Meta – Nya Dagbladet

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Emil Fjellstedt — Sat, 12 Sep 2026 11:59:43 +0000

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett. Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel. I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först." Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge. Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

6,9 miljoner konton: Så bygger Big Tech en permanent dossier på ditt barn

Redaktionen — Sat, 25 Apr 2026 11:15:55 +0000

Google, Meta och Apple har under det senaste decenniet lämnat ut data från miljontals användarkonton till myndigheter i USA och Europa. En ny rapport från den krypterade e-posttjänsten Proton pekar på en kraftig ökning sedan 2014 – och varnar för att barns digitala spår kan följa dem långt upp i vuxen ålder. Enligt Proton har mer än 3,5 miljoner konton lämnats ut till amerikanska myndigheter. Inräknas även förfrågningar enligt FISA – amerikansk spionlagstiftning som ger myndigheter större möjlighet att begära ut uppgifter – så uppgår siffran till ungefär 6,9 miljoner konton. Bara under första halvåret 2025 gällde det över 282 000 konton i USA. Ökningen är kraftig hos alla tre bolag. Apple står enligt rapporten för den största procentuella ökningen, 927 procent, följt av Meta med 668 procent och Google med 557 procent. Hos Meta har de samlade FISA-förfrågningarna ökat med 2 486 procent mellan 2014 och 2024. Proton är själv aktör på marknaden för krypterade tjänster, men pekar på ett principiellt problem: så länge företagen sparar uppgifter i format som de själva kan läsa kan de också tvingas lämna ut dem.

Ökar även i Europa

I EU-länderna begärde myndigheter under första halvåret 2025 ut data från 231 199 användarkonton, enligt Proton. Det är en ökning med 40 procent jämfört med samma period året innan. Sedan 2014 uppges ökningen vara över 1 100 procent. Tyskland toppar listan med 101 811 konton under första halvåret 2025. Därefter följer Frankrike med 36 831, Polen med 24 373 och Spanien med 20 984 konton. Sverige nämns inte särskilt i Protons sammanställning. För svenska läsare ligger frågan ändå nära: barn och unga använder samma globala tjänster, sparar samma bilder, skickar samma meddelanden och lämnar samma digitala spår. Skillnaden mellan en vanlig tjänst och en mer privat lösning handlar ofta om krypteringen. Med så kallad end-to-end-kryptering kan bara avsändare och mottagare läsa innehållet. Inte ens företaget bakom tjänsten har då tillgång till meddelandena i klartext. Om företaget har nycklarna kan det däremot läsa uppgifterna. Och kan företaget läsa dem, kan myndigheter också kräva att få ut dem.

Föräldrar oroar sig

Protons rapport lyfter särskilt hur barns nätliv kan bli en långvarig dokumentation av beteenden, kontakter och identitet. Ett skolkonto, en första e-postadress eller en meddelandeapp kan med tiden bli en omfattande historik. I en enkät som Proton låtit genomföra bland amerikanska föräldrar uppger 78 procent att de oroar sig för barnens integritet på nätet. 70 procent anser att information om deras barn kan påverka den personliga tryggheten. 59 procent oroar sig för barnets rykte, 56 procent för framtida utbildningsmöjligheter och 55 procent för möjligheterna på arbetsmarknaden. 62 procent säger att de skulle radera hela barnets digitala fotspår om de kunde. 65 procent tror att techjättarna tjänar pengar på barnens data. Undersökningen gäller amerikanska föräldrar, men oron är lätt att känna igen även i Europa. Många föräldrar har liten insyn i hur mycket information som samlas in, hur länge den sparas och vem som i praktiken kan få tillgång till uppgifterna.

Data som inte försvinner

Myndigheters förfrågningar till Google, Meta och Apple är bara en del av problemet. Proton pekar också på datamäklare – företag som samlar in och säljer platsdata och annan information om människor. Amerikanska myndigheter har enligt FBI-chefen Kash Patel köpt platsdata direkt från sådana aktörer. Utvecklingen gör gränsen mellan kommersiell datainsamling och statlig övervakning allt svårare att dra. Uppgifter som samlas in för reklam, produktutveckling eller ”användarupplevelse” kan senare hamna hos myndigheter. Proton framhåller kryptering som ett av de viktigaste skydden. Företaget menar att problemet inte i första hand är att bolag följer lagliga myndighetsbeslut, utan att de över huvud taget bygger system där stora mängder privat information finns kvar i läsbart skick. För vanliga användare blir konsekvensen enkel men obekväm: det som sparas kan begäras ut. För barn kan spåren dessutom finnas kvar långt efter att de själva blivit vuxna. Föräldrarna i Protons undersökning säger att de vill kunna radera barnens digitala historia. Frågan är om lagstiftare och techbolag tänker ge dem den möjligheten.

Meta döms att betala 3,6 miljarder kronor – plattformen möjliggjorde övergrepp mot barn

Emil Fjellstedt — Tue, 31 Mar 2026 10:36:33 +0000

En jury i New Mexico har ålagt Meta att betala motsvarande 3,6 miljarder kronor i skadestånd för att plattformarna möjliggjort sexuellt utnyttjande av barn. Utslaget är historiskt – aldrig tidigare har en delstat vunnit en rättegång mot ett tech-bolag med hänvisning till skador som barn lidit på plattformarna. New Mexico stämde Meta 2023 och hävdade att bolaget brutit mot delstatens konsumentskyddslag. Delstaten yrkade ursprungligen på runt motsvarande 20 miljarder kronor i skadestånd. Slutbeloppet – motsvarande 3,6 miljarder kronor – är det maximala som tillåts enligt New Mexicos lagstiftning och baseras på en schablon om motsvarande 47 000 kronor per enskilt brott. New Mexicos justitieminister Raúl Torrez beskrev utslaget som en vändpunkt. — Juryns utslag är en historisk seger för varje barn och familj som fått betala priset för Metas val att sätta vinster före barns säkerhet. Chefer på Meta visste att deras produkter skadade barn, ignorerade varningar från egna anställda och ljög för allmänheten om vad de visste. I dag gav juryn sitt stöd till familjer, lärare och barnsäkerhetsexperter och slog fast: nu räcker det, sade Torrez.

Meta bestrider och överklagar

Meta bestrider utslaget och avvisar beskrivningen av bolagets agerande. — Vi håller inte med om utslaget och kommer att överklaga. Vi arbetar hårt för att hålla människor säkra på våra plattformar och är medvetna om utmaningarna med att identifiera och ta bort illvilliga aktörer eller skadligt innehåll. Vi kommer att fortsätta försvara oss kraftfullt och är trygga med vårt arbete för att skydda unga online, uppgav bolagets talesperson.

Del av ett bredare juridiskt tryck

Rättegången i New Mexico är separat från en parallell process i Los Angeles, där Meta anklagas för att ha orsakat beroende bland unga via sociala medier. Mark Zuckerberg vittnade i den rättegången i februari 2026. De två processerna belyser ett växande juridiskt tryck mot tech-jättarna kring deras plattformars inverkan på barn och unga. Fox Business rapporterar att Meta nu avser att driva fallet vidare i högre instans. Utfallet av överklagandet kan få långtgående konsekvenser – inte bara för bolaget utan för hela tech-industrin, vars ansvar för skador som drabbar barn nu prövas i domstolssalar runt om i USA.

Domstol slår fast: Sociala medier skapar beroende hos barn

Markus Andersson — Thu, 26 Mar 2026 09:47:54 +0000

En jury i Kalifornien har dömt Meta och Google att betala skadestånd till en ung kvinna som blev beroende av deras plattformar som barn. Det är första gången ett amerikanskt domstolsbeslut slår fast att sociala medieplattformar bär direkt ansvar för beroendeskapande design riktad mot minderåriga. Kvinnan, som identifieras med initialerna K.G.M., började använda Youtube redan vid sex års ålder. Vid nio fick Instagram ett fast grepp om henne. Enligt stämningsansökan, som lämnades in 2023, utvecklade hon ångest, depression och självmordstankar – problem hon kopplar direkt till plattformarnas beroendeskapande funktioner. Under tisdagens rättegång meddelade juryn sitt beslut, rapporterar Politico. Totalt ska Meta och Google betala 6 miljoner dollar – motsvarande ungefär 58 miljoner kronor – i skadestånd och straffavgifter. Domstolen fann att bolagen varit försumliga i designen av sina appar och medvetet byggt funktioner som skapar beroende hos unga användare. Meta tilldelades 70 procent av ansvaret, Google och YouTube resterande 30 procent.

Förnekar brott

Mark Zuckerberg vittnade personligen i rättegången och förnekade att Metas algoritmer medvetet utvecklats för att skapa beroende. Båda bolagen har överklagat domen. Forskning har länge visat att sociala medier försämrar barns fokus och bidrar till psykisk ohälsa – men att vinna juridisk framgång mot techbolagen har hittills visat sig närmast omöjligt. Domen kom under en vecka som i övrigt präglades av stor press mot techbranschen. I delstaten New Mexico dömdes Meta att betala ytterligare 375 miljoner dollar för att ha utnyttjat barns sårbarhet, medan TikTok och Snapchat valde att ingå förlikning i sina respektive mål. Runt 2 000 liknande mål väntar i amerikanska domstolar. För Meta och Google kan den historiska domen bli startskottet för en lång och kostsam juridisk räkenskap.

Metas glasögon spelar in privatlivet – granskas av arbetare i Kenya

Redaktionen — Sat, 07 Mar 2026 07:13:47 +0000

Det räcker med ett “Hey Meta” för att privatlivet ska hamna på en skärm i Nairobi. En granskning visar att Metas smarta Ray-Ban-glasögon spelar in känsligt material som sedan granskas av lågavlönade dataarbetare i Kenya – utan att de som filmas har en aning om det. En gemensam granskning av Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet avslöjar hur Meta samlar in och bearbetar videoklipp från sina AI-glasögon. Materialet skickas till underleverantören Sama, ett bolag med huvudkontor i San Francisco och tusentals anställda i Nairobi, Kenya. Trettiotvå anställda vid Sama intervjuades av granskarna. Nio av dem uppger att de arbetar specifikt med att granska och märka videomaterial inspelat av Meta Ray-Ban-glasögon. Deras uppgift är att kategorisera och kvalitetssäkra innehållet – ett arbete som ger en ovanligt intim inblick i glasögonbärarnas privatliv. — I några videor kan man se någon som går på toaletten, eller klär av sig naken. Jag tror inte att de vet, för om de visste skulle de inte spela in, berättar en av de intervjuade. — Vi ser allt – från vardagsrum till nakna kroppar. Meta har den typen av innehåll i sina databaser, säger en annan. En tredje anställd beskriver arbetsklimatet: — Man förstår att det är någons privatliv man tittar på, men man förväntas bara utföra arbetet. Man ska inte ifrågasätta. Börjar man ställa frågor är man borta, berättar en tredje anställd.

Villkoren tillåter manuell granskning

Att tredje part kan granska materialet är formellt sett förenligt med Metas användarvillkor. Bolaget uppger att interaktioner kan granskas “på automatisk eller manuell väg (med en mänsklig granskare)”. Material kan sparas i upp till ett år. Glasögonen aktiveras med röstkommandot “Hey Meta” och skickar bild och ljud till Metas servrar. Men granskningen visar att svenska återförsäljare – Synsam och Synoptik – vid besök i butik gav felaktig information om hur datan hanteras. Säljare uppgav bland annat att ingenting delas med Meta, eller att all data stannar lokalt på enheten. En av tidningarnas systemutvecklare verifierade att telefonen har täta och kontinuerliga kontakter med Metas servrar, oavsett vad säljarna påstår.

IMY har inte granskat produkten

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) uppger att myndigheten ännu inte har granskat Meta Ray-Ban-glasögonen. Dataskyddsjuristen Kleanthi Sardeli vid organisationen NOYB i Wien är kritisk till hur Meta hanterar den insamlade datan och ifrågasätter om bolaget lever upp till GDPR:s krav på transparens gentemot användarna. Glasögonen lanserades av Metas vd Mark Zuckerberg i september 2025 och säljs nu av återförsäljare runt om i Sverige.

Spanien utreder teknikjättar för AI-övergreppsmaterial

Markus Andersson — Wed, 18 Feb 2026 06:40:06 +0000

Spanien har beordrat åklagare att utreda sociala medieplattformarna X, Meta och TikTok för påstådd spridning av AI-genererat material som föreställer sexuella övergrepp mot barn. Beslutet kommer när europeiska tillsynsmyndigheter skärper granskningen av teknikjättar. En av fem ungdomar i Spanien, mestadels flickor, uppger att falska nakenbilder av dem skapades med AI och delades online när de var minderåriga, enligt rättighetsorganisationen Save the Children. Nu planerar man att utreda plattformarna för spridning av AI-genererat material, meddelar premiärminister Pedro Sánchez. — Dessa plattformar underminerar den psykiska hälsan, värdigheten och rättigheterna för våra barn, skrev Sanchez på X. Staten kan inte tillåta detta. Straffriheten för dessa jättar måste upphöra. Han sade att justitiedepartementet skulle be åklagare att utreda om X, Meta och TikTok begår brott genom att skapa och sprida barnpornografi med hjälp av AI. Tillkännagivandet från premiärminister Pedro Sanchez kommer samtidigt som tillsynsmyndigheter över hela Europa intensifierar sin granskning av sociala medieplattformar. Teknikjättarna anklagas för en rad olika problem, från konkurrensbegränsande metoder till medveten utformning av beroendeframkallande funktioner.

Företagen svarar

TikTok svarade senare under tisdagen att material som föreställer sexuella övergrepp mot barn är förbjudet på plattformen. — TikTok har robusta system på plats för att motverka försök att exploatera eller skada unga människor, och vi fortsätter att prioritera och investera i avancerad teknik för att ligga steget före illvilliga aktörer, sade en talesperson för företaget i ett uttalande enligt Reuters. X och Meta lämnade ingen omedelbar kommentar.

Global granskning intensifieras

Samtidigt meddelade Irlands dataskyddsmyndighet på tisdagen att den öppnat en formell utredning av X:s AI-chattbot Grok för behandling av personuppgifter och dess potential att generera skadliga sexualiserade bilder och videor, inklusive av barn. Spanien är inte det enda landet som slår till mot sociala medieplattformar. Flera regeringar har öppnat utredningar, infört förbud och sökt skyddsåtgärder i en växande global insats för att begränsa olagligt material.

Facebook stänger av Medborgerlig Samlings partiledare

Jan Sundstedt — Sun, 09 Nov 2025 10:02:22 +0000

Medborgerlig Samlings partiledare Daniel Sonesson har permanent stängts av från Facebook utan förklaring. Händelsen har väckt starka reaktioner inom partiet och nu har Säkerhetspolisen kontaktats för att utreda ett möjligt fall av otillbörlig påverkan inför valet 2026. Avstängningen av Daniel Sonessons personliga Facebook-konto skedde plötsligt på torsdagen. Efter att ha begärt en granskning fick man beskedet att beslutet står fast och inte går att överklaga. Facebooks agerande får skarp kritik från såväl Daniel Sonesson som partiet. – Det är under all kritik när en partiledare för Sveriges snabbast växande parti – och det största partiet utanför riksdagen – stängs av från en av världens största sociala plattformar, bara tio månader före valet. Det här handlar inte bara om mig, utan om principen att alla politiska partier ska ges samma möjlighet att nå ut. När en plattform på det här sättet påverkar förutsättningarna för demokratisk debatt, då hotas själva grunden för det öppna samtalet. Det är djupt oroväckande, säger Daniel Sonesson i ett uttalande på partiets Facebook-sida.

Säpo kontaktat om möjlig påverkan

Medborgerlig Samling har bekräftat att man tagit kontakt med Säkerhetspolisen med anledning av avstängningen. Partiet menar att beslutet kan utgöra ett direkt hinder för politisk verksamhet och därmed påverka den demokratiska processen inför nästa val. I kontakten med Säpo har Sonesson enligt uppgift uppgett: "Mitt personliga konto på Facebook, som jag använder i mitt politiska arbete som partiledare, stängdes idag plötsligt och permanent utan någon förklaring eller möjlighet att överklaga. Avstängningen innebär ett direkt hinder för politisk verksamhet och riskerar att påverka partiets möjligheter att delta på lika villkor i den demokratiska processen." [caption id="attachment_216488" align="alignnone" width="640"] Daniel Sonesson, partiledare för Medborgerlig Samling (MED). Foto: Facebook/Medborgerlig Samling[/caption]

EU granskar Metas agerande

Avstängningen sammanfaller med att EU-kommissionen sedan tidigare utreder Metas regelefterlevnad enligt EU:s Digital Services Act (DSA). I en preliminär rapport den 24 oktober 2025 pekade kommissionen särskilt på bristande transparens, bristande överklagandemöjligheter och frågetecken kring politisk opartiskhet i företagets beslut. – Det är anmärkningsvärt att en partiledare för det största politiska partiet utanför riksdagen i Sverige kan stängas av från världens största sociala medieplattform utan förklaring. Demokratin kräver transparens, inte hemlighetsmakeri och godtycke, säger Sonesson. Partiet uppmanar nu regeringen att agera för att säkerställa att alla politiska partier behandlas lika av digitala plattformar.

Meta tjänar miljarder på bluffannonser

Redaktionen — Fri, 07 Nov 2025 09:20:55 +0000

Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna. Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter. Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer. I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.

Böter mindre än intäkterna

Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk". Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt. Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027. Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra. — Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.

Israeliskt spionföretag förbjuds från WhatsApp

Markus Andersson — Sun, 19 Oct 2025 14:25:23 +0000

En amerikansk federal domstol har drastiskt sänkt det skadestånd som Meta ska få från det israeliska spionprogramföretaget NSO Group – från 167 miljoner dollar till 4 miljoner dollar. Samtidigt har domaren Phyllis Hamilton utfärdat ett permanent förbud som hindrar företaget från att fortsätta attackera WhatsApp. Bakgrunden är att Meta stämde NSO Group 2019 för att ha använt spionprogrammet Pegasus för att övervaka 1 400 personer i 20 länder, däribland journalister och människorättsaktivister. Enligt Meta kan Pegasus infektera offrens enheter utan deras medverkan genom att skicka textmeddelanden med skadlig kod till WhatsApp. Till och med ett missat samtal räcker för att infektera någons enhet. Enligt Courthouse News Service sänkte Hamilton skadeståndet eftersom det måste följa ett juridiskt ramverk utformat för att göra skadestånd proportionerliga. Men hon utfärdade samtidigt ett permanent förbud mot NSO Groups försök att bryta sig in i WhatsApp, rapporterar Engadget. I sitt beslut noterade hon uttalanden från NSO:s advokater och företagets egen vd som avslöjade att företaget inte har slutat samla in WhatsApp-meddelanden och försökt kringgå meddelandeappens säkerhetsåtgärder. Svarandena hade tidigare hävdat att det föreläggande Meta begärde skulle "sätta hela NSO:s verksamhet i fara" och "tvinga NSO i konkurs", eftersom WhatsApp är en av spionprogrammet Pegasus huvudsakliga infektionsvägar.

Oklart hur förbudet ska upprätthållas

Will Cathcart, chef för WhatsApp, kommenterade domen: — Dagens dom förbjuder spionprogramtillverkaren NSO från att någonsin rikta in sig på WhatsApp och våra globala användare igen. Vi applåderar detta beslut som kommer efter sex års rättsprocess för att hålla NSO ansvariga för att ha riktat in sig på medlemmar av det civila samhället. Det skapar ett viktigt prejudikat att det finns allvarliga konsekvenser för att attackera ett amerikanskt företag. Hamilton skrev att föreläggandet kräver att det israeliska företaget ska radera och förstöra datorkod relaterad till Metas plattformar, och att hon drog slutsatsen att bestämmelsen är "nödvändig för att förhindra framtida överträdelser, särskilt med tanke på den odetekterbara naturen hos företagets teknologi". Det är dock inte helt klart hur Meta ska säkerställa att NSO Group inte använder WhatsApp för att infektera sina användares enheter igen. Företaget förvärvades nyligen av en amerikansk investeringsgrupp som investerat tiotals miljoner dollar för att ta kontrollerande ägarskap.

Zuckerberg: Människor ”underlägsna” utan AI-glasögon

Markus Andersson — Fri, 01 Aug 2025 07:39:28 +0000

Meta-chefen Mark Zuckerberg varnar för att människor utan AI-glasögon kommer att hamna i ett betydande mentalt "underläge" i framtiden. Under bolagets kvartalsrapport delgav han sina visioner om glasögon som det primära sättet att interagera med artificiell intelligens.

På torsdagen släppte Meta sin kvartalsrapport. I ett samtal riktat mot investerare uttalade sig VD Mark Zuckerberg om företagets satsning på smarta glasögon och varnade för konsekvenserna av att stå utanför utvecklingen, skriver TechCrunch.

— Jag fortsätter att tro att glasögon i grunden kommer att vara den ideala formfaktorn för AI, eftersom du kan låta en AI se vad du ser under dagen, höra vad du hör och tala med dig, sade Zuckerberg under samtalet med investerare.

Genom att lägga till skärmar kan ännu mer värde låsas upp, menade han, oavsett om det handlar om holografiska synfält eller mindre displayer i vardagliga AI-glasögon.

— Jag tror att du i framtiden, om du inte har glasögon med AI – eller något sätt att interagera med AI – förmodligen kommer att vara i ett ganska betydande kognitivt underläge jämfört med andra människor, tillade han.

Otippad framgång

Meta har fokuserat på "smarta" glasögon som Ray-Ban Meta och Oakley Meta-modellerna. Glasögonen låter användare lyssna på musik, ta foton och ställa frågor till Meta AI. Produkterna har blivit en överraskande succé – intäkterna från Ray-Ban Meta-glasögonen mer än tredubblades jämfört med föregående år.

Reality Labs-divisionen har dock varit kostsam. Meta rapporterade 4,53 miljarder dollar i rörelseförlust för andra kvartalet, och sedan 2020 har enheten förlorat nästan 70 miljarder dollar.

Konkurrensen växer. OpenAI förvärvade i våras Jony Ive's startup-företag för 6,5 miljarder dollar för att utveckla AI-enheter, medan andra företag utforskar AI-broscher och hängsmycken.

Zuckerberg är dock övertygad om glasögonens framtid och kopplar dem till Metaverse-visionen.

— Det andra som är fantastiskt med glasögon är att de kommer att vara det ideala sättet att blanda den fysiska och digitala världen tillsammans, avslutade han.

Meta är sedan tidigare känt för att bidra till det ökande övervakningssamhället och har också ignorerat hälsoaspekter kring strålning från trådlös teknik.