<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>MSB &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/msb/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 21 Feb 2026 15:01:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>MSB &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sverige utvecklar &#8221;krigsapp&#8221; efter ukrainsk förebild — prototyp klar inom ett halvår</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-utvecklar-krigsapp-ukrainsk-forebild-prototyp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 21 Feb 2026 15:00:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[app]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[civilförsvar]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[MCF]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[skyddsrum]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Vinnova]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222248</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Myndigheten för civilt försvar (MCF) arbetar med att utveckla en mobilapp som ska varna svenskarna vid luftangrepp. Appen, som bygger på ukrainsk förebild, ska ge användarna tillgång till en aktuell luftlägesbild och direkta varningar i telefonen. En prototyp väntas vara klar inom sex månader.</strong>

<strong>Men medan varningstekniken utvecklas kvarstår en grundläggande fråga: vart ska civilbefolkningen ta vägen? Sveriges skyddsrum har bara plats för omkring 68 procent av invånarna.</strong>

Det var i ett inslag i Ekot som MCF:s generaldirektör Mikael Frisell <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/app-ska-varna-vid-luftangrepp-mot-sverige" target="_blank" rel="noopener">berättade</a> om planerna på den nya appen. Arbetet sker i samarbete med Försvarsmakten och innovationsmyndigheten Vinnova.

— <em>Vi jobbar med appar som man gör i Ukraina. Där medborgarna kan se en luftlägesbild och få varning i appen om vad det är för typ av hot som kommer, så vi kan liksom komplettera varningssystemet på ett helt annat sätt</em>, sade Frisell till Sveriges Radio.

Förebilden är Ukrainas app Air Alert, som larmar landets invånare när ryska missiler eller drönare är på väg mot deras område. Appen har miljontals användare och uppger sig inte samla persondata eller geolokaliseringsdata.

Den svenska lösningen ska komplettera befintliga varningssystem som utomhussignalen "Hesa Fredrik" och VMA-meddelanden via Sveriges Radio. Enligt Kvartal, som också <a href="https://kvartal.se/nyheter/artiklar/mcf-tar-fram-krigsapp-prototyp-klar-inom-ett-halvar/cG9zdDo2NjQyNA" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om appen, väntas en prototyp vara klar inom ett halvår.

Parallellt med apputvecklingen bygger MCF även upp ett system för cell broadcast — varningsmeddelanden som skickas ut via sms till alla mobiltelefoner inom ett visst geografiskt område. Regeringen fattade beslut om systemet i april 2025, och det ska vara på plats under 2026.

Cellbroadcast och appen är tänkta att fungera som komplement till varandra. Medan cellbroadcast når alla telefoner i ett område automatiskt, ger appen möjlighet till mer detaljerad information om hotbilden.
<figure class="wp-block-image size-medium">

[caption id="attachment_213107" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Skyddsrum-Stockholm.jpg"><img class="wp-image-213107 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Skyddsrum-Stockholm-640x328.jpg" alt="Svenskt skyddsrum i Stockholm" width="640" height="328" /></a> Svenskt skyddsrum i Stockholm. Montage. Foto: Holger Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

<figcaption></figcaption></figure>
<h3>Skyddsrummen räcker inte</h3>
En central fråga som varningsappen aktualiserar är vad människor ska göra när larmet väl går. Sverige har omkring 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner personer — men befolkningen uppgår till drygt 10,5 miljoner. Det innebär att skyddsrummen bara täcker ungefär 68 procent av invånarna, och uppskattningsvis 589 000 personer <a href="https://www.news55.se/samhalle/krigsapp-ska-varna-for-luftangrepp-mot-sverige/" target="_blank" rel="noopener">saknar</a> tillgång till skyddsrum helt.

MCF — som bildades den 1 januari 2026 efter att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bytte namn — har ett bredare uppdrag att stärka Sveriges civila försvar. Krigsappen är ett av flera steg i den riktningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>79 av 80 svenska specialskyddsrum saknar modern standard</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/79-av-80-svenska-specialskyddsrum-saknar-modern-standard/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Sep 2025 11:04:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[krisberedskap]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[skyddsrum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213106</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska myndigheter har de senaste åren intensifierat budskapen om att medborgarna måste rusta för kriser och krig. Samtidigt visar granskning av landets egna skyddsrum stora brister i underhållet av kritisk infrastruktur.
</strong>

<strong>Av Sveriges åttio specialskyddsrum – avsedda för närmare 100 000 människor – har endast en enda anläggning rustats upp till modern standard efter årtionden av eftersatt underhåll.</strong>

Igeldammsgaraget i Stockholm står idag ensamt som exempel på ett färdigställt specialskyddsrum, medan resterande 79 anläggningar fortfarande väntar på nödvändig upprustning, rapporterar statstelevisionen SVT.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påbörjat moderniseringsarbete i cirka trettio av de åttio specialskyddsrummen. Arbetet har bara det senaste året kostat 85 miljoner kronor, men takten uppges vara långt ifrån tillräcklig för att möta de politiska ambitionerna om förbättrad krisberedskap.

Henrik Larsson, chef för befolkningsskydd på MSB, kan inte ge besked om när samtliga anläggningar kommer att vara åtgärdade:

<em>— Det beror på. Vi måste in i alla anläggningar och se i vilket skick de är. I vissa anläggningar kan det krävas ganska omfattande renoveringar och då blir det väldigt kostsamt.</em>

<em>— Om alla anläggningar är i samma skick som här (Igeldammsgaraget) så ska det inte vara några problem att göra det innan 2030, men jag misstänker att vi kommer att ha några anläggningar som vi kommer att behöva lägga tid och betydligt mer pengar på</em>, fortsätter han.
<h3>64 000 skyddsrum ska inventeras</h3>
Under kalla kriget byggdes tusentals skyddsrum runt om i landet, men många har under decennier använts för helt andra ändamål utan ordentligt underhåll. Nu har MSB fått i uppdrag att inventera landets totala bestånd om 64 000 skyddsrum mellan 2025 och 2030.

För innevarande år planeras cirka 10 000 mindre tillsyner och omkring 2 000 större kontroller – en takt som enligt MSB själva är otillräcklig:

<em>— Vi behöver öka med 500 fler per år för att gå igenom hela beståndet till 2030. Vi behöver ligga mellan 12 000 och 13 000 årligen,</em> <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-av-attio-storre-skyddsrum-har-rustats-upp" target="_blank" rel="nofollow noopener">bedömer</a> Larsson.
<h3>Bristande skydd</h3>
Utöver det redan godkända Igeldammsgaraget, med plats för 1 200 personer, planeras ytterligare två anläggningar bli färdigställda nästa år – ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att endast tre av åttio specialskyddsrum kommer att ha modern standard innan 2027.

MSB:s bedömning visar på omfattande brister i det befintliga beståndet: endast hälften av samtliga skyddsrum erbjuder tillfredsställande skydd mot splitter och bomber, medan bara omkring tio procent har ett rimligt skydd mot kemiska stridsmedel.

Eftersom ansvaret för att åtgärda brister ligger på enskilda fastighetsägare, kan MSB heller inte ge någon tidsram för när skyddsrummen faktiskt kommer att vara i funktionsdugligt skick.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svensk krisberedskapsbroschyr får oväntat genomslag bland oroliga iranier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/svensk-krisberedskapsbroschyr-far-ovantat-genomslag-bland-oroliga-iranier/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Aug 2025 07:19:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212102</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska informationsbroschyren "Om krisen eller kriget kommer", framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i samband med kriget i Ukraina 2022, har fått oväntad spridning i Iran.</strong>

<strong>Den persiskspråkiga webbtidningen Stockholmian rapporterar att broschyrens persiska översättning nu cirkulerar flitigt på sociala medier i landet.</strong>

Broschyren, som delades ut till alla svenska hushåll, innehåller diverse praktiska råd om krisberedskap, såsom att lagra mat och vatten, följa tillförlitliga nyhetskällor och söka skydd vid kriser eller konflikter.

Eftersom Sverige de senaste decennierna haft en mycket omfattande massinvandring, översattes broschyren också till flera språk – inklusive persiska. Och nu uppges den persiska varianten av MSB-broschyren fått oväntat stor spridning även bland befolkningen hemma i Iran.

"Det intressanta är att den persiska versionen av broschyren numera cirkulerar flitigt på sociala medier i Iran. Många iranier, som oroar sig för den politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i regionen, har börjat sprida och läsa denna svenska krisguide som ett konkret och användbart verktyg", <a href="https://stockholmian.com/news/svenska/2025/004.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> webbtidningen.

"Den svenska staten har tänkt mer på oss än vår egen regering", hävdar en användare och lyfter fram broschyren som ett exempel på hur en stat bör agera för att ta ansvar för sina medborgare.
<h3>"En inspirationskälla"</h3>
Trots att råden i broschyren är anpassade för svenska förhållanden uppfattas många av dem som universella och relevanta även i andra länder i andra världsdelar.

"I en tid där osäkerhet och krigshot har präglat många människors vardag, kan Sveriges modell för information och beredskap bli en inspirationskälla – även för länder som Iran", avslutar Stockholmian.

Även om MSB:s broschyr på många håll har hyllats har den också ifrågasatts och stött på hård kritik – inte minst för dess explicita "domedagsretorik" där svenskarna bland annat uppmanas att förbereda sig själva inför kommande terrorattacker, flygbombningar och <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-myndigheter-varnar-for-karnvapenapokalyps/" target="_blank" rel="noopener">kärnvapenkrig</a>.

I ett land som Iran där bomber och krig faktiskt alldeles nyligen var bitter verklighet och fortfarande är ett mycket konkret hot, uppfattas dock inte den alarmistiska retoriken som lika anmärkningsvärd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska myndigheter varnar för kärnvapenapokalyps</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-myndigheter-varnar-for-karnvapenapokalyps/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-myndigheter-varnar-for-karnvapenapokalyps/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Apr 2025 11:31:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kärnvapen]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193872</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar svenskarna att förbereda sig för terrorattacker, dödliga pandemier, flygbombningar – och till och med kärnvapenkrig.</strong>

<strong>Trots den apokalyptiska tonen, där det framstår som att fullt världskrig snart är verklighet, menar minister Carl-Oskar Bohlin att syftet med informationen i själva verket är att ”<em>skapa lugn</em>”.</strong>

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har tagit fram en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu börjat skickas ut till alla svenska hushåll. Skriften präglas av en förestående undergångsstämning och en svart syn på den närmaste framtiden.

<hr />

<em>Artikeln publicerades första gången den 24 november 2024.</em>

<hr />

Noterbart är att den nya <a href="https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/ladda-ner-broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriften</a> är betydligt tjockare än den förra som togs fram 2018 (31 sidor istället för 20) och MSB hävdar själva att detta beror på att ”<em>läget i världen kraftigt har försämrats sedan den tidigare broschyren skickades ut</em>”.

”<em>Krig pågår i vår omvärld, extremväder blir allt vanligare. Terrorhot, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss. Sverige har även gått med i försvarsalliansen Nato</em>”, heter det – och det betonas vidare att alla således måste ”<em>hålla ihop och ta ansvar för vårt land</em>”.

Myndigheten larmar också om att cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”<em>kan inträffa när som helst, och mycket pågår här och nu</em>” och förkunnar för svenska folket att dessa inte kan ta ”<em>sin frihet för given</em>” utan måste visa <em>”vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle – även om det innebär uppoffringar</em>”.

[caption id="attachment_193895" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Om-kriget-kommer-MSB.jpg"><img class="wp-image-193895 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Om-kriget-kommer-MSB-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Tonläget är mycket alarmistiskt i MSB:s nya broschyr. Foto: MSB[/caption]
<h3>Alla måste "kraftsamla"</h3>
Man lyfter också fram det svenska Natomedlemskapet som en essentiell del av Sveriges motståndskraft mot påstådda yttre hot, och hävdar att ”<em>syftet med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss</em>”.

Svenskarna får veta att krig eller akut fara för krig är någonting som kan vara att vänta mycket snart och att hela samhället då måste ”<em>kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigaste i samhället fungerar</em>”.

”<em>Totalförsvarsplikt gäller alla svenska medborgare, både de som bor i Sverige och i utlandet… Vid höjd beredskap är du skyldig att inställa dig på den plats du fått besked om i din krigsplaceringsorder</em>”, betonas det.

MSB uppmanar vidare svenskarna att lära sig hur de olika varningssystemen och larmen fungerar och hur man skiljer ett skarpt flyglarm från ett beredskapslarm.

”<em>Ta dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönste</em>r”, uppmanas det.
<h3>Kärnvapen och biologiska vapen</h3>
Myndigheten hävdar också att det finns risk att Sverige blir angripet av kärnvapen och att svenskarna ”<em>vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen</em>” bör ”<em>ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp</em>” – helst i ett skyddsrum.

”<em>Efter ett par dagar har strålningen minskat kraftigt</em>”, lovar man.

”<em>Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel</em>”, betonas det vidare.

Den som inte har tillgång till skyddsrum uppmanas istället att söka sig till källare, garage och tunnelbanestationer under mark – eller gömma sig i tunnlar eller bakom murar. Hinner man inte ta sig till en sådan plats ska man istället krypa ihop ”<em>i en grop eller ett dike</em>” och stanna där tills myndigheterna bedömt att faran är över.

[caption id="attachment_180532" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/Kristersson-karnvapen.jpg"><img class="wp-image-180532 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/Kristersson-karnvapen-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> I Ulf Kristerssons Sverige utmålas kärnvapenkrig som någonting nära förestående. Montage. Foto: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0, Vadimrysev/iStock[/caption]
<h3>Dela bara "pålitliga källor"</h3>
Sverige riskerar inte bara ett krig med kärnvapen enligt MSB, som betonar att man ser propaganda och desinformation som ett akut hot.

”<em>Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss. Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss</em>”, heter det.

Den psykologiska krigföringen menas bland annat ske genom spridandet av berättelser som är ”<em>falska eller delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang</em>” eller förfalskade filmklipp, röstinspelningar och bilder. Fientliga aktörer uppges också bedriva krigföring mot Sverige genom att ”<em>väcka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra</em>”.

Denna typ av angrepp mot Sverige motverkas bäst genom att svenskarna är uppmärksamma, och delar information från vad man betecknar som ”<em>pålitliga källor</em>”. Vilka källor som MSB menar är pålitliga framgår inte uttalat i sammanhanget förutom att man uppmanar till att söka ”<em>bekräftad information från myndigheter</em>”.
<h3>"Extremväder" hotar Sverige</h3>
Cyberattacker och terrorattentat lyfts fram, där det förkunnas att ”terrorattentat och väpnat våld kan riktas mot människor eller viktig infrastruktur som elförsörjning och transporter” – och även här uppmanas medborgarna att vara redo att fly och söka skydd, om de bevittnar ett attentat.

Därtill ska också ”<em>extremväder</em>” hota det svenska folket, enligt MSB och man hävdar att ”<em>extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare</em>” samt att ”<em>risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar</em>”.

[caption id="attachment_181995" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/06/Nedstangningar-covid-fonster5.jpg"><img class="wp-image-181995 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/06/Nedstangningar-covid-fonster5-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Påstått dödliga pandemier uppges också hota Sverige. Foto: PIKSEL/iStock[/caption]

”<em>Om en smittsam sjukdom börjar spridas kommer myndigheterna att gå ut med råd om hur du kan skydda dig själv och andra… Hjälp till att minska smittspridningen genom att följa råden från myndigheterna</em>”, heter det.
<h3>Uppmärksammas internationellt</h3>
Broschyren innehåller också mer vardagliga tips kring hemberedskap och prepping, hur man stoppar blödningar och hur man bör förbereda sig för exempelvis ett längre strömavbrott – men det är just den domedagsmässiga tonen som fått många att reagera starkt.

Att svenska myndigheter uppmanar sin befolkning att förbereda sig för eventuella kärnvapenangrepp har också väckt internationell uppmärksamhet, där brittiska The Times skriver att Sverige tycks förbereda sig för en ”<em>global apokalyps</em>” medan franska Le Parisien nöjer sig med att konstatera att svenskarna uppmanas göra sig redo för krig.

Tyska Focus menar att hela skriften präglas av en ”<em>undergångsstämning</em>” och flera andra medier uttrycker förvåning kring broschyrens innehåll och formuleringar.

Rädda Barnen varnar i sin tur för att det alarmistiska tonläget riskerar att skapa rädsla hos barn, medan andra pekar på att det är svårt att fokusera på att styra upp vardagen när myndigheterna samtidigt uppmanar till att göra sig redo för kärnvapenattacker.

[caption id="attachment_193900" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Bohlin-om-kriget-kommer.jpg"><img class="wp-image-193900 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Bohlin-om-kriget-kommer-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Carl-Oskar Bohlin och MSB:s Charlotte Petri Gornitzka presenterar broschyren. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström[/caption]
<h3>"Pågår här och nu"</h3>
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, <a href="https://tt.omni.se/sa-skyddar-du-dig-i-krig-har-ar-de-nya-raden/a/RzO375" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppger</a> å sin sida att syftet med broschyren är att ”<em>informera</em>” och ”<em>skapa lugn</em>” och menar att krigshotet mot Sverige inte är omedelbart förestående.

Å andra sidan, tillägger Bohlin samtidigt, kan påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”<em>inträffa när som helst</em>”, och mycket av det uppges redan ”<em>pågå här och nu</em>”.

Ministern menar vidare att svenskarna inte bör ”<em>springa och gömma sig i skogen och inte ha något att göra med resten av samhället</em>” utan att det istället handlar om att vara förberedd, ta ansvar och vara solidarisk med resten av samhället.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-myndigheter-varnar-for-karnvapenapokalyps/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var rädd, var väldigt rädd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Nov 2024 09:48:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[hot]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193950</guid>

					<description><![CDATA[Politiker i riksdag och regering hävdar gärna att Sveriges Natomedlemskap gjort Sverige ”säkrare”. Detta återspeglas dock inte i bilden som <a href="https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/ladda-ner-broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">presenteras</a> i MSB-broschyren <em>Om kriget eller krisen kommer.</em>

Att döma av broschyren är Sverige hotat av ljusskygga aktörer som vill manipulera våra tankar och ett förestående kärnvapenkrig. Dessutom, understryker man, hotas Sverige av dödliga pandemier och livsfarligt ”extremväder”.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin menar å sin sida att intentionen är att ”informera” och ”skapa lugn” med broschyren, trots att den målar upp en närmast postapokalyptisk framtid.

Exempelvis får medborgarna veta av broschyren att man ”<em>vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen</em>” mot Sverige ”<em>bör ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp</em>” – helst i ett skyddsrum, om ett sådant finns tillgängligt – men annars får man ta vad som finns nära till hands – i värsta fall ”<em>en grop eller ett dike</em>”.

”<em>Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel</em>”, skriver man vidare.
<h3>Rädslans makt</h3>
”<em>Allt du behöver göra för att kontrollera någon är att få vederbörande att känna sig riktigt rädd</em>”, deklarerade författaren Paulo Coelho, liksom många andra historiska tänkare som kommit fram till liknande slutsatser.

Dessa landar ungefärligen i att den som är väldigt rädd åter vill känna sig trygg och påfallande ofta kommer att följa direktiv eller order som ges av den som har kapacitet och intention att återställa tryggheten.

Denna dynamik blev extra tydlig under coronakrisen, då den breda allmänheten i många länder visade sig vara följsam när det kom till direktiv för att använda ansiktsmask, isolera sig från vänner och familj eller ta injektioner med läkemedelsjättarnas nödgodkända mRNA-vacciner – vilka presenterades som de tre stora lösningarna för att återvinna tryggheten.

Parallellt med domedagsretoriken tenderar makten påpassligt nog ofta att ha sitt svar redo inför alla de hot som plötsligt tornar upp sig vid horisonten – oavsett om det handlar om att införa totalitär lagstiftning, om att Sverige ska ansluta sig till överstatliga institutioner eller om att lägga miljarder av skattebetalarnas pengar på krig och samhällsnedstängningar. Coronaskräckens välde är över men har ersatts av andra farsoter som dominerar det offentliga rummet.

Regeringen och MSB slår fast att vi alla ”<em>måste hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati</em>” från de nya farligheter man menar hotar oss från alla håll och kanter.

”<em>Vi kan inte ta vår frihet för given och vi måste ha vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar</em>”, deklarerar man och betonar särskilt att svenska folket ”<em>måste vara beredda på det värsta</em>”.
<h3>Maktmissbruk är en verklig fara</h3>
En av de amerikanska grundlagsfäderna, Benjamin Franklin, har ofta parafraserats med att, "den som är beredd att offra sin frihet för att uppnå trygghet inte förtjänar någondera – utan kommer att förlora dem båda".

Det tål i sammanhanget att påminnas om att risken för att Sverige ska drabbas av terrorattentat och krig säkerligen har höjts under de senaste 20 åren. Detta är dock framförallt en följd av hur Sveriges politiska styre agerat i olika frågor. Våldsvågen som fortsätter att breda ut sig över landet ligger på deras samvete, och viljan till dialog och diplomatiska lösningar i Folke Bernadottes anda verkar ha övergivits definitivt till förmån för en allt mer krigisk retorik.

Det sägs också ibland att vi intet har att frukta, förutom fruktan själv. Rädslan är samtidigt en naturlig instinkt, ämnad att skydda oss från fara. I Benjamin Franklins anda skulle en viss dos rädsla för maktmissbruk nog tjäna befolkningen bättre än vissa av budskapen i MSB:s "domedagsbroschyr".

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frimurarprofessorn: &#8221;Samhället måste ingripa mot konspirationsteorier&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurarprofessorn-samhallet-maste-ingripa-mot-konspirationsteorier/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurarprofessorn-samhallet-maste-ingripa-mot-konspirationsteorier/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 May 2022 10:34:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[#jagärhär]]></category>
		<category><![CDATA[Andreas Önnerfors]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[konspirationsteorier]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=123779</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konspirationsteorier är ett hot mot demokratin. Det var det ledande budskapet under den så kallade Internetstiftelsens event i samarbete med bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för press, radio och tv, Journalistförbundet samt det ökända censurnätverket #JagÄrHär.
</strong>

<strong>Profilerad under eventet var den högt uppsatte frimuraren Andreas Önnerfors som under sitt föredrag bland annat efterlyste att organisera systematiska påverkanskampanjer med statligt understöd för att stoppa vissa teorier från att spridas.
</strong>

Under eventet som arrangerades den 12 maj förde <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/msb-bestallde-forskning-om-konspirationsteorier-av-frimuraren-andreas-onnerfors/" target="_blank" rel="noopener">frimuraren</a> och idéhistorikern Andreas Önnerfors bland annat fram sin uppfattning om att även ”harmlösa” teorier, exempelvis att månlandningen aldrig ägt rum, är en del av hotbilden mot demokratin. Detta, enligt Önnerfors, eftersom dessa teorier riskerar att leda till att människor börjar ifrågasatta även andra officiella narrativ och således ”underminerar tilliten” till samhällets auktoriteter - exempelvis genom att människor kan få för sig att traditionell media inte beskriver verkligheten rättvist.

<em>– Man är väldigt skeptisk till oberoende institutioner som oberoende rättsskipning eller rättssäker myndighetsutövning därför att man ifrågasätter expertkunskapen</em>, exemplifierar Önnerfors.

Frimuraren definierar bland annat konspirationsteorier som "meningsskapande berättelser" men går samtidigt så långt som att hävda att dessa inte kan ses som en del av fri opinionsbildning i ett demokratiskt samhälle - utan tvärtom utgör ett hot mot denna. Till olämpliga teorier räknar han bland annat att man pekar ut den politiska klassen som korrupta och att de inte tjänar de egna medborgarna.

För att förhindra att teorierna får spridning och gehör hos befolkningen efterlyser Önnerfors bland annat att staten satsar på ”upplysningskampanjer” och ”utbildning” – där bland annat skolelever ska tränas att förkasta vissa teorier. Han menar även att staten kan och bör se till att begränsa yttrandefriheten för medier med ansvariga utgivare, exempelvis genom att bestraffa dessa om de för fram något som kan betraktas som "antisemitiskt".

<em>– Då kan man argumentera att här kan vi tillämpa lagen, vi kan tillämpa den lagliga begränsningen av yttrandefriheten som då är exempelvis hets mot folkgrupp</em>, förtydligar Önnerfors.<em>
</em>

Önnerfors föreslår vidare att statliga myndigheter ska samverka med ”civilsamhälleliga initiativ” för att utöva effektiva påverkanskampanjer exempelvis mot sociala medieplattformar.

<em>– Konspirationsteorier är ett hot mot demokratin och när vi konstaterar att så är fallet så måste vi ha en diskussion kring vad vi kan göra. Det går inte bara att säga att alla får säga vad de vill</em>, slår han fast.

&#160;

https://www.youtube.com/watch?v=wuwefE54BQU

&#160;

<strong>Ett dylikt ”civilsamhälleligt initiativ”</strong> som förs fram av Önnerfors är det vänsterinriktade censurnätverket #JagÄrHär som bland annat gjort sig kända för att <a href="https://nordfront.se/jagarhars-mina-dennert-vi-sysslar-inte-med-massanmalningar.smr" target="_blank" rel="noopener">massanmäla</a> politiska motståndare för att få dessa <a href="https://samnytt.se/regeringen-antar-forordning-om-censur-efter-jagarhars-onskemal-det-finns-jattemanga-organisationer/" target="_blank" rel="noopener">avstängda</a> från sociala medier, däribland exempelvis det medborgarjournalistiska initiativet Granskning Sverige.

Gruppens representant Kalle Thunell, som också deltog som talare på eventet, berättar om verksamheten som bland annat inkluderar att kartlägga olika grupper på Facebook – bland annat en grupp med sympatisörer till Sverigedemokraterna, och hävdar att ”ingen gör någonting” mot de många brottsliga uttalanden och våldshot som han menar framförs på denna typ av sidor.

<em>– Vi har anmält tusentals, tiotusentals kommentarer och fått bort flera tusen regelbrott</em>, berättar Thunell.

Flera av nätverkets medlemmar har vid sidan av sina aktivistiska engagemang också poster inom Public Service, svenska mediekoncerner och på svenska myndigheter. Gruppen finansieras delvis med skattepengar och har tidigare uppdagats ha täta <a href="https://samnytt.se/avslojar-regeringen-ville-kartlagga-hat-jagarhar-blir-samarbetspartner/" target="_blank" rel="noopener">kontakter</a> med svenska regeringsföreträdare.

Eventet arrangerades i samarbete med Myndigheten för psykologiskt försvar, #JagÄrHär, Myndigheten för press radio och tv, NOD, Journalistförbundet #ViMåstePrata, RISE, SKR, Mediekompass, Ung Media Sverige, Digidel, Sveriges Kommunikatörer och MIK Sverige.

&#160;

<hr />

<strong>Ideologiskt inriktad frimurare</strong>

<strong>Andreas Önnerfors</strong>, född 1971, är till vardags professor i idéhistoria vid Uppsala Universitet samt regelbunden skribent för <em>Centre for Analysis of the Radical Right</em> som leds av den amerikansk-judiske historikern Matthew Feldman. Han är högt uppsatt frimurare och påbörjade sin karriär inom orden 1996 då han initierades i S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm. Idag har han den högsta graden, grad 10 i den Skånska provinsiallogen. Hans frimurartitel är "Riddare".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurarprofessorn-samhallet-maste-ingripa-mot-konspirationsteorier/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Korruptionsanklagelser och kopplingar till ökänd tankesmedja: Här är nya MSB-chefen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionsanklagelser-och-kopplingar-till-okand-tankesmedja-har-ar-nya-msb-chefen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionsanklagelser-och-kopplingar-till-okand-tankesmedja-har-ar-nya-msb-chefen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 04 Oct 2021 13:03:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Charlotte Petri Gornitzka]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[Myndigheten för samhällsskydd och beredskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=108505</guid>

					<description><![CDATA[<strong>62-åriga Charlotte Petri Gornitzka har utsetts till ny generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
</strong>

<strong>Den nya myndighetschefen har en lång bakgrund inom internationellt biståndsarbete, men har även kopplingar till den ökända globalistska tankesmedjan World Economic Forum.</strong>

Petri Gornitzka är utbildad musiklärarinna och skådespelerska, och har ett yrkesmässigt förflutet bland annat som biträdande generalsekreterare på Svenska Röda Korset 1998–2003. Hon har också varit generalsekreterare för Rädda Barnens riksförbund 2003–2008 och generalsekreterare för Internationella Rädda Barnen 2008–2010.

Från 2010 var hon även vikarierande generaldirektör för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), för att från februari 2011 till och med september 2016 vara <a title="Förordnande" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rordnande">förordnad</a> som ordinarie generaldirektör för myndigheten. Mellan 2016 och 2018 var hon ordförande för OECD:s biståndskommitté Development Assistance Committee (DAC). Sedan 2018 har hon varit assisterande generalsekreterare och biträdande exekutivdirektör för Unicef.

<strong>Gornitzka har även </strong><a href="https://shift360.ch/news-release-thursday-03-july-2015/" target="_blank" rel="noopener"><strong>kopplingar</strong></a> till den ultraglobalistiska tankesmedjan World Economic Forum, där hon varit vice ordförande för dess ”Global Agenda Council on Youth Unemployment”.

Som Sida-chef såg hon också 2013 till att stödja en investeringsfond av megabanken JPMorgan Chase och Bill &#38; Melinda Gates Foundation – den så kallade ”Global Health Investment Fund” med uttalad inriktning på att ta fram vaccin och läkemedel i utvecklingsländer.

– <em>Sverige och Sida är glada att vara en del av detta banbrytande initiativ där privat kapital sätts i arbete för utveckling. Det här visar vilka viktiga resultat som kan nås när bistånd, näringsliv och filantropi arbetar hand i hand</em>, <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/sida/pressreleases/ny-fond-foer-privata-investeringar-i-laekemedel-och-vaccin-foer-utvecklingslaender-908096" target="_blank" rel="noopener">uttryckte</a> Gornitzka vid tillfället.

I september 2012 fick hon kritik av Sidas <a href="https://www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/sidas-generaldirektor-avslojad-av-korruptionsutredare-6553539" target="_blank" rel="noopener">korruptionsutredare</a> för att hon hade anställt en ingift släkting vid myndigheten med opassande hög lön. Hon uppmärksammades också för att själv ha plockat ut 100 000 kronor i månaden som generaldirektör för biståndsorganisationen – <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sida-chefen-fick-dubbla-ersattningar" target="_blank" rel="noopener">samtidigt</a> som hon tog ut en halv miljon kronor i ersättning från Rädda Barnen.

Enligt uppgifter till SVT vägrade hon avsäga sig Rädda Barnen-ersättningen trots interna uppmaningar, med motiveringen att ”hon behövde ekonomisk trygghet”.

<strong>Petri Gornitzka</strong> kommer närmast att ersätta Camilla Asp, som agerat tillförordnad <a href="https://www.dn.se/sverige/charlotte-petri-gornitzka-ersatter-dan-eliasson-pa-msb/" target="_blank" rel="noopener">generaldirektör</a> sedan den tidigare skandalomsusade MSB-chefen Dan Eliasson lämnat posten i januari.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionsanklagelser-och-kopplingar-till-okand-tankesmedja-har-ar-nya-msb-chefen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hög frimurare och underrättelseofficer bakom MSB-rapport om konspirationsteorier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/msb-bestallde-forskning-om-konspirationsteorier-av-frimuraren-andreas-onnerfors/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/msb-bestallde-forskning-om-konspirationsteorier-av-frimuraren-andreas-onnerfors/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Jun 2021 10:15:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Andreas Önnerfors]]></category>
		<category><![CDATA[frimurare]]></category>
		<category><![CDATA[konspirationsteorier]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[Myndigheten för samhällsskydd och beredskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=101179</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har professorn i idéhistoria Andreas Önnerfors tagit fram en studie om "konspirationsteorier och covid-19". Syftet med projektet, menar man, är att "visa hur konspirationsteorier används och sprids".</strong>

<strong>Vad som inte framgår i sammanhanget är att Önnerfors också är både högt uppsatt frimurare och enligt uppgift även underrättelseofficer.</strong>

Mikael Tofvesson, enhetschef på enheten för skydd mot informationspåverkan beställde en studie om konspirationsteorier eftersom han anser att det leder till att man "<em>inte litar på avsändaren och blir vaccinerad mot källkritik</em>".  Den som blev den ansvarige forskaren att ta fram denna studie var frimuraren och professorn i idéhistoria <em>Andreas Önnerfors</em>.

Hans djupa engagemang i frimureriet avslöjas bland annat i en utgåva av <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/06/Önnerforsintervju-2020-3-Gavel-March-2020.pdf" target="_blank" rel="noopener">The Gavel</a>, men i aktuella mediala framträdanden liksom i MSB:s rapport redogör man inte för Önnerfors bakgrund eller någon intressekonflikt i frågan - trots att väsentliga delar av frimureriet är hemliga och medlemmarna i stor utsträckning utgörs av mycket inflytelserika personer. I en kommentar till Nya Dagbladet menar Önnerfors att hans engagemang i det beryktade ordenssällskapet är "rätt oväsentligt" eftersom det finns föreningsfrihet i Sverige.

– <em>Visst har vi föreningsfrihet i Sverige och vad människor gör på sin fritid är väl rätt oväsentligt för deras professionella arbete?</em>

Andreas Önnerfors har tidigare tillsammans med 15 andra författare gett ut boken "<a href="https://www.bokus.com/bok/9781000373370/europe-continent-of-conspiracies/" target="_blank" rel="noopener">Europe: Continent of Conspiracies</a> "som ett resultat av det europeiska forskningsprojektet <em>Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT</em> som pågick åren 2016 – 2020.

I en <a href="https://www.forskning.se/2021/05/04/konspirationsteorier-praglar-synen-pa-europa/" target="_blank" rel="noopener">artikel</a> från Uppsala universitet (4 maj 2021) hävdar forskarna bakom denna bok att konspirationsteorier även "inspirerar till terrordåd". Önnerfors egna bidrag till boken är bland annat en synpunkt om att tanken om att europeiska befolkningar är i färd att bytas ut kan ha varit ett motiv för terrordådet mot en synagoga i Tyskland 2019.

<strong>Studien fick sedermera namnet</strong> "<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/06/msb-rapport-konspirationsteorier-covid19.pdf" target="_blank" rel="noopener">Konspirationsteorier och Covid 19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning</a>". Tonläget i studien är högt, och bland annat jämförs protesterna och det efterföljande kaoset vid Kapitolium 2021 med nationalsocialismen i Tyskland och folkmord på judar.

"<em>Stormningen av Kapitolium i januari 2021 visar dessa konspirationsteoriers potential att driva på radikalisering till våldsbejakande extremism. Ett annat exempel är det tjeckiska presidentvalet 2018 där det cirkulerade entydig polariserande propaganda som sammankopplade utmanarkandidaten med konspirationsteorier. Efter första världskriget upplevde många tyskar att de hade bedragits av sina egna politiker som i samröre med segermakterna hade pressat på dem ett fredsfördrag (Versaillesfördraget) som tyngde Tyskland ekonomiskt.</em>

<em>Detta i kombination med den globala börskraschen 1929 skapade grogrunden för acceptansen av konspirationsteorier (”dolkstötslegenden”) som meningsskapande politiska berättelser. (Upplevd) maktlöshet uttrycktes nerifrån och upp. I detta konkreta falla sammankopplades frustrationen med den antisemitiska myten om judiska ”plutokrater” som berikade sig på folkets misär. Den nostalgiska längtan efter det förlorade välståndet och dess framtida återupprättelse kunde sedan effektivt utnyttjas av nationalsocialismen. Nazisternas antisemitiska konspirationsteorier banade i sin tur vägen för utrotningen av Europas judar.</em>"

Ett annat segment i studien berör hur man skall "<em>bemöta och motverka konspirationsteorier</em>", där det bland annat pläderas för att sociala medier gjort rätt i att ta kontroll över det offentliga samtalet genom sina modereringstekniker.

"<em>Så länge konspirationsteorier inte uttrycker brott som kan lagföras är det svårt att stoppa deras spridning. Den mest aktuella utvecklingen pekar dock mot att </em><em>plattformar för sociala medier tar ett allt större ansvar att moderera innehållet för det som publiceras och sprids. På grund av konspirationsteoriernas potential att driva på radikaliseringsprocesser, polarisera det samhälleliga samtalet och underminera demokratisk myndighetsutövning kan dessa steg anses vara befogade."</em>

<strong>Särskilt allvarligt ses det</strong> på "konspirationsteorier om covidvaccinet", medan teorier kring exempelvis Estoniakatastrofen ses som mindre skadliga och "mer genomarbetade och underbyggda av fakta".

<em>"Socialpsykologen Péter Krekó har föreslagit att det riktade ingripandet mot konspirationsteorier skall bedömas i förhållande till tre faktorer:</em>

<em>• en hög grad av skadlighet</em>
<em>• en låg grad av rimlighet</em>
<em>• en hög popularitet och spridning</em>

<em>Krekó menar att en konspirationsteori som kan göra stor skada, som är byggd på mycket lösa grunder men som har stor spridning bör prioriteras i alla former av intervention. Exempelvis är konspirationsteorier om covidvaccinet skadliga, relativt orimliga, men sprids aktivt på sociala medier eller manifestationer.</em>

<em>De kan mer sannolikt oskadliggöras genom objektiva informationsinsatser om deras orimlighet (påståendet att ”vaccinet innehåller ett mikrochip” kan lätt bemötas). Konspirationsteorier om M/S Estonias förlisning har å andra sidan inte samma samhälleliga skadlighet, är mer genomarbetade och underbyggda av fakta som är svårare att skilja från ren fiktion och har en relativt låg spridning. För att vederlägga dessa teorier behövs det en mer genomtänkt strategi som i detalj bemöter teknisk bevisning som ofta framförs (i likhet till 9/11). Ställd inför en bedömning om nödvändigheten om intervention bör således anti-vaccin-teorierna prioriteras på kort sikt, även om M/S Estonia-teorierna sammanflyter med övergripande skadliga ”superteorier” om den djupa staten och dess manipulationer.</em>

<strong>I Utbildningsradions panelsamtal</strong> "<a href="https://urplay.se/program/222457-ur-samtiden-konspirationsteorier-i-pandemins-tid-konspirationsteorier-en-snabbvaxande-samhallsutmaning" target="_blank" rel="noopener">Konspirationsteorier - en snabbväxande samhällsutmaning</a>" som arrangerades av MSB, ställer Morgan Olofsson, som förde samtalet med MSB-chefen Mikael Tofvesson, frågan varför myndigheten beställt studien. Tofvesson menar att det handlar om att delar av befolkningen "inte är mottaglig för fakta och information".

– <em>En konspirationsteori bygger på att man inte litar på avsändaren, man litar inte på budskapet för någon vill dig illa och man själv är ett offer eller så är någon annan ett offer. Det i sig betyder ju att man blir vaccinerad mot källkritiskt tänkande och inte mottaglig för fakta och information längre.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/msb-bestallde-forskning-om-konspirationsteorier-av-frimuraren-andreas-onnerfors/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>20</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Smutskastningen av oliktänkare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/smutskastningen-av-oliktankare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/smutskastningen-av-oliktankare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Jun 2021 13:55:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[konspirationsteorier]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[Susanne Dodillet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103094</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konspirationsteoretiker har blivit vår tids ord för kättare</strong>. Ett retoriskt vapen som avfärdar meningsmotståndare utan att man ens behöver diskutera själva sakfrågan.

Det senaste året har ordet kommit att användas allt oftare och alltmer aggressivt.

I en uppsjö av tidningsartiklar, radioprogram, dokumentärer, tv-inslag, föreläsningar, skolmaterial och seminarier varnas för riskerna med konspiratoriskt tänkande.

Mikael Tofvesson, chef för MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) talade i en artikelserie nyligen om konspirationsteoretiker som ”ett potentiellt allvarligt hot mot samhällets säkerhet”

Vilken är egentligen myndighetens egen roll i dessa stort uppslagna mediekampanjer? Har MSB rentav agerat beställare?

Riskerar vi få ett alltmer Orwellskt samhällsklimat, där staten sanktionerar demonisering av oliktänkande?

Det är några av frågeställningarna som undersöks i det här programmet.

<iframe style="border: none; min-width: min(100%, 430px);" title="Smutskastningen av oliktänkare" src="https://www.podbean.com/player-v2/?i=7sdrm-1066fa8-pb&#38;from=embed&#38;share=1&#38;download=1&#38;skin=1&#38;btn-skin=7&#38;size=150" width="100%" height="150" scrolling="no" data-name="pb-iframe-player"></iframe>

&#160;

Medverkar gör idéhistorikern Susanne Dodillet vid Göteborgs Universitet, som noga analyserat MSB:s stora rapport om konspirationsteorier som kom i våras.

Vi får också möta Mona Nilsson, som driver Strålskyddsstiftelsen. Hon tackade först ja till att bli intervjuad i SvD:s artikelserie om konspirationsteoretiker, men hoppade av när hon började ana att hon skulle utsättas för förtal.

Programmet bjuder också på ett viktigt avslöjande om den expert som ständigt får uttala sig om konspirationsteoretiker i media.

&#160;

<em>Reporter: Per Shapiro</em>

<em>Slutmix: Fredrik Nilsson</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/smutskastningen-av-oliktankare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Corona-app&#8221; kostade 15 miljoner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/corona-app-kostade-15-miljoner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/corona-app-kostade-15-miljoner/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Apr 2021 08:21:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=99378</guid>

					<description><![CDATA[<strong>MSB:s misslyckade försök till en övervakningsapp för smittspårning som lades ner förra året kostade 15 miljoner kronor. Projektet avslutades senare på Folkhälsomyndighetens begäran.</strong>

Förra året började Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utveckla en kontroversiell övervakningsapp som enligt planen skulle kartlägga och minska spridningen av covid-19 på begäran från Folkhälsomyndigheten med anledning att det var ”absolut nödvändigt för att skydda människors liv och hälsa”.

EU-kommissionen har uppmanat alla medlemsländer att skapa liknande ”smittspårarappar” och i många länder har detta blivit verklighet. Redan i maj förra året meddelade man dock att MSB-projektet lagts ner.

– <em>Det är vi som har genomfört arbetet. Vi gjorde inte det på direkt uppdrag av Folkhälsomyndigheten, utan efter en avstämning. Vi drog på med full kraft och lade ner mycket resurser med ambitionen att det skulle bli ett brett använt verktyg i Sverige, det känner vi nog huvudansvar för</em>, säger Svante Werger, rådgivare på MSB, vid en presskonferens.

<strong>Mycket resurser</strong> lades på utvecklingen av appen och nu har även kostnaden för detta kommit fram: 15 miljoner kronor. Det berättar MSB:s generaldirektör Camilla Asp till skattefinansierade <a href="https://sverigesradio.se/artikel/vi-hade-satsat-mycket-pa-appen" target="_blank" rel="noopener">SR</a>.

– <em>Vi höll på att utveckla den och tillsammans hade vi en dialog med Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen men till slut så sa Folkhälsomyndigheten att det inte var någon bra tajming.</em>

Appen utformades mer som en webbenkät där människor skulle fylla i sina personliga uppgifter för att sedan kunna kartlägga symptom och beteenden i samhället, något Asp menar skulle vara integritetsskyddade uppgifter.

<strong>Angående utvecklingen</strong> av webbenkäten menar Camilla Asp att det kändes viktigt att ”<em>inte sitta på händerna i kriser</em>” men att hon respekterar Folkhälsomyndigheternas beslut.

– <em>Jag får respektera att de tyckte så, det är deras expertisområde.</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/corona-app-kostade-15-miljoner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
