<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>indianer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/indianer/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 06 Sep 2024 11:28:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>indianer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Skogsarbetare dödade av isolerad indianstam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Sep 2024 07:55:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[Peru]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188212</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Minst två skogshuggare har dödats med pil och båge – sannolikt efter att ha inkräktat på den "okontaktade" ursprungsbefolkningen Mashco Piros mark djupt inne i Perus Amazonas, uppger organisationen FENAMAD, som arbetar för att försvara rättigheterna för Perus ursprungsbefolkningar.</strong>

Organisationen menar vidare att spänningarna mellan skogsarbetare och ursprungsbefolkningar ökar och att det behövs fler brådskande skyddsåtgärder från regeringens sida, <a href="https://apnews.com/article/peru-logging-indigenous-attack-mashco-piro-amazon-09ae1dafd38656b6c33ec4df9b094093" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> AP. Enligt FENAMAD saknas två andra timmermän som deltog i attacken och ytterligare en är skadad.

Gruppen, som representerar 39 ursprungsfolkssamhällen i Cusco- och Madre de Dios-regionerna i sydöstra Peru, uppgav att händelsen av allt att döma ägde rum den 29 augusti i Pariamanu-flodens avrinningsområde när timmerhuggare utökade sina passager in i skogen och kom i kontakt med den tillbakadragna och mycket territoriella stammen.

”<em>Den peruanska staten har inte vidtagit några förebyggande och skyddande åtgärder för att säkerställa liv och integritet för de arbetare som har drabbats allvarligt</em>”, kommenterade gruppen i ett uttalande på tisdagen och tillade då att myndigheterna ännu inte har anlänt till området sedan incidenten.

https://youtu.be/GuGllX9b7I4?si=Trf8PFcTC-wqoxmW
<h3>"Spänningarna ökar varje dag"</h3>
FENAMAD konstaterade vidare att attacken inträffat bara 25 kilometer från den plats där andra skogshuggare attackerades av stammen i juli och att Perus regering, trots att man blivit informerade om riskerna för en upptrappning av våldet, valt att inte agera.

<em>– Det är en hätsk och spänd situation. Utan tvekan ökar spänningarna för varje dag mellan isolerade ursprungsbefolkningar och de olika aktiviteter som sker inom det territorium som de traditionellt passerar</em>, säger Cesar Ipenza, en advokat som är specialiserad på miljörätt i Peru.

Konflikten mellan skogsarbetare och indianstammar är ingenting nytt i landet. 2022 skedde exempelvis ett dödsfall efter en incident där två män sköts med pilar i samband med att de fiskade varpå en avled.

Så sent som i januari lättade Perus regering på restriktionerna för avskogning – även i områden nära där okontaktade stammar bor. Forskare har varnat för åtgärderna och pekat på att de kommer att leda till en ökning av illegal avverkning och gruvdrift.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indianer jublar när vattenkraftverk rivs</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 07 Apr 2024 11:07:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[samer]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=177439</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Klamath-floden har det funnits vattenkraftverk i ett sekel – men nu rivs fyra av dammarna. Skälet är att man dels vill underlätta för laxfisket, men också förbättra den biologiska mångfalden i regionen. Indianstammar i området betraktar rivningarna som en stor seger.</strong>

Redan för åtta år sedan fattades beslut om att fyra dammar i Kalifornien och Oregon skulle rivas – men först sex år senare hade alla godkännanden från berörda myndigheter kommit in, och först i år har arbetet kunnat starta, rapporterar skattefinansierade SVT.

”<em>Arbetet har beskrivits som den största dammrivningen i USA:s historia. Under början av 2024 har flera sprängningar gjorts vid en av dammarna där man hoppas vara klar med alla fyra dammar innan årsskiftet</em>”, <a href="https://www.svt.se/nyheter/sapmi/nu-rivs-vattenkraftverk-i-usa-en-seger-for-folket" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> man.

Innan dammarna byggdes var floden ett viktigt fiskevatten för kungs- och regnbågslax. Syftet med att riva dammarna är delvis att ge laxarna möjlighet att återvända till sina forna lekområden och man hoppas att vissa arter nu kommer att öka med uppemot 80 procent.
<h3>"Helig plikt"</h3>
Flera indianstammar i regionen har länge krävt att dammarna ska rivas, med hänvisning just till deras tradition av fiske, och man gläds nu åt att detta arbete äntligen har påbörjats.

<em>– Laxen i Klamath kommer hem. Folket har förtjänat denna seger och nu fortsätter vi vår heliga plikt mot fisken som har försörjt vårt folk sedan tidernas begynnelse</em>, har Yurok-stammens ledare, Joseph James tidigare sagt.

Konflikten om vattenkraft i USA påminner mycket om den i Sápmi där många <a href="https://www.svt.se/nyheter/sapmi/ny-rapport-samer-missnojda-med-hur-vattenkraften-styrs" target="_blank" rel="nofollow noopener">samer</a> är negativt inställda till dammarna och menar att deras förfäder blev av med marker, fiske och traditionella flyttleder för sina renar när vattenkraftverken byggdes.

<em>– Det här som vi ser i USA nu är en hel flod, ett helt system, och det är det som är så fantastiskt. Det tror jag bli väldigt svårt i Sápmi på svensk sida eftersom det är så stora kraftmängder man tar ut från en hel älv</em>, förklarar Åsa Össbo, vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kanadensiska &#8221;indianstjärnan&#8221; är inte indian</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kanadensiska-indianstjarnan-ar-inte-indian/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kanadensiska-indianstjarnan-ar-inte-indian/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Nov 2023 07:35:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Buffy Sainte-Marie]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164776</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Buffy Sainte-Marie har sedan decennier tillbaka profilerats som en av de allra största indianska artisterna och har under många år också varit en framträdande aktivist för nordamerikanska indianers rättigheter.</strong>

<strong>Nu visar en granskning att hon dock inte alls tillhör någon ursprungsbefolkning – utan är av europeiskt ursprung, och att hon av oklar anledning helt enkelt ljugit om sin bakgrund.</strong>

Sainte-Marie har vid flera tillfällen hävdat att hon är född i den kanadensiska provinsen Saskatchewan av föräldrar i indiannationen Piapot Cree som sedan adopterade bort henne till en vit familj i USA.

En granskning som CBC gjort visar dock att hon är född i Massachusetts i USA och att hon och båda hennes föräldrar enligt födelseattesten är av europeiskt ursprung - med italiensk respektive engelsk bakgrund. Några bevis för att hon skulle ha adopterats har inte heller påträffats – och det är samma läkare som närvarat vid förlossningen som skrivit under födelseattesten.

<em>– Hon är inte född i Kanada. Hon är helt klart född i USA. Hon tillhör uppenbarligen inte ursprungsbefolkningen</em>, <a href="https://www.cbc.ca/newsinteractives/features/buffy-sainte-marie" target="_blank" rel="nofollow noopener">kommenterar</a> Heidi St. Marie, dotter till Sainte-Maries äldre bror Alan.

Varför Sainte-Marie ljugit om sitt ursprung är oklart. Själv förnekar hon alla anklagelser och hävdar fortfarande att hon ”är en stolt medlem av ursprungsbefolkningen med djupa rötter i Kanada”.

<strong>Buffy Sainte-Marie är inte den första</strong> euroamerikanska kvinna som anklagas för att ha låtsats tillhöra en annan etnisk grupp. Även den profilerade aktivisten <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/vit-professor-latsades-vara-indian-ber-om-ursakt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Elizabeth Hoover</a> har uppmärksammats för att ha hävdat indianskt ursprung för att tillskansa sig ekonomiska och akademiska fördelar – trots att det i själva verket senare visat sig att även hon är av europeiskt ursprung.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kanadensiska-indianstjarnan-ar-inte-indian/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indianer vill återinföra &#8221;Redskins&#8221; i Washington</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/indiansk-lobbygrupp-vill-aterinfora-redskins-i-staden-washingtons-fotbollslag/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/sport/indiansk-lobbygrupp-vill-aterinfora-redskins-i-staden-washingtons-fotbollslag/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 20 Aug 2023 07:11:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[amerikansk fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[ursprungsfolkningar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Washington]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=157404</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Intressegruppen Native American Guardian's Association (NAGA) kräver att NFL-laget Washington Commanders återtar sitt ursprungliga namn Washington Redskins. Man organiserar nu stöd för namnbytet genom en namninsamling som i dagsläget erhållit över 100.000 underskrifter.</strong>

– <em>Vi uppmanar alla amerikaner att stå upp för värdigheten hos varje medborgare som angrips i dagens alltmer meningslösa kulturkrig,</em> heter det i uppropet.

NAGA, vars styrelse består av representanter för Amerikas urbefolkningar, är enligt sin egen <a href="https://www.nagaeducation.org/" target="_blank" rel="nofollow noopener">beskrivning</a> en "<em>ideell organisation som förespråkar ökad utbildning om ursprungsamerikaner, särskilt i offentliga utbildningsinstitutioner, och större erkännande av ursprungsamerikanskt arv genom högprofilerade idrottsarenor och andra offentliga plattformar</em>".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">‘LINE IN THE SAND’: Native American group calls on Washington <a href="https://twitter.com/Commanders?ref_src=twsrc%5Etfw">@Commanders</a> to revert to Redskins name, put an end to cancel culture. <a href="https://t.co/wJ0FixNINp">https://t.co/wJ0FixNINp</a> <a href="https://t.co/glfIchCZmX">pic.twitter.com/glfIchCZmX</a></p>
— NATIVE AMERICAN (@nativeame0) <a href="https://twitter.com/nativeame0/status/1691450097719275520?ref_src=twsrc%5Etfw">August 15, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Tecken på respekt"</h3>
Den tidigare lagägaren, Dan Snyder, ändrade organisationens namn 2020 efter flera år av vänsterliberala påtryckningar och inledde säsongerna 2020 och 2021 med namnet "Washington Football Team" innan han klubbade igenom Commanders-benämningen inför säsongen 2022.

NAGA har ett uttalat mål att utbilda den amerikanska allmänheten om hur användningen av indianska maskotar inte skadar den indianska kulturen, utan snarare är ett tecken på respekt och hedrande av indianer.

I det nu aktuella uppropet uppmanar således intresseföreningen den nya ledningsgruppen för Washington Commanders, inklusive nya ägarna Josh Harris och Magic Johnson samt huvudtränaren Ron Rivera, att byta tillbaka till ursprungsnamnet Washington Redskins.

– <em>Som representant för NFL i landets huvudstad har ni en särskild möjlighet att erkänna de amerikanska indianernas historia och värde</em>, uttrycker man i brevet.
<h3>Över 100 000 namnunderskrifter</h3>
Petitionen har blivit en smärre succé med i dagsläget över 100 000 namnunderskrifter, meddelar man i ett offentligt uttalande.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">100k I didn't do this, we did. None of this would be possible without you guys. Thank you. <a href="https://twitter.com/hashtag/HTTR?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#HTTR</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/ReclaimTheName?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#ReclaimTheName</a> <a href="https://twitter.com/Commanders?ref_src=twsrc%5Etfw">@Commanders</a> <a href="https://t.co/18LDeG3vO7">pic.twitter.com/18LDeG3vO7</a></p>
— Washington Redskins (@WashRadskins) <a href="https://twitter.com/WashRadskins/status/1691522820247896064?ref_src=twsrc%5Etfw">August 15, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<em>– Detta är inte en simpel vänster- eller högerfråga för oss amerikaner; den sträcker sig över hela politiska spektrumet och går tillbaka till våra grundarfäder</em>, fortsätter man i brevet.<em>
</em>

NAGA kräver i ett annat upprop att även baseball-laget Cleveland Guardians återtar sitt klassiska namn Cleveland Indians (indianer).]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/sport/indiansk-lobbygrupp-vill-aterinfora-redskins-i-staden-washingtons-fotbollslag/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vit docent låtsades vara indianska – ber om ursäkt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/vit-professor-latsades-vara-indian-ber-om-ursakt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/vit-professor-latsades-vara-indian-ber-om-ursakt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 May 2023 05:12:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[etnicitet]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149891</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elizabeth Hoover, docent vid University of California, Berkeley, har under många års tid ljugit om sin etniska tillhörighet och hävdat att hon är indianska – trots att hon i själva verket är vit.</strong>

<strong>Nu kräver tidigare studenter hennes avgång och menar att Hoover låtsats vara indianska för att få akademiska och ekonomiska fördelar.</strong>

”<em>Jag är en vit person som felaktigt identifierat mig som ursprungsbefolkning under hela mitt liv, baserat på ofullständig information</em>”, skriver hon i ett <a href="https://www.profelizabethmhoover.com/identity" target="_blank" rel="noopener">brev</a>.

Hoover, som är docent i antropologi vid universitetet, har de senaste åren figurerat flitigt i medier och akademiska sammanhang. Hon har där lyfts fram som aktivist och auktoritet när det kommer till olika indianfrågor och hennes påstådda etniska bakgrund som indianska har fått stort fokus och bidragit till att hon fått extra mycket legitimitet och uppmärksamhet.

Hoover har fram tills att hennes lögner avslöjades identifierat sig som ättling till förfäder från stammarna mohawk och mi’kmaq, men medger att hon aldrig tagit kontakt med dessa för att ”bekräfta” sin etnicitet eller på andra sätt forskat kring sitt ursprung.

Hon började undervisa vid universitet under 2020 – och hävdade då att hon var indianska. Redan året därpå började dock detta ifrågasättas av indianska <a href="https://eu.usatoday.com/story/news/nation/2023/05/07/uc-berkeley-professor-elizabeth-hoover-apologizes-native-american/70192398007/" target="_blank" rel="noopener">aktivister</a> och hennes namn fick figurera på en lista över celebriteter och akademiker som ljög om sina indianska påbrån.

<strong>Ryktet om den påhittade </strong>indianska identiteten började spridas och även om Hoover initialt avfärdade frågorna som ”avundsjuka” blev pressen allt hårdare. Hon medgav i oktober 2022 att det inte fanns några dokument som styrkte att någon av hennes familjemedlemmar någonsin tillhört någon indianstam.

Hon hävdade istället att det var hennes mamma som övertygat barnen om att mormodern var indianska och gift sig med en fransk-kanadensisk man, och att man därför var helt säkra på att detta var sanningen.

”<em>Hon tog med mina systrar och mig till ceremonier och powwows (indiandanser) som barn för att knyta oss till vårt arv</em>”, har Hoover tidigare hävdat.

När lögnen om hennes indianidentitet blev känd började tidigare studenter vid universitetet kräva hennes avgång och att Hoover dessutom skall erkänna den skada hon orsakat USA:s ursprungsbefolkning – samt att hon slutar identifiera som indianska fortsättningsvis.

”<em>Genom att hävda en falsk identitet i bidrags- och jobbansökningar berövade Hoover inhemska forskare dessa möjligheter</em>”, skriver man bland annat i ett upprop.

<strong>Hoover erkänner själv</strong> att hon fått ”akademiska stipendier, möjligheter och materiella fördelar som jag kanske inte hade fått om jag inte uppfattats som en infödd forskare”.

Det är långt ifrån första gången vita eller judiska kvinnor i USA försöker göra karriär genom att låtsas vara indianskor eller svarta, någonting som är möjligt eftersom många amerikanska institutioner har kvoteringsprogram där etnisk tillhörighet är avgörande när positioner ska tillsättas.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/senatorn-elizabeth-warren-hanas-forsoker-bevisa-indian-dna/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om den demokratiska senatorn Elizabeth Warren som gjorde stor sak av att hon var indianättling och utnyttjade sitt indianska arv för politiska syften.

När hon väl offentliggjorde ett DNA-test hon gjort visades dock att hon bara hade mellan  1,56 och 0,097 indian-DNA – vilket är betydligt lägre än många vita amerikaner som aldrig någonsin identifierat sig som indianer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/vit-professor-latsades-vara-indian-ber-om-ursakt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA ska &#8221;klimatförflytta&#8221; indianstammar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Jan 2023 06:15:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138922</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s inrikesdepartement har beslutat att satsa initialt 75 miljoner dollar på att förflytta tre indianstammar från kustområden, eftersom de enligt regeringen hotas av klimatförändringar. Det är första gången federala pengar används till att finansiera ”klimatförflyttningar” av det här slaget.</strong>

Det är byarna Newtok och Napkiak i Alaska samt indiannationen Quinault i staten Washington som ska förflyttas. De får 25 miljoner dollar var för att finansiera flytten och bygga upp sina byar längre bort från havet. Ytterligare åtta indianstammar får fem miljoner dollar för att planera sin flytt.

Minst fem miljarder dollar kommer att behöva läggas på ändamålet under de kommande 50 åren, hävdas det.

<em>– Vi måste skydda indiansamhället från de intensifierade och unika effekterna av klimatförändringarna. Att hjälpa dessa samhällen att komma i säkerhet i sina hemländer är en av de viktigaste klimatrelaterade investeringarna vi kan göra,</em> <a href="https://www.cnbc.com/2022/11/30/feds-grant-75-million-to-move-three-native-tribes-away-from-rising-seas.html" target="_blank" rel="noopener">menar</a> USA:s utrikesminister Deb Haaland, som själv har indianskt påbrå.

Joe Bidens administration betonar vidare att stammar i Alaska riskerar att drabbas särskilt hårt av skador på infrastruktur från kusterosion, extremt väder och inträngande vatten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fansen sågar nya Frölunda-loggan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/fansen-sagar-nya-frolunda-loggan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/sport/fansen-sagar-nya-frolunda-loggan/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Jan 2022 14:18:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Frölunda Indians]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[ishockey]]></category>
		<category><![CDATA[politisk korrekthet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=115733</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter påtryckningar från politiska aktivister beslutade sig ledningen för Frölunda att klubben skulle sluta använda ”Indians” och även sin välkända logotyp föreställande en indianhövding.</strong>

<strong>Snart kommer den nya logotypen att lanseras – men sammanfattas efter supporterklubbens förhandstitt som "en j-vla besvikelse".
</strong>

Sedan 2014 har vänsteraktivister av olika slag hetsat mot Frölunda Indians för att klubben måste byta ut såväl namn som logotyp eftersom de påstods vara "rasistiska".

”<em>Varje slag med hockeyklubban mot pucken blir till ett symbolisk våld och en upprepning av det koloniala våldet som utövades mot Nordamerikas urbefolkning</em>”, <a href="https://nyheter24.se/debatt/785526-frolunda-indians-logo-ar-bade-rasistisk-hanfull-och-osmaklig" target="_blank" rel="noopener">hävdade</a> exempelvis aktivisten Antonie Grahamsdaughter.

Klubbens ledning accepterade till slut aktivisternas krav och meddelade 2020 att <a href="https://www.expressen.se/gt/sport/hockey/shl/efter-heta-debatten-frolunda-slopar-indianen/" target="_blank" rel="noopener">indianloggan</a> ska tas bort. Ett år senare tog man även bort smeknamnet ”<a href="https://www.expressen.se/gt/sport/hockey/shl/efter-heta-debatten-frolunda-byter-namn/" target="_blank" rel="noopener">Indians</a>” och kallar sig numera enbart för Frölunda HC. Klubbens ordförande Mats Grauers är också öppen med att den politiska lobbyismen ligger bakom förändringarna.

<em>– Allt vägs ihop, men självklart har diskussionerna i vår omvärld påverkat oss. Sen är vi hyggligt förskonade från den delen av diskussionen i Sverige och vi känner inte att någon har blivit kränkt av vår logga som vi klätt med väldigt mycket positivt. Däremot tror vi att den här typen av loggor kommer att vara otidsenliga och visa fel saker i framtiden. Vi vill bygga Frölunda för en ännu bättre framtid och därför tror vi att detta är klokt</em>, sammanfattar Grauers.<em>
</em>

<strong>På sociala medier </strong>har många gjort sig lustiga på ledningens bekostnad med en huvudsaklig kritik att man varit fega.

"<em>Namn och logga bör spegla nutiden och den mångkulturella stadsdelen. Föreslår därför Frölunda Fire med en brinnade bil som ny logga"</em> skrev användaren <a href="https://www.flashback.org/sp72215986" target="_blank" rel="noopener">Sculley</a> på Flashback medan användaren CB1 föreslog namnet "Frölunda PK".

Den nya logotypen förväntas officiellt presenteras inom ett par veckor men de supportrar som redan hunnit få en smygtitt är långtifrån nöjda med vad de sett.

”<em>Jag som ständig medlem hade gärna varit med på det här, varit med och utformat vårt framtida klubbmärke, åtminstone med tankar och idéer. Jag vet många fler som gärna hade velat ta del av det, varit en del av det och nu när vi får se resultatet (och då enbart en sneak peak) så märker ni vilken j-vla besvikelse ni ordnat för era medlemmar och för era supportrar</em>”, <a href="https://www.expressen.se/gt/sport/hockey/shl/svaret-pa-kritiken-om-nya-loggan-ar-inte-mojligt/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Hecky Engeroth från supportergruppen Sektion 84.

Liknande aktivism har under de senaste åren intensifierats som en del av marxistiskt influerad så kallad "cancel culture", inom sporten framförallt i och med att den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM med konventionell massmedias stöd flyttat fram sina positioner markant. Många idrottslag har bland annat knäböjt före sina matcher för att visa sitt stöd till BLM-rörelsen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/sport/fansen-sagar-nya-frolunda-loggan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Guldgrävare terroriserar indianer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Jul 2021 12:15:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103461</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ledare för Yanomami-stammen i Amazonas anklagar illegala guldgrävare i regionen för att systematiskt terrorisera och angripa indianerna i syfte att driva bort dem från deras land.</strong>

En av de mest allvarliga <a href="https://www.bbc.com/news/world-latin-america-57157017" target="_blank" rel="noopener">incidenterna</a> ska ha ägt rum den 11 maj i år då guldgrävarna ska ha anlänt i sju motorbåtar beväpnade med automatgevär och skjutit vilt omkring sig vid byn där omkring 1000 indianer bor.

Även om syftet denna gång tros ha varit att skrämma stammedlemmarna snarare än att döda dem så rispades en av stammedlemmarna i huvudet av en kula och en indianledare vid namn Dario Kopenawa menar att det rörde sig om en attack för att få bort stammen.

<em>– De attackerade oss. De dödade oss nästan</em>, förklarade en av indianerna.

De angripna indianerna gömde sig bakom träd och började skjuta tillbaka med hagelgevär och pilbågar och ska ha skadat fyra av angripna varpå de övriga åkte iväg i sina båtar men lovade att återkomma för hämnd.

<strong>I den kaotiska situationen</strong> ska också två små barn ha drunknat och många indianer flydde in i regnskogen för att söka skydd.

Området Palimiú där indianerna bor är Brasiliens största reservat och bebos av 27000 indianer. Det är olagligt att gräva efter guld här men prospekterare har ändå hittat vägar att komma åt den ädla metallen, enligt BBC.

Antalet angrepp på indianreservatet ska ha ökat kraftigt under president Jair Bolsonaros styre och denne har även deklarerat att delar av området ska öppnas upp för gruvdrift och jordbruk. Enligt människorättsgrupper i Brasilien är de illegala guldgrävarna väl medvetna om att presidenten inte på allvar är intresserad av att stoppa attackerna mot indianerna – och att de därför vågar fortsätta med sina angrepp.

<em>– Vårt land behandlas respektlöst och ingen hör vår vädjan efter hjälp</em>, förklarar Kopenawa.

<strong>Vidare förväntas brasilianska makthavare</strong> snart rösta igenom ett lagförslag som gör det möjligt för privata intressen att köpa upp stora områden statligt ägd mark – något som förväntas slå hårt mot indianerna i Amazonas.

<em>– Vita män som har pengar vill ha mer. De vill förstöra mer. Det är deras tradition, de har inga gränser</em>, menar Kopenawa vidare och pekar på hur motsvarande 500 fotbollsplaner av Yanomamistammens land förstördes bara under förra året av illegala guldgrävare och att ännu mer land förväntas förstöras i år.

<em>– Det är ingen hemlighet vilka de är, varför avlägsnas de inte? Det är uppenbart att det inte finns någon politisk vilja. Det finns några mäktiga personer som är involverade i den illegala gruvdriften och som kan begränsa eller förhindra alla åtgärder,</em> säger en tidigare anställd på regeringens skyddsmyndighet för indianers intressen och kultur.

<strong>Enligt kommunikation från WhatsApp</strong> som kommit polisen till del är det troligt att de beväpnade män som angrep indianerna tillhör facção – ett av Brasiliens största kriminella gäng, kända för sina mord och kidnappningar.

Man misstänker nu att gruvbolagen anställer grovt kriminella gängmedlemmar för att ”skydda” deras verksamhet och för att driva bort indianerna.

Bara några dagar efter den första attacken mot Palimiú så attackerades indianbyn igen. Flera båtar anlände nattetid och började återigen skjuta vilt omkring sig och angripa indianerna med tårgas. Även denna gång tvingades byborna fly in i djungeln mitt i natten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Globala protester mot oljeledning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/globala-protester-mot-oljeledning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/globala-protester-mot-oljeledning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Nov 2016 08:12:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[pipeline]]></category>
		<category><![CDATA[South Dakota]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32788</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 13 september ägde en global aktionsdag mot Dakota Access pipeline rum på 80 olika platser. Storstäder i USA liksom i i övriga världen protesterade mot ledningen som ska transportera lätt råolja från Bakkenregionen över South Dakota och Iowa till Illinois.</strong>

Den runt 200 mil långa ledningen kommer gå nära mark som av hävd tillhör de amerikanska urinvånarna. Rock Sioux-folket befarar att land och vattendrag kommer förorenas, så som har skett vid andra oljeprojekt. Hundratals andra urfolk har slutit upp över hela USA och Kanada.

Bakom den 33 miljarder kronor dyra ledningen står Wall Street. Ett trettiotal banker – där de största som JP Morgan Chase, Bank of America, UBS, Goldman Sachs ingår – har gått in med finansiering.

<strong>En arresteringsorder har</strong> därutöver utfärdats för Democracy Now-värden och producenten Amy Goodman. Den 3 september filmade teamet säkerhetsvakter som använder hundar och pepparspray i en attack mot demonstranterna, varav de flesta var urinvånare.

<em>– Detta är en oacceptabel kränkning av tryckfriheten, </em>sa Goodman i ett uttalande.

– <em>Jag gjorde mitt jobb genom att bevaka hur vakterna släpper hundar och pepparsprejar ur-amerikaner,</em> fortsatte hon.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/globala-protester-mot-oljeledning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikanskt fotbollslags namn fråga för FN</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanskt-fotbollslags-namn-fraga-for-fn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanskt-fotbollslags-namn-fraga-for-fn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 25 Jan 2014 16:14:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[amerikansk fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Barack Obama]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[Oneida]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Washington Redskins]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15685</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lobbyorganisationen Oneida Indian Nation har träffat representanter från FN:s avdelning för mänskliga rättigheter. Enligt Oneida har FN gett dem en muntlig försäkran om att man kommer att utreda huruvida namnet på laget kan bestå.</strong>

<strong>Enligt Oneida's Ray Halbritter är det rasistiskt</strong> att laget har det han kallar för "r-ordet" i namnet. Redskins har genom historien använts som ett nedsättande epitet mot indianer och den amerikanska ursprungsbefolkningen.

Daniel Snyder, som äger laget, har dock klargjort att Washington Redskins aldrig kommer att byta namn, skriver Washington Post.

<em>– Med tanke på alla krig i världen, svält och problem med kärnvapen som FN handskas med så har de säkert viktigare saker att oroa sig för än ett fotbollslags namn som dessutom stöds av en stor majoritet av det amerikanska folket,</em> säger en av klubbens talespersoner.

<strong>Frågan om Washington Redskins namn</strong> har även väckt intresse i Vita huset. I en intervju med nyhetsbyrån AP från i höstas sa president Barack Obama så här om saken:

<em>– Om jag ägde laget och jag visste att mitt lags namn - även om det hade en anrik historia - användes för att kränka en stor grupp människor så skulle jag tänka på om jag skulle ändra det</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanskt-fotbollslags-namn-fraga-for-fn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
