<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>mänskliga rättigheter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/manskliga-rattigheter/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 08 Aug 2026 12:51:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>mänskliga rättigheter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Våldsamma rekryteringsräder skakar Ukraina – familjer försöker stoppa bortföranden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/valdsamma-rekryteringsrader-skakar-ukraina/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Aug 2026 12:51:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[mobilisering]]></category>
		<category><![CDATA[tvångsrekrytering]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236719</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En hustru klamrar sig fast vid sin man med hela kroppen medan uniformerade män försöker slita honom ur hennes armar. I andra filmer sparkas en man på marken innan han släpas till en skåpbil, medan en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare. Här blottas den mänskliga verkligheten bakom Ukrainas allt brutalare mobilisering.</strong>

Kvinnan inne i bilen har slagit armarna kring mannens hals och axlar. Han har panik i blicken. Händer sträcks in från dörrarna och drar i paret, men hon vägrar släppa. Frågan gäller inte ett abstrakt ”manskapsbehov”. Framför oss står en familj som i ett enda ögonblick riskerar att slitas sönder.

För de anhöriga är rekryteringsbussen ingen neutral transport. Den kan föra maken, pappan eller sonen vidare till ett slagfält där små drönare jagar människor över öppna fält och ned i skyttegravar. Ingen kan lova familjen att mannen kommer hem. I deras ögon kan kallelsen därför framstå som en dödsdom.

Zelenskyjregeringen bär det direkta ansvaret för hur mobiliseringen genomförs. Samtidigt har västliga regeringar i åratal lovat att stödja kriget ”så länge som krävs”, medan de ukrainska familjerna står för det ojämförligt högsta priset i människoliv.
<h3>Hon vägrar låta dem ta honom</h3>
<iframe style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2085716511038025981" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Scenen inne i bilen är hjärtskärande just därför att den visar vad krigets stora ord betyder när de når den enskilda människan. Mannen är inte en siffra i en mobiliseringskvot. Han är någons livskamrat. Kvinnan håller honom som om hennes egen kropp vore det sista hindret mellan honom och fronten.

I ett annat klipp syns en civilklädd man ligga på marken omgiven av flera personer, varav några bär uniform. Han får sparkar och släpas därefter över gatan mot en mörk skåpbil med öppen dörr.

<iframe style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2078226255841751107" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Filmen visar större delen av ingripandet på nära håll. Mannen hålls nere, utsätts för upprepade sparkar och dras sedan mot fordonet medan människor står runt omkring.
<h3>Dras ur bilen och bärs bort i Ternopil</h3>
En tredje film, som uppges vara från Ternopil i västra Ukraina, är inspelad ovanifrån. Fyra män närmar sig en parkerad bil, öppnar förardörren och drar ut mannen bakom ratten. Därefter bär de honom i armar och ben mot en väntande skåpbil.

<iframe style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2082807896325128572" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

En kvinna vid bilen försöker ingripa och följer efter gruppen medan mannen förs bort. Sekvensen gör det fysiska tvånget synligt från det att bildörren öppnas tills mannen har burits fram till rekryterarnas fordon.
<h3>Ett system som vänder sig mot den egna befolkningen</h3>
Våldet är inte längre möjligt att avfärda som några enstaka övertramp. Ukrainas människorättskommissionär registrerade över 6 000 klagomål mot rekryteringspersonal under 2025 – dubbelt så många som året före, <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cr7k5ngde3vo" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> BBC. Anmälningarna gäller bland annat misshandel, olagliga frihetsberövanden och bristfälliga förhållanden på rekryteringscentren.

Amnesty International <a href="https://www.amnesty.org/en/location/europe-and-central-asia/eastern-europe-and-central-asia/ukraine/report-ukraine/" target="_blank" rel="noopener nofollow">slår fast</a> att TCC-personal har fortsatt att gripa män med tvång på offentliga platser. Organisationen hänvisar till videor av våld, rapporter om fysisk misshandel och dödsfall. Roman Sopin fördes till ett rekryteringscenter i Kiev och avled senare av en svår huvudskada. Något redovisat resultat av utredningen fanns inte vid årets slut.

Motreaktionen har också blivit våldsam. Ukrainas nationella polis har registrerat fler än 600 angrepp på rekryteringspersonal sedan 2022. I Lviv omringade omkring 200 personer nyligen rekryterare, slog sönder deras fordon och välte det. Händelsen visar hur TCC-personalen själv har blivit måltavla för det växande missnöjet.

Det ukrainska uttrycket ”busifiering” används om hur människor stoppas, hålls fast och förs in i fordon. Myndigheterna beskriver insatserna som mobilisering, medan anhöriga och kritiker ofta liknar dem vid bortföranden.
<h3>Drönare orsakar en växande andel av förlusterna</h3>
Rädslan för fronten är inte feghet. Det moderna slagfältet i Ukraina har blivit ett elektroniskt övervakat dödslandskap. En rapport från det franska utrikespolitiska institutet IFRI, återgiven av Reuters, bedömde att andelen förluster som orsakas av drönare hade stigit från under tio procent 2022 till uppemot 80 procent under 2025.

Små FPV-drönare kan bevaka tillfartsvägar, följa enskilda soldater och slå ned i skyttegravar. Det har gjort området kring fronten betydligt farligare även utanför de traditionella stridslinjerna, eftersom förflyttningar kan upptäckas och angripas från luften.

Carnegie Endowment <a href="https://carnegieendowment.org/research/2026/03/ukraine-military-russia-war-manpower-recruitment" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterar</a> att rekrytering med tvång ofta ger mindre motiverade och sämre lämpade soldater, ökar disciplinproblemen och belastar redan hårt pressade befäl. En sådan mobilisering kan därmed ge fler soldater på papperet utan att lösa förbandens problem med utbildning, motivation och uthållighet.

En av de mest profilerade amerikanska förespråkarna för fortsatt militärt stöd har varit senatorn Lindsey Graham. Vid sitt möte med Zelenskyj i Kiev i juli diskuterade han bland annat ytterligare vapenstöd, sanktioner och Ukrainas militära behov.

[caption id="attachment_236737" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/lindsey-graham-zelenskyj-handskakning-1170.jpg"><img class="wp-image-236737 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/lindsey-graham-zelenskyj-handskakning-1170-640x360.jpg" alt="Lindsey Graham och Volodymyr Zelenskyj skakar hand i Kiev." width="640" height="360" /></a> Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA-senatorn Lindsey Graham i Kiev i juli 2026. Bild: Ukrainas presidentkansli/X.[/caption]
<h3>Väst pressade Ukraina att sänka mobiliseringsåldern</h3>
USA och europeiska länder tillhandahåller vapen, pengar och underrättelser, medan Ukraina står för soldaterna och de militära förlusterna. Skillnaden har bidragit till kritik mot att västliga ledare kan förespråka fortsatt krigföring utan att möta samma mobiliseringstryck i sina egna länder.

Hösten 2024 <a href="https://www.pbs.org/newshour/world/white-house-urges-ukraine-to-quickly-increase-size-of-its-military-draft-troops-as-young-as-18" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppmanade</a> den dåvarande amerikanska regeringen Kiev att sänka mobiliseringsåldern från 25 till 18 år. Zelenskyj avvisade kravet och svarade att de brigader som redan fanns först behövde utrustas. Kravet visade samtidigt hur central tillgången på ukrainska ungdomar hade blivit i Washingtons bedömning av kriget.

Uttrycket ”krig till den siste ukrainaren” har blivit en återkommande formulering bland kritiker som pekar på skillnaden mellan de politiska besluten i väst och de förluster som bärs av den ukrainska befolkningen.

Västliga regeringar har fortsatt att prioritera vapenleveranser och sanktioner, medan den direkta dialogen med Moskva har varit begränsad. Kritiker menar att fredsförhandlingar alltför ofta har bundits till förhandskrav som gör kompromisser svårare. Förespråkarna för den västliga linjen hävdar i stället att militärt stöd ska stärka Ukrainas ställning inför framtida samtal.

Kiev har i huvudsak följt samma inriktning. Så länge förhandlingarna inte ger något resultat kvarstår behovet av nya soldater, vilket i sin tur ökar trycket på mobiliseringssystemet och de familjer som berörs.
<h3>Ukrainarna betalar priset</h3>
Just denna sida döljs så ofta i den polariserade krigsdebatten. Ukrainare reduceras till symboler för hjältemod eller brickor i en geopolitisk kamp. Deras rädsla får bara synas när den passar den västliga berättelsen. När en hustru håller fast sin man eller ett barn ser sin pappa föras bort blir bilden obekväm, eftersom den visar kostnaden i den andra änden av parollerna.

För den ukrainska befolkningen förenas därmed tre former av press: riskerna vid fronten, rekryteringssystemets tvång och västmakternas krav på fortsatt uthållighet. Debatten om mobiliseringen gäller därför inte bara hur många soldater armén behöver, utan också familjernas rättssäkerhet, förtroendet för staten och möjligheterna att nå en förhandlingslösning.

De tre filmerna har kunnat hämtas och deras synliga händelseförlopp har granskats. Huvudklippets exakta plats och personernas identiteter har inte kunnat fastställas oberoende; de två övriga platsuppgifterna bygger på publicisternas uppgifter. Reservationen gäller detaljerna i enskilda klipp – inte det större mönstret, som stöds av Ukrainas människorättskommissionär, Amnesty International, ukrainska vittnesmål och omfattande internationell rapportering.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Säg ett villkorslöst nej till eutanasi”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/villkorslost-nej-eutanasi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 10:31:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Dödshjälp]]></category>
		<category><![CDATA[Eutanasi]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226470</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 26 mars år 2026</strong> klockan 6 på kvällen avlivade spanska staten en 25-årig kvinna, Noelia Castillo Ramos. Hennes organ skördades omgående till vad som ansågs var mer behövande personer. Hennes föräldrar var fattiga och skiljde sig. Noelia hamnade på ett statligt hem för ungdomar. Där blev hon gruppvåldtagen och trakasserad upprepade gånger. Förövarna gick fria. Hon försökte ta sitt liv genom att hoppa från ett hus, men hon överlevde och blev delvis förlamad. Hon hamnade i svår depression och som så många andra deprimerade ville hon dö.

Författaren Albert Camus skrev att varje normal människa har någon gång i livet funderat på självmord. Väldigt många människor, särskilt unga människor hamnar i depressioner i vår tid. Det är inte konstigt med all den förvirrade och manipulativa desinformation de utsätts för av omgivningen. Noelias situation var ovanligt svår, och särskilt för en ung människa kan det vara svårt att se att även den mest hopplösa situation kan vända och livet kan trots allt – hemskt nog – bli värt att leva igen.

Men det kan ta tid, många gånger åratal, ibland decennier. Den svenska författaren Pär Lagerqvist beskrev ungdomen som den absolut värsta tiden i sitt liv. Utan ett vidare perspektiv och en längre livserfarenhet kan livet vara svårt i sig, även utan påtagliga trauman. Men att påstå att det kan vara bra att avsluta sitt eget liv, för att slippa problem och lidande innebär en premiss: att livet i sig inte har något inneboende värde. Livet blir villkorat av yttre faktorer och omständigheter, som värderas subjektivt. Detta öppnar dörren för en farlig relativisering – de skäl som skulle kunna rättfärdiga assisterat självmord kan i förlängningen även innebära andra former av rättfärdigande för att släcka ett människoliv. I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet, o.s.v. Den kanadensiska staten har redan avlivat 100 000 människor på sådana godtyckliga grunder.
<blockquote>I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet.</blockquote>
<strong>Eutanasi säljs i våra dagar</strong> in som något frihetligt. "Du har rätt att dö, det är din kropp, du bestämmer själv när du ska dö." Som om detta inte redan var en grundläggande mänsklig rättighet! Det vädjar till människors vilja till autonomi. Men det är bedrägligt. Som om jag inte visste att jag har rätt att ta mitt liv. Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö. Den svenske författaren August Strindberg hade alltid gift hemma, så att han på ett enkelt vis skulle kunna avsluta sina dagar om han så önskade. Detta är något helt annat än att säga att staten har rätt att ta ditt liv.

Vi minns den hemska så kallade pandemin, då anhöriga inte fick träffa sina äldre på sjukhus. Det finns gott om uppgifter om vanvård, experimentella och tvivelaktiga behandlingsmetoder under de åren i global skala. Men de anhöriga kunde inget göra. Allt skedde bakom stängda dörrar. Det är knappast något som ingav förtroende för vården, och borde vara skäl nog att absolut inte tillåta att samma vårdapparat får befogenheter att ta våra medmänniskors liv.
<blockquote>Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö.</blockquote>
<strong>Vad skulle då kunna hända</strong> bakom stängda dörrar? Tänk dig själv att du hamnar i en olycka, eller blir sjuk. Fullproppad med morfin och smärtstillande droger spelas det in en film där du säger att du inget hellre önskar än att få somna in. Detta tas som bevis på att du vill bli avlivad. Eller så är det en lätt sak att göra en video med hjälp av AI-teknik där du intygar att du inget hellre vill än att dö.

För guds skull! Detta är raka vägen till helvetet! Och den är som vanligt kantad av goda föresatser: ditt välmående, din frihet, din rätt att inte behöva lida och så vidare.

Basunera ut rätten att leva istället för att tala om rätten att dö. Men den här dödskulten har smugit sig på inom flera områden. Idag är det i det närmaste en "självklarhet" att man avlivar hunden om den anses lida. Detta har programmerats in i folks huvuden. Lider ditt husdjur så ska det avlivas. Precis som att lidande är något onaturligt främmande som inte är en naturlig men sorglig del av jordelivet. Nästa gång din vän klagar på återkommande migrän, ska vi då erbjuda vederbörande en dödsspruta så hen slipper lida?

Fler länder inför nu eutanasi. Ingen kan förneka att det är en agenda, och den agendan syftar inte till ditt bästa, utan till staternas rätt att avliva sina medborgare utifrån variabla kriterier. Om den inte redan finns där, så låt oss dra en tjock röd linje här, och säg ett villkorslöst nej till detta. Staten får under inga omständigheter ta livet av våra medborgare.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rekordmanga-civila-dodsoffer-i-ukraina-under-juni/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Jul 2025 14:12:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209245</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.</strong>

<a href="https://ukraine.ohchr.org/uk/Civilian-casualties-in-Ukraine-reach-three-year-high-in-June-UN-human-rights-monitors-say">FN-rapporten</a> visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

"Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år", säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.
<h3>Mål för de ryska attackerna</h3>
Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/energikriget-mellan-ukraina-och-ryssland-vem-tjanar-pa-vapenvila">attacker</a> mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar <a href="https://unn.ua/en/news/civilian-casualties-in-ukraine-reach-three-year-high-un-human-rights-mission-data">använde</a> de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

[caption id="attachment_209250" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/ukraine-cilvilian-casualties-woman.jpg"><img class="size-medium wp-image-209250" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/ukraine-cilvilian-casualties-woman-640x427.jpg" alt="" width="640" height="427" /></a> Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år. <span class="fotograf meta hidden-xs">Foto: State Emergency Service of Ukraine (SESU)</span>[/caption]
<h3>Kraftig ökning under 2025</h3>
Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.
<h3>"Ingen plats i Ukraina är helt säker"</h3>
Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: "Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker".

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen vill utöka övervakningsapparaten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-utoka-overvakningsapparaten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-utoka-overvakningsapparaten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Oct 2023 12:00:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162168</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna vill ytterligare utöka övervakningsapparaten med hänvisning till den organiserade brottsligheten.</strong>

<strong>Ännu fler kameror ska sättas upp och polisen ska i mycket större utsträckning än idag få använda sig av AI-teknik med ansiktsigenkänning för att identifiera oönskade element.</strong>

<em>– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande, och då vet vi sedan tidigare att kameror är oerhört centrala</em>, hävdar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

”<em>Tre lagändringar för att ytterligare förbättra möjligheten för kamerabevakning ska utredas i ett snabbspår i Regeringskansliet. Polisen ska ges bättre förutsättningar att använda kamerabevakning med automatisk avläsning av registreringsskyltar, kunna ta del av kamerabevakningsmaterial från annans bevakning, till exempel trafikkameror, samt i större utsträckning kunna använda sig av ansiktsigenkänning för att till exempel kunna identifiera gängmedlemmar</em>”, skriver regeringen i ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/ny-kameraoffensiv-mot-de-kriminella-natverken--nya-och-battre-verktyg-till-polismyndigheten/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Fler kameror</h3>
Polisen ska få ännu större friheter att bland annat genomföra kameraövervakning med drönare och det ska bli enklare att använda kameraövervakning utan att behöva informera om detta. Vidare ska antalet ”fasta och mobila bevakningskameror” öka från nuvarande mål på 1600 till 2500 till slutet av 2024 och polisen få ”ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen”.

<em>– Detta har stor praktisk betydelse för att förhindra och förebygga fler skjutningar och sprängningar och polisens möjligheter att identifiera och lagföra kriminella förbättras avsevärt. Det handlar om att skapa enklare och tydligare regler, och därmed öka utrymmet att använda kameror och andra effektiva verktyg i brottsbekämpningen</em>, påstår justitieministern.
<h3>"Farligt auktoritär teknik"</h3>
Senast i veckan gick brittiska Big Brother Watch tillsammans med flera andra organisationer och <a href="https://www.bbc.com/news/technology-67022005" target="_blank" rel="nofollow noopener">krävde</a> att användandet av ansiktsigenkänningsteknologin omedelbart stoppas och varnar för möjligheten att övervaka och kartlägga regimkritiker.

<em>– Denna farligt auktoritära teknik har potential att förvandla hela befolkningar till vandrande ID-kort i en ständig poliskontroll</em>, varnar ordföranden Silkie Carlo.

Man påpekar även att AI-kameror inte är förenliga med traditionella demokratiska principer och att makthavare inte har moraliskt mandat att använda denna typ av teknik mot de egna medborgarna.

Liberalernas riksdagsledamot Martin Melin <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tidopartierna-kallar-till-presstraff" target="_blank" rel="nofollow noopener">bedömer</a> dock att integritetsaspekter inte är något som spelar så stor roll för en befolkning där rädslan för våldsdåd är utbredd.

<em>– Jag känner inte att folk är oroliga för att de blir filmade, däremot är folk oroliga för att få sitt hus sprängt i bitar eller bli skjutna när de går och handlar</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-utoka-overvakningsapparaten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>900 skadade och döda av klusterbomber i Ukraina</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/900-skadade-och-doda-av-klusterbomber-i-ukraina/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/900-skadade-och-doda-av-klusterbomber-i-ukraina/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 Sep 2023 13:35:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[klusterbomber]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[vapen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158969</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Cirka 300 människor har dödats och omkring 600 skadats av klusterbomber i Ukraina förra året, enligt en rapport från organisationen Cluster Munition Coalition (CMC).</strong>

<strong>En överväldigande majoritet av offren ska vara civila och organisationen kräver att det kontroversiella vapnet omedelbart slutar användas.</strong>

Det totala bekräftade antalet dödade och skadade av klusterbomber i världen var 1172 under förra året – vilket också är det högsta antalet sedan <a href="http://www.stopclustermunitions.org/en-gb/home.aspx" target="_blank" rel="nofollow noopener">CMC</a> började föra statistik för 13 år sedan, och det hårt kritiserade vapnet har alltså främst använts i kriget i Ukraina.

Av cirka 900 offer i Ukraina ska 855 ha varit civila – men man betonar att mörkertalet kan vara stort och att många offer sannolikt inte registrerats.

<strong>Så sent som i juli</strong> lät USA meddela att man kommer att skicka klusterammunition till Ukrainas militär – ett besked som omedelbart fick hård kritik, av såväl allierade länder som människorättsgrupper.

”<em>Att tillhandahålla förbjudna klusterammunition till Ukraina eller något annat land är ett flagrant förkastande av konventionen om klusterammunition och ett flagrant förakt för civila liv. En sådan åtgärd riskerar att förvärra den befintliga humanitära katastrofen i landet</em>”, har CMC:s ordförande Hector Guerra, tidigare <a href="http://www.stopclustermunitions.org/en-gb/media/news/2022/icbl-cmc-appalled-by-reports-of-potential-us-cluster-bomb-transfers-to-ukraine.aspx" target="_blank" rel="nofollow noopener">kommenterat</a>.

CMC konstaterar att Ukraina använder klusterbomber i kriget men anklagar även Ryssland för att i stor utsträckning ”använt såväl äldre lager av klusterammunition som nyutvecklad sådan i kriget".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/900-skadade-och-doda-av-klusterbomber-i-ukraina/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FN: Ukraina använde mänskliga sköldar på vårdhem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-ukraina-anvande-manskliga-skoldar-pa-vardhem/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-ukraina-anvande-manskliga-skoldar-pa-vardhem/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Jul 2022 10:01:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Genèvekonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Ukrainakriget]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=127521</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I början av kriget mellan Ryssland och Ukraina attackerades ett vårdhem i Stara Krasnianka, där omkring 50 civila personer dog. Ukraina har anklagat Ryssland för den ”oprovocerade” attacken. En rapport från FN visar dock att ukrainska styrkor inte är helt oskyldiga till dödsfallen då det kunnat konstateras att man använt sig av mänskliga sköldar.</strong>

I mars i år tog sig ryska styrkor in på ett vårdhem i Stara Krasnianka i östra Luhansk. Anledningen var att det i byggnaden fanns, förutom 71 funktionshindrade personer och personal, ukrainska styrkor. Enligt uppgifter ska endast runt 20 civila personer ha överlevt i vårdhemmet även om den exakta siffran ännu är oklar.

Ukrainska myndigheter var snabba att anklaga de ryska styrkorna i vad man kallade för en ”oprovocerad och medveten” attack.

En rapport från <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/07/2022-06-UkraineArmedAttack-EN.pdf" target="_blank" rel="noopener">FN</a> visar nu dock att de ukrainska styrkorna också bär en del av ansvaret. I rapporten står att varken de ryska eller ukrainska styrkorna tagit hänsyn till de civilas säkerhet under kriget lagar och slår fast att Ukraina har använt sig av mänskliga sköldar. Rapporten bekräftar inte att varken Ukraina eller Ryssland brutit mot krigets lagar, men att det inträffade är problematiskt från en synpunkt om mänskliga rättigheter.

Innan de ukrainska soldaterna tog sig in på vårdhemmet vädjade personalen om att få bli evakuerade, något som inte var möjligt då man redan minerat platsen. Soldaterna ockuperade sedan vårdhemmet och stred mot ryska styrkor i tre dagar medan boende och personal blev utan både vatten och elektricitet.

Även David Crane, en tidigare anställd på USA:s försvarsdepartement, menar att de ukrainska styrkorna placerade dessa människor i en "dödszon" och att man då kan ha brutit mot krigslagar.

– <em>Saken är att civila inte kan bli medvetna mål, punkt</em>, sade han till <a href="https://apnews.com/article/russia-ukraine-united-nations-bears-government-and-politics-6d04e2ef9d873f98826264eb47ebc690" target="_blank" rel="noopener">AP</a>. <em>Ukrainarna placerade dessa personer i en dödszon, och det får man inte göra.</em>

Ukraina har inte besvarat rapporten än, men menar att man "ska titta på" om ukrainska soldater befann sig i hemmet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-ukraina-anvande-manskliga-skoldar-pa-vardhem/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här tänder ålänningarna ljus i protest mot coronapolitiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:02:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åland]]></category>
		<category><![CDATA[Ålands lagting]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114234</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under några veckors tid har ordet spridits omkring Åland om att man tänt ljus utanför regeringsbyggnaderna i protest mot införandet av covidpass runtom på det lilla öriket.</strong>

<strong>Efterhand har människorna blivit allt fler och i en ljusmanifestation under tisdagskvällen utanför Ålands lagting och regering samlades flera hundra personer för att markera mot den totalitära samhällsutvecklingen.
</strong>

Deltagare vittnar om en högtidlig stämning, där även en lokal kör närvarade och det hela avslutades med en eldshow. Flera lokala politiker har givit sitt stöd till manifestationen, bland annat lagtingsledamoten Stellan Egeland från partiet Obunden Samling som själv var på plats.

– <em>Jag är absolut inte en så kallad antivaxxare, jag har en skaplig cocktail vacciner i min kropp men jag ser en stor skillnad mellan vaccinkritik och kritiken mot coronapasset. Jag anser att det är ett steg i helt fel riktning</em>, säger Egeland.

Även lagtingsledamoten Johan Lindström från partiet Åländsk Demokrati var på plats i sällskap med den världsberömde boxaren Robert Helenius för att visa sitt stöd till initiativet. Lindström poängterade i sitt tal att demokratiska och mänskliga rättigheter körts över genom coronapolitiken.

– <em>Restriktionerna orsakar stora ekonomiska problem, psykisk ohälsa och socialt understimulerade barn</em>, slog han fast och pekade även på att covidpassen bryter mot Nürnbergkonventionen.

– <em>Ingen människa ska behöva vaccinera sig mot sin egen vilja och ingen har rätt, varken stat eller människa att diskriminera de som inte vill eller kan vaccinera sig</em>.

<strong>Kommunfullmäktigepolitikern</strong> René Janetzko beskrev situationen han upplevde innan muren föll i Östtyskland där han växte upp.

– <em>Jag har sett hur en liten rörelse växte till en stor folkmassa som i slutändan fällde en regim. Idag känner jag samma anda</em>, berättade Janetzko som fördömde covidpasset som ett apartheid-liknande system och ett markant steg på vägen till ett totalitärt samhällsskick.

– <em>Det största viruset är inte är corona utan rädslan man planterar bland våra barn och äldre. Restriktionerna gör större skador i våra samhällen än själva viruset</em>, fortsatte han.

Irene Mattsson, en av arrangörerna, riktar särskild hård kritik mot åländska politikers vekhet inför statsministern <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/finlands-grundlagsutskott-underkanner-marins-forsok-till-utegangsforbud/" target="_blank" rel="noopener">Sanna Marins</a> regering i Finland, trots att det självstyrda öriket har egen behörighet att stoppa covidpassen.

– <em>Jag önskar se mera självständighet från våra folkvalda, att de inte gömmer sig bakom regeringen Finland - här behöver vi inte splittra familjer, vänner och kollegor för något påhitt utanför Åland. Vi kan ha helt egen linje i frågan som stoppar segregationen som nu finns i samhället</em>.

Mattsson är även en av administratörerna av Facebookgruppen ”Ja till frihet - Nej till covidpass”. Mattsson riktar ett tack till alla som engagerar sig i olika former.

– <em>Tillsammans har vi skött ljuständning och bortstädning av utbrunna ljus. Ur djupet av mitt hjärta så tackar jag alla som deltagit på något vis</em>, säger hon.

<strong>En namninsamling</strong> som protestaktion mot Ålands Landskapsregering har nu även inletts där man uppmanar lantrådet Veronica Thörnroos att återta covidpassens bruk på Åland och klart och tydligt markera mot Finlands regering för ålänningarnas fortsatta frihet och självbestämmanderätt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-tander-alanningarna-ljus-i-protest-mot-coronapolitiken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>10</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Japans hälsodepartement: Ovaccinerade får inte diskrimineras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/japans-halsodepartement-ovaccinerade-far-inte-diskrimineras/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/japans-halsodepartement-ovaccinerade-far-inte-diskrimineras/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 Dec 2021 10:47:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Moderna]]></category>
		<category><![CDATA[Pfizer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113651</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det japanska hälsodepartementet slår fast att människor inte ska tvingas ta de experimentella covidvaccinerna och inte heller får diskrimineras av sina arbetsgivare. Man betonar också att valet att ta vaccinet är och ska vara frivilligt och riktar även en explicit varning för potentiellt allvarliga vaccinskador i form av hjärtinflammationer.</strong>

Följande text finns på det japanska <a href="https://www.mhlw.go.jp/stf/covid-19/vaccine.html">hälsodepartementets</a> webbplats:

”<em>Även om vi uppmuntrar alla medborgare att vaccinera sig mot covid-19 är det inte obligatoriskt. Vaccination kommer endast att ges med samtycke från den person som ska vaccineras efter den information som lämnats. Vaccinera dig efter ditt eget beslut och var medveten om både effektiviteten för att förebygga infektionssjukdomar och risken för biverkningar. Ingen vaccination kommer att ges utan samtycke. Tvinga inte någon på din arbetsplats eller de omkring dig att vaccineras och diskriminera inte dem som inte har vaccinerats</em>”.

Hälsodepartementet länkar även till mer information om mänskliga rättigheter som bland annat ger information om åtgärder vid diskriminering på arbetsplatsen eller i skolan.

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Varnar för hjärtmuskelinflammation</strong></span>

Japans hälsodepartement varnar också uttryckligen för hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärtsäcksinflammation (perikardit) som potentiellt allvarliga biverkningar av Modernas och Pfizers covidvacciner, framförallt bland pojkar och yngre män.

Den rapporterade förekomsten av de nämnda hjärtproblemen efter Modernas vaccin var fram till den 14 november 18,79 per 1 miljon pojkar i åldern 10-19 och 48,76 bland yngre män i 20-årsåldern. Motsvarande siffror för dem som fått Pfizers vaccin var 15,66 och 13,32.

Hälsodepartementet har även beslutat att sjukhusen enligt lag måste lämna detaljerade rapporter om misstänkta symptom på biverkningar inom 28 dagar efter vaccination.

I det instruktionsmaterial som det japanska hälsodepartementet gett ut om <a href="https://www.mhlw.go.jp/content/000759294.pdf">Pfizers vaccin</a> daterat augusti 2021 uppges också att delar av befolkningen inte ska eller bör överväga noga om de ska ta vaccinet.

Vaccinet ska inte ges till personer med feber, dem som lider av allvarlig akut sjukdom, dem som tidigare har fått allvarliga allergiska reaktioner på någon av vaccinets ingredienser eller som har hälsotillstånd som gör att det är olämpligt att de tar vaccinerna.

Vidare uppger departementet att följande personer bör vara försiktiga med att ta vaccinet: De som går på antikoagulantiabehandling  eller har trombocytopeni (brist på blodplättar) eller koaguleringsstörningar, immunbristsjukdomar eller de som har nära släktingar med immunbristsjukdomar; de som har underliggande sjukdomar i hjärta, njurar, lever, blod eller utvecklingsstörningar; de som vid tidigare vacciner fått allergiska reaktioner inom två dagar, de som tidigare haft epileptiska kramper, de som kan vara allergiska mot någon av ingredienserna i vaccinet.

Gravida och ammande kvinnor rekommenderas att rådgöra med sin läkare inför beslut om eventuell vaccination.

Hälsodepartementet uppger även att Pfizers vaccin innehåller en tillsats som aldrig tidigare använts i något vaccin tidigare. Även för <a href="https://www.mhlw.go.jp/content/000791158.pdf">Modernas vaccin</a> lämnas liknande <a href="https://www.mhlw.go.jp/content/000791158.pdf" target="_blank" rel="noopener">varningar</a>.

&#160;

<em>Källor: <a href="https://www3.nhk.or.jp/nhkworld/en/news/20211204_12/">NHK World Japan</a> , <a href="https://rairfoundation.com/alert-japan-places-myocarditis-warning-on-vaccines-requires-informed-consent/?fbclid=IwAR3CD2Z-rryewQjNEGNNJ-zog8QK7OgSeLqjZ5KaxqHf2py2OGgl-3WkgE8">Rair Foundation</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/japans-halsodepartement-ovaccinerade-far-inte-diskrimineras/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är dina rättigheter som EU-medborgare att avböja injektioner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-dina-rattigheter-som-eu-medborgare-att-avboja-injektioner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-dina-rattigheter-som-eu-medborgare-att-avboja-injektioner/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Oct 2021 04:22:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s barnkonvention]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=109173</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Som EU-medborgare har du juridisk rätt att välja bort covidvaccin eller vilken annan injektion som helst. Ingen medborgare ska heller behöva känna varken socialt eller politiskt tryck att låta injicera sig med något preparat, enligt Europarådets resolution 2361.</strong>

I Sverige och övriga EU är pressen hård på människor att låta injicera sig med covidvaccin. Dagligen propageras för att man bör vaccinera sig, ofta med budskapet att man annars gör något felaktigt eller omoraliskt. ”<em>Vaccinera dig för din egen och andras skull</em>” har blivit ett slags mantra som både Folkhälsomyndigheten och mainstreammedia ständigt tar upp. Flera länder i EU har samtidigt infört ”covidpass” för inresa i landet, men också för att göra tidigare helt ordinära saker som att gå på restaurang eller besöka ett idrottsevenemang.

Många som valt att vaccinera sig har vittnat om att de känt sig tvingade eller pressade att göra det av antingen sin arbetsgivare eller sin omgivning och tagit covidvaccin av dessa anledningar. Samtidigt vittnar många ovaccinerade om att de av hälsoskäl är tveksamma inför injektionen och att det ofta är detta som gör att många väljer att helt avstå.

<strong>Som EU-medborgare</strong> har du full rätt att tacka nej till covidvaccin och ska heller inte diskrimineras om du väljer att avstå. Det står i <a href="https://pace.coe.int/en/files/29004/html" target="_blank" rel="noopener">Resolution 2361</a> från Europarådet som också slår fast regeringars skyldighet att informera invånarna om att vaccination inte är obligatoriskt och se till att ingen är under politiskt, socialt eller annat tryck att ta vaccin om de inte vill.

Vidare står också att så kallade ”<em>vaccincertifikat</em>” inte ska användas på något annat sätt än för att ”<em>övervaka vaccinets effekt och eventuella biverkningar</em>”. I princip ska alltså vaccinpass inte vara tillåtna, enligt den här resolutionen. Så kallade vaccinpass kräver som regel inte att man är vaccinerad, man kan också visa upp ett negativt test eller att man haft sjukdomen och tillfrisknat inom en halvårsperiod. Dessa tester är dock i många länder rätt dyra. I Sverige kan ett antigen-test kosta runt 500 kronor och ett PCR-test runt 1000 kronor.

<strong>Om du tagit ett vaccin</strong> och blivit skadad av det på något vis har du också rätt till kompensation. I resolutionen står att länder ska skapa ett självständigt ”<em>vaccinkompensationsprogram”</em> vid <em>”onödig skada till följd av vaccination</em>”. I Sverige har även en speciell <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/ersattning-for-personskada-orsakad-av-covid-19-vaccin/" target="_blank" rel="noopener">lag</a> föreslagits som ska kunna ge ersättning vid vaccinskador, denna förväntas träda i kraft den 1 december 2021.

Även barn nämns i resolutionen, där man menar att det bör säkerställas en balans angående den snabba utvecklingen att ge covidvaccin till barn. I resolutionen står också att man måste visa fullständig säkerhet och effekt för alla vacciner som görs tillgängliga för barn, med fokus på barnets bästa, i enlighet med FN:s barnkonvention. Det faktum att man i Sverige nu rekommenderar fullt friska barn att ta covidvaccin, trots att det rapporterats oroväckande många misstänkta biverkningar som även fått svenska <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/svenska-lakare-barnvaccinering-gar-emot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/" target="_blank" rel="noopener">läkare</a> att reagera, visar mot denna bakgrund att man i praktiken underlåter att följa resolutionen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-dina-rattigheter-som-eu-medborgare-att-avboja-injektioner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu får australiensisk polis hacka medborgarnas telefoner och ta över konton</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-far-australiensisk-polis-hacka-medborgarnas-telefoner-och-ta-over-deras-konton/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-far-australiensisk-polis-hacka-medborgarnas-telefoner-och-ta-over-deras-konton/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Sep 2021 12:05:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=106704</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nyligen klubbade Australiens parlament igenom ett nytt lagförslag som ger polisen rätten att hacka medborgarnas elektroniska utrustning, samla in, modifiera eller radera information på denna och till och med ta över människors sociala mediekonton. Kritiker menar att Australien nu håller på att bli en renodlad och totalitär övervakningsstat.</strong>

”The Surveillance Legislation Amendment (Identify and Disrupt) Bill 2020” ger den federala polisen och brottsbekämpande myndigheter <a href="https://www.aph.gov.au/Parliamentary_Business/Bills_Legislation/Bills_Search_Results/Result?bId=r6657" target="_blank" rel="noopener">makten</a> att bekämpa ”brottslighet på nätet” genom att modifiera, kopiera, radera eller till och med lägga till data i misstänkta brottslingars enheter.

Man får också mandat att samla in information från enheter eller nätverk som används eller ”förmodligen används” av de misstänkta. Dessutom får polisen nu ta över sociala medier och andra konton som tillhör den brottsmisstänkte i syfte att samla in information i en pågående utredning.

Människorättsorganisationer som The Human Rights Law Center kritiserar den australiensiska regimen och konstaterar att betydligt starkare åtgärder behövs för att skydda medborgarnas integritet och privatliv och man noterar också att lagförslaget mycket snabbt klubbades igenom i parlamentet utan någon bredare diskussion.

”<em>Det är alarmerande att istället för att acceptera Kommitténs rekommendationer och ge tid åt granskningar av efterföljande ändringar så skyndade Morrison-regeringen igenom dessa lagar i parlamentet på mindre än 24 timmar</em>”, skriver man.

<strong>På den krypterade och integritetsvänliga</strong> meddelandetjänsten Tutanotas pekar man på att det värsta med lagstiftningen är att det inte finns någon rättslig tillsyn och man påpekar att en medlem av den administrativa överklagandenämnden kan utfärda en order om att ”störa data” eller samla in information om ett visst nätverk utan klartecken från en domare vid en överordnad domstol.

"<em>Vad som gör denna lagstiftning än värre är att det inte finns någon rättslig tillsyn. En datastörning eller en nätverksaktivitetsorder kan utfärdas av en medlem av administrativa överklagandenämnden, en befallning från en domare vid en överordnad domstol behövs inte.</em>"

Man noterar också att företag som vägrar lämna ut informationen till polisen kan få sina företrädare fängslade i upp till tio år.

”<em>Att ha makten att i hemlighet hacka sig in i människors datorer, ta över deras sociala mediekanaler och spionera på dem underminerar fundamentalt vår rätt till privatliv. Övervakning är makt och det är ett hot mot våra fria och öppna samhällen</em>”, <a href="https://tutanota.com/blog/posts/australia-surveillance-bill/" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> man.

Officiellt motiveras den integritetskränkande lagstiftningen med att exploatering av barn och terrorism på nätet måste bekämpas. Trots detta säger tillägget tydligt att polisen nu får rätt att använda de nya tvångsåtgärderna mot all allvarlig brottslighet – i praktiken alla brott som kan ge minst tre års fängelse. Detta inkluderar även brott som fildelning och misshandel.

<strong>Senatorn Lidia Thorpe</strong> från De Gröna är mycket kritisk och menar att parlamentet nu har gett den federala polisen makten att agera ”domare, jury och bödel” och hon påpekar att det inte är såhär landets rättssystem ska fungera.

<em>– I praktiken tillåter det här tillägget spionbyråer att modifiera, kopiera eller radera din data med en datastörningsfullmakt De får samla in information om dina onlineaktiviteter med en nätverketsaktivitetsfullmakt och de kan också ta över dina sociala medier och andra internetkonton och profiler med en fullmakt för att ta över konton.</em>

<em>– Det här är nu en regim i Australien där vi har tilldelat rättsväsendet rätt att hacka australiensarnas, och potentiellt människors i andra länder, datorer och att ta över konton och modifiera och radera data på dessa konton</em>, konstaterar advokaten Angus Murray som menar att förändringarna utgör ett direkt hot mot de medborgerliga rättigheterna.

Han varnar för att det mycket väl kan komma en tid då denna makt över medborgarna används mot samhället. I teorin skulle polisen enligt Murray kunna lägga in barnpornografi på medborgares datorer och göra dem till brottslingar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-far-australiensisk-polis-hacka-medborgarnas-telefoner-och-ta-over-deras-konton/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
