lärare – Nya Dagbladet

Lärarfacket: Våldet mot lärare ökar i Finland

Markus Andersson — Mon, 17 Aug 2026 05:12:10 +0000

Var femte lärare i Finlands grundskolor uppger att de utsatts för våld från en elev. Lärarfacket OAJ varnar för en utveckling som har förvärrats på två år och kräver nationella åtgärder. OAJ redovisar i sin arbetslivsbarometer från 2026 att 14 procent av de svarande under det senaste året varit utsatta för våld på arbetsplatsen. Vid den föregående mätningen, som genomfördes 2024, var motsvarande andel 10 procent. Ökningen är särskilt tydlig i grundskolan. Där uppgav 21 procent att de hade utsatts för våld från en elev, jämfört med 17 procent år 2024. Inom småbarnspedagogiken sade en tredjedel av de svarande att de utsatts för våld från barn. Våldet är i det närmaste helt elevrelaterat. I 99 procent av de fall där lärare uppgav att de utsatts för våld var det ett barn eller en elev som stod för våldet.

Speciallärare särskilt utsatta

Skillnaderna är stora. OAJ pekar ut speciallärare och specialklasslärare som de grupper som oftast utsätts för våld. Våldet är vanligast inom småbarnspedagogiken, men har ökat mest i grundskolan under de senaste två åren. I barometern rapporterades däremot inga våldserfarenheter från dem som arbetar i gymnasieskolan. Bilden skiljer sig alltså tydligt mellan skolformerna. — Otryggheten i lärande- och undervisningsmiljöerna måste hanteras. Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Många överväger att lämna yrket

För den personal som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga: I sex procent av fallen hade våldet lett till sjukfrånvaro. 42 procent av de tillfrågade hade under det senaste året övervägt att byta bransch. Bland personer under 51 år rör det sig om ungefär hälften. Våldet är inte den enda förklaringen till att lärare överväger att byta yrke. Samtidigt uppgav 75 procent att de åtminstone ibland känner arbetsrelaterad stress. OAJ efterlyser nationella handlingsmodeller för att förebygga våld och hot i skolor och daghem. Organisationen vill också se ett särskilt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn. — Våra medlemmar har efterlyst nationella handlingsmodeller som kan förebygga våld och hotfulla situationer, säger Katarina Murto.

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Redaktionen — Thu, 23 Oct 2025 08:50:38 +0000

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan. Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt. Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN. Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan. — Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon. Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen. Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning. — Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet. — Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag. — Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter. Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Folkhälsomyndigheten: Lärare bör också omfattas av snusförbud i skolan

Markus Andersson — Mon, 22 Sep 2025 13:39:09 +0000

Snusandet bland unga svenskar ökar snabbt. Nu överväger regeringen att förbjuda nikotinprodukter i skolan – ett förslag som Folkhälsomyndigheten vill ska gälla även för lärare. Sedan det vita snuset lanserades 2016 har användningen exploderat bland unga. Enligt CAN:s senaste skolundersökning snusar nu 16 procent av niondeklassarna och 29 procent av gymnasieeleverna. Ökningen är särskilt påtaglig bland flickor på gymnasiet, där andelen snusare stigit från 4 till 26 procent på tio år. — Hur vuxna beter sig spelar roll för hur barn och unga upplever riskerna med en produkt, säger Grethe Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten. Tobaksindustrin framhåller Sverige som föregångsland där snuset bidragit till att endast fem procent röker. Men enligt FHM finns det inget stöd för det påståendet. — Vi har tittat på detta och det finns inga vetenskapliga belägg för att snusningen skulle bidra till att tobaksrökningen minskar, säger Fochsen.

"Utstuderad introduktion för barn"

En kunskapsöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2020 kunde inte heller påvisa något vetenskapligt stöd för att snusande påverkar rökvanor. Samtidigt visar CAN-rapporten att rökningen bland gymnasieelever, som länge minskat, nu ökat svagt de senaste tre åren. Helen Stjerna från A non smoking generation är kritisk: — Man påstår att det är rökavvänjning för vuxna. I själva verket är det den mest utstuderade introduktionen för barn och unga.

"Försiktighetsprincipen gäller"

Folkhälsomyndigheten varnar för både direkta och indirekta risker med nikotinprodukter. — De som använder produkterna löper en ökad risk för att börja röka cigaretter. Börjar man använda e-cigaretter ser man också kopplingar till ökad risk för att man dricker mer och börjar röka cannabis, fortsätter Fochsen. Den unga hjärnan är särskilt känslig för nikotin, vilket kan påverka emotionella och kognitiva förmågor. Vid graviditet finns välkända risker som prematur födsel och i sällsynta fall fosterdöd. — All tobaks- och nikotinanvändning bland barn och unga är skadligt och det är försiktighetsprincipen som gäller, understryker Fochsen.

"Skulle bli skitsur"

Förslaget om skolförbud möts av skepsis bland många unga som ifrågasätter varför myndiga elever inte ska få bestämma över sitt eget snusande. 24-åriga Varja, som själv använder vitt snus är mycket negativt inställd till ett förbud. — Tänk att du är tonåring, du är sur, du har hormoner och sedan så kommer någon och säger att du inte får snusa. Jag skulle bli skitsur. Samtidigt håller flera EU-länder på att skärpa reglerna. Frankrike inför totalförbud 2026, och Spanien planerar liknande lagstiftning. Nederländerna, Belgien och Danmark har redan vidtagit åtgärder mot vitt snus.

Fackförbund varnar: Hot och våld normaliseras i skolan

Jan Sundstedt — Sun, 14 Sep 2025 07:49:49 +0000

Allt fler lärare utsätts för hot och våld i sin yrkesroll, visar en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Värst drabbade är personal som arbetar på fritids. Var tredje lärare har utsatts för hot eller våld det senaste året. Samtidigt har fyra av tio sett en kollega utsättas för detsamma. Rapporten visar också att våldet normaliseras alltmer – många lärare har slutat anmäla incidenter på grund av bristande stöd från skolledningen och otydliga rutiner. — Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Sveriges Lärare: Var tredje lärare utsatt för hot och våld från elever https://t.co/Fx9eb4uTIN
— Pressmeddelande (@ViaTT_se) September 11, 2025

Problemet störst inom fritidsverksamhet

Lärare på fritids är värst utsatta – sex av tio har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Hälften av alla lärare upplever hög stress, var tredje lider av nedstämdhet och var femte överväger att lämna yrket. Rapporten visar även ett tydligt samband mellan ökad utsatthet och personalbrist. Sveriges Lärare kräver nolltolerans mot hot och våld från skolledningar och att myndigheter tar tag i problematiken. — Hot och våld i skolan är inte bara en skolfråga, det är en samhällsfråga. När lärare tvekar att anmäla incidenter och när kollegor lämnar yrket, då förlorar vi både kvalitet och trygghet i skolan. Vi har länge krävt en nationell kraftsamling – från staten, från skolledningar och från hela samhället – för att vända utvecklingen, säger Olskog.

Fängslad idrottslärare åtalas på nytt – filmade 50 flickor i Haningeskola

Jan Sundstedt — Tue, 02 Sep 2025 12:35:57 +0000

En tidigare idrottslärare från Stockholm står åtalad för sexuellt ofredande efter att ha filmat 50 flickor nakna mellan 2009 och 2013. Mannen avtjänar redan ett flerårigt fängelsestraff för liknande brottslighet. Den 48-årige mannen arbetade som idrottslärare i Haninge kommun när övergreppen skedde. I dag väcktes åtal efter en omfattande polisutredning där över en miljon filer har granskats. Utredningen har pågått under lång tid och är mycket omfattande. I slutet av maj fick cirka 160 före detta elever på en skola i Haninge brev från polisen där det framgick att de är målsägande. Många av brotten hade dock preskriberats, men alla som hade identifierats kontaktades av polisen och en övervägande majoritet av dem som kallats till förhör har medverkat i utredningen. — Polisen har gått igenom över en miljon filer bestående av filmer, fotografier och kollage. Sedan förra hösten har utredare granskat det omfattande materialet som möjliggjorde identifieringen av målsägandena. Det gedigna arbetet ihop med att så många målsägande medverkat har gjort att jag i dag har kunnat väcka åtal, säger senior åklagare Åsa Valter som varit förundersökningsledare.

Filmade i omklädningsrum

De misstänkta gärningarna har skett i omklädningsrum och andra delar av skolan. Enligt utredningen finns inga tecken på att materialet har spridits vidare. Mannen har arbetat på olika skolor i Stockholmstrakten och dömdes redan i maj 2024 för bland annat kränkande fotografering, grovt barnpornografibrott och sexuella ofredanden. I det fallet fotade och filmade han elever i omklädningsrum och på utflykter. Påföljden bestämdes till 3,5 års fängelse och han avtjänar fortfarande det straffet. 21-åriga Hanna är en av målsägandena som kontaktades av polisen i våras och hon tycker att det är surrealistiskt att övergreppen har kunnat pågå under en så lång tidsperiod utan att skolans ledning ingripit. — Det är helt bisarrt. Jag tycker synd om alla som har blivit utsatta. Hur är det möjligt att det kan pågå under så lång tid? Skolans ledning måste reagera och agera vid återkommande mönster. Man måste ha bättre riktlinjer i skolan för att stoppa det från att hända i framtiden, säger hon. Rättegången för de nya åtalspunkterna kommer att hållas i Södertörns tingsrätt och beräknas ta cirka tio dagar.

Svenska lärare utsätts för alltmer hot och våld

Sofie — Mon, 29 Apr 2024 06:40:32 +0000

Antalet fall av fysiskt våld i svenska gymnasieskolor har ökat med 183 procent de senaste tio åren. Samtidigt blir en genomsnittlig grundskolelärare utsatt för hot var tionde dag och verbalt våld en gång i veckan. Sju av tio lärare i grundskolan har blivit utsatta för hot och våld på sina arbetsplatser de senaste tolv månaderna, visar en undersökning från fackförbundet Sveriges Lärare. Bland lärare på fritidshem ligger siffran på åtta av tio samtidigt som fyra av tio gymnasielärare upplevt detta. Vidare visar undersökningen att en genomsnittlig grundskolelärare blir utsatt för hot var tionde arbetsdag, för verbalt våld var sjunde dag och för fysiskt våld var tredje månad. Samtidigt visar statistiken att anmälningar gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan under perioden 2013–2023 ökade med 155 procent, enligt Arbetsmiljöverket. Fallen av fysiskt våld ökade med 183 procent. – Det är många händelser som inte anmäls. Mörkertalen är mycket stora, säger Linn Santeson som är lärare i samhällskunskap och historia på Kungsholmens gymnasium i centrala Stockholm, och Hanna Garberg som är lärare i svenska på Gubbängsskolans högstadium i södra Stockholm, till fackförbundets tidning Vi Lärare.

"Stockholms skolor larmar"

Garberg och Santeson agerar som skyddsombud och startade ”Stockholms skolor larmar” på Instagram där det i vintras publicerades en rad utdrag ur incidentrapporter från personal på förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm. Enligt dem handlar en del av problematiken om nedskärningar. – Det är i dag färre vuxna i verksamheterna än för några år sedan. Det gäller inte bara lärare, utan även socialpedagoger, elevassistenter, barnskötare och flera andra yrkesgrupper, säger de. Vidare pekar man mot att det behövs fler åtgärder för att tackla problematiken, bland annat fler särskilda undervisningsgrupper, behörig personal, reglering av klasstorlekarna samt en ändrad attityd gentemot lärare. Det är också viktigt att lärare som agerar får stöd av både skolledning och arbetsgivare. – Vi upplever att det inte alltid sker idag. Det måste bli tydligt för eleverna att ett visst beteende leder till konsekvenser. Den 4 maj håller Sveriges lärare en demonstration i Stockholm för att "stå upp mot systemfel som drabbar förskola och skola".

Tidigare grundskolelärare minst positiva till att återvända till yrket

Sofie — Tue, 30 May 2023 07:35:05 +0000

Bland lärare som lämnat yrket ställer sig endast 15 procent väldigt positiva till att återvända. Minst angelägna att återvända var grundskolelärare och särskilt kvinnor. I Sverige finns sedan en tid tillbaka stor brist på behöriga lärare. SCB har frågat lärare som lämnat yrket under de senaste tio åren varför de slutade och om de kan tänka sig att komma tillbaka. En enkät skickades ut till 4 750 lärare under oktober 2022 till januari 2023, varav 62 procent svarade. De svarande var högst 65 år gamla, hade lärarlegitimation och hade arbetat som lärare minst två år någon gång mellan åren 2012 och 2020. De skolformer som ingick var grundskolan, gymnasieskolan och komvux. I rapporten "Lärare utanför yrket "framgår det att 55 procent av lärarna skulle kunna tänka sig att arbeta inom skolväsendet igen, vilket är en mindre andel än när undersökningen senast gjordes 2016 då 60 procent ställde sig positiva till detta. Däremot svarade endast 15 procent "Ja, absolut" på frågan och omkring 40 procent svarade "kanske". Grundskolelärare var minst positiva till att återgå till skolarbete, samtidigt som de som arbetade på komvux eller gymnasium var mer positiva. Kvinnor var minst intresserade av att gå tillbaka till yrket. [caption id="attachment_151260" align="alignnone" width="576"] Foto: faksimil/SCB[/caption] Den vanligaste anledningen till att man lämnat yrket handlade ofta om arbetsmiljö, som exempelvis stress och arbetsbelastning. Den näst vanligaste orsaken var arbetsvillkor, som bland annat lön och arbetstider. Vidare svarade strax över 30 procent att när de senast arbetade som lärare så arbetade de övertid varje eller nästan varje dag i veckan. Även omkring 30 procent svarade att man arbetade övertid minst en gång i veckan. Främst var det kvinnorna som arbetade övertid då 70 procent av dem svarade att man gjorde detta minst en gång i veckan.

Lärare upplevde mer ångest än andra yrkesgrupper under coronakrisen

Sofie — Sun, 20 Nov 2022 08:15:57 +0000

En ny studie i USA visar att lärare upplevde mer ångest under coronakrisen jämfört med andra yrkesgrupper. Lärare upplevde 40 procent mer ångestsymptom jämfört med vårdpersonal. Distanslärare var också 60 procent mer benägna att känna sig socialt isolerade och mer deprimerade än de som arbetade i klassrum. – Våra resultat visar hur stressande pandemin har varit för lärare, säger Joseph Kush vid James Madison University. Många studier visar numera att den hårt åtdragna coronapolitiken på kort tid försämrat människors hälsa. En större studie, gjord tillsammans med bland annat Uppsala universitet, har undersökt studenters psykiska hälsa och fastställt att nivåerna av depressiva symptom förhöjts i de länder där man haft mer strikta coronarestriktioner i form av exempelvis skolstängningar och i Sverige har man också sett att restriktionerna fått negativa konsekvenser inom förskolan. Nu påvisas alltså i denna nya studie från James Madison University och Johns Hopkins University att speciellt lärare fått sin mentala hälsa rejält omtumlad under coronakrisen. I studien, som publicerats i Educational Researcher, har man skickat ut enkäter till 3 miljoner arbetare i USA under en sjumånadersperiod 2020 till 2021. Där har man ställt frågor om ångest, depression och om man känt sig isolerad under tidpunkterna. Bland de svarande fanns 130 000 lärare. I studien såg man att lärare upplevde högre grad ångest under coronkrisen vid jämförelse med andra yrkesgrupper. Lärare upplevde 30 procent mer ångestsymtom än exempelvis arbetare inom militären, bönder och jurister samt 20 procent mer än kontorsarbetare. Samtidigt kunde man se att lärare upplevde 40 procent mer ångestsymptom än vårdpersonal. – Jag tror att man kan argumentera för att vårdpersonal vet hur de ska agera i dessa högstressade situationer, säger Joseph Kush, assisterande psykolog vid James Madison University och medförfattare till studien. Tyvärr utsätts lärare också för det nu. Lärare som tvingats arbeta på distans var 60 procent mer benägna att rapportera att de kände sig socialt isolerade och mer deprimerade än sina kollegor som var tillbaka i klassrummet. Jämfört med lärare var också vårdpersonal mindre benägna att rapportera depression och känslor av isolering, även om graden av skillnad var liten, enligt studien. Kvinnliga lärare var därtill 70 procent mer benägna att uppleva ökad ångest än manliga lärare. – Våra resultat visar hur stressande pandemin har varit för lärare, särskilt de som är kvinnor och de som undervisar på distans, säger Kush. I studien visades också att inom alla yrken var kvinnor 90 procent mer benägna än män att ha ångest och 40 procent mer benägna att uppleva depression. Kvinnor var också 20 procent mer benägna att uppleva känslor av isolering.

Var femte lärare hotas av föräldrar

Isac Boman — Thu, 14 May 2020 08:16:16 +0000

I Lärarförbundets senaste enkät framkommer det att minst var femte lärare har utsatts för ”verbalt våld” och hot av elevers föräldrar. Det är också vanligt att föräldrar försöker påverka och pressa lärarna att sätta högre betyg. – Om det har varit en konflikt, till exempel att barn slagits, hör föräldrar av sig i affekt med ett mejl på natten. Jag har haft föräldrar som kommer inrusande på morgonen, så då får man ta bort dem och lugna ner dem, säger Sophie Hedberg som är mellanstadielärare på Observatorielundens skola i Stockholm. Hotfulla och aggressiva föräldrar har i regel problem med hur betyg sätts och hur undervisningen bedrivs, eller kräver att deras barn ska få mer resurser. Ett annat vanligt scenario är att föräldern är arg för att dess barn har varit i bråk, vilket leder till att de kan komma instormandes i skolan och agera hotfullt. Enligt en annan lärare blir det också allt vanligare att föräldrar försöker påverka och förändra undervisningen och exempelvis tycker att barnen får lära sig onödiga saker, får för mycket läxor eller inte lär sig tillräckligt mycket, och då högljutt försöker pressa lärarna att ändra sin undervisning. – Relationen mellan vårdnadshavare och lärare är så viktig för elevernas kunskapsinhämtning. När föräldrar kommer med orimliga krav och otillbörlig påverkan skadas den relationen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Det är också vanligt med aggressiva och upprörda föräldrar som kräver att deras barn ska få ett högre betyg än vad lärarna har satt. Det kan också exempelvis komma in ett mejl där föräldern kräver att deras barn ska få ett visst betyg, även om barnet inte når upp till kunskapskraven. Ibland går föräldrar också ihop gemensamt, stormar in på skolan och skäller ut en enskild lärare för att denne agerat på ett sätt som gjort dem missnöjda. Detta har lett till att lärare sjukskrivit sig och inte vågat sig tillbaka till skolan. – Att bli utskälld inför barnen är särskilt obehagligt. Dessutom hamnar barnen, som är lojala med både läraren och sin förälder, i kläm, förklarar Sophie Hedberg. Enligt de intervjuade lärarna har antalet påstridiga och hotfulla föräldrar ökat under de senaste åren. Det förekommer också att föräldern hotar att gå ut i medier eller anmäla skolan med påhittade anklagelser om denne inte får sin vilja igenom.

”Alarmerande brist på NO-lärare”

Osignerad — Sun, 05 Jan 2014 12:51:03 +0000

Elva medlemmar i Vetenskapsakademins skolarbetsgrupp varnar för att allt för få personer söker till lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen. Enligt författarna beror lärarkrisen på ignorans från makthavarna. I en artikel på DN Debatt förklarar man hur den nuvarande situationen ser ut. ”Vi ser med bestörtning att det hösten 2013 fanns mycket få förstahandssökande till landets lärarutbildningar för grundskolans högstadium i dessa ämnen. I ämnet kemi var det 12 sökande, i teknik 16 och i fysik 20. Våren 2014 finns det till biologi 3 och till matematik 24 förstahandssökande till lärare i grundskolans högstadium.” Lärarnas riksförbund har tidigare klargjort att flera ämnen riskerar att ”utrotas” om inga åtgärder sätts in. Ett förslag som debattförfattarna kommer med är en ettårig betald lärarutbildning för disputerade naturvetare införs. Men skolminister Jan Björklund (FP) försäkrar att regeringen kommer att sätta in flera åtgärder för att lösa den akuta situationen. – Det är en lång rad åtgärder som är på gång. Söktrycket har ökat med 45 procent, men vi behöver göra ännu mer. De åtgärder som gjorts räcker inte när det gäller matematik och naturvetenskap, säger han till Ekot.