psykisk hälsa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg psykisk hälsa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Att förlåta kan hjälpa – men får aldrig tvingas fram https://nyadagbladet.se/halsa/att-forlata-kan-hjalpa-far-aldrig-tvingas-fram/ Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238307 Att förlåta andra kopplas till bättre psykiskt och socialt välbefinnande i en ny internationell studie. Men förlåtelse måste vara frivillig och får inte användas för att förringa det som hänt. Studien, som genomfördes under ledning av forskare vid Harvarduniversitetet i USA, omfattade 207 919 deltagare från 23 länder. Forskarna frågade hur ofta deltagarna förlät personer som gjort dem illa. Ungefär ett år senare följde de upp bland annat deltagarnas psykiska hälsa, livsmening, hopp, relationer, sociala stöd, fysiska hälsa och ekonomiska trygghet. De som svarade att de ofta eller alltid förlät andra rapporterade i genomsnitt något bättre välbefinnande. Sambandet var tydligast för psykisk hälsa, känsla av mening, hopp och tillfredsställelse i nära relationer, visar studien som publicerades i npj Mental Health Research. Studiens huvudförfattare Richard Cowden beskriver förlåtelse som ett aktivt sätt att hantera en oförrätt, snarare än som en tillfällig känsla. ”Förlåtelse är en process som innebär att välja att inte söka hämnd, arbeta för att släppa bitterheten och röra sig mot större medkänsla med den som sårat oss”, skriver Cowden i The Conversation. Tre av fyra deltagare uppgav att de ofta eller alltid förlät dem som sårat dem. Andelen varierade kraftigt mellan länderna: från 41 procent i Turkiet till 92 procent i Nigeria. Resultaten skilde sig också mellan olika kulturella och sociala sammanhang. Sverige var det enda nordiska landet i studien. De svenska deltagare som vid den första mätningen uppgav att de ofta eller alltid förlät personer som sårat dem rapporterade ungefär ett år senare bland annat mer optimism och hopp, starkare socialt stöd, större trivsel på bostadsorten och högre tillit i samhället än de som sällan eller aldrig förlät. De rapporterade också något mindre ensamhet.

Förlåtelse måste vara frivillig

Studien mätte människors allmänna benägenhet att förlåta. Den undersökte däremot inte om förlåtelsen skedde frivilligt eller under press. Cowden beskriver förlåtelse som en förmåga som kan utvecklas, men betonar att stöd för den som vill förlåta måste värna självbestämmande, trygghet och rättvisa. ”Människor värjer sig ibland mot förlåtelse eftersom det kan verka som om man uppmanas att ursäkta det som skett, överge rättvisan eller åter öppna dörren till en otrygg relation. Men det är inte vad förlåtelse innebär”, skriver Richard Cowden i The Conversation. Studien ger inget stöd för att människor bör pressas att förlåta. Förlåtelse kan inte heller ersätta ansvar, upprättelse eller skydd mot fortsatta övergrepp. Den som blivit utsatt behöver alltså inte återuppta kontakten eller utsätta sig för en ny risk. Cowden framhåller att förlåtelsen måste få ske på den enskildes egna villkor, när det är tryggt och lämpligt.]]> När mobilen blir en flykt från obehag https://nyadagbladet.se/halsa/nar-mobilen-blir-en-flykt-fran-obehag/ Fri, 14 Aug 2026 10:29:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237205 För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra. Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor. Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas. Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor. — Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu. Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas. Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi. — På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften. Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag. — Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.]]> Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas https://nyadagbladet.se/inrikes/kraftig-okning-av-adhd-och-autism-ska-utredas/ Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234709 Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras. Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism. Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett pressmeddelande att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna. — När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv, säger han. Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst. Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet. Enligt regeringens kommittédirektiv ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027. Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.]]> Stavgång kan lindra depression https://nyadagbladet.se/halsa/stavgang-depression-fem-veckor-studie/ Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233994 Stavgång kan ge snabb lindring vid depression. I en ny randomiserad studie märktes effekten redan efter fem veckor – tydligast hos deltagare med svårare symptom. Metoden utvecklades i Finland under 1950- och 1960-talen som sommarträning för skidåkare. Med särskilda stavar aktiveras även armar, axlar och överkropp, vilket gör träningsformen mer allsidig än en vanlig promenad. Samtidigt kan stavarna bidra till stabilitet och avlastning, vilket gör att träningen ofta upplevs som skonsam. Studien, som publicerats i Journal of Affective Disorders, är gjord av forskare vid bland annat Université Grenoble Alpes och University of Reims Champagne-Ardenne i Frankrike. Den omfattade 64 vuxna, i genomsnitt 50 år gamla. 58 av deltagarna var kvinnor. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: ett tio veckor långt program med handledd stavgång eller en inaktiv kontrollgrupp. Stavgångsgruppen genomförde två träningspass i veckan, en timme per gång, under ledning av instruktör. Intensiteten låg på måttlig nivå, motsvarande 65–75 procent av maximal hjärtfrekvens. Depressionssymptomen mättes med Beck Depression Inventory-II, ett självskattningsformulär som används för att bedöma grad av depression, före programmet, efter fem veckor och efter tio veckor. Forskarna såg en klart större minskning av depressionssymptom i stavgångsgruppen än i kontrollgruppen. Den största förbättringen inträffade under de första fem veckorna. Därefter fortsatte symptomen att minska, men i långsammare takt.

Halva gruppen svarade efter fem veckor

Efter fem veckor hade omkring hälften i stavgångsgruppen minskat sina symptom med minst 50 procent, vilket räknades som klinisk respons. Ingen i kontrollgruppen nådde samma nivå. ”Handledd stavgång visade sig vara förknippad med en betydande minskning av depressionssymptom inom fem veckor, särskilt bland personer med svår depression”, skriver forskarna. Resultaten ska samtidigt tolkas med försiktighet. Studien var liten, kontrollgruppen var inaktiv och deltagarna rekryterades i ett sammanhang där fysisk aktivitet redan användes som stöd vid depression. Forskarna framhåller därför inte stavgång som en ersättning för annan vård, utan som ett möjligt komplement. Det mest intressanta är hur snabbt effekten syntes: redan efter några veckor hade många deltagare förbättrats tydligt.]]> Studie: Unga svenskar mår sämre än äldre https://nyadagbladet.se/halsa/unga-svenskar-mar-samre-an-aldre/ Tue, 16 Jun 2026 05:42:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233320 Personlighet och sociala relationer har större betydelse för svenskars välbefinnande än inkomst. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare även ser en tydlig generationsskillnad: unga vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Studien bygger på svar från över 34 000 representativa svenskar över 18 år och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften SSM – Population Health. Forskarna har analyserat data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där perioden 2006 till 2024 ingår. Global Flourishing Study är en internationell undersökning om människors liv, hälsa, relationer och upplevelse av mening, medan Gallup World Poll är en återkommande global opinionsundersökning om bland annat livstillfredsställelse och samhällsförtroende. Faktorer som personlighet, ålder, sociala relationer, ensamhet, geografisk hemvist, politisk identitet och inkomst har vägts in. — Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Studien visar att kvaliteten på människors sociala relationer har ett starkt samband med välbefinnande. Särskilt tydligt är sambandet mellan upplevd ensamhet och lägre välbefinnande. — Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.

Unga sticker ut efter coronakrisen

Ett av studiens mest uppmärksammade resultat gäller ålder. Enligt forskarna syns ett tydligt skifte från och med 2020, under coronakrisen. Yngre vuxna rapporterar i dag lägre välbefinnande än äldre och uppger oftare att de känner sig ensamma. — Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius. Enligt August Nilsson är det särskilt anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. — En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger han. Inkomst framstår däremot som mindre avgörande än sociala relationer och personlighet. Forskarna betonar inte att ekonomi saknar betydelse, men resultaten visar att relationella och psykologiska faktorer väger tyngre i den aktuella analysen. — Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.]]> Äldre svenskar mår bättre än unga https://nyadagbladet.se/halsa/aldre-svenskar-mar-battre-an-unga/ Mon, 08 Jun 2026 06:43:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232640 Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar. Studien, som publicerats i Journal of Research in Personality, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist. Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande. — Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger forskaren August Nilsson vid Lunds universitet. Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. — Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren Petri Kajonius. Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland. Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.]]> Självmorden har halverats i Finland https://nyadagbladet.se/norden/sjalvmorden-halverade-i-finland/ Thu, 04 Jun 2026 04:54:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232353 Finland har lyckats pressa ned självmorden kraftigt under de senaste årtiondena. Det visar färska siffror från landets officiella dödsorsaksstatistik. År 1990 tog 1 512 personer sina liv i Finland. Förra året, 2024, var antalet 761, enligt Statistikcentralen. Män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Av självmorden 2024 gällde 577 män och 184 kvinnor. Flest fall fanns i åldersgruppen 25–44 år, där 276 självmord registrerades. Minskningen har pågått under lång tid. Institutet för hälsa och välfärd, THL, pekar på att en vändning kom i samband med Finlands nationella arbete för att förebygga självmord, som pågick mellan 1986 och 1996. Sedan dess har antalet fortsatt att ligga klart lägre än under 1990-talets början. År 2020 registrerades 717 självmord, 2022 var antalet 740 och 2024 alltså 761. OECD, som jämför statistik mellan industriländer, mäter självmord i relation till befolkningens storlek. I sådana jämförelser ligger Finland numera betydligt närmare Sverige och övriga Norden än tidigare.]]> Finsk forskare vill se natur på recept i vården https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-natur-pa-recept-varden/ Thu, 30 Apr 2026 04:54:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228914 Naturkontakt kan förbättra det psykiska välbefinnandet, sömnen och funktionsförmågan – särskilt bland äldre och patienter inom primärvården. Det visar en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, där läkaren Annika Kolster föreslår att vården i högre grad ska kunna ge recept på naturbaserade aktiviteter för patienter. I Finland växer intresset för så kallad "natur på recept" – ett sätt för vården att använda vistelse i gröna miljöer som komplement till traditionell behandling. Annika Kolster har i sin avhandling Supporting Health and Wellbeing Through Nature-Based Interventions in Primary Care undersökt naturbaserade insatser för äldre på servicehus och patienter vid en vårdcentral, skriver Helsingfors universitet. En av studierna omfattade 854 äldre personer på 25 servicehus i Helsingforsregionen. Studien visar på ett samband mellan ökad naturkontakt och bättre psykiskt välbefinnande, särskilt bland personer med sämre rörlighet. — Hos de äldre invånarna i ett servicehus fanns ett samband mellan en starkare naturkontakt och bättre psykisk hälsa. Naturen var mycket viktig för dem, till och med viktigare än jag kunde vänta mig. Jag tror att man genom att stärka naturkontakten kan förbättra äldres funktionsförmåga och allmänna välbefinnande, säger Kolster enligt universitetet.

Gruppvandringar gav positiva resultat

Avhandlingen innehåller även en mindre fältstudie med 79 patienter vid en vårdcentral i Sibbo. Under åtta veckor jämfördes guidade naturvandringar i grupp med ett mer traditionellt träningsprogram. Deltagarna i naturgruppen upplevde ett ökat psykiskt välbefinnande och bättre sömn, enligt forskningen. Kolster lyfter även sociala faktorer som viktiga – promenader och friluftsaktiviteter kan bli lättare att fortsätta med när de sker i grupp. I avhandlingen studerar Kolster även naturbaserade gruppaktiviteter inom forskningsprojektet RECETAS, där ensamma äldre på servicehus i Helsingfors deltog. Projektet undersöker om sociala aktiviteter i naturmiljö kan minska ensamhet och stärka välbefinnande bland äldre. Hela 57 procent av deltagarna i naturgruppen uppgav att de kände sig mindre ensamma, medan 96 procent skulle rekommendera insatsen till andra äldre.

Komplement till vården

Kolster menar att naturremisser bör användas mer inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om att patienter rekommenderas promenader, gruppverksamhet utomhus eller andra aktiviteter i skog och mark. Sådana icke-medicinska metoder kan enligt Kolster både främja hälsa och användas vid befintlig sjukdom. Hon pekar bland annat på äldre, personer med psykisk ohälsa och arbetslösa som grupper där naturremisser skulle kunna användas mer. Metoden är inte ny. En brittisk studie från 2024 med över 8 000 deltagare visade att naturaktiviteter på recept kunde öka välbefinnandet och minska ångesten hos personer med psykisk ohälsa. Även tidigare forskning har pekat på psykiska och fysiska hälsofördelar, bland annat att patienter får lägre blodtryck samt att det kan bidra till att minska skador från luftföroreningar för dem som bor i stadsmiljö.

Oro för minskad naturkontakt

Kolster kopplar resultaten till en bredare oro för att människor i moderna samhällen får allt mindre vardaglig kontakt med naturen. — Jag är rädd för att människans fjärmande från naturen orsakar ökade symptom och sjukdomar. Jag är särskilt orolig över utarmningen av naturens mångfald. Vi förstår kanske inte ens riktigt vilka konsekvenser det kan få för hälsan. Riktningen kan ändras, men vi har redan bråttom att agera, säger hon. Enligt Helsingfors universitet visar avhandlingen att naturkontakt kan vara ett sätt att stärka hälsa och välbefinnande i primärvården – inte som en ersättning för medicinsk behandling, utan som ett komplement.]]> Psykisk ohälsa ökar i Norge https://nyadagbladet.se/norden/psykisk-ohalsa-okar-norge/ Mon, 27 Apr 2026 12:02:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228692 Psykiska besvär och sömnproblem har ökat i Norge sedan coronakrisen, samtidigt som det sociala stödet har minskat. Nu pekar norska Folkhälsoinstitutet på ekonomisk press som en möjlig förklaring. En ny nationell folkhälsoundersökning från institutet, FHI, visar att 29 procent av norrmännen uppger att de har psykiska besvär. Undersökningen har besvarats av drygt 28 000 personer. Även sömnproblemen har ökat. Enligt FHI uppger 14 procent att de har kroniska sömnbesvär. Samtidigt uppger endast 31 procent att de har en hög grad av socialt stöd. Andelen har minskat sedan 2020, i synnerhet i åldersgruppen 30–59 år. Ensamheten är relativt stabil i befolkningen som helhet, men har ökat bland personer mellan 30 och 44 år.

Ekonomin pressar fler

FHI pekar på att ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen. Andelen som uppger att de har ekonomiska svårigheter har ökat från 16 till 22 procent sedan 2020. Bland yngre vuxna är pressen ännu tydligare. I åldersgruppen 18–44 år uppger nästan tre av tio att det är svårt att få pengarna att räcka till. — Ökad ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen till att fler i arbetsför ålder rapporterar psykiska besvär och sömnsvårigheter, särskilt i livsfaser med stora åtaganden, säger Guri Rørtveit, direktör för FHI.]]> Studie: Lagom med kaffe är bäst för måendet https://nyadagbladet.se/halsa/studie-lagom-med-kaffe-ar-bast-for-maendet/ Fri, 17 Apr 2026 04:34:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227784 Två till tre koppar kaffe om dagen kan vara bäst för den psykiska hälsan. Det visar en ny studie där både för lite och för mycket kaffe kopplades till högre risk för psykiska besvär. I studien, som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders, har forskare vid Soochow University i Kina analyserat uppgifter från omkring 460 000 personer i den brittiska databasen UK Biobank. Resultatet visar ett så kallat J-format samband: personer som drack två till tre koppar kaffe om dagen hade lägst risk för bland annat depression, ångest och stressrelaterade besvär. Vid fem koppar eller mer om dagen steg riskerna igen. Sambandet sågs främst hos dem som drack koffeinhaltigt kaffe, medan koffeinfritt kaffe inte verkade ge samma effekt. Forskarna betonar samtidigt att studien visar ett samband, inte att kaffe i sig orsakar bättre psykisk hälsa. Bilden som träder fram är ändå att måttligt kaffedrickande kan vara mest gynnsamt.]]>