<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>mobil &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/mobil/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 03 Jun 2026 14:38:38 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>mobil &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Operatören Halebop läggs ned</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/operatoren-halebop-laggs-ned/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 14:38:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Halebop]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobiler]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoni]]></category>
		<category><![CDATA[Telia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232309</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Telia avvecklar mobilvarumärket Halebop och flyttar befintliga kunder till Telia. Övergången inleds i juni och ska ske successivt under sommaren.</strong>

Beslutet innebär att Halebop upphör som eget varumärke efter mer än två decennier på den svenska mobilmarknaden. Samtidigt införs säljstopp för samtliga Halebop-tjänster från den 2 juni, enligt <a href="https://press.telia.se/pressreleases/varumaerket-halebop-upphoer-och-kunderna-vaelkomnas-till-telia-3451651" target="_blank" rel="nofollow noopener">Telias pressmeddelande</a>.

Telia beskriver förändringen som ett led i att samla och förenkla bolagets mobilportfölj. Enligt bolaget har efterfrågan på det mellanprissegment där Halebop placerats minskat över tid.

– <em>Vi är stolta över Halebop, som länge har varit en viktig del av vårt DNA. Men både marknaden och kundernas behov har förändrats. Det anpassar vi oss till nu, genom att förenkla vårt utbud och erbjuda ännu mer av det som våra kunder vill ha</em>, säger Anders Olsson, vd för Telia Sverige.
<h3>Kunderna behåller nummer och SIM-kort</h3>
På <a href="https://www.halebop.se/vi-sager-hej-da" target="_blank" rel="nofollow noopener">Halebops egen webbplats</a> skriver operatören att kunderna flyttas löpande under sommaren, med start i juni. Kunderna ska behålla mobilnummer, SIM-kort, pinkod och puk-kod, medan abonnemang, tilläggstjänster, sparad surf och familjeabonnemang flyttas över automatiskt.

Telia uppger att befintliga kunder ska få minst lika bra villkor som tidigare. Den svenska mobilportföljen kommer efter avvecklingen fortsatt att omfatta Telia samt varumärkena Fello och Telness.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mobilskrollning-skadar-koncentrationen-unga-sarskilt-utsatta/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 28 Sep 2025 07:48:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213777</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel.</strong>

Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi.

Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.
<h3>Dagdrömma</h3>
Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om.

Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver.

När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början.

— <em>Det riskerar att påverka personen under resten av livet</em>, säger han till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/insidan/att-skrolla-i-ung-alder-kan-paverka-din-koncentrationsformaga-livet-ut/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.

Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.
<h3>Hjärnan måste tränas</h3>
Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap &#38; Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas.

Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks.

— <em>Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens,</em> säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap &#38; Allmänhet till skattefinansierade <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/mobilscrollande-kan-leda-till-forsamrad-koncentration-livet-ut" target="_blank" rel="nofollow noopener">SR</a>.

[caption id="attachment_198603" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/01/hjarna-universum-medvetandet.jpg"><img class="size-medium wp-image-198603" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/01/hjarna-universum-medvetandet-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: iStock/tum3123[/caption]
<h3>Vill fortsätta skrolla</h3>
Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta.

Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen.

— <em>Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd</em>, säger Henrik Jörntell.
<h3>Måla eller läs en bok</h3>
Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga.

För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta.

— <em>Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Beroendeframkallande mobiltelefoner skapar ohälsa hos unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/beroendeframkallande-mobiltelefoner-skapar-ohalsa-hos-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Feb 2025 06:03:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobilberoende]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200102</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga upplever att de blir alltmer beroende av sina mobiltelefoner. Särskilt unga kvinnor känner generellt mer stress kopplad till sina mobiler, visar en studie från Göteborgs universitet.</strong>

Studien, <a href="https://sciendo.com/article/10.2478/nor-2025-0001" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i Nordicom Review, bygger på en nationell enkätundersökning om mobilanvändning samt fokusgruppsintervjuer med unga vuxna mellan 20 och 35 år. Resultaten visar att många upplever en moralisk stress i relation till sin mobil.

– <em>Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor</em>, säger professor André Jansson vid Göteborgs universitet, som projektlett studien, i ett <a href="https://www.gu.se/nyheter/smartphones-en-moralisk-utmaning-for-unga-vuxna" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Unga kvinnor upplever mer stress relaterad till mobilanvändning än unga män. De känner oftare ett starkare beroende och upplever mindre kontroll över sin användning.

– <em>De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet</em>, säger professor Karin Fast vid Göteborgs universitet, som lett fokusgruppsstudien.
<h3>Svårt med självreflektion</h3>
Studien visar att människor oftare ser andra som mer sårbara för mobiltelefonens negativa effekter än sig själva.

– <em>Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen. Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier,</em> säger Jansson och fortsätter:

– <em>Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Växande trenden: Unga tar avstånd från sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/vaxande-trenden-unga-tar-avstand-fran-sociala-medier/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/teknik/vaxande-trenden-unga-tar-avstand-fran-sociala-medier/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jan 2025 07:39:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobilberoende]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197711</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I New York City samlas ungdomar i en park för att umgås utan sociala medier eller smarta mobiltelefoner. Gruppen är en del av en växande rörelse som valt att ta ett steg bort från skärmarna och istället fokusera på livet utanför den digitala världen.</strong>

Sociala medier och smartphones är idag en självklar del av vardagen och många använder dem dagligen. Samtidigt rapporteras det allt oftare om psykisk ohälsa, ensamhet och sömnproblem som kopplas till ökad skärmtid. Beroende av sociala medier ökar också, något exempelvis 2,3 procent av den danska befolkningen nu anses vara, <a href="https://nyadagbladet.se/norden/86-000-danskar-beroende-av-sociala-medier/" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> landets folkhälsomyndighet. Ungdomars tid på sociala medier anses ofta vara så skadlig att ett antal länder, däribland Norge, <a href="https://nyadagbladet.se/norden/norska-regeringen-15-ars-grans-pa-sociala-medier/" target="_blank" rel="noopener">planerar</a> att införa åldersgränser för sociala plattformar.

I New York City har en grupp studenter startat The Luddite Club, en förening som tagit avstånd från smartphones och sociala medier. Klubben grundades vid Edward R. Murrow High School men har nu spridit sig till andra skolor.

– <em>Under covid tittade jag på min skärmtid och tänkte: "Wow, jag tillbringar mer än hälften av min vakna tid på min telefon. Något måste förändras", och jag skaffade en flipptelefon</em>, säger Jameson Butler, elev vid Brooklyn Technical High School, till <a href="https://www.cbsnews.com/newyork/news/nyc-students-no-technology-luddite-club/" target="_blank" rel="nofollow noopener">CBS News</a>.
<h3>Ludditer</h3>
Lärarinnan Amanda Hanna-McLeer arbetade på Murrow när hon la märke till att många elever hade problem med mobilberoende. En dag visade filmstudenten Ava De La Cruz en video av The Luddite Clubs veckomöten för McLeer. Klubbens namn är inspirerat av de så kallade "ludditerna", en grupp textilarbetare som på tidigt 1800-tal protesterade mot industrialiseringen. Rörelsen sägs ha fått sitt namn från den mytiska figuren Ned Ludd, som enligt legenden förstörde en mekanisk vävstol i protest. Ludditerna har blivit en symbol för motstånd mot teknologiska förändringar och används ofta som en nedsättande benämning.

–<em> Ludditer ses ofta som framstegsfientliga och bakåtsträvande</em>, säger hon. En luddit, förklarar hon, är däremot istället ”<em>någon som är emot missbruk, inte användning av teknik</em>”.

Gruppen ses vare söndag i Prospect Park i Brooklyn där de ses för att måla, dansa eller bara umgås med varandra. Den är fortfarande relativt liten, men växer ständigt.

– <em>När det inte finns några telefoner på ett söndagsmöte ritar, målar, sjunger, dansar och skriver de. De gör allt som barn borde göra</em>, säger McLeer.
<h3>Blir dokumentärfilm</h3>
McLeer blev så inspirerad av gruppen att hon slutade sin tjänst och började arbeta på en dokumentärfilm, tillsammans med filmstudenten De La Cruz. Dokumentären, The Luddite Club, förväntas släppas nästa år. De har också lanserat en skattjakt med sevärdheter i Brooklyn för att uppmuntra unga att lägga ifrån sig sina telefoner och tillbringa tid tillsammans.

https://www.youtube.com/watch?v=gG5CtDu5CuM

Skärmtiden är ofta hög, särskilt bland unga, och studier från bland annat Lunds universitet <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/minskad-tid-pa-sociala-medier-okar-valmaendet/" target="_blank" rel="noopener">visar</a> att en minskning kan öka välmåendet markant. Studenten Butler upplever att hon nu tillbringar mer tid i verkliga livet och att dagarna känns längre.

– <em>Den genomsnittliga amerikanska skärmtiden är nästan åtta timmar. Så mina dagar är åtta timmar längre</em>, säger Butler.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/teknik/vaxande-trenden-unga-tar-avstand-fran-sociala-medier/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unga väljer mobilen före sex</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-valjer-mobilen-fore-sex/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-valjer-mobilen-fore-sex/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Sep 2024 04:58:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[skärmtid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över hälften kvinnor och unga uppger att de hellre avstår från sex än från sin mobil, enligt en ny undersökning från Swappie. Bland män ligger siffran något lägre.</strong>

59 procent 18-24-åringar uppger enligt undersökningen att de hellre går en månad utan sex än att ge upp sin smarttelefon en vecka. När det gäller kvinnor ligger siffran på 53 procent medan 34 procent män menar att de skulle avstå från sex i en månad för att få använda sin mobil.

–<em> Att Gen Z är den första generationen som växt upp med smartphones har med stor sannolikhet haft inverkan på den relation unga idag har till sin mobil, något som också syns i vår studie. Att det är så pass stor skillnad mellan män och kvinnor är också förvånande – enligt undersökningen är även ålder utmärkande, äldre personer väljer hellre att avstå från sin mobil än sex och vice versa</em>, menar Karin Armgarth, Sverigechef på Swappie i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3580360/gen-z-och-kvinnor-valjer-mobilen-framfor-sex?publisherId=3236970&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Enligt undersökningen använder 35 procent av kvinnorna sin mobil mellan fyra till åtta timmar per dag, samtidigt som samma siffra för männen ligger på 22 procent. Män tar dock oftare med mobilen in på toaletten jämfört med kvinnor, där 44 respektive 38 procent väljer att göra det. Däremot är kvinnor mer aktiva för att försöka minska sin skärmtid, där 48 procent uppger att de försökt göra detta. För män ligger siffran på 34 procent.

Ungefär var fjärde person som försökt minska sin skärmtid uppger att de inte lyckats.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-valjer-mobilen-fore-sex/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>13-åringar använder mobilen sex timmar om dagen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/13-aringar-anvander-mobilen-sex-timmar-om-dagen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/13-aringar-anvander-mobilen-sex-timmar-om-dagen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Jun 2024 17:25:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183257</guid>

					<description><![CDATA[<strong>13–16-åringar använder skärmar i snitt sex timmar om dagen, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten. Vidare visar rapporten att skärmtid kopplas generellt till övervikt, depression och även ångest.</strong>

I <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/06/digitala-medier-barns-ungas-halsa.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten</a> ”Digitala medier och barns och ungas hälsa”  har man sammanställt den kunskap som finns kring barn och ungas medieanvändning samt effekterna det har på deras hälsa.

Där kan man konstatera att åtskilliga barn ägnar så pass mycket tid till sociala medier att de får mindre utrymme att sova, skolarbete, fysisk aktivitet och även att umgås med andra. Hälften av tonåringarna anser själva att man använder mobilen för mycket, och hälften av barnen i alla åldrar tycker också man läser för lite.

13–16-åringar använder mobil, dator och surfplatta i snitt sex timmar om dagen, samtidigt som 17–18-åringarna ägnar ungefär sju timmar om dagen på skärmar.
<h3>Sämre levnadsvanor</h3>
I rapporten konstaterar man att skärmtid generellt kan kollabera med övervikt, sömnproblem, depressiva symtom och ångest. I synnerhet pekas sociala medier ut som problematiskt då man exempelvis påverkas negativt av skönhetsideal som senare leder till ätstörningar. Har man ett problematiskt användande av sociala medier kan det också leda till sämre levnadsvanor, sociala relationer och hälsa.

Slutligen kan man se att det finns en efterfrågan på både kunskap och stöd från barn, tonåringar och deras föräldrar kring digitala medier.

– <em>Det är en angelägen rapport som också visar på samhällets ansvar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan, liksom att tillvarata deras erfarenheter</em>, <a href="https://mediemyndigheten.se/nyhetsrum/nyhetslista/2024/viktigt-stodja-halsosam-anvandning-av-digitala-medier-bland-barn/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Mediemyndighetens generaldirektör Jan-Olof Lind, i ett pressmeddelande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/13-aringar-anvander-mobilen-sex-timmar-om-dagen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rapport: Mobilen bakom låga PISA-resultat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-mobilen-bakom-laga-pisa-resultat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-mobilen-bakom-laga-pisa-resultat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 May 2024 05:05:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181794</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Användandet av mobiltelefoner ligger bakom delar av försämrade skolresultat, enligt en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 15-åringar uppger att de blir störda av sitt eget eller andras användande av mobilen.</strong>

65 procent av alla 15-åringar har blivit störda under lektionstid för att de själva använt mobiler eller digitala enheter, visar <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/English-V3_WEB.pdf" rel="">rapporten</a>. Vidare uppger 59 procent att man blivit störd av andras användning. I Sverige och övriga norden fick unga dåliga resultat i den senaste PISA-mätningen, något rapporten kopplar till användandet av skärmar.

– <em>Vi gjorde nya upptäckter och blev ganska överraskade när vi såg det starka sambandet</em>, säger Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och ansvarig för Pisamätningarna, till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/pisachefen-mobiler-allt-tydligare-forklaring-bakom-kunskapsraset/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.

Ju mer elever använde mobilen i skolan, desto sämre resultat hade man i PISA. Även hos de som använde skärmar för inlärning kunde man se lägre resultat, dock inte lika lågt som när man använder mobilen i privata syften.

Skolminister Lotta Edholm kommenterar resultaten av rapporten och menar att det är "allvarligt" att så pass många störs av mobilen under skoltid.

– <em>Den svenska regeringen ser att en mobilfri miljö i skolan är rätt väg att gå. Utgångspunkten ska vara att skoldagen är mobilfri. Samtidigt finns det stora utmaningar i användningen av skärmar även utanför skolmiljön, där både brist på sömn och fysisk aktivitet är viktiga frågor att hantera,</em> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/05/allvarligt-att-30-procent-av-eleverna-stors-av-mobiler-under-lektionstid/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-mobilen-bakom-laga-pisa-resultat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mobilen har blivit en fara för våra barns anknytningsbehov</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mobilen-har-blivit-en-fara-for-vara-barns-anknytningsbehov/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mobilen-har-blivit-en-fara-for-vara-barns-anknytningsbehov/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 24 Sep 2022 09:45:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Christian Sörlie Ekström]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=130765</guid>

					<description><![CDATA[Anknytningsprocessen arbetar med att skapa en förtroendefull kontakt mellan ett barn och dess anknytningsperson. En trygg anknytning ger barnet en tillförsikt om att omvärlden förstår dess behov, kan ingripa och göra rätt saker för att barnet ska känna en tillförsikt och trygghet. Med en trygg anknytning får individen en trygg bas att utgå från och en bild av sig själv som kapabel och värdefull. En egenskap som skall komma att följa individen genom hela livet.

I det här arbetet är troligen mobilen ett av de tydligaste hindren. Det finns väl ingenting idag som hackar upp tillvaron mer än en mobil med alla notiser påslagna. Vi har dessutom en ställtid i hjärnan för att ställa om från verkligheten till att ta emot elektronisk information. Varje gång det plingar i mobilen kommer vi att behöva ställa om från närvaro i verkligheten till att kolla vad som hänt sen sist.

<strong>De som skapar sociala medier</strong> använder sig av de bästa, mest högbetalda, psykologerna för att få din oavkortade uppmärksamhet. En 35-årig psykolog har en årslön på cirka 3 miljoner kronor på Facebook. Då kan vi förstå hur viktigt det är för de här företagen att kunna använda sig av, och kontrollera, våra hjärnor. Genom att kidnappa din hjärna kan de hela tiden hitta nya sätt att öka tiden vi ger till Facebook, Instagram, Twittter, Snapchat, Whats App och alla de andra uppfinningarna som tar vår uppmärksamhet i besittning. Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan. Och vi kan väl vara överens om att de lyckas ganska bra.
<blockquote>Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan.</blockquote>
De jobbar främst med vårt behov av bekräftelse, att ständigt komma tillbaka för att få den där bekräftelsen av en like eller ett svar på ett inlägg. Det där bekräftelsebehovet är så starkt, och psykologerna på Facebook vet hur man gör för att knyta dig allt närmare den där bekräftelsemaskinen.

<strong>Vi hänger i genomsnitt cirka två timmar </strong>per dag på sociala medier och de flitigaste besökarna är de födda på 1990-talet. Vi kan kanske anta att det är på vår fritid vi ägnar mest tid åt sociala medier. Om hälften av tiden ligger på den tid som vi har att vara med barnen är det en rejäl del som vi inte är närvarande. Lägg därtill att det ringer eller att vi måste ringa upp någon så går lätt en halvtimma till. Där rök minst halva närvarotiden eller mer än så.

Men till det kommer den där ställtiden, tiden det tar att gå från sociala medier till verkligheten, och då ryker en bit till. Enligt Anders Hansen, boken ”Skärmhjärnan”, kollar vi mobilen var tionde minut. Om vi tänker oss att vi har tre timmar med våra barn per vardag kommer vi alltså under den tiden att ha fått 18 avbrott av vår närvaro.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på. Vi kommer ju inte ihåg var vi var när Facebook meddelade att det kommit ett meddelande från din bästis på semester i Grekland. Sen är det svårt att hitta tillbaka till vardagen där barnet sitter och arbetar med anknytning, vilket det gör hela sin vakna tid. För ettåringen är det av livsavgörande betydelse att en stark anknytning kommer på plats, det registrerar vad du gör och hur mycket napp det får på sina utslängda krokar. Det registrerar och programmerar varje rörelse, ljud eller annat som kan tydas som en välgärning. Summan av dessa intryck kommer senare att bli en konklusion om barnet känner sig tryggt eller inte.

Och man behöver ju knappast ha doktorerat i ämnet för ett förstå att avbrott var tionde minut i dialogen med barnet knappast främjar anknytningen. Om det här mönstret upprepas under hela den tidiga barndomen kan man väl utan att ta till överord säga att det ökar risken för en otrygg anknytning.
<blockquote>Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på.</blockquote>
<strong>En grundläggande faktor bakom vårt behov</strong> av uppdateringar ligger i människans natur som flockdjur. Vi vill tillhöra flocken för att det under evolutionen har varit en förutsättning för överlevnad. En separation från flocken ökade kraftigt riskerna för att bli offer för rovdjur eller fientligt sinnade människor i andra flockar. Den här instinkten sitter kvar och vi mår dåligt av eller känner till och med ångest över att befinna oss utanför flocken. Därför vill vi ständigt uppdatera oss på, och få bekräftelse för, att vi fortfarande tillhör flocken och har behållit vår position.

Det är detta som teknologijättarnas psykologer på till exempel Facebook, Instagram och Twitter har utnyttjat när de utvecklat, och fortsätter att utveckla, metoder för att få oss beroende av deras produkter. Då de utgår från några av våra mest basala instinkter för överlevnad är det svårt att konkurrera med dem en tråkig torsdagskväll med stök, stress och barnskrik. Då är det förföriskt enkelt att få ett avbrott, kanske var tionde minut, från en annan värld. När ett sms plingar till kommer det att trigga uråldrig instinkt och reflexmässigt få oss att kolla mobilen. Det kan ju vara något viktigt, något positivt men, ännu starkare, något negativt. För vi har också genom evolutionen lärt oss att prioritera negativa budskap. Att kunna upptäcka faror har varit livsavgörande.

Man skulle kunna tro att vi över tiden kommer att kunna inse, eller mer precist vår hjärna kommer att kunna inse, att vi är ”lurade” till att titta i mobilen hela tiden. Att hjärnan så småningom kommer att utveckla ett ”skydd” mot de här reaktionerna. Men hoppas inte så mycket på det, evolutionen fungerar inte här. Den fungerade för 200 000 år sedan på så sätt att de som var svagast eller inte förstod hur man skyddade sig mot faror inte överlevde, eller som Darwin uttryckte det, ”The fittest survive”. Det innebar ju att de som inte kunde anpassa sig, som att komma utanför gruppen, inte överlevde. Flocken eller släktet blev på så sätt alltmer livskraftigt. Det var de starkaste eller listigaste individerna som överlevde.

Men det är ju ingen som dör för att vi kommer utanför 2000-talets flockar. Så de som inte kan hantera det här med mobilen kommer att överleva och skaffa barn precis på samma sätt som om mobilen inte fanns och någon evolutionär anpassning eller utveckling kommer inte att ske. Så under överskådlig tid kommer ingenting att förändras. Vi kommer att reagera på samma sätt som nu när vi får ett nytt förföriskt meddelande på Facebook.

<strong>Vi har i den här artikeln </strong>fokuserat på hur vårt eget användande av sociala medier påverkar relationen och anknytningsprocessen mellan oss som föräldrar och barn. Men till detta kommer i allt ökad utsträckning det faktum att barnen själva i mycket tidig ålder slukas av Ipads och nätet. Det blir ju, sett ur ett anknytningsperspektiv, närmast som en vägg mellan barn och anknytningsperson, en Ipad främjar ju knappast anknytningsprocessen mellan barn och förälder. Anknytningen går ju till så att barnet registrerar vad som händer i relation till anknytningspersonen för att ”synka våglängden”. Finns föräldern där, förstår den mig, kan jag få hjälp när det behövs?

I boken ”Skärmhjärnan” skriver psykiatrikern Anders Hansen att 80 procent av alla tvååringar använder nätet regelbundet. Om man gör en populärvetenskaplig undersökning under en promenad i Stockholms innerstad kan man lätt göra spaningen att många barn som sitter i barnvagnarna, många är för små att gå kan man tro, mycket riktigt sitter med en surfplatta. Anders Hansen skriver vidare att forskarna är överens: barn behöver 9-11 timmars sömn per natt, röra på sig minst en timme om dagen samt maximera sin skärmtid till max 2 timmar per dag för att må så bra som möjligt. De som uppfyller de här kriterierna är bara 5 procent.

Det här med att vara sparsam användare av mobilens alla frestelser tror jag är en sak som vi alla, utan att det kostar någonting, kan arbeta med. Vad jag menar med att det inte kostar något är att vi ju kan avstå väldigt mycket av den tid vi lägger ner på mobilanvändandet utan att det egentligen påverkar vare sig våra liv negativt eller kostar oss några pengar. Det är bara en fråga om motivation. Det är som att sluta röka eller snusa, som ju också är ett beroendeförhållande. Med rätt motivation finns det bara positiva konsekvenser med att dra ner på användandet.

&#160;

<em>Christian Sörlie Ekström</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mobilen-har-blivit-en-fara-for-vara-barns-anknytningsbehov/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hård kritik mot Oneplus efter avslöjande om massiv datainsamling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/hard-kritik-mot-oneplus-efter-avslojande-om-massiv-datainsamling/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/hard-kritik-mot-oneplus-efter-avslojande-om-massiv-datainsamling/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Oct 2017 08:10:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datainsamling]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[OnePlus]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[smartphones]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43099</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kinesiska smartphonetillverkaren Oneplus kritiseras för hur man hanterar sina användares uppgifter. Bland annat ska Oneplus skicka användardata som inte anonymiserats till tredje part.</strong>

Oneplus smartphones samlar regelbundet in användardata. Bland annat när användarna låser upp skärmen eller öppnar appar och program. Enligt it-experten Chris Moore är detta något som nästan alla smartphonetillverkare gör.

Men Oneplus samlar också in information om mobilens telefonnummer, serienummer och internetanslutningar. Detta menar Chris Moore är problematiskt, eftersom datan kan kopplas till användaren, rapporterar <a href="https://www.theverge.com/circuitbreaker/2017/10/11/16457954/oneplus-phones-collecting-sensitive-data" target="_blank" rel="noopener">The Verge</a>.

<strong>Oneplus har erkänt att</strong> man samlat in känslig användardata och skickat vidare till tredje part, bland annat Amazon. Företaget har också sagt att man ska dra ned på datainsamlingen i framtiden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/hard-kritik-mot-oneplus-efter-avslojande-om-massiv-datainsamling/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mobiler försämrar sömn och hälsa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mobiler-forsamrar-somn-och-halsa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/mobiler-forsamrar-somn-och-halsa/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 Feb 2017 21:03:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoner]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<category><![CDATA[trådlöst]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34457</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kings College i London har gjort en metastudie över de fem senaste årens forskning om sambandet mellan barns användning av mobiltelefoner och surfplattor och sömnproblem.</strong>

125 000 barn omfattades. Man fann att den växande användningen av trådlös teknik ger ökade sömnproblem hos barn och unga och rekommenderade breda informationssatsningar till läkare, lärare och skolhälsa.

– <em>Återkommande sömnbrist leder till en rad hälsoproblem,</em> säger huvudförfattaren Ben Carter.

<strong>Med ökad användning</strong> kommer problemen att växa. Andra rapporter talar om ökande psykiska problem och växande förskrivning av melatonin mot sömnproblem. En tiodubbling på tio år. Andra symptom är onormal trötthet, huvudvärk, koncentrations- och minnesproblem, nedstämdhet, brännande hud och utslag, ångest och stresskänsla.

Källa: <a href="http://www.stralskyddsstiftelsen.se/2016/12/mobiler-och-surfplattor-forsamrar-barns-och-ungdomars-somn-starkt-och-entydigt-samband-i-forskningen/">Strålskyddsstiftelsen</a>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/mobiler-forsamrar-somn-och-halsa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
