koldioxid – Nya Dagbladet

Så bedövas nästan alla svenska grisar med koldioxid

Markus Andersson — Mon, 29 Jun 2026 07:34:42 +0000

Sverige framhålls ofta som ett land med starkt djurskydd. Samtidigt bedövas nästan varje gris som slaktas i landet med koldioxid – en metod som forskare beskriver kan orsaka smärta, rädsla och andnöd innan djuren förlorar medvetandet. För många konsumenter är slakten fortfarande en osynlig del av livsmedelskedjan. Grisköttet ligger förpackat i butik, ofta märkt med svensk flagga och ord som trygghet, omsorg och kvalitet. Det som mer sällan syns är själva bedövningsmomentet: flera grisar förs tillsammans in i en metallbur, sänks ned i en gaskammare och utsätts för mycket höga halter koldioxid. Bedövningen ska göra grisen medvetslös före avblodningen. Det är minuterna och sekunderna innan medvetslösheten som är omstridda. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beskriver hur koldioxid sticker och svider i halsen, samtidigt som grisarna kippar efter luft och bedövningen inte sker omedelbart. Fram till dess att djuren förlorar medvetandet kan de därför uppleva både smärta och stress. Jordbruksverkets officiella statistik visar att 2 579 100 grisar slaktades i Sverige under 2024. En granskning från AB pekar på att koldioxidgas användes vid nästan samtliga slakter. Metoden är därmed inget undantag, utan standard i svensk grisproduktion.

Så går det till

Koldioxidbedövning används framför allt eftersom den passar den industriella hanteringen. Till skillnad från bultpistol eller elektrisk bedövning behöver grisarna inte separeras en och en på samma sätt. De kan hanteras i grupp, vilket SLU beskriver som en tydlig fördel fram till själva bedövningsmomentet. I praktiken drivs flera grisar in i en gondol eller metallbur. Buren sänks sedan ned i en gaskammare med hög koldioxidhalt, ofta omkring 80 till 90 procent. När djuren andas in gasen påverkas andning och blodkemi tills de förlorar medvetandet. Först därefter sker avblodningen, som leder till döden. Den avgörande frågan är vad grisarna hinner uppleva innan de blir medvetslösa. Enligt studier som SLU hänvisar till kan det ta mellan 30 och 60 sekunder innan bedövningen ger full effekt, beroende på bland annat gaskoncentration, sänkningshastighet, ljud, ljus och temperatur. Professor Bo Algers, som ledde den då aktuella SLU-forskningen, beskrev i SVT metoden som ett ”oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på”. — Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft, sade han.

Forskare: Smärta, rädsla och andnöd

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterade i en vetenskaplig genomgång 2020 att högkoncentrerad koldioxid är starkt obehaglig för grisar och orsakar smärta, rädsla och andnöd. EFSA rekommenderade att exponering för högkoncentrerad koldioxid ersätts med andra gasblandningar. En forskningsöversikt i Frontiers in Veterinary Science beskriver samma problem: koldioxid leder till att grisarna kippar efter luft, skriker och försöker fly innan medvetslösheten inträder. Forskarna pekar ut argon och andra ädelgaser som möjliga alternativ, men betonar samtidigt att även dessa lösningar har praktiska och ekonomiska brister. Den brittiska regeringens Animal Welfare Committee gick längre i sitt utlåtande 2025. Kommittén slog fast att högkoncentrerad koldioxid orsakar undvikbar smärta, andningsnöd och rädsla hos medvetna grisar. Den rekommenderade att metoden förbjuds och att en övergång till andra metoder sker inom högst fem år. [caption id="attachment_234076" align="alignnone" width="640"] Foto: Katarina Hörlin/Tidningen Djurskyddet[/caption]

Varför används den ändå?

Orsaken är konflikten mellan djurskydd och produktionstakt. Bultpistol och elbedövning kan ge omedelbar medvetslöshet om allt fungerar korrekt, men kräver att djuren hanteras mer individuellt och att utrustningen placeras exakt. Koldioxidens stora fördel för branschen är därför inte att själva inandningen är skonsam, utan att systemet är effektivt, gruppbaserat och anpassat till stora flöden. SLU skriver också att när bedövningen väl inträtt är den ofta långvarig, vilket minskar risken att grisen vaknar före avblodning. Kritikerna menar att detta visar problemets kärna: en plågsam övergång accepteras därför att metoden passar slakteriernas logistiska system. Eurogroup for Animals har tidigare hänvisat till veterinären Lina Gustafssons skildring av arbete på ett svenskt slakteri där flera tusen grisar bedövades med koldioxid varje dag.

Sverige, EU och andra länder

Sveriges metodval är inte unikt. Koldioxidbedövning är mycket vanlig vid storskalig grisslakt i Europa. The Brussels Times har rapporterat att högkoncentrerad koldioxid fortfarande är den dominerande metoden i EU och uppskattas användas för omkring två tredjedelar av alla grisar som slaktas i unionen. I England och Wales används metoden enligt Frontiers-översikten för 88 procent av grisarna, medan elektrisk bedövning står för det mesta av resten. I andra delar av Europa används elbedövning fortfarande i större utsträckning, särskilt i mindre anläggningar. EU-kommissionen har samtidigt inte velat införa ett generellt förbud. Enligt The Brussels Times har EU:s djurskyddskommissionär Olivér Várhelyi meddelat att kommissionen inte planerar att förbjuda eller fasa ut högkoncentrerad koldioxidbedövning av grisar. Djurskyddsorganisationer invänder att frivillighet knappast räcker när koldioxidmetoden fortsätter att vara billig, etablerad och tekniskt integrerad i de stora slakterierna.

Från gårdsslakt till industriellt flöde

Historiskt har grisslakt i högre grad skett i mindre skala, lokalt eller på gård, med mekaniska metoder och lägre tempo. När slakten koncentrerats till färre och större anläggningar har tekniken behövt passa flöden där stora mängder djur hanteras varje dag. Det är inom den industriella produktionen som koldioxidmetoden har blivit central. Den löser ett produktionsproblem: hur många flockdjur kan föras genom samma system snabbt, relativt tyst och med låg risk för att vakna före avblodning. Men lösningen skapar samtidigt ett djurskyddsproblem just i den stund då djuren fortfarande är medvetna. Den svenska debatten handlar därför inte bara om en teknisk slaktmetod, utan också om hur mycket lidande som accepteras när livsmedelsproduktion organiseras i industriell skala.

Europas val av ekonomisk nedgång

Dan Ahlmark — Tue, 28 Apr 2026 15:01:57 +0000

Den av FN drivna klimatideologin orsakas av den felaktiga uppfattningen, att det är vetenskapligt bevisat, att koldioxidutsläpp leder till mycket allvarliga konsekvenser för världens länder i en snar framtid. Man tror nämligen på en kris orsakad av klimatet, vilken övertygelse dock inte har någon realism. Många skäl finns för att klimatet inte innebär den fara, som utmålats av FN. Solens roll har till exempel inte beaktats seriöst¹. Det viktigaste är dock den demolering av hela den nuvarande så kallade klimatvetenskapen, som de två amerikanska professorerna emeriti Richard Lindzen och William Happer genomförde med sin analys 2025 av de vetenskapliga grunderna för EPAs– Environmental Protection Agency's – helt grundläggande Endangerment Finding (EF) från 2009². Denna EF har ju varit grunden för klimatpolicies sedan dess i USA och många andra länder. Det som Lindzen-Happer påstår är då – som länge misstänkts – att det inte finns någon teoretisk och praktisk grund för världens åtgärder gällande klimatet. Man skriver om den grundläggande slutsatsen gällande faran med världens CO₂-utsläpp (enligt dagens klimatideologi) att det inte är baserat på vetenskap, utan på ovetenskapliga källor. Dessutom gäller att den misslyckas med att beakta motsägande forskning. Detta torde vara skälet till Trumpadministrationens reformer på klimatområdet. Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling. Dessutom inverkar dock också den tröghet gällande ändringar av stora organisationers beslut.

Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling.

Professorerna nämnda ovan är mycket rädda för konsekvenserna av en fortsatt tillämpning av nuvarande klimatideologi: "Vi upprepar att omedelbara åtgärder för att upphäva Endangerment Finding och andra statliga åtgärder baserade på den krävs, eftersom det är policyer som kommer att förstöra västliga ekonomier, försvaga den arbetande medelklassen, döma miljarder av världens fattigaste till fortsatt fattigdom och ökad svält, lämna våra barn förtvivlade över den påstådda avsaknaden av en framtid, och berika Västets fiender som njuter av åsynen av vår självmordsmarsch". Detta är de framtida följderna för EU-länderna och andra på grund av sina regeringars inkompetens och intellektuella brister. Mot den bakgrunden är regeringarnas ovillighet att ens på något vis pröva alternativa hypoteser obegriplig. Att – som skett – helt stoppa den offentliga finansieringen av annat tänkande belyser just risken med, att mycket forskningsfinansiering sker från offentliga resurser. Ljus har dock nu uppenbarat sig i det europeiska mörkret³. Den tyska energiministern Katharina Reiche⁴ kritiserade nyligen den nuvarande inriktningen av energipolitiken, och hennes statsminister hade tidigare visat liknande tvivel. Hur snabb en sådan omvälvning kan ske vet vi dock inte, även om allvaret i läget är uppenbart.

Lagar som skadar välfärden

För att bemöta den "fara" från klimatet, som regeringarna i EU under lång tid syntes tro existera och som ledde till Parisavtalet, har dessa regeringar i sina länder infört många nationella lagar, som skadar ländernas utveckling och deras befolkningars välfärd. Den värsta konsekvensen gäller just den ändrade energipolitiken, som syftar till att minska CO₂-utsläpp genom bland annat ett dramatiskt lägre utnyttjande av fossilt bränsle. För en region som Europa, vars länder verkligen tillämpar internationellt överenskomna klimatregler, ökar därmed kostnadsnivån kraftigt i näringslivet och särskilt för energiintensiva, det vill säga ofta tunga industrier. Men även viss lätt industri kan ha högt energiutnyttjande, till exempel tillverkning av elektroniska kretsar. En ändring av energipolitiken leder då till, att många lagar och regelsystem måste ändras igen. Huruvida regeringarna kan genomföra reträtten utan att alltför mycket visa för allmänheten hur fel man haft är oklart. Men troligen försöker man att så mycket som möjligt dölja denna reträtt. Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa, medan länder som Kina och Indien fortfarande årligen bygger ett stort antal kraftverk, som just bygger på råmaterial – kol och andra fossila bränslen – som kan innebära stora utsläpp av koldioxid. Detta möjliggör för dem att överta bland annat tung industri från Europa. Särskilt ironiskt blir detta, när på grund av konflikten Ukraina–Ryssland billig rysk naturgas hindras exporteras till Europa, vilket medför, att viss tysk kemisk industri flyttar till Kina för att just kunna utnyttja den energikällan.

Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa.

De höga miljökraven i Europa byts då mot de i praktiken lägre kraven i Kina, vilket medför, att flytten totalt i världen skapar större utsläpp av CO₂. Europeiska länder hade redan på grund av utvecklingsländernas industrialisering en sjunkande andel av världens BNP. Europas andel har på 35 år sjunkit från 25 procent till 14 procent⁵. Sedan har på en redan pågående nedgång lagts bördor på grund av klimatet, och som man okunnigt accepterat, vilkas konsekvenser är mycket allvarliga för Europas befolkningar. Detta gäller bland annat nivån i framtiden för deras levnadsstandard.

Misslyckade storsatsningar

Ett nytt inslag i Europas ekonomier är dessutom stora projekt, vilka är direkt orsakade av klimatreglerna och offentliga makthavarnas gillande, vilka därför fått en mycket betydande offentlig finansiering. Dessa kommer generellt att misslyckas, såsom Northvolt och Stegra i Sverige, och då ytterligare försämra de offentliga finanserna. Arbetslösheten kommer att stiga, och de direkta konsekvenserna för människors standard på en rad områden kommer att vara negativa. Den välfärd, som bilen representerar för Europas invånare, minskas nämnvärt genom allehanda kostnadsökningar, och totalkostnaderna förknippade med elbilar är dramatiskt höga. Tron att elbilar övertar en stor del av persontransporterna utan större svårigheter är illusorisk. Så inverkan av energipriser och av klimatlagstiftning orsakar effekter på vår välfärd, som är nämnvärda. Detta läggs till Europas redan existerande stora problem beroende på massinvandring, byråkratiska "välfärds"stater och så vidare. Levnadsutsikterna för kommande generationer syns i många avseenden dyster, så länge klimatideologin tillåts påverka ekonomierna.

Amerikansk kritik

EU:s starka betydelse och medverkan i genomförandet av klimatpolitiken och därmed sitt ansvar för dess konsekvenser, väcker frågor om den organisationens funktion, svagheter och även existensberättigande. När industriländerna i Asien i framtiden enligt avtal ska minska sina utsläpp, torde detta inte ske, på grund av att den obevisade hypotesen om koldioxid som allvarlig orsak till värmeökning i världen då inte längre syns trovärdig. Och beträffande världens ekonomiskt ledande nation – USA, som lämnat Parisavtalet – sker där idag stora satsningar just på produktion av fossila bränslen, vilket man redan är den ledande producenten av. Hela den amerikanska ekonomin är dessutom i stark tillväxt på grund av Trumpadministrationens policies. De låga energipriserna i landet och dess i övrigt goda förutsättningar för företagande gör, att dess ekonomiska läge dramatiskt skiljer sig från Europas. Detta kommer så småningom att utgöra ett stort politiskt problem för EU-ländernas ledare, när Europas befolkningar börjar se konsekvenserna av sina politikers felaktiga beslut och jämföra sin situation med amerikaners. Dagens politikers roll för den ändrade klimat- och energipolitiken, som leder till Europas avindustrialisering och en stagnerande – och på vissa områden fallande – standardutveckling för invånarna i många länder, får troligen politiska följder. Det kommer bland annat att leda till framgångar för nya politiska partier – och kanske ideologier. USA:s negativa syn på klimatideologin är klar, och man har lämnat Parisavtalet. Landet bryter mot dagens syn på CO₂:s farlighet genom stark expansion av produktion av fossila bränslen och eliminering av klimatregler på många områden. Den amerikanska nationella säkerhetsstrategins omdöme om Europas ekonomiska beteende och regionens avindustrialisering är kritisk⁵. Man tar upp regimen av regleringar, som undergräver kreativitet och arbetsamhet, och talar med rätta om Europas misslyckade fokus på regulatorisk kvävning. Säkerhetsstrategins omdömen är rättvisande. Dan Ahlmark

Referenser: ¹ Solens dominerande inverkan på jordens klimat – Klimatupplysningen ² Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding (2025) ³ Tysklands energiminister ger tummen ned för förnybar energi – Klimatupplysningen ⁴ Cracks appear in climate consensus as Germany's energy minister admits renewable energy is ruining the country – Watts Up With That (2026-04-18) ⁵ 2025 National Security Strategy – The White House, sid. 25

Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart

Markus Andersson — Wed, 05 Nov 2025 18:26:43 +0000

Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.

Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar AFP.

Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.

Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.

Eldrivna fordon tar över marknaden

På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.

President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.

[caption id="attachment_216353" align="alignnone" width="640"] Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Utsläppen kan ha nått sin topp

I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.

Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.

I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.

Planerade koldioxidlagringen skapar oro på Lidingö

Jan Sundstedt — Thu, 10 Apr 2025 09:47:21 +0000

Stockholm Exergi planerar att bygga en anläggning för infångning och lagring av koldioxid i Värtahamnen. Projektet syftar till att årligen fånga in 800 000 ton koldioxid, vilket överstiger utsläppen från Stockholms vägtrafik under samma period. Den infångade koldioxiden är tänkt att omvandlas till flytande form och lagras i åtta stora tankar med en total kapacitet på 16 000 ton. Därefter ska den transporteras med båt från Värtahamnen till en permanent lagringsplats under havsbotten i Nordsjön. Projektet har fått tillstånd från Mark- och miljödomstolen och erhållit statligt stöd på drygt 20 miljarder kronor från Energimyndigheten. Vid eventuella driftstörningar planeras gasen att släppas ut över vattnet mot Lidingö.

Lokal M-topp oroad

Projektet har väckt oro hos Lidingös kommunstyrelses ordförande, Daniel Källenfors (M), som anser att de genomförda studierna är otillräckliga för att bedöma riskerna. – Vi är väldigt oroade. Studierna som är gjorda är otillräckliga för att bedöma faran, säger han i en kommentar till skattefinansierade SVT.

Bara det faktum att varningssystem behövs visar att koldioxidlagringen är farlig och att den inte bör ligga där människor bor. Se mig intervjuas i SVT. pic.twitter.com/aN4crVnQ0l
— Daniel Källenfors (@danielkallenfor) April 9, 2025

Fabian Levihn, chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och docent på KTH, försäkrar att gasen inte utgör någon fara när den når Lidingö. Han betonar att Lidingöborna inte behöver vara oroliga och att företaget samarbetar med MSB och länsstyrelsen för att minimera alla risker. Stockholm Exergi menar att projektet är en viktig del av arbetet för att nå klimatmålen och minska koldioxidhalten i atmosfären. Anläggningen förväntas vara i drift senast 2028.

Pengar som inte finns

Tege Tornvall — Thu, 05 Sep 2024 05:06:40 +0000

Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt. Det är pengar som ännu inte finns. Dessa projekt intecknar därför vår framtid - och sänker kronans värde om de misslyckas. Pengarna satsas av banker och privata finansiärer, av investerings- och pensionsfonder och av olika statliga organ. Det mesta är lån, ofta med staten som garant. Alltså vi alla gemensamt. Om det går bra tar låntagarna det mesta av vinsten. Om det går dåligt står vi alla för förlusten. Ett lysande upplägg för så kallade ”entreprenörer”, som torrskodda klarar finansiella stormar. Gemensamt har projekten att de påstås gynna Jordens klimat genom att minska atmosfärens halt av koldioxid eller tillföra mindre koldioxid till atmosfären.

"Ideologiska önskedrömmar"

Men koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Trots sena tiders lilla ökning är koldioxid bristvara i atmosfären. Långa tidigare perioder var flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt och rikare växt- och djurliv än nu. Efter den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden gynnar nu mer värme och koldioxid växtlighet och grödor. Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO). Fler fick det bättre. Färre lider nöd och svält. Ändå satsar vi hundratals miljarder på att minska atmosfärens välgörande halt av koldioxid. Pengar som ännu inte finns och som riskerar att förloras på missriktade projekt och ideologiska önskedrömmar. Tege Tornvall

Mindre koldioxid ger mindre näring till växterna

Tege Tornvall — Sun, 16 Jul 2023 07:11:25 +0000

Stockholms energibolag Exergi skryter i stora annonser med att kunna ”suga bort” koldioxid ur atmosfären. Det skall de göra i en ny anläggning, som skall kunna suga upp 800 000 ton koldioxid ur atmosfären per år. Företaget lever nämligen i den felaktiga tron att atmosfärens koldioxid skulle farligt hota jordens klimat. I själva verket är koldioxid genom fotosyntes tillsammans med solsken och vatten växternas näring. Mer koldioxid ger mer växtlighet. Men Stockholm Exergi tänker alltså för dyra pengar minska växternas tillgång till denna livsnödvändiga näring. Totalt spelar det ändå ingen roll, för målet 800 000 ton är bara 0,001 promille av atmosfärens CO2-innehåll, 880 Gigaton (miljarder ton) enligt uppräknad global kolcykel. Vad kalaset skall kosta är ännu oklart. Men EU skall bidra med 180 miljoner euro, drygt 2 miljarder kronor av europeiska skattemedel. Därtill kommer svenska statsbidrag samt intäkter från försäljning av kolcertifikat, som ger rätt att tillföra atmosfären koldioxid. Det fungerar så att Exergi genom att suga upp koldioxid ur atmosfären kan sälja rätt för andra att tillföra motsvarande mängd koldioxid. Ett praktfullt dubbelspel! Tege Tornvall

Stockholm suger bort koldioxid med ny teknik

Sofie — Mon, 05 Jun 2023 07:22:18 +0000

I Stockholm planeras en ny anläggning med ny teknik som gör att man suger bort koldioxid ur atmosfären. Det kommer att bli Europas första storskaliga anläggning med denna typ av bioteknik. Sedan 2019 har energibolaget Stockholm Exergi drivit forskningsanläggning för så kallat Bio Energy Carbon Capture and Storage (bio-CCS), det vill säga att man suger in och fångar koldioxid från förbränning av restprodukter från skogen som man sedan förvarar permanent. Eftersom det är koldioxid som skogen tidigare bundit genom fotosyntesen kan man därmed minska koncentrationen av gasen i atmosfären, menar bolaget. Rester som exempelvis flis, grenar och liknande levereras från ett hållbart skogsbruk till anläggningen via båt eller tåg. I biokraftvärmeverket produceras sedan el och fjärrvärme när man förbränner resterna som därefter distribueras till medborgarna. Rökgaserna från förbränningen leds sedan in i en ny anläggning där en stor kompressor suger in och komprimerar gaserna där man sedan omvandlar koldioxiden till vätska. Den flytande koldioxiden kan sedan fraktas med båt till en permanent lagringsplats som finns djupt under havsytan där den kan mineraliseras. Tekniken i sig är ny och därför kan nu Stockholm bli en av de första städerna som suger bort koldioxid från miljön. Nyligen har bolaget skickat in en ansökan till mark- och miljödomstolen för att få tillstånd att bygga en fullskalig bio-CCS-anläggning vid Värtaverket i Hjorthagen. Där är målet att anläggningen ska vara klar redan 2026. – Vår plan att bygga Europas första storskaliga anläggning för bio-CCS här i Stockholm är ambitiös, men nödvändig, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi. Lyckas vi är det en game-changer som förhoppningsvis kan leda vägen för fler aktörer, både i Sverige och internationellt. Anläggningen ska i sin tur kunna fånga in 800 000 ton biogen koldioxid från el- och fjärrvärmeproduktionen varje år. Den planerade anläggningen kommer att bli en av Europas första storskaliga med denna typ av teknik. Bolaget menar också att om man kunde skala upp ytterligare skulle man kunna suga bort 30 miljoner ton koldioxid varje år i Sverige.

Utan kol – inget liv

Tege Tornvall — Tue, 21 Jul 2020 14:44:33 +0000

Att kol skulle vara roten till allt ont vill de som varnar om påstått klimathot få oss att tro. De ogillar kol som energiform. De ogillar olja och gas som bränslen. De ogillar också koldioxid som påstått drivande kraft bakom det påstådda klimathotet. De har dock fått allt om bakfoten. De ser kol som ett hot mot Jordens liv. I själva verket är kol basen för detta liv. I skolan lär vi oss biologi, läran om livet. Vi lär oss att detta liv är organiskt, alltså baserat på kol. Slutsats: utan kol - inget liv! Alarmisterna bekämpar alltså själva Livet! Forskare har nu även funnit kol på Mars och på meteorer. Detta kol tyder på liv även på andra himlakroppar. Kol är nämligen Universums vanligaste kända fasta grundämne efter gaserna väte, helium och syre. Eftersom det mesta av Universums kända materia är gaser, måste därför kol vara vanligt på planeter med hård yta. Solsken, vatten (väte och syre i förening) och kol tycks vara förutsättningar för liv – troligen i hela Universum. Grundämnen skapas i stjärnor och sänds ut i Universum av exploderande stjärnor. Från sådana fick Jorden sina grundämnen, varav stora mängder kol. Alltifrån Jordens första ungdom finns därför kol i Jordens inre. Tidiga vulkaner sprutade ut en del som koldioxid, som länge dominerade atmosfären med 80-90 procent. Men långa och djupa istiders kalla hav samt stora skogar och rik växtlighet har tagit upp nästan all koldioxid ur atmosfären. Särskilt haven har bundit mycket koldioxid. Nu finns runt 50 gånger mer koldioxid i haven än i atmosfären. Kalla hav löser (tar upp) koldioxid, och varma hav gasar ut. Efter den periodvis kalla Lilla Istiden har värmda hav gasat ut mer koldioxid i atmosfären. Mer värme och koldioxid får det att växa mer. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre. Men alarmisterna vill få oss att tro att mer koldioxid i atmosfären skulle hota oss med farlig global uppvärmning. De förtiger att våra breddgrader var flera grader kallare under Lilla Istiden. Vintern 1697/98 dog 100 000 människor i Sverige och 80 000 i Finland efter flera års missväxt. Alarmisterna vill också få oss att tro att vind-, sol- och bioenergi skulle kunna ersätta kol, olja och gas. De missar att 85 procent av hela världens energiförsörjning bygger på kol. Att ersätta ens delar av detta blir svårt och dyrt och tar lång tid. Det blåser ju bara ibland och är solsken bara ibland. När det inte gör det, behöver vi reservkraft. Den stavas i Sverige vatten- och kärnkraft. Utan kärnkraft återstår bara kolbaserad kraft som reserv – som i Tyskland. Den kolbaserade kraft världen hittills använt kommer från sediment (multnade rester) av sedan länge döda djur och växter, men de är inte fossila. Fossil är mineraliserade (förstenade) rester av döda växters och djurs hårda delar och duger inte som bränslen. Ännu finns dock stora mängder ursprungligt kol kvar i Jordens inre. Där bildas under högt tryck och hög värme ny olja och gas. Allt fler sådana fyndigheter hittas nu på större djup än där sediment bildas. Därifrån utvinns också allt mer olja och gas. Det råder därför ingen brist på olja och gas. Men det är svårare och dyrare att få fram. Tege Tornvall

”Agave – klimaträddare och näringsrikt foder”

Osignerad — Tue, 04 Feb 2020 12:47:09 +0000

Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio minusgrader. Bladen, kan ta tillvara varje fuktighet i luften och rötterna den från jorden. Den kan binda 30-60 ton koldioxid per år. Tyvärr är den oätlig, men med fermentering (anaerob jäsning) av bladen, som kan skördas efter tre år med maskiner, kan de ge ett näringsrikt och välsmakande foder. Via Organica, ett jordbruk och utbildningscenter för regenerativ odling (för att återskapa mullhalten) i Guanajuato i Mexiko, har utvecklat en modell för odling av agave. 86 procent av bönderna i Mexiko har ingen annan vattenkälla än nederbörden. Juan Frias har utarbetat Modelo Zamarippa för torrområden som innebär styrt bete av får och getter i en ny solskyddad beteshage var dag kompletterat med ensilage av fermenterad agave. Agaven växer tillsammans med existerande djupt rotade kvävefixerande träd som mesquite (en baljväxt), huizache (bladkaktus), ökenironwoodträd (ett mycket hårt träslag), Wattle och andra akacior (ärtväxter). Med tio kilo agaveensilage ökar lamm kroppsvikten ett kilo. Ensilaget blir mycket billigt, 50 öre kilo. Med 43 kilos produktion i torrvikt av biomassa per hektar och år ger det den högsta koldioxidinbindningen i världen näst efter frisk skog. Om man bara räknar med bindning av 25 ton koldioxid per hektar och år innebär innebär det på värdens 12,5 miljarder hektar torrmarker bindning av 12,5 miljarder ton kol. Det är lika mycket som hälften av våra utsläpp av växthusgaser. Naturligt har torrmarker inte så stor trädtäckning att de uppfyller ersättningsreglerna för klimatkompensation enligt Clean Development Mechanism i Kyoto-protokollet. Men med tilläggsplantering av träd kan de göra det, och då kan också agavens stora kolbindningsförmåga räknas in i underlaget för ersättning. Agaven har använts i tusentals år för mat, dryck, sirap och fibrer kan med de reglerna och fermentering och boskapsskötsel bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Den behöver inte konstbevattning, inte konstgödsel ihop med kvävefixernade träd och inte växtgifter Hans Sternlycke

500 forskare i brev till FN: Ingen nödsituation för klimatet

Isac Boman — Mon, 30 Sep 2019 12:01:33 +0000

I ett öppet brev adresserat till FN:s generalsekretariat från 500 framstående klimatforskare och akademiker deklarerar man att det inte råder någon akut klimatkris, och uppmanar FN till revision av nuvarande riktlinjer för klimatpolitiken. Deklarationen syftade till att tas upp under FN:s klimattoppmöte i New York. I brevet uppmanar man vidare FN att under 2020 hjälpa till att i traditionell vetenskaplig anda organisera öppna samtal och debatter mellan världens främsta forskare i klimatfrågan i syfte att ge båda sidor av klimatdebatten ett fullt och rättvist fokus. Deklarationen är organiserad av den nederländske professorn i geofysik Guus Berkhout och forskarnätverket Climate Intelligence Foundation. Ingemar Nordin, professor emeritus vid Linköpings universitet, är ambassadörsundertecknare vid sidan av 17 andra svenskar som skrivit under deklarationen, däribland Nya Dagbladets krönikör och klimatanalytiker Lars Bern. Forskarna för bland annat fram en skarp kritik mot tillkortakommanden hos de klimatmodeller som man menar inte tillnärmelsevis är rimliga som grund för politiska beslut. Man menar också att modellerna vid sidan av antropogena faktorer förbiser den naturligt förväntade uppvärmningen sedan Lilla istidens slut 1850, liksom de positiva effekterna av koldioxid i form av ökade skördenivåer och den globala växtlighetens totala biomassa. Man trycker också hårt på avsaknaden av statistiska belägg för att global uppvärmning skulle ha intensifierat orkaner, översvämningar, torka och liknande naturkatastrofer, eller gjort dem mer frekvent förekommande. Istället vädjar man till en lugn och nykter analys och att åtgärder som vidtas måste ha effekter på miljön i stort framför koldioxiden som enskild faktor.