<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>OECD &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/oecd/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>OECD &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionslarm-i-kommuner-leder-sallan-till-atal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kommuner]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<category><![CDATA[visselblåsare]]></category>
		<category><![CDATA[Ystad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238545</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb.</strong>

Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/reportern-avslojar-samma-sak-om-och-om-igen-sen-hander-inget" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> SVT.

I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen.

Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.
<h3>Ville se en prövning i högre instans</h3>
Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans.

— <em>När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans</em>, säger Natali Engstam Phalén till SVT.

Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.
<h3>OECD pekar ut brister i systemet</h3>
SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption.

OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt <a href="https://www.oecd.org/en/publications/oecd-integrity-review-of-sweden_648d3988-en/full-report/strengthening-the-framework-of-corruption-offences-and-its-enforcement_add09e63.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp.

Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk regering får skulden för höga räntor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norrmannen-skyller-hoga-rantor-pa-regeringen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2026 06:46:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Jonas Gahr Støre]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[ränta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232357</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny mätning visar att många norrmän anser att regeringens politik har bidragit till landets höga ränteläge. Samtidigt förs en växande debatt om varför Norges styrränta nu är mer än dubbelt så hög som den svenska.</strong>

Debatten gäller framför allt <a href="https://www.norges-bank.no/tema/pengepolitikk/Rentemoter/2026/mai-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Norges Banks styrränta</a>, som i maj höjdes från 4,0 till 4,25 procent. Det kan jämföras med <a href="https://www.riksbank.se/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Riksbanks styrränta</a> på 1,75 procent.

I mätningen, som gjorts av InFact på uppdrag av <a href="https://www.nettavisen.no/okonomi/ny-meningsmaling-nordmenn-gir-regjeringen-skyld-for-rentehevinger/s/5-95-3072321" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nettavisen</a>, svarar 41 procent att regeringen i stor utsträckning har bidragit till räntehöjningarna. 24 procent anser att den i liten utsträckning har gjort det.

Oppositionen, däribland Høyre och Fremskrittspartiet, menar att regeringens höga offentliga utgifter och användning av oljepengar har bidragit till prispress och därmed högre ränta.

Høyres finanspolitiske talesperson Nicolai Astrup säger att han förstår om många väljare känner sig lurade av statsminister Jonas Gahr Støres tidigare signaler om lägre ränta.

— <em>Jag förstår väl om folk känner sig lurade av Støres räntelöfte. Experter är tydliga med att Støre har fört en politik som bidrar till ökade räntor, säger Astrup till Nettavisen.</em>

Regeringen avvisar att jämförelsen med Sverige är så enkel. Statssekreterare Ellen Reitan från Arbeiderpartiet säger att norrmännen fortfarande har det bättre ekonomiskt än svenskarna.

— <em>I Sverige har reallönen gått ned med 3,5 procent – där har alltså priserna vuxit mer än lönerna. Dessutom har Sverige nästan dubbelt så hög arbetslöshet som Norge, säger hon.</em>

OECD, en samarbetsorganisation för industriländer, har samtidigt varnat för att Norges användning av oljepengar är hög.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Omvälvande avtalet: &#8221;Globalt skattesystem&#8221; införs 2023</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/omvalvande-avtalet-globalt-skattesystem-infors-2023/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/omvalvande-avtalet-globalt-skattesystem-infors-2023/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Oct 2021 10:28:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[globalism]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=109076</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu har merparten av världens länder enats om att implementera ett globalt skattesystem som inkluderar en minimiskatt för företag på 15 procent. Enligt OECD kommer även en viss omfördelningsmekanism att införas mellan länderna.</strong>

I ett <a href="https://www.oecd.org/newsroom/international-community-strikes-a-ground-breaking-tax-deal-for-the-digital-age.htm" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a> från OECD (Organization for Economic Cooperation and Development) lät man under fredagen meddela att representanter för en majoritet av världens länder, efter år av oenighet, nu kommit överens om hur ett nytt system för global beskattning för företag ska se ut.

I de <a href="https://www.oecd.org/tax/beps/oecd-g20-inclusive-framework-members-joining-statement-on-two-pillar-solution-to-address-tax-challenges-arising-from-digitalisation-october-2021.pdf" target="_blank" rel="noopener">136 länder</a> som omfattat förslaget ska minimiskatten för företag ligga på 15 procent – någonting som tros få mycket stor påverkan för ett land som Irland, som hittills haft betydligt lägre skatter än så och som därför också attraherat en stor mängd internationella företag.

”<em>Den här milstolpen som 136 länder och jurisdiktioner kommit överens om och som representerar över 90 procent av världens GDP kommer att omfördela mer än 125 miljarder dollar i vinster från omkring 100 av världens största och mest lönsamma multinationella företag till länder runt om i världen och säkerställa att dessa bolag betalar en skälig andel skatt oavsett var de befinner sig och genererar vinster</em>", skriver OECD i sitt uttalande.

<strong>Flera av medlemsländernas representanter</strong> var kritiska till upplägget men har nu övertalats att stödja det – efter löften om att skattesatsen på 15 procent inte ska höjas senare och att småföretag inte ska omfattas av de de nya skatterna.

Såväl Irland som Ungern ska ha motsatt sig föreslaget men ska båda till slut ha gett med sig – bland annat efter att de drivande OECD-länderna försäkrat dem om att implementeringsperioden kommer att vara mycket lång.

Nu ska makthavarna finputsa de sista detaljerna och redan 2023 är det tänkt att de nya reglerna ska införas. I systemet ska även en viss omfördelning inkluderas av cirka 150 miljarder dollar årligen - som enligt OECD ”ska försäkra en mer rättvis fördelning av vinster och beskattningsrätter mellan länder”.

USA-baserade <a href="https://www.cnbc.com/2021/10/08/oecd-reaches-deal-on-corporate-tax-after-ireland-agrees.html" target="_blank" rel="noopener">CNBC</a> pekar på att avtalet markerar ett tydligt skifte i synen på skatt också för att företag kommer att tvingas skatta där de har sin verksamhet – och inte som tidigare där de har sitt huvudkontor.

Noterbart är att coronavirus och nedstängningspolitik använts som förevändning för att införa det nya skattesystemet och att flera av förespråkarna av den nya skatten använt många länders ekonomiska kris för att motivera att ett nytt ”rättvist” skattesystem behövs.

Analytiker hävdar att det nya systemet i praktiken innebär att nationernas självbestämmande ytterligare urholkas till förmån för global överstatlighet. Avtalet har föregåtts bland annat av G20-gruppens <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/g20-gruppen-ett-steg-narmare-globala-skatteregler/" target="_blank" rel="noopener">möte</a> i Italien, där de stora riktlinjerna för innehållet drogs upp i juli.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/omvalvande-avtalet-globalt-skattesystem-infors-2023/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allvarliga fel i OECD:s coronarapport</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/allvarliga-fel-i-oecds-coronarapport/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/allvarliga-fel-i-oecds-coronarapport/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Nov 2020 10:58:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Tegnell]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=88017</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige pekades nyligen ut som sämst på att minska smittspridningen och skriva ut patienter från intensivvården i en OECD-rapport. Nu står det dock klart att rapporten inte går att lita på då den innehåller ett stort antal felaktiga uppgifter och beräkningar.</strong>

Enligt skattefinansierade SVT har organisationen blandat ihop antalet utförda tester per vecka och per dag för fyra länder i undersökningen – däribland Sverige.

<em>– Värdet var sju gånger för högt. Enligt dem låg vi nästan i topp när det gäller antal tester och det stämmer inte</em>, säger Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, och menar vidare att ”det är skrämmande och häpnadsväckande” att de allvarliga felen har släppts igenom och publicerats.

<strong>I praktiken innebär det</strong> att rapporten till stora delar är värdelös som källa och OECD medger <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/oecd-andrar-i-uppmarksammad-rapport-hade-raknat-fel" target="_blank" rel="noopener noreferrer">själva</a> att man har räknat fel men hävdar att rapporten kommer att uppdateras framöver.

<em>– Vi har gjort misstag</em>, säger Guillaume Dedet på organisationens hälsoavdelning.

<strong>Exakt hur en resursstark organisation</strong> som OECD kan ha blandat ihop siffror för tester per vecka och per dag och dessutom publicerat den felaktiga statistiken framgår inte, men klart är att såväl Sveriges som Tysklands, Nederländernas och Spaniens siffror i rapporten är helt felaktiga.

Även Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell är kritisk till studien och pekar på att OECD främst har kompetens att arbeta med ekonomiska frågor.

<em>– De har sett det som ekonomiska siffror. De har inte förstått komplexiteten i dessa data.</em>

Han förklarar vidare att mätningen gjordes när Sverige testade en stor del av befolkningen och att fler fall kommer att hittas ju mer man testar, något som gör rapportens slutsatsen missvisande.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/allvarliga-fel-i-oecds-coronarapport/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Statsvälfärdsstatens pågående förfall</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/statsvalfardsstatens-pagaende-forfall/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/statsvalfardsstatens-pagaende-forfall/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Dec 2018 17:13:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[HBQT]]></category>
		<category><![CDATA[kulturmarxism]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[socialism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=56820</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter sammanbrottet för</strong> de ekonomiska marxismen i slutet på 80-talet trängde kulturmarxismen successivt in i den svenska statsvälfärdsstaten(1). Att socialisterna inte längre hävdade tron på, att staten kunde sköta och borde överta ekonomin, utan istället argumenterade på basis av postmodernism och dess politiska gren kulturmarxism visade sig innebära en förnyelse av de radikala rörelserna i Sverige. Man koncentrerade sig på andra ansatser och nya argumentationslinjer, vilka visade sig framgångsrika genom att även borgerliga partier till en del anammade dem. Medan socialdemokratins strukturella nedgång fortsatte, övertogs vissa av dess väljare av MP och V. Totalt sett minskade dock vänsterblocket i storlek, och bara de borgerligas brist på självförtroende och de injektioner av kulturmarxism de accepterat, hindrade den nya center-högermajoriteten att styra samhället.

Kulturmarxismen försöker nu på område efter område ersätta statsvälfärdsstatens (1) synsätt och regler med en ibland ännu mera utpräglad kollektivism. Eftersom grunden för ideologin är brist på tro på förnuftet, vetenskap och objektivitet finns inte längre några gränser för dess påståenden och förslag. Genom att också förskjuta innebörden av ord i kollektivistisk riktning – till exempel ”Allas lika värde” (2)  – har man hjälpt till att skapa grunden för ny politik gällande till exempel invandring. Andra områden gäller grundfrågor som ras och människors identitet bland annat kollektivism vs individualism, synen på Västerlandets ideal och historia, hela vår traditionella kultur, könsfrågor till exempel innebörden av riktig feminism, maskulinitet och kön(sroller) HBQT osv. Man försöker att etablera identitetspolitik på alla sådana områden, där man kan skapa fientlighet och konflikter i samhället och därmed flera röster till vänstern.

<strong>Den nya socialismen</strong> (kulturmarxismen) genomför nu alltså ett generalangrepp på både grunderna och existerande struktur och former för det västerländska samhället. För tillfället angriper man inte aktivt dess ekonomiska system på grund av att människor fortfarande så väl minns de katastrofer realsocialismen ledde till, men så småningom kommer den angreppslinjen också tillbaka.  Det finns dock inget skäl att tro, att kulturell marxism på de områden den lyckas påverka och omvandla kommer att visa sig mindre katastrofal än beträffande ekonomin. Det innebär, att vi säkert kan förutse en fortgående försämring av det svenska samhället. En sådan kan observeras gällande till exempel vår allmänna kultur (3). Det är också skälet till, att vi nu upplever ett allt intensivare kulturkrig, där kulturmarxismens främsta styrka är, att man behärskar media och vad som får sägas offentligt (politisk korrekthet) och därigenom också förstärker ställningen på andra viktiga inflytandesektorer.

Statsvälfärdsstaten bär inom sig fröet till sin egen nedgång genom dagens policies, och den nedgången påskyndas idag av kulturmarxismen. Läget förvärras allvarligt genom särskilt en effekt av vald politik, nämligen det stora befolkningstillskottet orsakat av massinvandringen. Gällande en rad olika samhällsfunktioner och områden inom offentlig sektor kan man på grund av detta observera en negativ utveckling: ökat bidragsberoende, högre arbetslöshet och kriminalitet, försämringar beträffande offentliga tjänster (vården, kvaliteten på skolan, bristande anslag till viktiga sektorer som polis och försvar, allt större påfrestningar på kommunernas och landstingens finanser osv).

<strong>Vid försämrad samhällsservice</strong> har vänstern inga andra lösningar än skattehöjningar och eventuellt återsocialisering av sektorer, som delvis privatiserats. Detta innebär bara försämringar på medellång och lång sikt, även om man kortsiktigt kan visa någon förbättring genom främst ökade skatteintäkter. Men resurstillskott är ingen lösning för improduktiva system och alltför höga kostnader. Vänstern har helt enkelt inga produktiva idéer utan främst destruktiva samhällsförslag. Och alliansen syns lamslagen genom sin bindning främst till den katastrofala invandringspolitiken. Utan förändring av denna kan man inte tillräckligt snabbt uppnå större positiva förbättringar på olika samhällsområden. Reellt sett är den nuvarande så kallade restriktiva politiken helt otillräcklig för att ändra trenden. Från redan alltför höga 100 000 invandrare under åren 2010-12 ökade takten sedan till 116k (2013), 127k (2014), 134k (2015), 163k (2016) och sedan 144k (2017) personer. Och antalet invandrade första halvåret i år hade bara sjunkit med 4 % jämfört med 2017. Ifall anhöriginvandringen i framtiden ligger på dagens höga nivå, syns det tvivelaktigt, om ett meningsfullt trendbrott verkligen sker.

Beträffande den allmänna utvecklingen torde Sverige beträffande BNP per capita ligga bland de sämsta EU-länderna under i alla fall de närmaste åren. Även om invandringen är det klart största bekymret, skulle även utan den Sverige möta successivt växande problem genom till exempel den ökade internationella konkurrensen och vår svaga produktivitetstillväxt. En fortsatt standardtillväxt bygger främst på ett kreativt och expansivt näringsliv med ett gott inslag av nyföretagande och uppbackat bland annat av ett inflöde av internationellt sett välutbildade unga. Men beträffande nyföretagande har Sverige en dålig position. I en undersökning av 54 länder placerade sig vårt land på 44:e plats.

<strong>Om man granskar</strong> internationella jämförelser, fann undersökningar för några år sedan att vare sig man tittar på forskares värdering av universitet i världen utifrån betydelsen gällande deras eget ämnesområde eller den allmänna kvaliteten på svensk högskole/universitetsutbildning, hade Sverige bara en ensam representant bland de 100 bästa skolorna i världen. Svenska undersökningar av kvalitén på den högre undervisningen i vårt land visade också dåliga resultat beträffande de flesta ämnesområden.  Beträffande den allmänna skolan visar den senaste Pisa-undersökningen, att vi inte ligger över genomsnittet för OECD-länderna, vilket är klart otillfredsställande för ett land, som tidigare varit ledande. Svensk undervisning är också mindre effektiv, med tanke på att våra utbildningskostnader per elev är högre än för genomsnittet länder. Sådana data indikerar, att Sverige inte långsiktigt kan försvara sin tidigare ställning ekonomiskt eller i andra avseenden. Statsvälfärdsstaten visar alltmera sin naturliga medelmåttighet och räddas inte längre av den unika svenska kulturen, vars produktiva komponenter försvagats. Bara andra nationers stagnation kan rädda vår relativa ställning. Men asiatiska nationer kommer kanske inte stagnera.

Beträffande känslan av samhörighet i samhället har utvecklingen också varit olycksbådande. Graden av missnöje med samhället, dess politik och förtroendet för de politiska aktörerna har nog sällan varit så lågt som idag. Betydande grupper av svenskar finner, att de värderingsmässigt har väldigt lite gemensamt med sina politiska motståndare. Istället uppfattas dessa utgöra ett hot mot ett anständigt samhälle. Och det är i mycket en direkt följd av de praktiska uttrycken för kulturmarxistisk ideologi i kombination med  etablissemangspartiernas val av politik gällande invandring, integration i EU med mera. Proffspolitikernas val i dessa avseenden avspeglar både deras egna karriärintressen och etablissemangets ekonomiska intressen. Allt större motsättningar av detta slag kommer klart att medföra växande politiska problem för vårt land. Tillsammans med en medioker utveckling på en rad områden kan det leda till nu oväntade förändringar i folkopinionen.

&#160;

<em>Dan Ahlmark</em>

<hr />

(1)  Ordet ”statsvälfärdsstat” används som beteckning på dagens svenska välfärdsstat, som bland annat kännetecknas av tvingande kollektiva system utan nämnvärd valfrihet. I min bok om svensk libertarianism förklarar jag, hur den Civila VälfärdsStaten, byggd på individualism, eget ansvar och fria val, skiljer sig från StatsVälfärdsStaten. Man kan ta bra hand om människor, som inte klarar sig själva, utan att tvinga in alla i system, som inte tillåter valfrihet och handlingsfrihet. Ingen glöms bort i den civila välfärdsstaten.

(2) I en <a href="https://nyadagbladet.se/kronikor/mantrat-allas-lika-varde-ett-ingrepp-pa-manniskors-rattigheter/">tidigare artikel</a> visade jag hur man politiskt förändrat och utnyttjat definitionen av ”Allas lika värde”

(3) Se här till exempel: <a href="https://nyadagbladet.se/kronikor/vilket-ar-laget-i-kulturkriget/">Vilket är läget i kulturkriget?</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/statsvalfardsstatens-pagaende-forfall/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OECD: Multinationella företagens skatteflykt skadar världsekonomin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/oecd-multinationella-foretagens-skatteflykt-skadar-varldsekonomin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/oecd-multinationella-foretagens-skatteflykt-skadar-varldsekonomin/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jul 2013 10:15:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Angel Gurria]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=7165</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Handlingsplanen för att täppa till kryphålen, som tagits fram på uppdrag av G20-ländernas ministrar, presenterades i fredags av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Bekämpande av skatteflykt har fått hög prioritet av regeringar som kämpar med att fylla statskassan i efterdyningarna av den globala ekonomiska krisen.</strong>

Vissa analytiker menar också att den internationella skattepolitiken är viktig mot bakgrund till att länder som Brasilien, Kina, Indien och Ryssland snabbt blivit några av världens mäktigaste ekonomier.

<em>– Skatteflykt berör centrala delar av det sociala kontraktet. Våra medborgare kräver att vi tar itu med skatteflykten för att förhindra att multinationella företag kommer undan med mycket låga skatter, vilket urholkar vår skattebas,</em> sade OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, i samband med att planen presenterades i Moskva i fredags.

OECD ska nu försöka täppa till luckor mellan olika länders system - kryphål som multinationella företag har blivit skickliga på att utnyttja. Företag som i hög utsträckning handlar internt mellan dotterbolag för att undvika skatt har varit föremål för stor debatt i USA och Europa på senare tid.

OECD har målet att ha förändrat de internationella skattereglerna och nått en lösning inom två år. OECD:s handlingsplan innebär att företag tvingas redovisa per land som de är verksamma i för att de ska vara möjligt att se var vinsterna görs och vad multinationella bolag ska betala i skatt i ett land. Idag presenterar bolagen endast en sammanslagen global redovisning på koncernnivå.

<strong>Kritiker menar dock att OECD hade kunnat gå längre</strong> och kräva att dessa uppgifter ska vara tillgängliga för allmänheten och inte enbart medlemsländers skattemyndigheter.

Enligt Gurria skulle ett förverkligande av OECD:s plan innebära de mest genomgripande förändringarna av de internationella skattereglerna på nästan hundra år.

Handlingsplanen har välkomnats av regeringsföreträdare. Rysslands finansminister Anton Siluanov sa att den nya strategin går tillbaka till "de grundläggande principerna om rättvisa".

<strong>En del av civilsamhällets organisationer</strong> har varit mer försiktiga i sina uttalanden och menar att OECD förbisett utvecklingsländers betydelse i kampen mot skatteflykten - länder där kapitalflykt har stora och skadliga effekter för regeringar som redan kämpar med att kunna finansiera offentlig sektor.

– <em>När multinationella företag utnyttjar systemet - och det finns det belägg för - leder det till stora förluster för regeringar, medborgare och andra företag. Det är ett globalt problem som kräver en global lösning, OECD:s plan måste i högre grad omfatta den svåra situationen i utvecklingsländerna,</em> säger Nicole Tichon vid organisationen Tax Justice Network USA, till IPS.

–<em> I fattiga länder misslyckas vi i stor utsträckning med att få in skatteintäkter från stora internationella företag, intäkter som skulle behöva användas för att säkerställa bättre sociala och ekonomiska möjligheter för ländernas medborgare. OECD:s reformprocess måste inkludera utvecklingsländerna snarare än att dessa länder ska hamna utanför,</em> säger Alvin Mosioma från Tax Justice Network Africa.

Vissa grupper som arbetar med fattigdomsbekämpning går så långt som att kalla OECD:s reformer för föråldrade.

– <em>Denna handlingsplan täcker över sprickorna i ett trasigt system som bygger på en föråldrad och irrelevant modell för företagsbeskattning. Den kanske tar itu med det värsta skattefusket men den kommer inte att göra att vi kommer till rätta med problemen,</em> säger Murray Worthy, vid organisationen War on Want.

&#160;

<em>IPS/Carey L. Biron</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/oecd-multinationella-foretagens-skatteflykt-skadar-varldsekonomin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
