Palantir – Nya Dagbladet

Palantir-grundaren Karp köper 15 000 hektar skog i Härjedalen

Markus Andersson — Mon, 28 Sep 2026 07:46:15 +0000

Palantir-grundaren och ultraglobalisten Alexander Karp har köpt 15 000 hektar skog vid Storsjö kapell i Härjedalen för 235 miljoner kronor. Hans bolag talar om skönhet och bevarande. Köpekontraktet anger dock skogsbruk som syfte, och lokala jaktlag har redan förlorat sin jakträtt. Affären gjordes i början av september, när skogsbolaget SCA sålde ett sammanhängande skogsområde söder om Storsjö kapell. Köpare är Cladonia Skog AB, ett nystartat svenskt bolag där Alexander Caedmon Karp står som verklig huvudman. Det var Tidningen Härjedalen som avslöjade vem som står bakom köpet. Karp grundade dataanalysbolaget Palantir 2003 tillsammans med Peter Thiel och Stephen Cohen och är i dag bolagets vd. Palantir har ett börsvärde på omkring 460 miljarder dollar. Karps svenska bolag sattes upp av Scandinavian Trust, uppger Breakit. Nya Dagbladet har tidigare granskat både Karp och Palantirs krigs- och övervakningsteknik.

Skönhet i mejlet, skogsbruk i kontraktet

Jenny Lopes Da Silva är styrelseledamot i Cladonia Skog och försäljningschef på Scandinavian Trust. I ett mejl som Bonniertidningen Expressen citerar beskriver hon köparens avsikter. "Den nya ägaren är mån om markens skönhet och dess bevarande", skriver hon. Hon framhåller också vidsträckta naturliga skogslandskap som värdefulla livsmiljöer och som platser för rekreation och återhämtning. Köpekontraktet säger något annat. Där anges att syftet är att äga och förvalta skogsfastigheten samt att bedriva skogsbruk. SCA har uppgett att marken inte är optimal för skogsbruk. Varför Karps bolag betalar 235 miljoner kronor för skog som säljaren inte ser som optimal för skogsbruk, och ändå skriver in just skogsbruk som syfte, framgår inte.

Jaktlagen blir av med marken

För dem som använt marken har ägarbytet redan fått konkreta följder. Två jaktlag har förlorat sin jakträtt, och ett tredje förlorar jakten helt nästa år. Jakträtten tillfaller köparen från den 1 juli nästa år. Beskeden kom tidigt. Redan den 16 juni fick jaktlag veta att de inte längre fick jaga på den arrenderade marken söder om Storsjö kapell. Det var flera månader innan SCA sålde marken i början av september. Therese Kärngård, kommunstyrelsens ordförande i Bergs kommun, säger att många kommuninvånare känner till marken och att där bedrivits mycket älgjakt. — Det är klart man drar öronen åt sig. Jag vill säga att jag inte är orolig heller. Men det är klart det väcker frågor, sade hon till SvD.

Dödlig AI – och Palantir redan inne i Sverige

Palantir är inte ett vanligt skogsbolag. Karp har själv beskrivit affärsmodellen i brutala termer: döden och smärtan som tillfogas "våra fiender" kommer mestadels från Palantir. Bolaget bygger militära AI-system som kopplar samman underrättelser, sensorer och vapen – vad Karp själv kallat en "digital dödskedja". Nya Dagbladet har redogjort för hur tekniken används i krig, bland annat i samarbete med Israels försvarsministerium, och för Palantirs krav på en ny era av AI-driven militär makt. I Sverige har bolaget varit verksamt i omkring 14 år. Försvarsmakten är en bekräftad kund. Polisen har enligt tidigare uppgifter också använt tekniken, men har inte velat berätta hur. När frågan om att stoppa inköpen nådde partierna i somras valde Sverigedemokraterna att försvara fortsatt användning. Partiet sade sig ha förtroende för att den sker inom lag och säkerhetskrav – trots att det i stor utsträckning är hemligt vilka myndigheter som har avtal och vad de omfattar. Statsminister Ulf Kristersson träffade dessutom både Thiel och Karp under Bilderbergmötet i Stockholm, ett möte som inte kommunicerades öppet, vilket NyD tidigare beskrivit.

Techmiljardärer och skog

Vad Karp själv vill med Härjedalsmarken är inte känt. Det hindrar inte att mönstret är bekant. Bill Gates och andra investerare har backat projekt där skog huggs ner och virket grävs ner, med argumentet att koldioxid ska bindas i klimatpolitikens namn. Något sådant syfte finns inte belagt i Karps köpekontrakt. Där står skogsbruk. I mejlet står bevarande. I Härjedalen står jaktlagen utan mark.

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Jan Sundstedt — Mon, 21 Sep 2026 13:51:52 +0000

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog. Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system. Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken. Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan. Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter. Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett. Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna. Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna. Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet. På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen. En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff. Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt. Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott. Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver. Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats. Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”

Markus Andersson — Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000

Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar. Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används. Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt. Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar. ”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet. Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir. Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket. Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte. Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar. NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag. En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila. Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.

Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem

Markus Andersson — Sun, 23 Aug 2026 11:47:16 +0000

Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats. Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer. Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars. Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år. Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg. Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering. Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar. Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål. [caption id="attachment_133529" align="alignnone" width="640"] Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.[/caption]

Pentagon gör Maven permanent

USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop. Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter. Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd. Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program. En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.

Zelenskyj sparkar ännu en försvarsminister

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Jul 2026 06:57:42 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avsätter försvarsminister Mychajlo Fedorov efter bara sex månader på posten. Det är ännu ett snabbt ministerbyte under det pågående kriget mot Ryssland. Fedorov bekräftade på onsdagen att han lämnar sitt uppdrag som en del av en större regeringsombildning. Zelenskyj har inte offentligt lämnat någon närmare förklaring till varför den 35-årige tidigare digitaliseringsministern byts ut. I sitt avskedsmeddelande beskrev Fedorov det som en stor ära att ha tjänstgjort som försvarsminister. Han lyfte bland annat fram utbyggd drönarproduktion, förändringar av militärens upphandlingar och försök att modernisera försvarsmakten. Samtidigt medgav han att omvandlingen av ministeriet enligt Natos standarder inte hade slutförts. Ledamöter från Zelenskyjs parti Folkets tjänare uppger att inrikesminister Ihor Klymenko ska nomineras som efterträdare. Presidenten utser kandidaten till försvarsminister, men utnämningen måste godkännas av parlamentet.

Uppgifter om konflikt med militärledningen

Ukrainska medier uppger att spänningar mellan Fedorov och försvarsmaktens överbefälhavare Oleksandr Syrskyj bidrog till beslutet. Källor som citeras av Ukrainska Pravda beskriver en långvarig konflikt om militärreformer som presidentadministrationen inte lyckats lösa. Flera parlamentariker och militära debattörer har kritiserat bytet. I Reuters rapportering framhålls att Fedorovs anhängare tillskriver honom en snabbare drönarupphandling och en mer databaserad krigsstrategi. Kritiker menar samtidigt att reformen av den militära rekryteringen gått för långsamt.

Fördjupade samarbetet med Palantir

Under sin korta tid som försvarsminister fördjupade Fedorov Ukrainas samarbete med det amerikanska dataanalys- och militärteknikbolaget Palantir. Parterna diskuterade ökad användning av artificiell intelligens, analys av data från slagfältet och militär planering. Fedorov tog över försvarsministeriet i januari efter Denys Sjmyhal, som själv hade haft posten i mindre än ett halvår innan han flyttades till en annan post. Den senaste förändringen ingår i en bredare ombildning där även förste vice premiärminister Julia Svyrydenko och hennes regering avgått. Zelenskyj har ställt sig bakom Naftogaz-chefen Serhij Koretskyj som ny premiärminister och sagt att förberedelserna inför vintern är en central prioritering. Det ukrainska parlamentet väntas rösta om den nya regeringen.

Spanien varnar statliga bolag för Palantir

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Jul 2026 06:52:15 +0000

Den spanska regeringen uppges ha börjat varna statligt kontrollerade bolag för att teckna nya avtal med det ökända amerikanska analysföretaget Palantir. Orsaken är oro för att känslig information om nationell säkerhet kan exponeras. Enligt den spanska tidningen El Confidencial har styrelseledamöter i flera börsnoterade bolag informerats om att de inte bör ingå avtal med Palantir om det kan äventyra nationell suveränitet eller strategisk information. Något formellt förbud har inte meddelats via Moncloa, den spanska regeringens officiella webbplats. Källor uppger dock för El Confidencial att offentliga och privata bolag som kontrolleras av SEPI, Spaniens statliga industrikoncern och investeringsfond, har instruerats att svartlista företaget. Vägledningen ska enligt uppgifterna framför allt beröra bolag inom kritisk kommunikation, försvar, militär teknik och offentlig infrastruktur. Samtidigt uppges Spaniens försvarsdepartement fortsätta samtal med Palantir om att förnya och utvidga redan befintliga avtal.

Granskas i flera länder

Palantir är ett amerikanskt mjukvaru- och dataanalysföretag som grundades av bland andra miljardären Peter Thiel. Företaget har under senare år kritiserats för sitt arbete med Israels militär och för kopplingar till Donald Trumps migrationspolitik. Även i Sverige har Palantirs system använts av polisen. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att svensk polis under minst fem år använt en specialanpassad version av Palantirs plattform Gotham, kallad Acus, för att sammanställa och analysera uppgifter från olika register. I Storbritannien har Palantir avtal om dataanalys med både försvarsdepartementet och den nationella sjukvården NHS. Företaget har samtidigt mött växande kritik i takt med att fler offentliga kontrakt diskuterats. Förra månaden stoppade Londons borgmästare Sadiq Khan ett kontrakt på 50 miljoner pund, motsvarande cirka 645 miljoner kronor, mellan Metropolitan Police och Palantir. Khan beskrev avtalet som ett ”tydligt och allvarligt brott” mot upphandlingsreglerna. Även Frankrike har tagit steg bort från bolaget. Den franske försvarsministern Sébastien Lecornu meddelade förra månaden att den inhemska underrättelsetjänsten beslutat att avsluta sitt avtal med Palantir.

Palantirs 22-punktsmanifest kräver militär AI-makt och obligatorisk militärtjänst

Emil Fjellstedt — Thu, 23 Apr 2026 10:41:59 +0000

I ett 22-punktsmanifest kallar övervakningsföretaget Palantir till en "ny era" av AI-driven militär makt. Bolaget, som grundades med CIA-finansiering och idag har kontrakt med Pentagon och Israel, kräver att Silicon Valley tar plats i krigsmaskineriet – och att Tyskland och Japan återigen beväpnas.

Programförklaringen går långt utöver en vanlig företagsvision. I 22 punkter beskriver det CIA-kopplade dataanalysföretaget en framtid där artificiell intelligens utgör kärnan i amerikansk militär dominans och där tech-eliten har en "uttrycklig skyldighet att delta i nationens försvar".

Manifestet, som publicerades på sociala medier under helgen och baseras på vd:n Alex Karps bok The Technological Republic, har väckt starka reaktioner. Kritiker kallar det för en plan för "tekno-fascism", medan försvarare menar att det bara speglar verkligheten i en alltmer osäker värld.

Manifestpunkterna

Bland de mest uppmärksammade kraven finns att "efterkrigstidens försvagning av Tyskland och Japan måste upphävas" och att "militär makt i detta århundrade kommer att byggas på mjukvara". Palantir argumenterar för att kärnvapenspöket är över och att en ny avskräckningsålder – byggd på artificiell intelligens – nu tar vid.

"Atomåldern tar slut. En era av avskräckning är över, och en ny era av avskräckning byggd på AI står för dörren", lyder en av punkterna.

Palantir menar att debatten om AI-vapen redan är över: "Frågan är inte om AI-vapen kommer att byggas; det är vem som bygger dem och till vilket syfte". Motiveringen är att "våra motståndare inte kommer att pausa för att delta i teatraliska debatter om förtjänsterna med att utveckla teknologier med kritiska militära tillämpningar. De kommer att fortsätta".

Ytterligare punkter rör inrikespolitiken. Företaget kräver att "Silicon Valley måste spela en roll i kampen mot våldsbrott" och att "nationell tjänstgöring ska vara en universell plikt". Manifestet går också in i kulturfrågor: "Den utbredda intoleransen mot religiös tro i vissa kretsar måste bekämpas" och "vissa kulturer har producerat avgörande framsteg; andra förblir dysfunktionella och reaktionära". Visionärer som Elon Musk bör, enligt Palantir, uppmuntras för sin tro på "stora berättelser".

Because we get asked a lot.

The Technological Republic, in brief.

1. Silicon Valley owes a moral debt to the country that made its rise possible. The engineering elite of Silicon Valley has an affirmative obligation to participate in the defense of the nation.

2. We must rebel…
— Palantir (@PalantirTech) April 18, 2026

Från bedrägeribekämpning till krigsverktyg

Palantir grundades 2003 av PayPal-medgrundaren Peter Thiel tillsammans med bland andra den tidigare CIA-chefen George Tenet. Bolagets namn kommer från Tolkien-romanerna – de mörka kristallkulor genom vilka Sauron övervakar sina undersåtar. Thiel ska ha insett att de metoder PayPal använt för att bekämpa bedrägerier kunde utökas till "andra sammanhang, som att bekämpa terrorism".

CIA investerade två miljoner dollar i det då nybildade bolaget 2005 via den egna riskkapitalfonden In-Q-Tel. George Tenet, som grundade In-Q-Tel, sade senare till Forbes att han önskat att han haft Palantir "när jag var CIA-chef".

Idag är företagets flaggskepp operativsystemet Gotham, som samlar och analyserar data från olika källor – satellitbilder, signalspaning, HUMINT-underrättelser och lokal övervakning – för att presentera potentiella mål för militära operationer. Systemet har använts för att välja ut mål under det amerikanska kriget mot Irak, enligt källor i försvarsdepartementet. Företaget hävdar dock att människor alltid fattar det slutgiltiga beslutet om eldgivning.

Los Angeles-polisen använder Gotham för att bygga profiler på civila – namn, adresser, sociala medier, personliga relationer och övervakningsfoton – för att förutsäga sannolikheten att en person begår brott.

Företaget, som har ett börsvärde på cirka 360 miljarder dollar och omsatte 4,48 miljarder dollar under 2025, är i hög grad beroende av kontrakt med amerikanska myndigheter. Bland kunderna återfinns Pentagon, CIA, FBI, NSA, gränspolisen ICE och flera hundra polismyndigheter. Utomlands har brittiska försvarsdepartementet, Israels försvarsmakt och Ukrainas väpnade styrkor använt Palantirs system.

Kritik: "Varje datapunkt blir ett mål"

Kritiker varnar för att Palantirs teknik förvandlar allt till vapen. På sociala medier har företaget beskrivits som ett "massövervakningsverktyg" och en del av en växande "nationell övervakningsapparat".

"Palantir tjänar sina pengar på kontrakt inom övervakning, prediktivt polisarbete, immigrationskontroll och militära underrättelseplattformar. Ändå framställer företaget sig i sin bok som ett dygdigt undantag", skriver en kommentator på X.

Den särskilt kontroversiella punkten om obligatorisk militärtjänstgöring har mött mothugg. Palantirs vd Alex Karp och medgrundaren Peter Thiel har båda drivit frågan, med motiveringen att ett land bara bör utkämpa sitt "nästa krig" om alla medborgare delar riskerna och kostnaderna.

Karp, som beskrivit sig själv som "progressiv, men inte woke", har tidigare sagt att företagets uppdrag är "att skrämma fiender, och ibland, döda dem". Han har försvarat Israels användning av Palantirs mjukvara för att planera attacker i Gaza och uppmanat USA att förbereda sig för att strida på tre fronter mot Kina, Ryssland och Iran.

Manifestets blandning av militära krav och kulturkrigstematik har fått politiska bedömare att betrakta det som ett försäljningsargument skräddarsytt för Trump-administrationen. Efter att AI-företaget Anthropic avvisades från ett Pentagon-program på grund av sin vägran att möjliggöra massövervakning eller helt autonoma vapen, framstår Palantirs manifest som både säljargument och trohetsförklaring.

Thiel: Frihet och demokrati "oförenliga"

Peter Thiel har sedan länge profilerat sig som libertarian och republikansk megadonator. Men hans politiska hållning ifrågasätts alltmer. Thiel har bland annat sagt att han "inte längre tror att frihet och demokrati är förenliga" och finansierade åklagaren som drev nyhetsbloggen Gawker i konkurs 2015.

— Det finns aspekter av Thiels politik som inte alls är libertarianska – de ligger närmare auktoritarianism, konstaterar en analytiker.

Bakom Palantir står också en rad andra företag som formar det amerikanska försvarets framtid. I det så kallade "Golden Dome C2 Consortium" ingår nio bolag – däribland Anduril, SpaceX, Lockheed Martin och RTX – i ett program med en beräknad budget på uppåt 185 miljarder dollar. The Economist har kallat Palantir, Anduril och SpaceX för "neo-primes" som förändrar hur Amerika krigar.

Samtidigt finns oro för att Palantir ska få fäste i Europa. I Sverige har röster höjts mot att låta bolaget få tillgång till polisdata och myndighetsregister.

Kammarkollegiet inleder granskning av Teodorescu Måwes hemliga finansiär

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Apr 2026 10:44:45 +0000

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) vägrar uppge vem som betalar hennes personliga säkerhetsarrangemang. Nu har statliga Kammarkollegiet inlett ett tillsynsärende efter en anmälan från Nyans-ledaren Mikail Yüksel. I en insynsdeklaration till Europaparlamentet, daterad den 11 februari i år, uppger Teodorescu Måwe att hon tar emot ekonomiskt stöd från en privat bidragsgivare kopplat till sin "personliga säkerhet". Vem som står bakom stödet, hur stort det är och vilken typ av aktör det rör sig om har hon konsekvent vägrat att uppge. När skattefinansierade kanalen SVT frågade henne om upplägget i programmet 30 minuter förra veckan upprepade politikern att hon inte kunde säga någonting om saken. — Jag kommer inte kunna berätta någonting om det här. Det riskerar min säkerhet, sade hon i intervjun. Enligt den 41-åriga Israelaktivisten skulle även detaljer om storleken på stödet eller vilken typ av aktör det rör sig om kunna påverka säkerheten negativt. Anledningen till att hon vidtar de här åtgärderna, förklarade hon, är att hon har ett skyddsbehov.

Anmälan till Kammarkollegiet

Det är inte första gången som frågan om finansiering dyker upp – redan 2023 bad Teodorescu Måwe offentligt om "mecenater" på sin blogg Klartext. Mikail Yüksel, partiledare för det Turkiet-kopplade invandrarpartiet Nyans, anmälde Teodorescu Måwe till statliga Kammarkollegiet med anledning av den hemliga finansieringen. Den 20 april meddelade han på X att myndigheten har inlett ett tillsynsärende. — Nu har jag fått besked om att Kammarkollegiet har inlett ett tillsynsärende. Det återstår att se vilket beslut de kommer att fatta, skriver Yüksel på X. Tillsynsärendet grundar sig på lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, som kräver att aktiva politiker redovisar bidrag oavsett storlek. Enligt uppgifter till tidningen Flamman har Teodorescu Måwe inte lämnat in någon sådan redovisning till Kammarkollegiet.

Kritik från flera håll

Kritiken mot upplägget är omfattande. Expressens ledarsida konstaterar att politikern genom att låta en privat finansiör stå för den personliga säkerheten har "försatt sig i en solklar beroendesituation". Även den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir har varit kritisk och menar att väljarna har rätt att veta vems ärenden hon driver. Teodorescu Måwes kopplingar till det kontroversiella övervakningsföretaget Palantir Technologies har också uppmärksammats. Hon är den enda svenska EU-parlamentarikern som haft enskilda lobbymöten med företaget – vid två tillfällen i januari 2026, ett i London och ett i Stockholm. När media har frågat henne vad mötena handlade om har hon vägrat svara.

Pentagon hotar krossa AI-bolag som vägrar bygga autonoma vapen – de andra har redan gett efter

Markus Andersson — Sat, 21 Feb 2026 11:55:56 +0000

USA:s försvarsdepartement hotar att stämpla AI-företaget Anthropic som en "supply chain risk" – en beteckning som normalt används för utländska motståndare som Kina. Anledningen: bolaget vägrar tillåta att dess AI-modell Claude används för att bygga autonoma vapen utan mänsklig kontroll och för massövervakning av amerikanska medborgare. Samtliga övriga stora AI-bolag – OpenAI, Google och Elon Musks xAI – har redan accepterat Pentagons krav. Konflikten mellan Pentagon och Anthropic har eskalerat snabbt under de senaste veckorna. Det som började som förhandlingar om villkoren för militär AI-användning har förvandlats till en öppen maktkamp som kan få avgörande konsekvenser – inte bara för ett enskilt företag, utan för hela frågan om vem som kontrollerar världens mest avancerade teknologi. I juli 2025 tilldelade Pentagon kontrakt värda 200 miljoner dollar till fyra AI-bolag: Anthropic, OpenAI, Google och xAI. Anthropic blev det enda bolaget med tillgång till klassificerade militärnätverk via sin modell Claude Gov. Den 13 februari avslöjade Wall Street Journal att Claude hade använts vid USA:s militära räd mot Venezuelas president Nicolás Maduro – en operation som enligt Venezuela krävde 83 människoliv. Två dagar senare rapporterade Axios att Pentagon hotar att stämpla Anthropic som en "supply chain risk". Stämplingen innebär att varje företag som vill göra affärer med den amerikanska militären måste intyga att de inte använder Claude någonstans i sin verksamhet. Konsekvenserna skulle bli enorma. Åtta av USA:s tio största företag använder i dag Claude. Försvarsföretag, myndigheter och leverantörer med statliga avtal skulle alla tvingas bryta med Anthropic över en natt – eller förlora sina kontrakt.

"Vi ska se till att de betalar priset"

En högt uppsatt Pentagon-tjänsteman formulerade hotet i klartext till Axios: — Det kommer att bli enormt smärtsamt att reda ut, och vi ska se till att de betalar priset för att de tvingar oss till detta, sade tjänstemannen.

EXCLUSIVE: The Pentagon is considering severing its relationship with Anthropic over the AI firm's insistence on maintaining some limitations on how the military uses its models. https://t.co/tBR1L7qLDa
— Axios (@axios) February 15, 2026

Pentagons talesman Sean Parnell sade att landets partners måste vara villiga att "hjälpa våra soldater att segra i varje strid". Kärnan i konflikten är enkel. Pentagon kräver att AI-modellerna ska kunna användas för alla lagliga ändamål – utan några företagsspecifika restriktioner. Det inkluderar vapenutveckling, underrättelseinhämtning, stridsoperationer och massövervakning av civila. Anthropic var villigt att förhandla, men drog gränsen vid två punkter: bolaget vill inte att Claude används för att bygga helautonoma vapen som avfyras utan mänsklig kontroll, och bolaget vill inte att teknologin används för massövervakning av amerikanska medborgare. OpenAI, Google och xAI accepterade samtliga Pentagons villkor. Den 18 februari hävdade Pentagons CTO Emil Michael att det är "odemokratiskt" att ett privat företag begränsar hur militären får använda AI. Han frågade retoriskt vad alternativen är om drönarsvärmar anfaller en militärbas – och om den mänskliga reaktionstiden inte räcker till. Argumentet förutsätter att den enda lösningen på framtidens militära utmaningar är att avlägsna den mänskliga kontrollen över besluten att döda. Det är samma logik som historiskt har drivit fram varje vapenkapplöpning – med skillnaden att det denna gång handlar om maskiner som fattar sådana beslut på egen hand.

Säkerhetschefen avgick: "The world is in peril"

Ungefär samtidigt avgick Mrinank Sharma, chefen för Anthropics avdelning för säkerhetsforskning. Hans avskedsord – "the world is in peril" ("världen är i fara") – signalerade att konflikten är djupare än en kontraktstvist. Det handlar om grundläggande frågor om vilka begränsningar som ska finnas för världens mest kraftfulla teknologi. Anthropic har å sin sida meddelat att bolaget är fast beslutet att använda avancerad AI till stöd för USA:s nationella säkerhet, och att man för "produktiva samtal i god tro" med försvarsdepartementet. En nyckelspelare i dramat är Palantir Technologies, vars plattform fungerade som bron mellan Claude och Pentagons nätverk. Palantirs vd Alex Karp har öppet erkänt att bolagets produkter "ibland används för att döda människor". Enligt Semafor befinner sig samarbetet med Palantir i centrum av konflikten. Det mönster som avtecknar sig är tydligt: USA:s regering kräver obegränsad tillgång till den mest avancerade teknologi som någonsin skapats. Tre av fyra AI-bolag har redan gett efter. Det fjärde – Anthropic, värderat till 380 miljarder dollar – hotas med ekonomisk utplåning i sitt eget hemland. Om Anthropic faller har varje AI-bolag i världen lärt sig vad som händer om man försöker säga nej. Om de inte faller har den amerikanska staten visat att den är beredd att använda sin fulla ekonomiska makt mot ett inhemskt företag som drar en etisk gräns. Oavsett utfall skapar konflikten ett prejudikat för hur mycket kontroll AI-företag egentligen har över sin egen teknologi – och svaret kan visa sig vara: ingen alls.

Så hamnar din selfie på Discord hos amerikanska myndigheter

Markus Andersson — Fri, 20 Feb 2026 20:02:10 +0000

Du har säkert sett det: du öppnar Discord, Reddit eller Roblox och plötsligt ombeds du ta en selfie för att "verifiera din ålder". Snabbt, smidigt, barnskydd. Du tänker inte så mycket mer på det. Det borde du. Företaget som hanterar din åldersverifiering heter Persona. Det är ett San Francisco-baserat identitetsverifieringsföretag som används av några av världens största plattformar — Discord, Reddit, Roblox, LinkedIn och ChatGPT — för att kontrollera att du är den du utger dig för att vara. Den 16 februari publicerade säkerhetsforskarna vmfunc, MDL och Dziurwa en omfattande rapport som fått stor uppmärksamhet. De hade hittat hela källkoden för Personas myndighetsdashboard — 53 megabyte fördelat på 2 456 filer — liggande öppet och oskyddade på en statlig FedRAMP-auktoriserad server. Ingen hackning krävdes. Ingen sårbarhet utnyttjades. Det rörde sig om en utvecklarversion med publikt tillgängliga källkodskartor (source maps) som aldrig stängts av — på en plattform som hanterar identitetsdata åt den amerikanska staten.

Vad koden avslöjar

Det som forskarna hittade i källkoden var inte en enkel ålderskontroll. Systemet innehåller 269 separata verifieringskontroller och bland dessa finns direktrapportering till FinCEN — det amerikanska finansdepartementets enhet mot penningtvätt och finansiella brott — samt till kanadensiska FINTRAC. I koden förekommer interna projektnamn som "SHADOW" och "LEGION". Selfies som laddas upp vid en rutinkontroll kan enligt rapporten lagras i biometriska ansiktsregister i upp till tre år. Systemet jämför automatiskt fotografier mot databaser med politiker och offentliga personer och genererar en likhetspoäng. En funktion i koden heter bokstavligen "SelfieSuspiciousEntityDetection" — men ingenstans definieras vad som gör ett ansikte "misstänkt".

Samma företag som tar ditt passfoto när du registrerar dig på ChatGPT driver också en myndighetsplattform som lämnar rapporter till FinCEN märkta med kodnamn från underrättelseprogram.

Så sammanfattar forskarna sina fynd. Oberoende säkerhetsexperter har bekräftat att forskningen framstår som trovärdig och Tanuki42, en säkerhetsforskare kopplad till incidenthanteringsgruppen SEAL911, konstaterar att de myndighetssystem som rapporten pekar ut existerar och med stor sannolikhet drivs som dedikerad infrastruktur av Persona.

Thiel-kopplingen

En detalj som väckt särskild uppmärksamhet är vem som finansierar Persona. Peter Thiels riskkapitalbolag Founders Fund ledde företagets Series D-runda på 200 miljoner dollar, efter att även ha lett Series C-rundan på 150 miljoner dollar. Det är samme Thiel som grundade Palantir — övervakningsföretaget som levererar analysverktyg till amerikanska ICE, CIA och en rad andra myndigheter. Det innebär inte att Thiel personligen styr Persona. Men att samma riskkapitalbolag som byggt sin portfölj på övervakningsteknik är den dominerande investeraren bakom ett system som samlar in hundratals miljoner användares biometriska data — via tjänster som Discord och Roblox som huvudsakligen används av ungdomar — väcker frågor.

VD:n svarar — delvis

Personas vd, Rick Song, har svarat på kritiken via X (tidigare Twitter), där han publicerade sin mejlkorrespondens med forskarna. Song hävdar att Persona "inte arbetar med någon federal myndighet idag". Han har dock ännu inte bemött de specifika fynden i källkoden — FinCEN-rapporteringen, kodnamnen eller den biometriska lagringen. "Jag är genuint besviken på hur allt detta har hanterats", skrev Song i ett numera raderat inlägg på X. Discord, som nyligen introducerade Persona-verifiering för brittiska användare, har redan backat och kallar implementeringen ett "experiment".

Vad du kan göra

Om du har använt Discord, Reddit, Roblox eller ChatGPT och blivit ombedd att verifiera din ålder via ett foto eller ID-handling har dina data sannolikt passerat genom Persona. Inom EU har du enligt GDPR rätt att begära information om vilka uppgifter som lagras om dig — och att kräva radering. Den rätten gäller även biometriska data. Persona erbjuder ett formulär för dataförfrågningar på sin webbplats. Brittiska Open Rights Group har krävt att användare ska kunna välja mellan flera verifieringsleverantörer, att icke-biometriska alternativ ska finnas tillgängliga, och att full transparens ska råda kring vem som behandlar data och hur. Nästa gång en plattform ber dig ta en selfie "för din säkerhet" — fråga dig vems säkerhet det egentligen handlar om, och om du redan skickat in ditt foto: kolla vilka rättigheter du har. Det är aldrig för sent att börja skydda det som är ditt.