder idag denna källa dock inte så mycket direkt för de flesta. Däremot inverkar den indirekt på andra tankesystem. Ett grundläggande sådant är den svenska traditionella och sekulära samhällsmoralen, som hade många inspirationskällor (den lutheranska religionen är en) samt erfarenheter från många århundraden av svensk historia. Den samhällsmoralen omfattade en mycket positiv syn på företeelser som att inte ligga andra till last, personligt ansvar, arbetssamhet och egna initiativ. Det gäller alltså begrepp, som idag har samma effekt på kulturmarxister som att visa korset för vampyrer. Samhällsmoralen har helt enkelt splittrats, och vissa grupper har idag mycket annorlunda åsikter om önskvärt mänskligt beteende.

Det gäller alltså begrepp, som idag har samma effekt på kulturmarxister som att visa korset för vampyrer.

Om vi med kulturmarxism menar de samhällspolitiska uttrycken för filosofin postmodernism, kan vi i den urskilja många speciella etiska idéer. Jag ska här inte gå in på dem utan istället bara inrikta mig på vissa huvudfaktorer, som verkar driva anhängarnas beteende – men också påverkar många vanliga människor. De har ofta en etisk grund. Jag bortser från de starka faktorerna avund och egen ekonomisk vinning, vilka är så viktiga även i traditionell marxism. Det kulturmarxistiska systemet syns då psykologiskt vila på främst tre faktorer, som ligger bakom handlingar hos anhängarna (men dessutom många andra). En positiv faktor i form av ”Godhet” och två negativa – ”Rädsla” och ”Skuld”. Att sträva efter och nå - eller anses nå - det Goda ger naturligtvis en personlig tillfredsställelse. Rädslor kan å sin sida vara intensiva och omskakande och påverkar människors beteende kraftigt. De är dock svåra att upprätthålla under längre tid. Skuldkänslor är däremot både kraftfulla och beständiga: de influerar människans motivation, mål, livsglädje och energi och varar dessutom under lång tid. Man kan då fråga sig, varför en viktig beteendepåverkande faktor som ”Hopp” inte nämns bland de främsta. De kulturmarxistiska versionerna av hopp syns dock svaga. Om man till exempel gällande klimatet vidtar de åtgärder som föreslagits, verkar de egentligen inte räcka så långt. De sänker ändå inte CO2-utsläppen särskilt mycket, och därmed antas temperaturökningen bara bli något lägre. För den som verkligen tror på klimatalarmismen, kan det inte orsaka någon stor hoppfullhet. Effekten av att tillmötesgå och uppnå andra kulturmarxistiska mål eller krav kan nog inte heller skapa så stor entusiasm. Det blir mera som att på 80-talet göra en biltur i östeuropeiska bostadsområden: det mesta är oändligt grått, slitet och deprimerande. Så just hoppet finns inte med bland de främsta motivationsfaktorerna. Att vara – eller anses vara – God är nog viktigare än tidigare för individen beroende på den nya betydelsen av andras gillande. Vidden och intensiteten av etisk exhibitionism är idag förvånande och beror på flera faktorer. Ungdomar verkar idag vara kollektivister i högre utsträckning genom att de ofta får sina värderingar externt: skola, media och kamrater. Andrahandsmänniskan utgår inte från moraliska slutsatser baserade på egna fasta värderingar utan beskrivs som att ”delvis eller helt istället utgå från andras syn, värderingar och ståndpunkter. Verkligheten för andrahandsmänniskan skapas då av, hur andra personer ser på en företeelse. Man anpassar sig till andras syn..”.² Facebook förstärker viljan att följa och få gillande av andra; vissa använder det för ett ständigt godhetssignalerande. Men vari består då det Goda?

Vidden och intensiteten av etisk exhibitionism är idag förvånande och beror på flera faktorer.

Kulturmarxismen har en rad principer nödvändiga att hylla, för att man ska kunna anses vara god. Man ska självfallet tro på Allas Lika Värde (i den kulturmarxistiska versionen), det mångkulturella samhället och massinvandring. Man ska vara feminist, stödja alla sexuella minoriteter, anse alla raser bättre än den vita, skydda alla religioner utom kristendomen, hylla globalism och så vidare. Men de som är kulturmarxistiskt goda visar sig också i många avseenden vara onda människor.³ De syns tycka att ändamålet helgar medlen, att motståndarna kan föraktas och behandlas grymt och dylikt. Troligen är det inte strävan efter godhet som främst bestämmer individens beteende. Kraftfullare är nog ofta Rädslan! Denna kan gälla många områden, inklusive klimatet. Här har man de sista åren trappat upp skräckpropagandan om vad som kommer att hända, om den rätta politiken inte genomförs.⁴ Rädslan inverkar på alla ålderskategorier, men eftersom äldre blivit mera klimatskeptiska och starkare motstår katastrofscenarier, inriktar man sig nu mycket på unga och lättare påverkbara personer. För många av dessa är detta en verklig och existentiell rädsla. Länder blir ju obeboeliga, områden ställs under vatten och maten sinar! Rädslan man försöker inpränta i de lättpåverkade blir ofta stark. Även gällande många andra områden är rädslan också ständigt närvarande. Om man dessutom inte yttrar de rätta åsikterna, kan den sociala kontrollen träda in och andra – kanske även ens vänner! – kritiserar, kanske tar avstånd från en. Detta kräver ett försiktigt navigerande i en ideologisk skärgård fylld av minor och grynnor. Skulden verkar dock vara den kraftigaste och vänsterns mest utnyttjade faktor för att påverka beteende. Att skuldbelägga är en kraftfull metod för att forma opinion och driva människor allmänt i ”rätt” riktning. Den verkar genom att skapa förnedring och skamkänslor. Identitetspolitiken – kulturmarxismens grundläggande politiska metod - skapar offer och förtryckare på alla områden, där metoden används. Offren är goda, och förtryckarna ska känna skuld – ibland stor sådan. Särskilt vita män bär på sådan skuld i många avseenden, eftersom vi sägs förtrycka så många grupper: kvinnor och sexuella minoriteter, invandrare, minoriteter allmänt, fattiga överallt, svarta och bruna med flera. Identitetspolitiken är en maskin, som kontinuerligt producerar både offer och skam – och viss känsla av godhet. Även vita kvinnor kan anse sig ha orättvisa privilegier bara genom att vara födda i Sverige.⁵ Genom att skolan inte som tidigare utvecklar analytisk förmåga hos unga människor, är dessa ibland försvarslösa mot det ideologiska moras åsikterna vilar på. Det finns tydliga skäl att tro, att vänsterns moralistiska ansats verkligen ger kraftfulla effekter genom att skapa och utnyttja den skam människor kan manipuleras att känna. Så främst påhittad skuld, men ibland också rädsla och en deformerad syn på vad godhet är driver alltför många människor. De får därför också ofta leva med kroniskt dåligt samvete, omotiverade rädslor och mindervärdighetskänslor. Att tro på – även om det bara är delar av – dagens vänsterideologi har faktiskt menliga konsekvenser. Dan Ahlmark Källhänvisningar 1) Frihetsportalen - Postmodernismen 2) Det Goda Samhället - Andrahandsmänniskan och politisk korrekthet 3) Nya Dagbladet - Den ondskefulla godheten 4) Breitbart - In US, climate anxiety churns up psychological storm 5) Det Goda Samhället - Kulturmarxism och unga kvinnor