månen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 14 Sep 2026 06:23:57 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg månen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Månen skymmer Venus mitt på dagen https://nyadagbladet.se/vetenskap/manen-skymmer-venus-sverige-14-september-2026/ Mon, 14 Sep 2026 06:23:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240400 Mitt på dagen i dag glider månen in framför Venus över större delen av Sverige. Fenomenet syns lågt i sydost, kräver fri sikt och sannolikt kikare – och just kikaren gör solen till dagens verkliga risk. Kring lunchtid kan stora delar av landet se hur månen skjuter sig framför den klart lysande planeten. I södra och mellersta Sverige döljs Venus helt bakom månskivan, medan det längst i norr bara blir en nära passage där planeten aldrig försvinner ur sikte. Fenomenet kallas månockultation och betyder helt enkelt att månen passerar rakt framför en annan himlakropp och skymmer den en stund. Sett från jorden kan det enligt NASA följas från delar av Asien, Afrika, Europa och västra Ryssland. Svårigheten är att hitta det hela. Månen står lågt över horisonten i sydost, mitt i fullt dagsljus, vilket gör skådespelet knepigt att få syn på. Den som vill se något behöver alltså fri sikt mot sydost, utan hus, träd eller kullar i vägen. En vanlig kikare kan hjälpa. Men samtidigt står solen uppe, och därför gäller dagens viktigaste råd: Rikta aldrig kikare eller teleskop mot solen. Ett ögonblick räcker för allvarlig ögonskada. Ett enkelt knep är att ställa sig så att en husvägg skymmer solen medan månen fortfarande syns. Sedan glider Venus fram igen på andra sidan månskivan – och den korta himmelsföreställningen är över.]]> Första bemannade färden runt månen på över 50 år är avslutad https://nyadagbladet.se/utrikes/artemis-ii-tillbaka-pa-jorden-efter-fard-runt-manen/ Sat, 11 Apr 2026 08:40:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227282 Fyra astronauter har återvänt till jorden efter Artemis II, den första bemannade färden runt månen på mer än 50 år. NASA:s Orion-kapsel landade i Stilla havet utanför södra Kalifornien efter omkring tio dygn i rymden. Uppdraget var den första bemannade Artemis-flygningen och den första gången människor färdats bortom låg jordbana sedan Apollo 17 år 1972. Ombord fanns befälhavaren Reid Wiseman, piloten Victor Glover, uppdragsspecialisten Christina Koch samt den kanadensiske astronauten Jeremy Hansen.

Test för kommande månuppdrag

Besättningen sköts upp från Kennedy Space Center den 1 april och genomförde en förbiflygning av månen för att testa farkosten och dess system inför kommande uppdrag. Enligt NASA passerade Artemis II dessutom det avståndsrekord för bemannad rymdfart som tidigare sattes under Apollo 13. Astronauterna flög också förbi månens baksida och tog bilder av både månen och jorden under hemresan. [caption id="" align="alignnone" width="640"]Månen och jorden fotograferade från Orion-farkosten. Månen (förgrund) och jorden fotograferade från Orion-farkosten den 6 april 2026. Foto: NASA.[/caption]

Kritisk återinträdesfas

Den avslutande nedstigningen var en av uppdragets mest känsliga faser. Orion gick in i jordens atmosfär i hypersonisk hastighet, utsattes för kraftig upphettning och bromsades därefter upp med fallskärmar före nedslag i havet. NASA:s och den amerikanska marinens team stod redo för bärgning av kapsel och besättning. Artemis II landade inte på månen, men beskrevs av NASA som ett avgörande test för system som ska möjliggöra längre färder i djupa rymden och framtida bemannade månoperationer. [caption id="" align="alignnone" width="640"]Månen sedd från Orion-farkosten mot svart rymdbakgrund. Månen fotograferad från Orion-farkosten den 6 april 2026. Foto: NASA.[/caption] Uppdraget var samtidigt inte helt problemfritt. Tidigt under flygningen felsökte besättning och markkontroll en toalettvarning, och senare rapporterades ytterligare hygienrelaterade störningar. NASA uppgav att problemen var hanterbara och inte hotade uppdraget.]]> Danskt institut ska rusta rymdrobotar för månen https://nyadagbladet.se/norden/danskt-institut-rustar-rymdrobotar-for-manen/ Fri, 10 Apr 2026 04:40:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227168 ESA ger ett danskt institut huvudansvaret för ny skyddsteknik till rymdrobotar. Lösningen ska göra robotarmar mer tåliga i extrema miljöer inför framtida uppdrag på månen och i omloppsbana. Danmarks teknologiska institut har utsetts av Europeiska rymdorganisationen ESA att leda ett internationellt projekt för att utveckla skydd för robotarmar i rymden, rapporterar danska statskanalen DR. Enligt institutet ska tekniken klara svåra förhållanden som måndamm, kraftig strålning och stora temperaturskillnader. Målet är att utveckla ett flexibelt skydd som kan anpassas till olika robotar och användas i både kommande månuppdrag och operationer i omloppsbana. I projektet ingår även sensorer som ska upptäcka och förebygga kollisioner, vilket enligt aktörerna ska bana väg för fler robotinsatser i rymdforskningen.]]> NASA skjuter upp Artemis II – första bemannade månfärden på 54 år https://nyadagbladet.se/utrikes/nasa-artemis-ii-maanfard-2026/ Wed, 01 Apr 2026 11:17:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226354 I natt kliver fyra astronauter ombord på Orion-rymdfarkosten för en resa som inte genomförts sedan Apollo 17 landade på månen i december 1972. Uppskjutningen är planerad till midnatt natten mot torsdagen från Kennedy Space Center i Florida. Artemis II är inte en landning – utan en historisk förbiflygning av månen och tillbaka. Ändå representerar uppdraget ett genombrott: för första gången på över ett halvsekel är en besättning på väg mot jordens närmaste granne i rymden. Besättningen består av fyra astronauter: Reid Wiseman som befäl, Victor Glover som pilot samt uppdragsspecialisterna Christina Koch och Jeremy Hansen. Kanadas astronaut Hansen blir därigenom den första icke-amerikanen som deltar i en månfärd. De fyra astronauterna kommer under den tio dagar långa resan att färdas längre bort från jorden än någon människa tidigare har gjort. Uppskjutningen sker med Nasa:s SLS-raket – Space Launch System – från startplatta 39B på Kennedy Space Center i Florida, midnatt natten mot torsdagen. Fartyget Orion följer en så kallad "slingshot"-bana runt månen och återvänder därefter till jorden. Ingen landning är planerad för detta uppdrag. SVT sänder uppskjutningen live.

Tekniska problem försenade uppskjutningen

Artemis II är resultatet av år av förseningar. Ursprungligen planerades uppdraget till slutet av 2024, men drabbades av upprepade tekniska problem: läckage i bränslesystemet, brister i Orions värmesköld samt problem med livstödssystemet. Tidsplanen sköts successivt fram – september 2025, december 2025, mars 2026 – tills datumet nu är fastslaget till 1 april 2026. I mars 2026 genomförde NASA en lyckad "wet dress rehearsal", ett fullständigt repetitionsprov med raket och fartyg på startplattan. Kort därefter rullade SLS ut till plattan inför den slutliga nerräkningen. Uppdraget syftar till att testa hela systemet – raket, rymdfarkost och besättning – under verkliga förhållanden inför det mer ambitiösa Artemis III, som planeras bli den första bemannade månlandningen sedan Apollo-programmet. I det uppdraget är målet att landa på månens sydpol, ett område med möjliga förekomster av is.]]> Forskare odlade kikärtor i månjord – och fick skörd https://nyadagbladet.se/vetenskap/kikartor-manens-jord-mykorrhizasvamp-studie/ Wed, 25 Mar 2026 05:48:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225439 Amerikanska forskare har för första gången skördat kikärtor odlade i simulerad månjord. Nyckeln var en kombination av maskgjödsel och mykorrhizasvamp – och resultatet kan bli avgörande för framtida livsmedelsproduktion på månen. En av de största utmaningarna för en permanent månbas är hur astronauter ska kunna producera sin egen mat. Att frakta livsmedel från jorden är kostsamt och logistiskt komplicerat – därför söker forskare efter grödor som kan överleva i månens extrema förhållanden. Nu visar en studie från Texas A&M University och University of Texas at Austin Institute for Geophysics, publicerad i Scientific Reports, att kikärtor för första gången lyckats fullborda hela sin livscykel i simulerad månjord. — I vårt mål att etablera en närvaro på månen – eller på Mars – kommer vi att behöva lära oss odla mat på månen, eftersom det inte kommer att vara hållbart att transportera mat med rymdskepp, säger studiens medförfattare Sara Oliveira Santos, postdoktor vid University of Texas Institute for Geophysics, till Reuters. Forskarna testade fyra blandningar av månjordssimulant (LRS – lunar regolith simulant) och vermikompost: 25, 50, 75 och 100 procent LRS. Kikärtorna producerade skördebara frön i samtliga blandningar upp till 75 procent månjord. Antalet frön minskade med ökande LRS-andel, men frönas storlek förblev oförändrad. Nyckeln var en kombination av maskgjödsel och mykorrhizasvamp – en svamp som bildar symbios med växtrötterna och skyddar dem mot de giftiga metaller som förekommer i månjordens mineraler. I ett substrat av ren månjord – 100 procent LRS – dog samtliga plantor. De svampbehandlade plantorna klarade sig dock ungefär två veckor längre än de obehandlade. Om fröna från de övriga blandningarna är säkra att äta är ännu inte utrett, konstaterar forskarna. Anledningen till att forskarna valde kikärtor är att grödan är stresstålig, binder kväve naturligt, kräver lite vatten, har högt proteininnehåll och bildar naturlig symbios med mykorrhizasvampar – egenskaper som gör den lämplig för extrema och resursbegränsade miljöer.]]> Danmark tar klivet ut i rymden – ska kartlägga månen https://nyadagbladet.se/norden/danmark-tar-klivet-ut-i-rymden-ska-kartlagga-manen/ Fri, 28 Nov 2025 08:32:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217533 Den danska regeringen har avsatt 125–130 miljoner danska kronor (cirka 180–185 miljoner svenska kronor) till rymdmissionen Máni – en satellit som ska kartlägga månytan för att identifiera säkra landningsplatser för framtida astronauter. Uppskjutningen planeras till 2029. Missionen leds av forskare vid Köpenhamns universitet i samarbete med flera danska lärosäten, satellittillverkaren Space Inventor samt internationella partners från bland annat Polen, Slovenien och Nederländerna. Den totala budgeten uppgår till cirka 50 miljoner euro. — Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att vi nu kommer ända fram till startlinjen, där vi ska börja bygga och utveckla missionen, är en fantastisk känsla, säger Jens Frydenvang, lektor vid Köpenhamns universitet och ledare för projektet, till danska statskanalen DR. Máni valdes i våras ut av Europeiska rymdorganisationen ESA för att gå vidare tillsammans med nio andra europeiska projekt. I mitten av december väntas ESA fatta det slutgiltiga beslutet om vilka missioner som prioriteras. Satelliten ska utrustas med ett specialbyggt teleskop för att fotografera månens sydpol med hög detaljgrad. Området är särskilt intressant eftersom forskare tror att det finns stora mängder vatten där, vilket kan användas både som dricksvatten och för att producera raketbränsle. Utbildnings- och forskningsminister Christina Egelund menar att satsningen markerar Danmark som en rymdnation och stärker landets oberoende gentemot stora kommersiella aktörer som SpaceX. — Att vi i Danmark och Europa gör oss starkare på området är mycket viktigt för vårt oberoende, för vår säkerhet och för vår konkurrenskraft, säger hon.]]> Sällsynta månfenomen kopplas till Stonehenge https://nyadagbladet.se/kultur/sallsynta-manfenomen-kopplas-till-stonehenge/ https://nyadagbladet.se/kultur/sallsynta-manfenomen-kopplas-till-stonehenge/#respond Thu, 17 Jul 2025 05:02:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178898 Sedan tidigare har man konstaterat att det förhistoriska monumentet Stonehenge är positionerat i linje med solens rörelser. Arkeoastronomer i Storbritannien pekar nu på att det också verkar vara kopplat till ett större så kallat månstillestånd.
Artikeln publicerades ursprungligen den 27 april 2024
Ett vanligt månstillestånd, på engelska lunistice, är när månen når sin nordligaste eller sydligaste punkt under loppet av en månad. Ett större månstillestånd är däremot ett sällsynt astronomiskt fenomen som innebär att deklinationen vid månstilleståndet varierar i en 18,6 år lång cykel mellan 18,134° (nord eller syd) och 28,725° (nord eller syd), på grund av månens precession. Ett månår är som bekant endast 354 dagar, alltså 11 dagar kortare än solårets 365 dagar något som också kan ha en forntida symbolik i Jera Runan. Forskare har förbryllats över att dessa specifika månrörelser, som då endast förekom en gång per generation, sammanfaller med det förhistoriska monumentet. Nu ska ett projekt med forskare från universiteten i Oxford, Leicester och Bournemouth se närmare på fenomenet. – Stonehenges arkitektoniska koppling till solen är välkänd, men dess koppling till månen är mindre känd, säger professor Clive Ruggles, professor emeritus i arkeoastronomi vid Leicester University i ett pressmeddelande och fortsätter: – De fyra stationsstenarna ligger i linje med månens extrema positioner, och forskare har i åratal diskuterat om detta var avsiktligt, och - om så är fallet - hur detta uppnåddes och vad som kan ha varit dess syfte.

Allmänheten bjuds in

Forskarna planerar att dokumentera månuppgångar och nedgångar vid viktiga tidpunkter under året då månen kommer att vara i linje med stationsstenarna. Vidare planerar man att dokumentera händelserna och visa de visuella effekterna på stenarna genom ljusmönster och skuggor, vilket man kommer att göra genom en livestream som anordnas av English Heritage som förvaltar Stonehenge. – Vi kommer att bjuda in allmänheten att delta i en rad evenemang under året när vi tar ytterligare ett litet steg mot att avslöja Stonehenges hemligheter, säger Jennifer Wexler vid Engligh Heritage.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/sallsynta-manfenomen-kopplas-till-stonehenge/feed/ 0 ”Den hemliga jordmånskatastrofen” https://nyadagbladet.se/miljo/den-hemliga-jordmanskatastrofen/ https://nyadagbladet.se/miljo/den-hemliga-jordmanskatastrofen/#comments Thu, 21 Dec 2017 14:58:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=45599 Varje år försvinner sju miljoner hektar bördig jord på jorden genom storskalig exploatering och annan förstörelse, en yta som är lika stor som hela Irland. Det rapporterar det tyska nyhetsbrevet Sonnenseite (9 dec.) och syftar till forskaren Gerth M. Neugebauer som presenterar sitt arbete om kulturlandskapets historia i en nyutkommen bok Erde in Not : Die heimliche Bodenkatastrophe. Neugebauers speciella intresse ligger på Medelhavsländernas kustområden med tonvikt på Spanien. – Som mellaneuropeiska turister i stora skaror vistas vi i områden som är totalt förstörda, exploaterade av fastighetsbebyggelse och vägar, konstaterar han och fortsätter, det är bara några få människor som drar nytta av denna turism medan många generationer framöver kommer att drabbas av att jorden har gått förlorad. Enligt en FN-studie kommer hela Medelhavskusten att vara förstörd år 2025, en region som anses vara vaggan för vår västerländska civilisation. Neugebauer vill väcka uppmärksamhet med sin bok och visa förändringsförsök, om än blygsamma, skriver Sonnenseite.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/den-hemliga-jordmanskatastrofen/feed/ 2 Ryssland och USA ska bygga rymdstation runt månen https://nyadagbladet.se/vetenskap/ryssland-och-usa-ska-bygga-rymdstation-runt-manen/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/ryssland-och-usa-ska-bygga-rymdstation-runt-manen/#comments Wed, 27 Sep 2017 16:11:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41733 Ryssland och USA har kommit överens om att de två nationerna ska samarbeta för att tillsammans upprätta en rymdstation som ska kretsa runt månen. Planen är att rymdstationen ska färdas i månens omloppsbana. Skulle projektet fullbordas blir det världens första rymdstation runt månen. Rymdstationen ska byggas av amerikanska Nasa och ryska Roscosmos. Det kan komma fler länder som vill gå med i projektet, bland annat Indien, Brasilien och Kina, rapporterar RT. Donald Trump har tidigare haft som målsättning att USA ska skicka en astronaut till månens yta senast 2020. Under de senaste åren har relationerna mellan USA och Ryssland blivit frostiga. Däremot uppges relationen mellan Donald Trump och Vladimir Putin vara bättre än vad den var mellan Putin och Trumps föregångare Barack Obama.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/ryssland-och-usa-ska-bygga-rymdstation-runt-manen/feed/ 8 Bezos vill bygga stad på månen https://nyadagbladet.se/vetenskap/bezos-vill-bygga-stad-pa-manen/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/bezos-vill-bygga-stad-pa-manen/#comments Wed, 24 May 2017 08:10:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=37392 Jeff Bezos, grundaren av Amazon och huvudägare av Washington Post, säger att hans plan är att bygga en stad på månen - och han vill leverera allt som krävs för att kolonisera månen. Utöver att vara världens tredje rikaste person (634 miljarder kronor) basar Bezos över bland annat detaljhandelssajten Amazon, dagstidningen Washington Post och rymdföretaget Blue Origin. Likt många andra it-entreprenörer, däribland Elon Musk, har Bezos långtgående planer på att kolonisera rymden. Men till skillnad från Musk vill Bezos börja kolonisera månen istället för Mars. – Jag tycker vi borde bygga en permanent mänsklig bosättning på en av månens poler. Det är dags att återvända till månen, men att stanna kvar den här gången, sade Bezos under en frågestund vid Seattle's Museum of Flight. Jeff Bezos hoppas att hans rymdföretag Blue Origin kan fungera som Amazon, fast i rymden, rapporterar New York Post. – Vi skulle vilja skapa en lasttjänst för det. Vi har arkitekturen och tekniken som gör att vi kan mäta stora mängder massa på månen, vilket är nödvändigt för om du ska bygga en permanent mänsklig bosättning där, sade Bezos. Till skillnad från Amazon, där människor arbetar med att skicka varor, tänker Bezos skicka upp robotar i rymden för att levera det som behövs för att kolonisera månen.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/bezos-vill-bygga-stad-pa-manen/feed/ 2