<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>lån &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 28 Mar 2023 11:20:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>lån &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>IMF lånar ut 163 miljarder till Ukraina</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-lanar-ut-163-miljarder-till-ukraina/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-lanar-ut-163-miljarder-till-ukraina/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Mar 2023 10:53:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[IMF]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145972</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Internationella valutafonden och ukrainska myndigheter har kommit överens om ett enormt lånepaket i syfte att främja landets ”ekonomiska återuppbyggnad” och ”långsiktiga tillväxt” – samt öka möjligheterna för ett framtida EU-medlemskap.</strong>

Enligt <a href="https://www.svd.se/a/pQVWOw/imf-ger-163-miljarder-i-lan-till-ukraina" target="_blank" rel="noopener">TT</a> handlar det om ett lånepaket som ska betalas ut under en fyraårsperiod, den totala summan landar på 15,6 miljarder dollar – vilket motsvarar 163 miljarder kronor.

”<em>Utöver det fruktansvärda mänskliga lidandet innebär Rysslands invasion av Ukraina även en förödande påverkan på ekonomin</em>”, säger IMF:s Ukrainachef Gavin Gray i ett uttalande.

Man nämner vidare att den ukrainska ekonomin krympte med 30 procent förra året, att fattigdomen i landet ökar och att stora delar av Ukrainas kapitalvärden har förstörts.

Innan mångmiljardlånet börjar betalas ut ska det dock godkännas av IMF:s styrelse – ett beslut som förväntas tas under den närmaste månaden.

<strong>Nya Dagbladet har tidigare</strong> rapporterat om hur världens största <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/okand-finansjatte-ska-bygga-upp-ukraina/" target="_blank" rel="noopener">investmentbank</a> – J.P Morgan, fått i uppdrag att locka investerare till Ukraina. Finansjätten ska bland annat agera som ”rådgivare” till Ukrainas regering i syfte att skapa ”finansiell stabilitet” samt ”digitalisera den ukrainska ekonomin”.

President Volodymyr Zelenskyj har också <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/volodymyr-zelenskyj-i-samarbete-med-globala-finansintressen/" target="_blank" rel="noopener">deklarerat</a> att aktörer som Goldman Sachs, BlackRock och J.P. Morgan redan är viktiga samarbetspartners för regeringen och att de amerikanska finansjättarna redan ”har blivit en del av det ukrainska sättet”.

Uppskattningar från Världsbanken har tidigare gjort gällande att återuppbyggnaden av Ukraina kommer att kosta minst 600 miljarder euro – en summa som stiger för varje månad kriget fortgår.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-lanar-ut-163-miljarder-till-ukraina/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>MP kräver mångmiljardlån &#8211; till klimatsatsningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mp-kraver-mangmiljardlan-till-klimatsatsningar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mp-kraver-mangmiljardlan-till-klimatsatsningar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Aug 2021 09:07:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[klimataktivism]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöpartiet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=105575</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För att släppa igenom regeringens budget kräver nu Miljöpartiet att staten lånar till ”miljardinvesteringar i gröna innovationer”. Enligt MP-ledamoten Karolina Skog måste Sverige låna ”många, många miljarder” och menar samtidigt att ”det är nästan gratis att låna”.</strong>

Statsminister Stefan Löfven (S) har tidigare sagt att han kommer att avgå från sin post om hans budget inte går igenom och Miljöpartiets stöd har bedömts som direkt nödvändigt. MP hotar dock att inte släppa igenom budgeten om inte Sverige lägger ännu fler miljarder för att tackla den påstådda klimatkrisen, något som ska finansieras genom att staten går ut på lånemarknaden.

<em>– Om vi väntar och sitter stilla kommer det leda till mänskligt lidande</em>, hävdar Karolina Skog, tidigare miljöminister och nu riksdagsledamot, i vänsterpopulistiska <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pWMkPo/mps-krav-for-nya-budgeten-lana-miljarder-till-klimatsatsningar" target="_blank" rel="noopener">Aftonbladet</a>.

<strong>De lånade miljarderna</strong> ska gå till vad man menar är ”gröna innovationer” och Karolina Skog menar att det är dags för svenska politiker att bemöta ”klimatkrisen” med samma stora allvar och nit som man gjort med coronaviruset.

<em>– Vi har lånat pengar under hela pandemin. Det var alla helt överens om att göra. Nu börjar vi se krisens slut där och står inför nästa kris, klimatkrisen. Vi behöver se den med samma ögon som vi gjort med pandemin.</em>

Skog menar att Sveriges befintliga statsskuld på 1200 miljarder kronor eller omkring 30 procent av BNP är "unik" och att det därför inte är några problem att låna mycket stora belopp – särskilt om man får stöd av storföretag och näringsliv. Istället är problemet att Sverige tidigare har lånat för lite, menar hon.

<em>– Det är nästan gratis att låna, problemet är snarare den norm att inte låna som gjort oss överförsiktiga. Vi stöttar det finansiella ramverket men det måste gå att tänja på i kris</em>, motiverar Skog.

<strong>Några siffror på</strong> hur stora lån som behövs och övriga tankar om lånevillkor har hon inte, men klargör i alla fall att det är ”många, många miljarder” som behöver lånas. MP-politikern menar att det är motiverat att övertrassera statens budget på detta sätt eftersom svenskarna annars kommer att straffas av översvämningar, bränder och annan misär.

<em>– För att vänta skulle stå oss väldigt dyrt. Då väntar extremväder med översvämningar och bränder. Titta på Tyskland och på Kanada som ligger på våra breddgrader. Om vi väntar och sitter stilla kommer det att leda till mänskligt lidande. Detta är det mest ansvarsfulla vi kan göra.</em>

Skog poängterar att mångmiljardlån för ”klimatet” är ett krav från partiets sida, men tillägger paradoxalt nog samtidigt att man "inte presenterar ultimatum via media”.

<strong>Att den politiska oppositionen</strong> ställer sig mycket kritisk till att Miljöpartiet vill låna enorma summor pengar utan att kunna presentera några detaljerade beräkningar och siffror är någonting hon menar är ett tecken på politisk ignorans.

<em>– De har huvudet djupt nedkörda i sanden. Vi ser inga tecken på att fakta ändrar det tyvärr. Vi hoppas att få stöd från V och C att de är med på banan och ser behovet och nyttan.</em>

Noteras kan att även Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU tidigare krävt att Sverige lånar minst <a href="https://www.svd.se/lana-100-miljarder-per-ar-till-klimatsatsningar" target="_blank" rel="noopener">100 miljarder</a> årligen och lägger dessa på "klimatsatsningar".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mp-kraver-mangmiljardlan-till-klimatsatsningar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>14</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>500 kravlösa miljarder till svenska banker – får behålla 80% av lånen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/500-kravlosa-miljarder-till-svenska-banker-far-behalla-80-av-lanen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/500-kravlosa-miljarder-till-svenska-banker-far-behalla-80-av-lanen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2020 14:06:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=75867</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det krispaket som ska rädda företagen kommer främst att gynna de svenska bankerna som fritt kan behålla 400 av de 500 miljarderna som Riksbanken nu lånar ut till dem. Bankerna riskerar en straffränta på blott 0,2 procent om de bryter mot de redan generösa villkoren och pengarna skapas ifrån tomma intet vilket ger höga inflationspåslag.
</strong>

Riksbanken har beslutat att låna ut 500 miljarder till de svenska bankerna, motsvarande cirka 10 procent av hela den svenska bruttonationalprodukten. Motiveringen är att säkerställa kreditförsörjningen och hjälpa företag i kris, men en granskning av <a href="https://samnytt.se/riksbanken-lanade-ut-60-miljarder-till-bankerna-hemligt-vem-som-fick-lanen/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Samhällsnytt</a> visar att det inte är företagen <em>–</em> utan framförallt bankerna som nu gynnas av krispaketet och de oerhört generösa villkoren som detta innebär.

<strong>Det framkommer bland annat</strong> att bankerna får låna uppemot 500 miljarder och själva kan behålla 80 procent av kapitalet. 400 miljarder kronor behöver med andra ord inte betalas tillbaka, och väljer de att inte heller betala tillbaka de sista 100 miljarderna så får bankerna en "straffränta" så låg som 0,2 procent.

När Kent Ekeroth på Samhällsnytt frågar Riksbankens pressekreterare Susanne Meyer om det handlar om lånade pengar eller var de kommer ifrån så är hon rakt på sak.

<em>– Nej, vi skapar nya pengar,</em> säger hon.

På frågan om hur Riksbanken resonerar när bankerna får låna pengar gratis, men själva tar ut ränta från företagen på lånen så konstaterar pressekreteraren att ”det är så här det ser ut nu” och att ”det är så här de har bestämt det”. Hon tycker inte heller att Riksbanken kan eller bör bestämma vad bankerna sedan gör med pengarna.

https://www.youtube.com/watch?v=qUTEPYmWVyw&#38;feature=emb_title

&#160;

<strong>Thomas Lundberg, presschef på Riksbanken</strong> ser heller inga problem med den mycket låga räntorna som bankerna tvingas betala om de skulle strunta i det redan generösa regelverket.

<em>– Ja, vi tycker det är rimligt att man ska få det här påslaget på 0,2 procent om man inte lever upp till de krav som ställts</em>, säger Lundberg och menar samtidigt att det är helt i sin ordning att svenska folket ger pengar till bankerna som bankerna sedan lånar tillbaka till svenska folket fast med räntepåslag.

Erik Sjölander, Småföretagarnas näringspolitiske talesperson är inte alls nöjd över beslutet och menar att Riksbanken inte gynnar små- och medelstora företag utan enbart storbankerna och liknande aktörer.

<em>– Jag bryr mig mer om småföretagare för det är sådana som jag känner och umgås med. Stefan Ingves (chef för Sveriges riksbank), han träffar nog inga sådana, han träffar bankdirektörer och sånt där och då är han mer mån om sin grupp och det borde inte vara så när man har en så stor och hög befattning som han har, men tyvärr är handlingarna sådana att han bara stödjer det stora som han känner till</em>, konstaterar han.

<strong>Avslutningsvis konstaterar</strong> Ekeroth att bankerna kan behålla 400 av de 500 miljarderna och att de, så länge de bara lånar ut en femtedel av vad de fått låna av Riksbanken, inte ens kommer att få en straffavgift på låga 0,2 procent. Riksbanken har heller inga möjligheter att kräva tillbaka lånen.

<em>– Man måste ställa sig frågan, är det här krispaketet som Riksbanken säger ska rädda svenska företag verkligen till svenska företag eller handlar det om att rädda bankerna?</em>

Om erbjudandet utnyttjas till fullo är det högst sannolikt att svenskarnas allmänna köpkraft kommer att påverkas negativt till följd av inflation.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/500-kravlosa-miljarder-till-svenska-banker-far-behalla-80-av-lanen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Världens skuldberg: 250 000 miljarder dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldens-skuldberg-250-000-miljarder-dollar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldens-skuldberg-250-000-miljarder-dollar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Dec 2019 15:18:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank- och penningsystemet]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=70616</guid>

					<description><![CDATA[<strong>311 000 kronor per person, eller 250 000 miljarder dollar totalt. Så stora är världens samlade skulder, vilket är högre nivåer än någonsin tidigare.</strong>

<a href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-12-01/the-way-out-for-a-world-economy-hooked-on-debt-yet-more-debt" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Bloomberg</a> rapporterar att de samlade skulderna är så omfattande att det motsvarar att varje barn och vuxen på hela planeten har en skuld på 32 500 dollar, eller 311 000 kronor per capita, vilket också är rekordsiffror. De hisnande siffrorna har beräknats fram när man slagit ihop samtliga skulder som världens företag, nationer och hushåll.

Efter den senaste stora finanskrisen har det samlade skuldberget har vuxit kraftigt. Huvudanledningen man härleder detta till är att lån och räntor flitigt används för att hålla igång världsekonomin.

<strong>Konventionella nationalekonomer</strong> har tidigare som regel menat att samlade skuldbelopp är irrelevanta eftersom långivare och låntagare kvittar varandra i ekonomin som helhet. Modernare nationalekonomer menar dock att skuldsättning kan vara allvarlig av flera skäl och att det är ytterst väsentligt att se till dess fördelning och konsekvenser.

Bland annat är skuldsättningen i dagens läge, på grund av det nuvarande bank- och penningsystemet, på ett sammantaget plan koncentrerad till ett fåtal dominerande finansiella aktörer som därigenom utövar ett betydande inflytande på den samhällspolitiska utvecklingen.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldens-skuldberg-250-000-miljarder-dollar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Staten måste låna för ekonomins skull&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Jul 2018 19:03:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[finanskris]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=51868</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politikernas allt överskuggande mål</strong> är att öka tillväxten. Det kan ifrågasättas. Jordens resurser töms ut och klimatet hotas. Tillväxten kräver ständigt ökad konsumtion. En logisk omöjlighet. Mer kapital krävs för att finansiera en ökad tillgångssida. För att motbalansera i budgeten behövs ökade lån. Det någon sparar måste en annan låna. De privata lånen har exploderat för att möjliggöra konsumtionstillväxten. Det är en situation som riskerar att leda till ekonomisk kollaps när konjunkturen viker.

Nästan hela lånevolymen är luftpengar som skapats av bankerna. De har fått en större tillgångsvolym när de lånat ut pengar, pengar som sedan satts in på deras konton igen och ger dem möjlighet att låna ut ytterligare pengar. Förlorar människor arbeten kan de inte betala räntor på lånen. Deras hus måste kanske säljas. Är det många hus som säljs tappar de värde och bankernas tillgångar i form av inteckningar i husen blir värdelösa. Det var vad som hände 2008. Vi var nära en totalkollaps i ekonomin, och vi fick en ihållande lågkonjunktur efteråt. Allmänheten fick betala för att rädda bankerna från konkurs. Det kunde blivit en trettiotalsdepression. Om tillväxten är beroende av privata lån förstärks konjunktursvängningarna.

<strong>Det vore bättre om </strong>statens lån stod för tillväxtstimulansen. Det kunde motbalansera konjunktursvängningarna, och man riskerar ingen bankkrasch, om det är staten som står för en ökad andel av kapitalbildningen genom att låna. Ett lämpligt område för staten att låna till är infrastruktur. Järnvägen är försummad. Här är det inte frågan om överprissatta hus utan om investeringar som ger en stabil förräntning och ett bättre fungerande samhälle.

Ideologi och dålig förståelse av hur ekonomi fungerar, även av nationalekonomer, har lagt hinder i vägen för det. Man säger att vi inte skall sätta våra barn i skuld. Men man blir inte fattigare för att man byter pengar mot realkapital. Pengar kan försvinna, men inte det vi investerat i. Förnyar man inte realkapitalet får vi sämre standard på järnvägen, så att tågen inte får plats på spåren och inte går i tid. Vi blir fattigare. Förnyar man kapitalet får man förräntning och tillväxt i ekonomin så att vi blir rikare och skatteinkomsterna ökar. Dagens överskottsmål för budgeten är stöld från skattebetalarna. Det som tas in i skatter skall användas för medborgarna.

<strong>Gör samhället solidariskt</strong> gemensamma satsningar ökar jämlikheten. Nu är vi på väg mot ökade klassklyftor och en revolutionär situation. Producenter pressas. Löneskillnader ökar. Många får svårt att klara ekonomin, medan andra kan ägna sig åt överflödskonsumtion. Några tjänar bra och bygger upp stora sparkapital. De går till stor del till spekulation med upptrissade värden på företag och fastigheter. Sverige har med de orättvisa villkoren ett bytesbalansöverskott på fem procent av BNP, att vi exporterar för mer än vad vi importerar. Det är till irritation för andra länder. Pengarna hamnar utomlands till föga nytta för landet. De borde i stället investeras i Sverige. En orsak är nedpressad krona på grund av Riksbankens negativa ränta för att få upp inflationen. Kapitalägare gynnas, löntagare och pensionärer missgynnas. Fastighetspriser stiger. Om staten lånade för investeringar vore det mer positivt för ekonomin.

Det finns mycket att investera i till nytta för alla. Vi borde bygga om Sverige för järnväg. Ett höghastighetsnät skulle bättre knyta ihop landet och öka kapaciteten på övriga stambanenätet tre- eller fyrfalt. Om regionbanorna rustades upp till skarvfria spår och högre hastighet skulle en dyr storstadscentralisering kunna minska och det skulle vara lättare att bo och arbeta var som helst i landet.

&#160;

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>

&#160;

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks i artikeln är debattörens egna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska banker ligger sämst till</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-banker-ligger-samst-till/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-banker-ligger-samst-till/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Jan 2013 22:35:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[lån]]></category>
		<category><![CDATA[Nordea]]></category>
		<category><![CDATA[Swedbank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2150</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Zero Hedge har gått ut med följande information om bankerna i världen där läget för de svenska bankerna ser allt annat än ljus ut.</strong>

De europeiska bankerna har redan de högsta lån till deponering i förhållande till omvärlden. Detta betyder att de är massivt mer belånade, ungefär tre gånger mer än de amerikanska bankerna.

<strong>Europa har slut på finansiering</strong> i form av insättare (kontanter). Utan inkrementella* insättningar kan banker inte investera i nya tillgångar.

Vad det gäller banker som Danske bank, SHB, Swebank, DnB och Nordea så ligger de tydligt i topp enligt rapporten. Se det fullständiga diagrammet <a href="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/01/Bank-LTV-Ratios.jpg" target="_blank" rel="noopener noreferrer">här</a>.

<strong>Detta kan vara en förklaring till</strong> varför de svenska bankerna inte vill att kunderna ska göra <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/ratten-till-kontanthandel-hotas/" target="_blank" rel="noopener">kontanta</a> uttag.

De digitala transaktionerna medför att bankerna kan balansera sig genom att låna tillbaka uttagna digitala tillgångar från andra internetbanker. Man kan på så sätt balansera in- och utlåning vid slutet av dagen.

<em>*Att något görs inkrementellt innebär att det görs stegvis</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-banker-ligger-samst-till/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
