hjärt-kärlsjukdom – Nya Dagbladet

Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden

Jan Sundstedt — Tue, 25 Aug 2026 04:22:16 +0000

Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever. Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll. De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer. Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre. Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet. Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen. Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet. Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod. Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.

Hjärt-kärlsjukdomar ökar i Norge

Emil Fjellstedt — Wed, 24 Jun 2026 06:55:11 +0000

Färre norrmän får akut hjärtinfarkt. Samtidigt lever fler med högt blodtryck och hjärtsvikt. Under 2025 var drygt 412 000 patienter i kontakt med specialistvården för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en ökning med nio procent sedan 2021, då motsvarande siffra låg på omkring 377 700 patienter. – Nio procent är en stor ökning. Siffrorna visar att hjärt- och kärlsjukdom berör en stor del av befolkningen och får betydande konsekvenser för patienter, anhöriga och hälso- och sjukvården, säger Annabel Eide Ohldieck, överläkare vid Hjerte- og karregisteret vid Folkehelseinstituttet, till FHI. FHI beskriver utvecklingen som motsägelsefull. Antalet akuta hjärtinfarkter fortsätter att minska, även när siffrorna justeras för ålder. Samtidigt ökar högt blodtryck och hjärtsvikt, också efter att hänsyn tagits till att befolkningen blir äldre. – Vi ser färre akuta hjärtinfarkter, men fler som lever med kronisk hjärtsvikt och högt blodtryck. Hjärt- och kärlhälsan i Norge är tudelad. Det är en folkhälsosuccé och ett folkhälsoproblem på samma gång, säger Ohldieck. Män behandlas oftare än kvinnor för hjärt- och kärlsjukdom i specialistvården. Under 2025 rörde det sig om omkring 220 500 män och 192 000 kvinnor. De åldersjusterade nivåerna var 1 233 fall per 100 000 män och 934 per 100 000 kvinnor. Samtidigt varnar FHI för att riskbilden inte är enkel. Kvinnor som röker eller har högt blodtryck kan ha lika hög eller högre risk för sjukdom än män med samma riskfaktorer. FHI pekar ut högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, fetma och typ 2-diabetes som centrala orsaker bakom hjärt- och kärlsjukdom. Enligt myndigheten kan drygt hälften av sjukdomarna förebyggas genom förbättrade riskfaktorer.

Bättre kondition kan ge friskare blodkärl senare i livet

Emil Fjellstedt — Tue, 09 Jun 2026 04:50:03 +0000

Att hålla konditionen uppe redan i yngre vuxen ålder kan ha betydelse för blodkärlens hälsa långt senare. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. När blodkärlen blir stelare ökar belastningen på hjärtat. Det är en förändring som ofta kommer med åldern och som kan hänga samman med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtinfarkt och stroke. I studien, som publicerats i Scientific Reports, har forskarna använt material från en svensk långtidsstudie där 425 personer följts under flera decennier. Deltagarna testades i 30-årsåldern, i 50-årsåldern och på nytt när de hade fyllt 63 år. Vid de tidigare undersökningarna fick deltagarna bland annat genomföra cykeltester. Forskarna jämförde sedan resultaten med mätningar av blodkärlens elasticitet senare i livet.

Tydligt samband

De deltagare som hade bättre kondition tidigare i vuxenlivet hade i regel också mjukare och mer följsamma blodkärl vid 63 års ålder. Mönstret syntes även när forskarna vägde in andra faktorer som kan påverka hjärt-kärlhälsan, exempelvis rökning, vikt, blodtryck och kolesterol. Blodfetterna gav däremot inte samma vägledning. Varken vanliga kolesterolvärden eller mer detaljerade mått på HDL-kolesterolet kunde förutsäga vilka deltagare som senare skulle ha stelare kärl. — Våra resultat visar att god fysisk kondition tidigt i livet är kopplad till kärlhälsa senare i livet, oberoende av traditionella riskfaktorer, säger Andrea Tryfonos, postdoktor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. Forskarna tolkar resultaten som att träning och vardagsrörelse kan påverka kroppen på sätt som inte alltid syns i vanliga blodprover.

Fortsätter följa gruppen

Enligt Tryfonos talar studien för att det är viktigt att behålla en god kondition från tidig vuxen ålder, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom längre fram. Forskarna vill nu fortsätta följa gruppen. Nästa steg blir att undersöka deltagarna vid 68 års ålder för att se hur förändringar i kondition över tid hänger ihop med blodkärlens hälsa.

Cykla till jobbet – det skyddar ditt hjärta

Jan Sundstedt — Fri, 20 Mar 2026 07:26:44 +0000

20 minuters cykling eller promenad till och från jobbet kan ge märkbart friskare hjärtkärl, visar en svensk studie. Det bästa är att effekten kvarstår oavsett hur mycket du tränar på fritiden. Pendlingen till jobbet behöver inte vara bortkastad tid – den kan faktiskt rädda livet på dig. Det är slutsatsen från en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet, som för första gången i världen undersökt sambandet mellan aktiv pendling och åderförkalkning med hjälp av kranskärlsdatortomografi (CCTA). Studien bygger på data från drygt 30 000 svenska 50–64-åringar som deltog i den nationella befolkningsstudien SCAPIS. Resultaten, som är publicerade i British Journal of Sports Medicine, är tydliga – de som promenerade eller cyklade 20 minuter till och från jobbet hade märkbart mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl – jämfört med dem som åkte bil eller kollektivtrafik utan att röra på sig.

Vardagsmotionen tillför något gymmet inte ersätter

Åderförkalkning innebär att fett och inflammatoriskt material lagras i kärlväggarna och bildar plack. Om ett plack brister kan det leda till en blodpropp – och hjärtinfarkt eller stroke. Det är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Det som gör studien extra intressant är att sambandet håller även för dem som redan är fysiskt aktiva på fritiden. Rörelsen på väg till jobbet tycks tillföra något som gympasset inte fullt ut kompenserar för. — Om man hoppar av bussen två hållplatser tidigare och promenerar den sista biten får man in värdefull vardagsmotion. Det kan verka som en liten förändring, men över tid kan den göra skillnad för ens hjärthälsa, säger Peter Edholm, biträdande universitetslektor i biomedicin vid Högskolan i Halmstad, som lett studien tillsammans med kollegor vid Linköpings universitet.

Elcykeln sänker tröskeln

Rekommendationerna om minst 150–300 minuters motion per vecka upplevs av många som en svårnådd ribba i en pressad vardag. Men räknar man in den aktiva pendlingen ser bilden ljusare ut. Forskargruppen lyfter särskilt fram elcykeln som ett sätt att göra cykling tillgängligt för fler – oavsett pendlingsavstånd, ålder eller konditionsnivå. Den dagliga rörelsen som följer med gynnar hjärtat, med eller utan elassistans. Budskapet från forskarna är hoppfullt: du behöver inte förändra hela din tillvaro. Börja med att röra dig på vägen till jobbet – det räcker långt.

Mindre socker i livets inledning minskar risken för hjärtsjukdomar

Redaktionen — Mon, 05 Jan 2026 14:06:26 +0000

Att begränsa sockerintaget från graviditet till barnets andra år kan minska risken för hjärtsjukdomar betydligt i vuxen ålder. Det visar en brittisk studie som jämfört personer födda under sockerransoneringen på 1950-talet med dem födda strax efter att den upphörde. Forskare har analyserat data från 63 433 personer födda runt den tid då sockerransoneringen upphörde i Storbritannien 1953. Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften The BMJ i oktober 2025, visar att de som växte upp under ransoneringen hade upp till 31 procent lägre risk för stroke och 27 procent lägre risk att dö av hjärtsjukdom jämfört med dem som föddes efter att ransoneringen upphävdes.

Naturligt experiment

Under ransoneringsperioden fick vuxna, gravida kvinnor och barn högst 40 gram socker per dag, och spädbarn under två år fick inget tillsatt socker alls. Detta överensstämmer väl med moderna kostrekommendationer. Genom att jämföra personer födda strax före och efter september 1953, då ransoneringen avslutades, kunde forskarna studera effekterna av begränsat sockerintag utan att behöva genomföra randomiserade försök. Totalt inkluderade studien 40 063 deltagare som exponerats för sockerransoneringen och 23 370 som inte upplevt den. Forskarna använde hälsoregister för att följa upp deltagarna och justerade resultaten för genetiska, miljömässiga och livsstilsfaktorer. [caption id="attachment_52837" align="alignnone" width="640"] Socker - en ständig källa för forskning kring hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Foto: Mike/CC BY-SA 2.0[/caption]

Minskad risk för flera sjukdomar

Resultaten visar att längre exponering för sockerransoneringen var kopplad till progressivt lägre risker för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Jämfört med personer som aldrig exponerats för ransonering hade de som ransonerades från fosterstadiet till ett eller två år efter födseln 20 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom generellt. Risken för hjärtinfarkt var 25 procent lägre, medan risken för hjärtsvikt minskade med 26 procent. Förmaksflimmer förekom 24 procent mer sällan, och risken för stroke var hela 31 procent lägre. Risken att dö av hjärtsjukdom minskade med 27 procent. Personer som exponerats för ransonering visade också upp till två och ett halvt års fördröjning i debuten av hjärtsjukdomar jämfört med dem som inte ransonerades. En del av effekten förklaras av minskade risker för diabetes och högt blodtryck hos dem som växte upp med begränsat sockerintag.

Fördelar med att begränsa sockerintaget

Forskarna betonar att detta är en observationsstudie, vilket innebär att inga säkra slutsatser kan dras om orsak och verkan. De erkänner också flera begränsningar, bland annat brist på detaljerad individuell kostdata. Trots detta menar de att studiens storlek och upplägg gjorde det möjligt att separat bedöma effekterna av olika exponeringsperioder och utforska de mekanismer som kopplar sockerintag till hjärtsjukdomar. Studiens styrka ligger framför allt i det naturliga experimentet som ransoneringsperiodens slut erbjöd. Resultaten understryker enligt forskarna fördelarna med policyer som begränsar sockerintaget tidigt i livet. Samtidigt efterlyser de ytterligare studier som undersöker individuella kostexponeringar och samspelet mellan gener, miljö och livsstil för att utveckla mer skräddarsydda förebyggande strategier.

Studie: Apelsinskal kan vara bra för hjärtat

Sofie — Fri, 13 Sep 2024 11:05:07 +0000

Apelsinskal kan vara bra för att förebygga hjärtproblem, visar en amerikansk studie. Ämnen i skalen ska bland annat kunna hämma skadliga kemikalier. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Agricultural and Food Chemistry, har forskare tittat på apelsinskalsextrakt för att se huruvida ämnet kan hämma den kroppsegna produktionen av de skadliga ämnena TMAO (trimetylamin-N-oxid) och TMA (trimetylamin). Båda bildas i tarmen och har kopplats till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive åderförkalkning och hjärtinfarkt. Forskarna testade två olika typer av extrakt, en polär fraktion och en icke-polär fraktion. Polära fraktioner är sådana som exempelvis kan lösas i vatten och icke-polära fraktioner är de som istället löser sig i olja. – Om du tänker dig en salladsdressing är allt som finns i vatten- eller vinägerdelen den polära fraktionen, medan allt som finns i oljan avskilt från vattnet är den icke-polära fraktionen, förklarar Yu Wang, forskare vid University of Florida, enligt Medical Xpress. De lösningsmedel vi använde var inte exakt som vatten och olja, men de har liknande polaritet. Resultaten från studien visade att extraktet av apelsinskalets icke-polära fraktion effektivt hämmade produktionen av skadliga kemikalier. Forskarna identifierade också en förening som kallas feruloylputrescin i apelsinskalets polära fraktionsextrakt, något som ska kunna hämma det enzym som är ansvarigt för TMA-produktionen. – Det här är ett nytt fynd som belyser den tidigare okända hälsopotentialen hos feruloylputrescin när det gäller att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, säger forskaren. För att inkludera apelsinskal i kosten kan man bland annat torka skalen i ugnen och sedan mala dem till pulver, som kan användas i matlagning eller till exempelvis smoothies. Vidare kan man lägga bitar av skal i olja och sedan använda i matlagning. Det går även fint att göra te på färska apelsinskal eller riva ner dem i yoghurt. Viktigt är dock att använda ekologiska apelsiner för att minimera mängden bekämpningsmedel.

Forskare: ”Sätt varningstexter på ultraprocessad mat”

Sofie — Wed, 06 Mar 2024 06:04:41 +0000

Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar ökar med 50 procent om man äter mycket ultraprocessad mat, enligt en paraplystudie som gjorts av forskare i USA, Australien och på Irland. Även risken för psykiska störningar kunde öka med cirka 50 procent vid hög konsumtion. Forskarna anser att man därför bör förse denna typ av livsmedel med varningstexter. Ultraprocessad mat innebär att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig. Idag klassificerar man livsmedel utifrån hur de bearbetats genom NOVA-systemet, som är skapat av hälsoforskare. Denna typ av mat innehåller ofta mycket socker, salt och fett, men lite vitaminer och fibrer. I exempelvis USA och Kanada består mer än hälften av maten som konsumeras av ultraprocessad mat.

Största studien någonsin

Nu har forskare från bland annat University of Sydney, Dublin City University och Johns Hopkins University gjort 45 metaanalyser av 14 större studier som publicerats de senaste tre åren om ultraprocessad mat. Paraplystudien omfattar närmare 10 miljoner människor och ska vara den största som hittills gjorts i ämnet. Studien, som publicerats i BMJ, visar att en hög konsumtion av ultraprocessad mat ökade risken för ångest och vanliga psykiska störningar med 48-53 procent. Även risken för att utveckla diabetes ökade med tolv procent. Samtidigt ökade även risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar med 50 procent. Andra hälsoproblem som kunde uppstå vid hög konsumtion var sömnbrist, fetma, cancer och astma. Risken att dö oavsett orsak ökade med 21 procent.

Vill se FN-regelverk

Forskarna betonar dock att mer forskning krävs för att fullt förstå riskerna med ultraprocessad mat. Däremot föreslår man att ett antal åtgärder bör genomföras för att minska konsumtionen i världen. Bland annat bör FN engagera sig för att ta fram regler liknande de som finns för tobak. Vidare pekar man mot att märkning av denna typ av mat bör införas, liknande vad man gjort i Chile där livsmedel har varningstext om de innehåller mycket socker, mycket mättat fett eller mycket kalorier. Forskarna föreslår också förbud mot försäljning av sådana livsmedel i närheten av skolor och sjukhus.

Nära 100 000 fler dödsfall i hjärtsjukdomar noterade i England

Sofie — Tue, 04 Jul 2023 12:04:55 +0000

Sedan 2020 har man i England sett nära 100 000 fler dödsfall från hjärtsjukdomar än normalt. Tidigare har detta förklarats enbart med covid, men British Heart Foundation (BHF) tillstår nu att detta inte längre räcker som förklaringsmodell. Enligt officiell data för England från BHF har över 500 personer i veckan avlidit till följd av hjärtattack eller stroke. Sedan mars 2020 innebär det att man haft 96 540 extra dödsfall till följd av hjärtsjukdomar. Inledningsvis menades att den exceptionella ökningen av hjärtsjukdomar troligen berodde på antalet fall av covid-19, med andra ord att sjukdomen i sig orsakade fler hjärtproblem, men BHF antyder nu försiktigt att man kan tänka sig att det eventuellt kan finnas andra orsaker. – Covid-19 förklarar inte längre fullt ut det omfattande antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar, menar den rådgivande kardiologen och vice medicinska direktören Sonya Babu-Narayan vid organisaitonen. Flera forskningsrapporter har bekräftat en koppling mellan hjärtproblem och covidvacciner. Trots detta har det varit starkt tabubelagt att påtala denna koppling i det offentliga rummet i Storbritannien liksom i många andra länder, inte heller BHF vill dra några sådana slutsatser. Istället förklarar man sitt resonemang med att hjärtproblemen snarare skulle kunna bero på ett allmänt ökat tryck på sjukvården de senaste åren. – Långa väntetider för hjärtvård är farliga - de innebär en ökad risk för onödig sjukhusinläggning, funktionsnedsättning på grund av hjärtsvikt och för tidig död. Ändå kämpar människor för att få potentiellt livräddande hjärtbehandling när de behöver det på grund av brist på personal och utrymme inom NHS, trots att hjärt- och kärlsjukdomar drabbar rekordmånga människor, säger Babu-Narayan. För att minska antalet dödsfall relaterade till hjärtat efterlyser BHF en prioritering av hjärtvård inom sjukvården, "förnyat fokus på att förebygga orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar" samt "större forskningsinsatser för att ta fram nya behandlingar och botemedel för framtiden". – Eftersom allt fler hjärtpatienter får vänta allt längre behöver vi se ett specifikt och långsiktigt åtagande från regeringen för att påskynda förbättringar av hjärt- och kärlsjukvården nu och i framtiden, fortsätter Babu-Narayan.

Studie: ”Ofarlig” fetma existerar inte

Sofie — Sat, 11 Mar 2023 07:18:57 +0000

Forskare vid Uppsala universitet har undersökt så kallad "ofarlig" fetma och kommit fram till att det finns starka bevis för att någon sådan inte existerar. Att fetma kan innebära en ökad risk för diverse sjukdomar är allmänt känt och forskat på i stora delar av världen, men det har också forskats en del kring så kallad "ofarlig" fetma. Begreppet "metabolt frisk fetma" myntades i Kanada för omkring 15 år vilket skulle innebära att vissa personer med fetma som inte har andra riskfaktorer, som exempelvis högt blodtryck eller diabetes, inte heller är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. I senare studier har man dock kunnat se att dessa personer faktiskt har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men att det tar längre tid för sjukdomarna att utvecklas hos personer med "ofarlig" fetma. Forskare vid Uppsala universitet har nu tittat närmare på detta och undersökt kranskärlen hos tusentals svenskar med hjälp av datortomografi. I studien ingick 23 674 kvinnor och män i åldrarna 50 till 64 år, där personer med "ofarlig" fetma jämfördes med normalviktiga personer som heller inte var i någon riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Alla deltagare ingår i befolkningsstudien Scapis, som forskar kring att bland annat motverka hjärtsjukdomar innan de uppstår. Studien visar att det finns starka bevis för att "metabolt frisk fetma" inte existerar, och att det trots bristen på riskfaktorer ändå finns en övervägande risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Personer med fetma hade i högre grad förträngningar i hjärtats kranskärl än normalviktiga vilket i sig kan leda till åderförkalkning och därmed riskera att orsaka kärlkramp eller hjärtinfarkt. – Det här är ytterligare en spik i kistan för den vanliga missuppfattningen att det finns ”ofarlig” fetma, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, som är huvudförfattare till studien.

Stresshormon påverkar han- och honmöss olika

Jan Sundstedt — Wed, 08 Mar 2023 05:43:24 +0000

En nyligen publicerad forskningsrapport indikerar att mushjärtan, baserat på kön, reagerar olika på stresshormonet noradrenalin. Forskningen kan i förlängningen få konsekvenser för behandling av hjärtsjukdomar hos människor, som exempelvis arytmier och hjärtsvikt, och för hur olika män och kvinnor reagerar på diverse mediciner. Resultatet av studien visar att hjärtan hos han- respektive honmöss inledningsvis reagerar likartat. Vissa delar av honhjärtat återgår dock snabbare till det normala än hanhjärtat, vilket ger skillnader i hjärtats elektriska aktivitet. Det är viktigt att notera att forskarna ännu inte är säkra på om denna skillnad är bra eller dålig för honmössen, och att mer forskning måste genomföras för att få klarhet i skillnaderna. Jessica Caldwell, postdoktoral forskare vid avdelningen för farmakologi på University of California och medförfattarinna till en artikel i ämnet för vetenskapstidningen Science Advances, menar dock att fynden kan vara av stor betydelse för förståelse av skillnader mellan män och kvinnor. – Vi vet att det finns könsskillnader i risken för vissa typer av arytmier (hjärtrytmrubbningar). Studien avslöjar en ny faktor som kan bidra till olika känslighet för arytmi mellan män och kvinnor.

Female and male hearts respond differently to “fight or flight” stress hormone, according to new #UCDavis mouse study in @sciencemagazine @RipplingerLab @JLCaldwellPhD @UCDavisMed #Arrhythmia #HeartDisease #medicalresearch https://t.co/ORLx0mudV0
— UC Davis Health (@UCDavisHealth) January 20, 2023

Forskarna som är ansvariga för studien menar att man inte kan tillämpa studieresultatet på båda könen från att enbart studera ett av dem och skriver att "genom att använda både han- och honmöss har vi upptäckt ledtrådar till skillnader som vi annars inte skulle ha misstänkt". Professor Crystal Ripplinger betonar emellertid att det i den aktuella studien är oklart vad skillnaderna i hjärtats elektriska aktivitet kan komma att betyda. – Reaktionen hos honmössen kan vara skyddande - eller inte. Men att bara dokumentera att det finns en mätbar skillnad i svaret på ett stresshormon är betydelsefullt. Vi hoppas få veta mer i framtida studier, förklarar Ripplinger.