<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>korruption &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/korruption/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>korruption &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionslarm-i-kommuner-leder-sallan-till-atal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kommuner]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<category><![CDATA[visselblåsare]]></category>
		<category><![CDATA[Ystad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238545</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb.</strong>

Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/reportern-avslojar-samma-sak-om-och-om-igen-sen-hander-inget" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> SVT.

I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen.

Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.
<h3>Ville se en prövning i högre instans</h3>
Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans.

— <em>När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans</em>, säger Natali Engstam Phalén till SVT.

Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.
<h3>OECD pekar ut brister i systemet</h3>
SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption.

OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt <a href="https://www.oecd.org/en/publications/oecd-integrity-review-of-sweden_648d3988-en/full-report/strengthening-the-framework-of-corruption-offences-and-its-enforcement_add09e63.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp.

Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Zelenskyj-politiker: Ukrainas mobilisering drivs som organiserad brottslighet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-politiker-korruption-ukrainas-mobilisering/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Aug 2026 09:14:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[mobilisering]]></category>
		<category><![CDATA[tvångsrekrytering]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237878</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En parlamentsledamot från president Volodymyr Zelenskyjs parti anklagar Ukrainas mobiliseringsmyndigheter för att fungera som organiserad brottslighet. Oleksandr Kachura hävdar att tjänster som regional rekryteringschef säljs för 150 000 dollar och att friheten efter ett ingripande kan kosta en tiondel av beloppet.</strong>

Uppgifterna framfördes i en intervju med journalisten Natalja Vlasjtjenko. I ett <a href="https://x.com/breakingUAnews/status/2089316308709962031" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerat videoutdrag uppger</a> Kachura att det är allmänt känt att den som vill lämna ett territoriellt rekryteringscentrum efter att ha gripits behöver betala mellan 10 000 och 15 000 dollar.

Kachura, som representerar regeringspartiet Folkets tjänare, hävdar vidare att en chefspost på distriktsnivå kostar omkring 50 000 dollar och en regional chefspost omkring 150 000 dollar.

Som exempel på den påstådda korruptionen beskriver han hur en rekryteringschef i hans hemstad gått från att cykla till att köra en Toyota Land Cruiser, medan hustrun kör en Porsche Cayenne. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och genomföra en fullständig granskning av de anställda.
<h3>Vill ersätta tvång med frivillig rekrytering</h3>
De territoriella rekryterings- och socialstödscentrumen, TCC, ansvarar för registrering och inkallelser inom Ukrainas mobiliseringssystem. Kachura liknar deras verksamhet vid en organiserad kriminell grupp och vill i stället bygga rekryteringen kring människor som frivilligt anmäler sig till militärtjänst.

Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, har nyligen varnat för systemfel inom försvarsdepartementet och en kultur där övergrepp inte får konsekvenser. Kachuras utspel är särskilt känsligt eftersom kritiken kommer från Zelenskyjs eget parti.

Ukraina införde mobilisering efter att kriget trappades upp i februari 2022 och förbjöd män mellan 18 och 60 år att lämna landet. År 2024 sänktes inkallelseåldern från 27 till 25 år samtidigt som straffen för att undvika mobilisering skärptes.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/valdsamma-rekryteringsrader-skakar-ukraina/">granskat videor</a> som visar våldsamma konfrontationer mellan rekryteringspersonal, civila män och deras anhöriga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/skarpt-tjanstemannaansvar-i-kraft-riksdagen-antog-lagen-med-tva-rosters-marginal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Aug 2026 08:27:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagen]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Riksdag]]></category>
		<category><![CDATA[tjänstemannaansvar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236322</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot.</strong>

Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon.

Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i <a href="https://www.upphandlingsmyndigheten.se/nyheter/2026/tjanstemannaansvaret-utvidgas-den-1-augusti/" target="_blank" rel="nofollow noopener">20 kap. 2 § brottsbalken</a>. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år.

För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.
<h3>Kompletterar tjänstefelsbrottet</h3>
Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet.

Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas.

<a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/ett-utokat-straffrattsligt-tjanstemannaansvar_hd01juu40/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Riksdagen beskriver</a> reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse.

Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet.

I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel.

[caption id="attachment_189977" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/Riksdagshuset-Stockholm-1.jpg"><img class="size-medium wp-image-189977" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/Riksdagshuset-Stockholm-1-640x328.jpg" alt="Riksdagshuset Stockholm" width="640" height="328" /></a> Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Fyra partier reserverade sig</h3>
Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget.

SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades.

Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda.

TCO, Facket ST och Vision <a href="https://tco.se/fakta-och-politik/demokrati/dra-tillbaka-forslaget-om-tjanstemannaansvar-gunnar-strommer" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnade</a> före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar.

Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen.

Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Orpos regering överlevde förtroendeomröstningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/orpos-regering-overlevde-fortroendeomrostningen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jul 2026 09:47:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Petteri Orpo]]></category>
		<category><![CDATA[Samlingspartiet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235569</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finlands statsminister Petteri Orpo och hans regering har överlevt två förtroendeomröstningar efter striden om det planerade statsstödet till arenaprojektet Garden Helsinki.</strong>

Riksdagen röstade med siffrorna 101–90 för fortsatt förtroende för både Orpo och regeringen. Omröstningarna följde på en nio timmar lång extrainsatt debatt med fler än 180 anföranden, <a href="https://yle.fi/a/74-20237428" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar Yle</a>.

Som Nya Dagbladet tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/norden/orpo-bryter-sommarlov-garden-helsinki/">rapporterat</a> kallades ledamöterna tillbaka från sommaruppehållet efter frågor om ett villkorat statligt stöd på 35 miljoner euro till arenan.

Oppositionen hävdade att hanteringen hade undergrävt förtroendet för regeringen och ifrågasatte bland annat politiska kontakter kring projektet. Orpo förnekade att partidonationer påverkat beslutet och försvarade stödet med att det skulle skapa arbetstillfällen och stimulera byggsektorn. Regeringen har samtidigt dragit tillbaka finansieringen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>IMF betalar ut nytt Ukrainastöd trots brister i korruptionsreformer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-betalar-ut-67-miljarder-till-ukraina-trots-reformbrister/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 10:06:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[IMF]]></category>
		<category><![CDATA[Internationella valutafonden]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235509</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Internationella valutafonden betalar ut ytterligare 6,7 miljarder kronor till Ukraina trots att landet ligger efter med reformer för styrning och korruptionsbekämpning. Flera krav har genomförts för sent eller inte alls.</strong>

IMF:s styrelse har slutfört den första granskningen av Ukrainas 48 månader långa låneprogram och godkänt en ny utbetalning på 690 miljoner dollar. Med växelkursen den 20 juli motsvarar det omkring 6,7 miljarder kronor.

Den nya utbetalningen innebär att Ukraina hittills har fått cirka 2,2 miljarder dollar av programmet på totalt 8,1 miljarder dollar.
<h3>IMF medger förseningar</h3>
Fonden beskriver programmets utveckling som ”i huvudsak tillfredsställande”, men konstaterar samtidigt att reformarbetet har bromsat in. Flera strukturella krav har slutförts för sent eller missats, enligt IMF.

Styrning och korruptionsbekämpning är centrala villkor i låneprogrammet. Ukrainas regering har lovat att stärka institutionerna mot korruption och genomföra en rad strukturella förändringar. Efter förseningarna har IMF och de ukrainska myndigheterna enats om korrigerande åtgärder och nya tidsplaner.

Trots bristerna har fonden alltså godkänt nästa utbetalning. IMF framhåller att Ukraina har bevarat den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, men bedömer att utsikterna har försämrats på grund av angrepp mot kritisk infrastruktur och följderna av kriget i Mellanöstern.
<h3>Återkommande korruptionsskandaler</h3>
Utbetalningen kommer efter en omfattande regeringsombildning där flera höga tjänstemän lämnade sina poster, däribland försvarsminister Mychajlo Fedorov. Ukrainas försvarssektor har under de senaste åren skakats av flera utredningar om upphandlingar av bland annat mat, vapen och drönare till överpriser.

Även energisektorn har drabbats. I november 2025 åtalades sju personer i en utredning om ett misstänkt mut- och provisionssystem på omkring 100 miljoner dollar, nära en miljard kronor, vid det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter har anklagat Timur Mindich, tidigare affärspartner till president Volodymyr Zelenskyj, för att ha lett upplägget. Misstankarna är ännu inte slutligt prövade.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Orpo tvingas bryta sommarlovet – regeringskris om arena</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/orpo-bryter-sommarlov-garden-helsinki/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Jul 2026 09:55:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Petteri Orpo]]></category>
		<category><![CDATA[Samlingspartiet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235324</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finlands statsminister Petteri Orpo inkallar riksdagen mitt i sommaruppehållet efter den växande krisen kring 35 miljoner euro i villkorat statsstöd till arenan Garden Helsinki. En förtroendeomröstning kan bli följden.</strong>

Talman Jussi Halla-aho har beslutat att riksdagen ska sammanträda klockan 12 på tisdag. Orpo bad om det extraordinära mötet efter att oppositionen krävt svar om hur beslutet bereddes och godkändes.

Regeringen ska lämna ett formellt uttalande om det villkorade stödet, som beviljades i samband med den mittperiodiska budgetgenomgången 2025. Till skillnad från ett rent statsministeruttalande öppnar den ordningen för debatt och omröstning om regeringens eller en enskild ministers förtroende.

Garden Helsinki är ett planerat multifunktionsarena- och utvecklingsprojekt i Taka-Töölö i Helsingfors. Bland annat ska ishockeylaget HIFK få en ny arena, samtidigt som lokalen ska rymma konserter, kulturarrangemang och kommersiella ytor.
<h3>Partikollega i centrum</h3>
I centrum står den tidigare Helsingforsborgmästaren och näringsministern Jan Vapaavuori, partikollega till Orpo i Samlingspartiet och ordförande i projekbolaget Projekti GH Oy. Oppositionen har talat om en bakomkulissöverenskommelse och ifrågasatt hur stödet kom in i regeringens paket, vilka villkor som gäller och vilken roll politiska kontakter spelade.

Enligt <a href="https://yle.fi/a/74-20236650" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a> ska beslutet ha fattats utan att konkurrerande projekt vägdes in, trots invändningar från finansminister Riikka Purra. Stödet godkändes tyst samtidigt som andra offentliga utgifter, bland annat till social- och hälsovården, skars ned.

Orpo har erkänt att han inte förklarat saken tillräckligt tydligt, men förnekar korruption. Han har beskrivit Vapaavuoris lobbymejl som “helt olämpliga”. Talman Halla-aho har samtidigt talat om “mycket allvarliga frågor”, bland annat misstankar om korruption, tveksam användning av skattepengar och om statsministern har talat sanning.

Finlands revisionsverk har öppnat en granskning av om Projekti GH Oy borde ha registrerat sin lobbying. Enligt finländska regler ska organisationer anmäla sig om de har mer än fem planerade lobbykontakter med riksdagen eller ministerier under ett kalenderår.

Att bryta riksdagens sommaruppehåll är ovanligt. Oppositionspartierna socialdemokraterna, centern, de gröna, vänsteralliansen och Rörelse Nu hade gemensamt krävt att ledamöterna skulle kallas in.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fem byggarbetare dog i den värsta arbetsplatsolyckan i modern tid – tingsrätten friar samtliga åtalade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fem-byggarbetare-dog-hissolycka-sundbyberg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 27 Jun 2026 12:15:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsmiljö]]></category>
		<category><![CDATA[Byggbranschen]]></category>
		<category><![CDATA[fackförbund]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Solna tingsrätt]]></category>
		<category><![CDATA[Sundbyberg]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233154</guid>

					<description><![CDATA[Den 11 december 2023 gick fem människor till sitt arbete på en byggarbetsplats i Ursvik i Sundbyberg. De fem kom aldrig hem igen.

Bygghissen de färdades i rasade från nionde våningen – samtliga dog på platsen.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 juni 2026</em>

<hr />

Enligt Statens haverikommission saknades bärande skruvförband i hissmasten. Mellan två mastsektioner saknades samtliga fyra skruvförband. Hissen hölls i praktiken samman av friktion och sekundära delar – tills belastningen blev för stor.

Så lyder den torra, tekniska beskrivningen av olyckan. Bakom den finns fem döda byggarbetare, anhöriga som aldrig får tillbaka sina familjemedlemmar och en arbetsplats där flera personer hade använt hissen tidigare samma morgon.

<strong>Nu har Solna tingsrätt valt att frikänna </strong>de tre åtalade: två hissmontörer och en vd. Åtalet gällde grovt arbetsmiljöbrott avseende vållande till annans död och framkallande av fara för annan. Men domstolen anser tydligen inte att bevisningen räcker.

Rätten konstaterar att hissen föll eftersom bärande skruvförband saknades. Samtidigt anser rätten att utredningen inte ger en tillräckligt entydig bild av vem som hade skyldighet att göra nödvändiga kontroller, när de skulle ha gjorts eller hur ansvaret såg ut i det konkreta fallet.

Juridiskt kan domen möjligen vara korrekt – som lekman är det svårt att veta exakt. En domstol ska inte döma utifrån vrede, magkänsla eller allmänt rättsmedvetande. Beviskravet i brottmål måste vara högt. Frågan är hur högt.

Just därför blir domen så brutalt avslöjande.

Det svåra att komma runt är känslan av att systemet skyddar arbetsgivare och bolagsstrukturer bättre än människor som riskerar livet på jobbet.
<blockquote>Om fem människor kan dö på en svensk byggarbetsplats utan att någon hålls ansvarig, då är problemet större än en enskild dom.</blockquote>
Vad är ett arbetsmiljöansvar värt om det inte går att utkräva när katastrofen är ett faktum? Vad betyder kontrollrutiner om ingen i efterhand kan pekas ut som ansvarig när de uppenbarligen inte har fungerat?

Är det här vi som nation har hamnat? Ansvar icke existerande?! I synnerhet när det gäller företag, entreprenörer, eliten och bättre bemedlade?!

<strong>Byggnads kallar domen</strong> för en skandal. Förbundsordföranden Kim Söderström pekar på ett grundproblem i branschen: hundratals underentreprenörer på samma arbetsplats och ett arbetsmiljöansvar som riskerar att tappas bort när ingen tar ansvar för helheten.

Facket ifrågasätter också varför huvudentreprenören Andersson Company inte fanns med i åtalet. Det är ett ifrågasättande jag instämmer i.

Enligt <a href="https://proletaren.se/artikel/ansvariga-for-dodliga-hissolyckan-frias-horribelt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">tidningen Proletären</a> fanns 119 underentreprenörer på arbetsplatsen. Om den uppgiften stämmer säger den nästan allt om den moderna byggbranschens ansvarslabyrint: ju fler led, desto fler möjligheter att peka någon annanstans när något går åt helvete.

En arbetsplats är inte ett organisationsschema. Det är en plats där människor arbetar med sina kroppar och sin tid – en del arbetsplatser med livet som insats. Då duger det inte att ansvaret blir så utsmetat att det i praktiken upplöses.

<strong>Arbetsmiljöansvaret måste vara</strong> mer än vackra ord i policydokument. Ansvaret måste gå att utkräva.

Det måste vara så tydligt att ingen arbetsgivare, entreprenör eller beställare kan gömma sig bakom gränsdragningar när dödliga risker lämnas utan fungerande kontroll.

Jag känner till ett flertal arbetsplatser inom riskfyllda yrken där bagateller som skyddsombud och skyddskommittéer saknas. Utöver byggnadsbranschen exempelvis fastighetsförvaltning och städbranschen.

Vissa företag har dessutom satt i system att fördela arbetsuppgifter via franchise, vilket gör möjligheten att på oklädsamt vis undkomma ansvar än lättare. Det är på ren svenska för jävligt hur det kan tillåtas vara på det viset!

<strong>Åklagaren</strong> har enligt SVT meddelat att domen kommer att överklagas. Beskedet är välkommet.

Oavsett hur nästa instans dömer borde så kallat ansvariga politiker redan nu dra slutsatsen att dagens ordning inte räcker.

Fem byggarbetare är döda. En haverikommission har pekat på bristande kontroller. En domstol har friat samtliga åtalade.

Ett civiliserat samhälle måste kunna kräva att detta inte slutar i en axelryckning. Ansvar måste kunna utkrävas – också när det verkligen gäller.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rutte vill tredubbla stödet till Ukraina</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rutte-tredubbla-stodet-ukraina/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2026 07:36:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kiev]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Mark Rutte]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230215</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Natos generalsekreterare Mark Rutte vill enligt uppgift att medlemsländerna lägger 0,25 procent av sin BNP på stöd till Ukraina. Förslaget skulle enligt Natos egna beräkningar innebära att det årliga stödet ökar till omkring 143 miljarder dollar.</strong>

Rutte tog upp frågan under ett stängt möte med Natoambassadörer i slutet av förra månaden, enligt diplomatiska källor som Politico Europe <a href="https://www.politico.eu/article/natos-rutte-asks-allies-for-billions-more-in-ukraine-aid/" target="_blank" rel="noopener nofollow">hänvisar</a> till.

Summan blir särskilt tydlig jämförd med Ukrainas egen ekonomi. Landets nominella BNP uppgick före kriget, 2021, till cirka 200 miljarder dollar enligt Världsbankens <a href="https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD?locations=UA" target="_blank" rel="noopener nofollow">statistik</a>. Förslaget motsvarar därmed omkring 72 procent av Ukrainas BNP före krigsutbrottet.

Bakgrunden uppges delvis vara missnöje med att bördan i dag anses ojämnt fördelad. Flera allierade, däribland Frankrike och Storbritannien, ska samtidigt motsätta sig förslaget.
<h3>Korruptionsskandaler pressar Kiev</h3>
Diskussionen om utökat stöd till Ukraina förs medan landet skakas av nya korruptionsanklagelser. Ukrainas högsta antikorruptionsdomstol väntas ta ställning till om president Volodymyr Zelenskyjs tidigare stabschef, Andrij Jermak, ska häktas i ett ärende som rör penningtvätt.

Misstankarna rör mutor i energisektorn och investeringar i lyxiga fastighetsprojekt utanför Kiev. Den väststödda antikorruptionsmyndigheten Nabu hävdar enligt uppgift att de misstänkta, däribland den tidigare vice premiärministern Oleksij Tjernysjov, tvättat omkring nio miljoner dollar genom investeringar i bostadsprojektet Dinastia.

I utredningen nämns även ett tidigare avslöjat upplägg värt omkring 100 miljoner dollar, där Timur Minditj – en tidigare affärspartner till Zelenskyj – påstås ha haft en central roll. Minditj ska ha lämnat landet för att undvika att gripas, samtidigt som flera högt uppsatta tjänstemän, däribland två ministrar, har avgått.

Om Rutte får gehör för sitt förslag skulle stödet till Ukraina gå från återkommande nationella beslut till en fast modell med BNP som grund. Motståndet från flera stora medlemsländer visar att förslaget ännu inte är förankrat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SL-muthärvan i Stockholm utvidgas – tunnelbanan inblandad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sl-mutharvan-vidgas-tunnelbanan-inblandad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Mar 2026 11:44:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[mutor]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[SL]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[tunnelbana]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225138</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Region Stockholm stoppar alla utbetalningar till byggbolaget Heving &#38; Hägglund, som visar sig ha fakturerat flera grenar av regionen – bland dem förvaltningen som ansvarar för Stockholms tunnelbaneutbyggnad.</strong>

SL-muthärvan kring ramavtalsleverantören Heving &#38; Hägglund fortsätter att breda ut sig.

Ytterligare två förvaltningar och ett regionägt bolag har, utöver trafikförvaltningen, betalat fakturor till det utpekade byggbolaget under de senaste tio åren.

Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, Kulturförvaltningen och det regionägda fastighetsbolaget Locum ingår bland de inblandade.

Enligt regionen har en inventering av bolaget gjorts inom ramen för förundersökningen. I februari framkom att flera personer misstänks för mutbrott kopplat till trafikförvaltningen.

En företagare misstänks genom sitt bolag ha betalat ut pengar för att erhålla uppdrag som underleverantör till ett företag med SL-avtal.

En anställd på Heving &#38; Hägglund misstänks ha agerat mellanhand i upplägget. Sammantaget misstänks de inblandade ha delat på miljontals kronor.

Peter Svensson, vd för Heving &#38; Hägglund, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nya-uppgifter-i-mutharvan-bolag-hade-avtal-med-flera-forvaltningar" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver i ett mejl till skattefinansierade SVT</a>: "Vi ser väldigt allvarligt på den här typen av anklagelser och vi har nolltolerans mot mutor och alla andra former av brottslighet. Vi samarbetar med polisen och åklagarna på alla sätt möjliga. Dessutom har vi tillsatt en egen utredning för att bättre förstå vad som har hänt och, om något fel har begåtts, vad vi kan göra för att minimera risken att det händer igen."

Region Stockholm pausar nu samtliga utbetalningar och nya avtal med bolaget.

Regionen genomför dessutom en övergripande inventering av alla eventuella avtalsrelationer vid samtliga förvaltningar och bolag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Epstein-filer avslöjar 50 mejl om Thorbjørn Jagland – omnämns som &#8221;nobelkillen&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/epstein-jagland-tre-spar-korruption/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Mar 2026 14:06:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Europarådet]]></category>
		<category><![CDATA[Jeffrey Epstein]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Nobelkommittén]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Thorbjørn Jagland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224030</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jeffrey Epstein använde Thorbjørn Jaglands namn som socialt kapital mot mediemoguler, miljardärer och adelspersoner i sitt nätverk. Epstein-filerna avslöjar nu tre konkreta spår som utredarna granskar.</strong>

Thorbjørn Jagland, Norges tidigare statsminister, <a href="https://nyadagbladet.se/norden/tidigare-norsk-statsminister-utreds-for-korruption-kopplat-till-epstein/">utreds av Økokrim för misstänkt korruption</a> kopplad till Jeffrey Epstein. Europarådet har sedan tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/norden/europaradet-haver-jaglands-immunitet/">hävt Jaglands immunitet</a> för att möjliggöra utredningen.

Enligt åtalet tog Thorbjørn Jagland emot mutor mellan 2011 och 2018 – semestervistelser, hotellnätter och övernattningar i Epsteins lägenhet – kopplade till hans roller som generalsekreterare i Europarådet och ledamot av Nobelkommittén.

Centralt i utredningen är vad Epstein fick i utbyte av kontakten. Norska <a href="https://www.vg.no/nyheter/i/QJ7MMW/jeffrey-epstein-namedroppet-jagland-minst-50-ganger" target="_blank" rel="noopener nofollow">VG</a> har granskat Epstein-filerna och funnit minst 50 meddelanden där Jagland namnges.
<h3>"Nobelkillen"</h3>
Jeffrey Epstein har kallats en "människosamlare" – någon som systematiskt knöt kontakter med makthavare för att använda dem som hävstång mot andra. I mejlen framhåller han genomgående Thorbjørn Jaglands tunga uppdrag och presenterar honom som en nära vän.

Epstein lyfte ofta fram att Jagland var "nobelkillen" – mannen som avgör vem som får Nobels fredspris.

Vid ett tillfälle 2012 mejlade han åtta personer, däribland Bill Gates, för att berätta att "ledaren för Nobelkommittén" skulle bo hos honom i Paris. Vid husrannsakan av Epsteins hem hittades även en bild av Jagland bland porträtten av mäktiga kontakter.
<h3>Outredda spår</h3>
Det finns inga bevis för att Thorbjørn Jagland de facto agerade på Epsteins begäran – men VG:s granskning pekar på tre tillfällen då Epstein försökte använda kontakten.

Till exempel bad Epstein om råd från Jagland kring huruvida den korruptionsdömde politikern Karim Wade kunde överklaga sin dom till Europadomstolen – en domstol knuten till Europarådet som Jagland ledde.

Jagland svarade på förfrågan, men vad som sedan hände är oklart.

Epstein påstod sig också veta vem Nobelkommittén övervägde till priset, men det är inte bevisat att Jagland bröt sin tystnadsplikt.

Dessutom bad Epstein om hjälp att arrangera ett möte med Rysslands president Vladimir Putin. Jagland svarade att han "hade en vän" som "kunde hjälpa", men något möte har aldrig kunnat bekräftas.

Jaglands försvarare, advokaten Anders Brosveet, avvisar misstankarna. Enligt Brosveet visar dokumenten att Epstein helt enkelt ville skryta med kontakten – inte att Jagland agerade i kraft av sina positioner.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
