Lunds universitet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 15 Jun 2026 06:44:34 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Lunds universitet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Studie: Unga svenskar mår sämre än äldre https://nyadagbladet.se/halsa/unga-svenskar-mar-samre-an-aldre/ Tue, 16 Jun 2026 05:42:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233320 Personlighet och sociala relationer har större betydelse för svenskars välbefinnande än inkomst. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare även ser en tydlig generationsskillnad: unga vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Studien bygger på svar från över 34 000 representativa svenskar över 18 år och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften SSM – Population Health. Forskarna har analyserat data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där perioden 2006 till 2024 ingår. Global Flourishing Study är en internationell undersökning om människors liv, hälsa, relationer och upplevelse av mening, medan Gallup World Poll är en återkommande global opinionsundersökning om bland annat livstillfredsställelse och samhällsförtroende. Faktorer som personlighet, ålder, sociala relationer, ensamhet, geografisk hemvist, politisk identitet och inkomst har vägts in. — Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Studien visar att kvaliteten på människors sociala relationer har ett starkt samband med välbefinnande. Särskilt tydligt är sambandet mellan upplevd ensamhet och lägre välbefinnande. — Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.

Unga sticker ut efter coronakrisen

Ett av studiens mest uppmärksammade resultat gäller ålder. Enligt forskarna syns ett tydligt skifte från och med 2020, under coronakrisen. Yngre vuxna rapporterar i dag lägre välbefinnande än äldre och uppger oftare att de känner sig ensamma. — Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius. Enligt August Nilsson är det särskilt anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. — En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger han. Inkomst framstår däremot som mindre avgörande än sociala relationer och personlighet. Forskarna betonar inte att ekonomi saknar betydelse, men resultaten visar att relationella och psykologiska faktorer väger tyngre i den aktuella analysen. — Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.]]> Äldre svenskar mår bättre än unga https://nyadagbladet.se/halsa/aldre-svenskar-mar-battre-an-unga/ Mon, 08 Jun 2026 06:43:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232640 Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar. Studien, som publicerats i Journal of Research in Personality, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist. Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande. — Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger forskaren August Nilsson vid Lunds universitet. Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. — Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren Petri Kajonius. Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland. Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.]]> Blomrika vägkanter kan bli dödsfällor för humlor https://nyadagbladet.se/miljo/blomrika-vagkanter-humlor-trafik/ Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232260 Blommande vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinerare. Men en ny studie från Lunds universitet visar att nyttan snabbt minskar när trafiken ökar. Forskarna bakom studien har undersökt 60 vägkanter i Skåne och jämfört förekomsten av levande humlor, döda humlor och humlebon längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, visar att lågtrafikerade vägar har störst potential att gynna humlor. Vid högre trafikflöden ökar däremot dödligheten kraftigt. Forskarna hittade fler döda humlor längs mer trafikerade vägar, samtidigt som antalet levande humlor minskade. — Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet. Studien visar också att humlebon var ovanliga längs offentliga vägar. De bon som hittades fanns främst vid privata vägkanter utan trafik eller vid vägar med mycket lågt trafikflöde. För att hitta bona använde forskarna bland annat specialtränade hundar. Samtidigt kan vägkanter fortfarande spela en viktig roll i naturvården, särskilt där trafiken är låg. Mindre klippning kan göra att fler växter hinner blomma och sätta frö, vilket ger mer föda åt pollinerande insekter. — Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist. Forskarna betonar dock att blomrika vägkanter inte kan ersätta traditionella naturmiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar. Däremot kan de bli ett värdefullt komplement – om insatserna riktas mot rätt vägkanter.]]> PFAS kopplas till astma hos barn https://nyadagbladet.se/inrikes/pfas-astma-barn-blekinge-studie/ Fri, 10 Apr 2026 06:08:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227177 Tusentals Kallingebor drack i decennier förorenat dricksvatten utan att veta om det. Nu visar en studie vid Lunds universitet att exponering för PFAS under graviditeten kan öka risken för astma hos barn. Efter årtionden av brandövningar på regementet F17 spreds PFAS till grundvattnet och dricksvattnet i stora delar av kommunen. Föroreningen pågick i över trettio år innan den upptäcktes 2013 – och under den tiden drack tiotusentals invånare, bland dem blivande mödrar, det förorenade vattnet utan att känna till riskerna.

Forskningsresultaten

Studien har följt 11 488 barn födda i Blekinge 2006–2013 tills de fyllt tolv år. Forskarna utgick från mammornas bostadsadresser under de fem åren före födseln och delade in dem efter hur mycket PFAS de utsatts för via dricksvattnet. Bland barn med låg exponering utvecklade 16 procent astma under uppföljningstiden. I gruppen med mycket hög exponering var motsvarande siffra 27 procent. — Risken att utveckla astma var omkring 40 procent högre bland barn till mödrar med mycket hög PFAS-exponering, säger Annelise Blomberg, forskare i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Forskarna har tagit hänsyn till faktorer som moderns ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten och socioekonomiska förhållanden. Trots detta var andelen barn med astma högre i gruppen med mycket hög exponering. — Vi kan konstatera att det finns ett samband. Vi kan inte säkert säga att ökningen beror just på PFAS, men vi har gjort vårt bästa för att utesluta andra faktorer som kan påverka resultatet, säger Anna Saxne Jöud, docent i epidemiologi vid Lunds universitet. I den aktuella studien noterades en ökad förekomst av astma endast vid mycket höga exponeringsnivåer. Tidigare studier, som främst undersökt populationer med lägre exponering, har gett blandade resultat. Forskargruppen planerar nu att förfina exponeringsmodeller för boende i Ronneby för att mer exakt kunna fastställa när exponeringen var som störst. Forskarna vill också undersöka om liknande resultat går att återfinna i grupper med mycket hög PFAS-exponering på andra platser.]]> Fettrik ost och grädde förknippas med lägre demensrisk https://nyadagbladet.se/halsa/fettrik-ost-och-gradde-forknippas-med-lagre-demensrisk/ Wed, 14 Jan 2026 15:48:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219763 Konsumtion av fettrik ost och grädde kopplas till en lägre risk att utveckla demens, visar en stor svensk studie. Resultaten utmanar delar av de traditionella kostråden kring fett och hälsa. Forskare vid Lunds universitet har undersökt om det finns något samband mellan mejeriprodukter och demens genom att följa 27 670 personer i genomsnitt under 25 år. Deltagarna var i snitt 58 år när studien inleddes, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 av dem demens. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar att de som dagligen konsumerade omkring 50 gram fet ost – ungefär fem skivor hårdost – löpte 13 procent lägre risk att drabbas av demens än de som åt mindre mängder. Även konsumtion av fettrik grädde var förknippad med 16 procent lägre risk. Den tydligaste effekten sågs för vaskulär demens, där risken var 29 procent lägre hos dem som åt mer fetthaltig ost. — Sambanden tyder på en koppling mellan kärlhälsa och hjärnhälsa, säger Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, till Forskning.se.

Inte alla mejeriprodukter är likvärdiga

Tidigare kostråd har rekommenderat att begränsa ostintaget för att minska demensrisken. Den nya studien pekar dock i motsatt riktning. Forskarna påpekar att studien är observationell och att fler undersökningar krävs för att bekräfta resultaten. — Men även om mer fetrik ost och grädde har samband med minskad risk för demens, visade andra mejeriprodukter och fettsnåla alternativ inte samma effekt. Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan, säger Sonestedt.]]> Allt fler upplever biofobi – rädsla och obehag inför naturen https://nyadagbladet.se/vetenskap/allt-fler-upplever-biofobi-radsla-och-obehag-infor-naturen/ Wed, 10 Dec 2025 07:41:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218221 Naturen ses ofta som en källa till återhämtning och välmående. Men en växande andel människor upplever i stället rädsla, obehag eller avsky inför naturen – ett fenomen som kallas biofobi. Det visar en ny översiktsstudie från Lunds universitet och Universitetet i Tokyo, publicerad i tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment. Forskarna har sammanställt knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och länder. — Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"] Flertalet studier visar på en samstämmig bild: Att vistas i naturen är bra for människor. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Går miste om hälsoeffekter

Resultaten visar att negativa känslor formas av både yttre faktorer som boendemiljö och mediebilder, och inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap förstärker varandra i en negativ spiral. Forskarna varnar för att urbaniseringen kan förvärra problemet. Barn som växer upp i städer riskerar att utveckla negativa känslor och uppleva naturen som farlig. Samtidigt går människor med biofobi miste om naturens väldokumenterade hälsoeffekter. Att vistas i naturen har i flera studier visats minska stress, depression och ångest. Det ökar enligt studien även välbefinnandet och kan till och med ändra individens tidsuppfattning. Kjellberg Jensen menar att trenden kan vändas genom att öka exponeringen för natur, exempelvis genom fler grönområden i städer. — Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger han.]]> Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta https://nyadagbladet.se/vetenskap/mobilskrollning-skadar-koncentrationen-unga-sarskilt-utsatta/ Sun, 28 Sep 2025 07:48:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213777 Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel. Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi. Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.

Dagdrömma

Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om. Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver. När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början. — Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger han till Bonniertidningen DN. Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.

Hjärnan måste tränas

Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas. Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks. — Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet till skattefinansierade SR. [caption id="attachment_198603" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/tum3123[/caption]

Vill fortsätta skrolla

Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta. Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen. — Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd, säger Henrik Jörntell.

Måla eller läs en bok

Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga. För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta. — Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer, säger hon.]]> Flickors betyg sjunker – pojkar går om i matematik https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-betyg-sjunker-pojkar-gar-om-i-matematik/ Wed, 27 Aug 2025 14:39:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212069 Skillnaderna i betyg mellan könen minskar, visar en rapport från Skolverket. Den främsta anledningen är att flickor presterar sämre i skolan än tidigare. Under lång tid har flickor generellt presterat bättre än pojkar i skolan, men rapporten visar nu att flickors resultat försämras. Denna trend syns både i årskurs sex och på gymnasiet, vilket tyder på att det inte handlar om en tillfällig förändring i en specifik årskull, utan om en genomgripande utveckling. De tidigare markanta skillnaderna i betyg mellan könen börjar nu jämnas ut. I årskurs nio är skillnaden mindre än någonsin tidigare. För första gången har pojkar exempelvis högre betyg i matematik än flickor. — Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller inställningen till matematik. Flickor är mindre positiva än pojkar till att lära sig matematik och har sämre självförtroende i ämnet, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande. Förändringen i betyg är mest påtaglig bland flickor med svensk bakgrund.

Flickor mår sämre

Det är ännu oklart vad förändringen beror på, men flera studier pekar på att flickor trivs sämre i skolan, upplever mindre studiero och känner ökande stress över skolarbetet. Flickor upplever också att de får sämre stöd från lärare jämfört med pojkar. Dessutom finns det skillnader i stödinsatser, som i högre grad riktas till pojkar än flickor. Flera studier visar också att flickors psykiska mående generellt försämras. — Vi ser allvarligt på att det finns en negativ utveckling bland flickor när det gäller flera faktorer som relaterar till skolresultat, bland annat skolrelaterad stress och mående. Vi ser också med oro på de skillnader som finns mellan flickor och pojkar när det gäller tillgången till särskilt stöd, säger Vent.

Tidig betygsättning kan påverka

En ny studie från Lunds universitet visar att tidig betygsättning kan få negativa konsekvenser för särskilt flickors psykiska hälsa. — Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. I Sverige infördes en betygsreform 2012 som bland annat innebar att elever började få betyg redan från årskurs sex.]]> Svenska forskare seglar som vikingar https://nyadagbladet.se/historia/svenska-forskare-seglar-som-vikingar/ Fri, 30 May 2025 15:23:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=206999 Under de senaste tre åren har forskare vid Lunds universitet seglat som vikingar för att bättre förstå hur nordbornas resor gick till. I den senaste studien har de identifierat fyra möjliga hamnar som användes av våra förfäder för tusen år sedan. Arkeologen Greer Jarret har tillsammans med sina forskarkollegor seglat längs Norges kust i båtar som liknar de man använde under vikingatiden (ca 800 - ca 1050 e.Kr.). Den första resan gick tur och retur till polcirkeln under 2022 och sedan dess har forskarna seglat över 5 000 kilometer och sökt efter svar kring vikingarnas rutter. Sedan tidigare har man exempelvis upptäckt att det troligtvis var möjligt för vikingarna att ta sig till avlägsna delar av Arktis med den här typen av båtar för att jaka valross, vilket tyder på att vikingarna mötte urbefolkningar långt innan Columbus ”upptäckte” Nordamerika.

Mindre hamnar

Under resorna har man utifrån erfarenheter kring segling med vikingabåtar tagit fram olika kriterier som avgör om en plats är lämplig som hamn eller inte. Forskarna har också intervjuat seglare och fiskare om vilka rutter som traditionellt användes på 1800-talet samt i början av 1900-talet, då segelbåtar utan motor fortfarande var vanliga i Norge. Sedan har man genom digitala rekonstruktioner av hur landskapet då såg ut identifierat fyra möjliga vikingahamnar längs Norges kust. Hypotesen är att det måste vara enkelt att komma in och ut från hamnarna i alla vindförhållanden, därför måste det finnas flera vägar in och ut. Vidare fanns det troligtvis ett myller av mindre hamnar ute på små öar eller halvöar som vikingarna kunde stanna och pausa på. – Ofta känner vi bara till start- och slutpunkterna för den handel som pågick under Vikingatiden. Stora hamnar som Bergen och Trondheim i Norge, Ribe i Danmark, och Dublin på Irland. Det jag intresserar mig för är vad som hände på resorna mellan dessa stora handelsnoder. Min hypotes är att detta decentraliserade nätverk av hamnar, belägna på små öar och halvöar, varit centrala för att göra handeln effektiv under vikingatiden, säger Jarret i ett pressmeddelande. https://www.youtube.com/watch?v=Os9nS4jstXw

Navigerade med berättelser

Forskarna tror att vikingarna inte navigerade med kartor eller kompass, utan istället hade mentala kartor. Där använde man sig av minnen och erfarenheter samt även myter som var kopplade till olika platser. Sedan berättades historierna vidare genom generationer av sjömän. – Det finns exempelvis vikingaberättelser om Kullaberg i Sverige och berget Torghatten och öarna Hestmona och Skrova längs norska kusten. Berättelser som beskriver vilka svårigheter som lurar i vattnet nedanför berget. Forskningsresorna har dock inte varit helt ofarliga. Det har många gånger varit isande kallt och en gång kom en vikval upp till ytan och slog med sin stjärtfena några meter från båten. Under 2022 brast rån (stången) som höll upp seglet när forskarna var 25 kilometer ute till havs. – Vi var tvungna att binda ihop två åror för att hålla seglet och hoppas att det skulle hålla. Vi kom säkert tillbaka till hamnen, men fick sedan vänta där i två dagar innan vi kunde segla igen eftersom båten behövde repareras. Forskarna drar också slutsatsen att även om det är viktigt med en hållbar båt, är relationerna ombord desto viktigare. – Du måste ha en båt som håller för alla möjliga väderförhållanden. Men om du inte har en besättning som kan samarbeta och stå ut med varandra under långa perioder, då är du rökt, avslutar Jarret.]]> Ultraprocessad mat kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/ https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/#respond Tue, 20 May 2025 07:09:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196576 Ultraprocessad mat och sockersötade drycker kopplas till en särskilt ökad risk för förtida död i hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Lunds universitet. Ultraprocessad mat är livsmedel som har genomgått omfattande bearbetning och innehåller en stor andel tillsatta kemikalier jämfört med "vanlig" processad mat. Denna typ av mat är ofta billig, marknadsförs intensivt och har blivit en allt större del av kosten i västvärlden de senaste åren. I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, har forskare följt 27 670 deltagare från Malmö Kost Cancer-studien under 23 års tid, med anslag från Hjärt-Lungfonden. Resultaten visar att ett högt intag av hårt processade livsmedel och sockersötade drycker är kopplat till ökad risk för förtida död, död i hjärt-kärlsjukdom och död i luftvägssjukdom. Man ser en förhöjd risk för kvinnor. – Ultraprocessade livsmedel är ofta rika på salt, fett och tillsatt socker, men ofta fattiga på fibrer, vitaminer och näringsämnen. Att begränsa intaget kan minska risken för förtida död, säger Emily Sonestedt, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare för studien, i ett pressmeddelande. Ultraprocessad mat skiljer sig markant från vad människor ätit under tusentals år, men de långsiktiga effekterna på hälsan har ännu inte studerats på djupet. Kopplingar mellan denna typ av livsmedel har dock tidigare gjorts till depression och typ 2-diabetes. Samtidigt pekar forskarna mot att det behövs mer studier kring ämnet. – Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur ultraprocessad mat påverkar kroppen. I framtida studier kommer vi att kunna analysera nutidens kostdata i Sveriges befolkning och lära oss mer om sambandet med hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/feed/ 0