läsning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 21 Apr 2026 11:33:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg läsning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Lärarlarm: Högskolestudenter förstår inte kurslitteraturen https://nyadagbladet.se/inrikes/lararlarm-hogskolestudenter-forstar-inte-kurslitteraturen/ Tue, 21 Apr 2026 11:53:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228139 Fyra av tio lärare på högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats under de senaste fem åren. Samtidigt ersätter allt fler studenter kurslitteraturen med AI-verktyg. Det visar nya rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som regeringen beställde i fjol för att kartlägga högskolestudenters läsförståelse.

Försämring enligt lärare – men inte i statistiken

SCB:s rapport visar att 40 procent av lärarna på högskolan upplever en försämring av läs- och skrivkompetensen i svenska. Trots det syns ingen motsvarande försämring i betyg, högskoleprovsresultat eller prestationer över tid. Inte heller i internationella undersökningar som PIAAC och PISA syns någon tydlig försämring i svenska elevers läsförståelse. Däremot finns en signifikant ökad spridning i elevresultaten och en försämrad likvärdighet. En betydande andel lärare uppger att de har anpassat sin undervisning utifrån studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information. — Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

AI ersätter traditionell läsning

UKÄ:s rapport visar att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en stor förändring. Studenterna använder allt fler alternativa kunskapskällor, där AI-verktyg i ökande utsträckning ersätter traditionell läsning av kurslitteratur. Samtidigt påpekar rapporten att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att få en djup förståelse av ämnet, och att framtida anpassningar av kurslitteraturen kan komma att krävas. — UKÄ:s kartläggning pekar på att studenternas vana att läsa längre texter verkar ha minskat och den obligatoriska kurslitteraturen verkar också läsas i mindre utsträckning. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste återgå till grunderna, sade Lotta Edholm.

"Oroande för demokratin"

Marcus Falk Johansson, programansvarig för socionomprogrammet på Högskolan Dalarna, beskriver utvecklingen som oroväckande. — Jag tycker att det är en oroande utveckling, sade han till statsradion och menade att det inte bara handlar om utbildning utan även demokrati. För att vända utvecklingen anser han att det krävs mer samarbete med gymnasieskolan.]]> Näsan i boken – rekordmånga läste förra året https://nyadagbladet.se/kultur/nasan-i-boken-rekordmanga-laste-forra-aret/ Thu, 08 May 2025 05:06:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205528 Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet. Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent. – Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande. Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent. För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok. – De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson. Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.]]> Från papper till ljud – svenskarnas läsvanor förändras https://nyadagbladet.se/kultur/fran-papper-till-ljud-svenskarnas-lasvanor-forandras/ Sat, 08 Mar 2025 06:31:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201730 Allt fler svenskar väljer att lyssna på böcker istället för att läsa, visar en ny rapport. Digitala abonnemangstjänster fortsätter att öka inom bokbranschen, samtidigt som antalet tryckta böcker minskar i försäljning. Förra året landade den totala bokförsäljningen på rekordhöga 5,15 miljarder kronor, visar den årliga rapporten från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen. Det är en ökning med 1,7 procent. Justerat för inflation minskade dock försäljningen med 1,1 procent till den lägsta nivån hittills. Digitala abonnemangstjänster, likt Storytell eller Nextory, ökade med 6,3 procent förra året och står nu för 32,7 procent av den totala marknaden. När det gäller ljud- och e-böcker ökade dessa med 3,3 procent. Även om svenskarnas läsvanor förändras är en fysisk bok dock fortfarande en stående favorit, då trycka böcker står för den största försäljningen på marknaden. Under 2024 stod tryckta böcker för 67 procent av den totala försäljningen. Siffran är däremot aningen dyster eftersom den minskat sedan 2018, då den låg på 83 procent. Försäljningen av tryckta böcker minskade med 1,4 procent förra året. Barn- och ungdomsböcker ökade med 12,5 procent i försäljning, något som kan kopplas till det nya statliga bidraget för inköp av litteratur till förskolan och lågstadiet. Samtidigt minskade försäljningen av fackböcker med 10,8 procent.]]> Storläsare har annorlunda hjärnor https://nyadagbladet.se/vetenskap/storlasare-har-annorlunda-hjarnor/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/storlasare-har-annorlunda-hjarnor/#respond Wed, 01 Jan 2025 10:35:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196771 Goda läsare har ”distinkta drag i hjärnans anatomi” som övriga saknar. Det menar fonetikern Mikael Roll som också uppmanar svenskarna att träna upp sina hjärnor genom att läsa fler böcker. – Bättre läsförmåga är kopplad till en större främre del av tinningloben i vänster hjärnhalva jämfört med höger, vilket gör det lättare att förstå ord och därmed att läsa, förklarar han. Data från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att antalet svenskar som ägnar sig åt nöjesläsning minskar stadigt – förra året uppgav varannan man att de inte läser några böcker alls på fritiden. År 2008 till 2009 uppgav 40 procent av befolkningen över 16 år att de läste böcker varje vecka – en andel som 2021 sjunkit till 31 procent. Mikael Roll forskar i neurolingvistik på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet och har analyserat data från drygt 1000 deltagare. Han pekar på att det i vänster hjärnhalva finns två områden som är helt avgörande för de språkliga förmågorna och att strukturen i dessa var annorlunda hos de svenskar som var duktiga på att läsa böcker. Den ena regionen är den främre delen av tinningloben som hjälper till att associera och kategorisera olika typer av meningsfull information. – För att förstå innebörden av ett ord som “ben” kopplar denna hjärnregion samman visuell, sensorisk och motorisk information, förklarar han.

Måste förstå språkljuden

Den andra regionen heter Heschls gyrus och är ett veck i den övre tinningloben där hörselbarken finns. – Bättre läsförmåga är kopplad till en större främre del av tinningloben i vänster hjärnhalva jämfört med höger, vilket gör det lättare att förstå ord och därmed att läsa. – Läsning är inte bara en visuell färdighet. För att kunna para ihop bokstäver med språkljud måste vi först vara medvetna om språkljuden, vilket är känt sedan länge i forskning om barns läsutveckling, fortsätter Roll.

Hjärnan är formbar

En tunnare vänster Herschls gyrus har tidigare kopplats ihop med dyslexi, men Roll gjorde också andra fynd. – Min forskning visar att denna variation i hjärnbarkens tjocklek inte bara är en skillnad mellan personer med eller utan dyslexi. Den spänner över den större populationen, där en tjockare hörselbark korrelerar med mer skicklig läsning. [caption id="attachment_176551" align="alignnone" width="640"] Lyckligtvis är hjärnan formbar. Foto: iStock/Halfpoint[/caption] Han tror att en underliggande mekanism kan vara förekomsten av fler överlappande, interagerande nervceller som bearbetar information på ett mer sammanhängande sätt men betonar att fonologi är en komplex färdighet. – Det är uppenbart att hjärnans struktur kan säga oss mycket om läsförmågan. Det är dock viktigt att notera att hjärnan är formbar - den förändras när vi lär oss en ny färdighet eller övar på en redan förvärvad, påpekar han.

"Plocka upp en bra bok"

Andra forskare vid Lunds universitet har tidigare observerat att tjockleken på hjärnbarken i språkområden faktiskt ökade hos unga vuxna som studerade språk intensivt, och på samma sätt kommer läsning sannolikt att forma strukturen i vänster Heschls gyrus och tinningloben. – Så om du vill hålla din Heschls tjock och välmående, plocka upp en bra bok och börja läsa, uppmanar Mikael Roll som är orolig för vad som händer om läsningen blir allt mindre prioriterad. – Vår förmåga att tolka världen omkring oss och förstå andras tankar skulle säkerligen minska. Med andra ord är den där mysiga stunden i soffan med en bok inte bara bra för dig – utan för mänskligheten, avslutar han.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/storlasare-har-annorlunda-hjarnor/feed/ 0 Försäljningen av barnböcker ökar kraftigt https://nyadagbladet.se/inrikes/forsaljningen-av-barnbocker-okar-kraftigt/ https://nyadagbladet.se/inrikes/forsaljningen-av-barnbocker-okar-kraftigt/#respond Sat, 14 Dec 2024 08:40:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196197 Barnboksförsäljningen har ökat markant under årets julhandel – och det är sannolikt att de återkommande larmen om svenska barns bristande läsförmåga ligger bakom trenden. Tradera noterar en ökning med 13 procent jämfört med förra året, och Adlibris ser en 10-procentig ökning av barnboksförsäljningen. – Jag törs bara spekulera men förhoppningsvis har till exempel skriverier om skärmtid, läsförmågan och hållbarhet påverkat konsumenten. En barnbok är ju en investering för barnets framtid, säger Adlibris försäljningschef Sakari Luovio till statstelevisionen SVT. Både skolor, politiker och massmedia har det senaste halvåret varnat för en svensk ”läskris” – där barn och unga idag uppges läsa alldeles för lite både hemma och i skolan, och det är troligt att dessa larm har lett till att fler svenskar än normalt valt att köpa böcker i julklapp till barn och barnbarn. Karin Mannerstråle arbetar på Akademibokhandeln och menar att många föräldrar hon möter uttrycker en genuin oro över sina barns läsning. Hon uppmanar dessa att försöka få klarhet i om barnen inte läser böcker för att de inte är intresserade – eller om det faktiskt handlar om riktiga lässvårigheter.

Barn tar efter föräldrarna

Allra sämst läsförmåga har unga invandrare, samtidigt som det är det väl belagt sedan tidigare att barn till föräldrar som läser mycket också själva tenderar att läsa mer böcker. En förklaring till barnboksförsäljningens plötsliga uppgång skulle också kunna vara att föräldrar med ett stort läsintresse efter alla negativa skriverier har börjat köpa ännu mer böcker till sina barn än tidigare. – Man kan tänka sig att det är de som själva läser som köper böcker till sina barn. Eller de som har möjligheten till det eller medvetenheten till det, spekulerar Melina Nordstrand, vice ordförande för Förläggareföreningen och försäljningschef för barnboksförlaget Opal.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/forsaljningen-av-barnbocker-okar-kraftigt/feed/ 0 Läsförståelsen sviktar bland svenska niondeklassare https://nyadagbladet.se/inrikes/lasforstaelsen-sviktar-bland-svenska-niondeklassare/ https://nyadagbladet.se/inrikes/lasforstaelsen-sviktar-bland-svenska-niondeklassare/#respond Mon, 02 Dec 2024 06:03:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=194722 Under de senaste nio åren har över 60 000 elever i årskurs nio fått underkänt i läsförståelse. Den största ökningen skedde mellan åren 2018 och 2022. Sedan 2014 har 61 972 elever i årskurs nio fått underkänt i läsförståelse vid de nationella proven, enligt siffror från Skolverket som skattefinansierade SVT har granskat. Under läsåret 2014/2015 fick 8 226 elever underkänt, följt av 6 308 elever året därpå. Den största ökningen inträffade mellan läsåret 2017/2018, då 5 695 elever underkändes i läsförståelse, och 2021/2022, då antalet steg till hela 17 574. Under förra läsåret sjönk dock antalet underkända elever till 8 270. – Att vi inte lyckas med fler elever kan inte vara annat än ett stort svek, säger högstadieläraren och debattören Fredrik Sandström till SVT.

"Funktionella analfabeter"

I den senaste PISA-mätningen noterades en kraftig försämring av svenska 15-åringars kunskaper, särskilt inom matematik och läsförståelse. Ungefär var fjärde niondeklassare nådde inte upp till basnivån i läsförståelse. – Att vi har 25 procent som kommer ut i vuxenlivet och i princip är funktionella analfabeter är ett stort problem, säger Sandström. Universitetslärare vid skånska topputbildningar har också larmat om att läskunnigheten hos vuxna elever försämrats markant. Även lärarfacket har uttryckt oro över den försämrade läsförmågan bland elever i olika åldrar och vädjar till regeringen att vidta åtgärder för att få bukt med problemen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/lasforstaelsen-sviktar-bland-svenska-niondeklassare/feed/ 0 Lärarfacket larmar: Eleverna kan inte läsa https://nyadagbladet.se/inrikes/lararfacket-larmar-eleverna-kan-inte-lasa/ https://nyadagbladet.se/inrikes/lararfacket-larmar-eleverna-kan-inte-lasa/#respond Wed, 13 Nov 2024 13:01:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=193304 Läs- och skrivkunskaperna bland svenska elever har sjunkit till kritiska nivåer, enligt nya larm. Nu uppmanar lärarfacket regeringen att agera snabbt och stärka insatserna i skolan. Enligt PISA-resultaten, som publicerades förra året, saknar 24 procent av Sveriges 15-åringar den skriv- och läsförmåga som krävs vid deras ålder. Detta innebär en minskning på elva procentenheter jämfört med år 2000. Samtidigt har flera universitetslärare vid skånska topputbildningar larmat om att en stor andel studenter har svårt att läsa böcker. – De säger: ”Jag kan inget, jag vet inget, please help me”, säger Elisabeth Friis, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet till Sydsvenskan.

"Kan inte vänta"

Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, säger att lärarkåren har sett denna nedåtgående utveckling under flera år och upprepade gånger larmat men att inga insatser har gjorts för att förbättra elevernas situation. – De här siffrorna är barnens verklighet, det är kött och blod, och vi räcker inte till, säger hon i TV4:s Efter fem. Nu vädjar hon till regeringen att vidta åtgärder för att lösa problemen, där hon bland annat menar att man bör satsa mer på barnens skoltid i lågstadiet. – Det kan inte vänta. Det här är mer än allvarligt. Det funkar inte.

Läsning är viktigt

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) menar också att det finns stora problem med läs- och skrivförmågan i Sverige och beskriver det som "skrämmande" att studenter som läser litteraturkunskap har svårt att läsa ordentligt. Han betonar också behovet av fler insatser, exempelvis ökat stöd för elever som har det svårare. Läsning är också en prioriterad fråga för Liberalerna, och Pehrson menar att man bör uppmuntra elever att "gå från pärm till pärm". – Det finns inga andra sätt att bli bra på att läsa, och det har man med sig i alla ämnen, säger han till TV4. Pehrson säger att regeringen i nuläget arbetar med en utredning där man vill få bort onödig administration från lärarna, så att man istället kan lägga mer fokus på elever. Skolminister Lotta Edholm (L) har också betonat att den digitalisering som skett i svenska skolor varit "helt fel" och att vi nu betalar priset i försämrade kunskaper för eleverna.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/lararfacket-larmar-eleverna-kan-inte-lasa/feed/ 0 Läsandet minskar i Sverige https://nyadagbladet.se/kultur/lasandet-minskar-i-sverige/ https://nyadagbladet.se/kultur/lasandet-minskar-i-sverige/#respond Wed, 01 Nov 2023 09:10:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=164434 Nästan hälften av männen i Sverige har inte läst en bok det senaste året, visar ny statistik från SCB. Samtidigt visar statistiken att äldre personer läser oftare än yngre. 40 procent av befolkningen i åldern 16 år och uppåt har inte läst böcker de senaste tolv månaderna. Av de 60 procent som läst böcker uppger ungefär var fjärde person att de läser varje vecka. Jämfört med 2008, då 40 procent uppgav att de läste böcker varje vecka, har detta antal minskat till 31 procent 2021. – I fjol gjorde vi undersökningen med en ny metod, så alla resultat går inte att jämföra bakåt i tiden. Men 2022 svarade 25 procent att de läst böcker på fritiden varje vecka det senaste året, säger Göran Nordström, utredare på SCB.

Lågutbildade läser mindre

Män läser dock i mindre utsträckning än kvinnor då 46 procent förra året uppgav att man inte läst de senaste tolv månaderna. Bland kvinnorna låg siffran på 33 procent. – 29 procent av kvinnorna sade sig ha läst böcker varje vecka medan motsvarande andel bland männen var 21 procent, säger Nordström. Det var vanligare för individer över 65 år att läsa varje vecka jämfört med dem mellan 16 och 29 år. Dessutom tenderar de med högre utbildningsnivåer att läsa oftare. – Mer än varannan person med en förgymnasial utbildning hade inte läst några böcker på fritiden det senaste året. Bland personerna med eftergymnasial utbildning på minst tre år svarade var femte person att de inte läst böcker, säger Nordström.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/lasandet-minskar-i-sverige/feed/ 0