gruvdrift – Nya Dagbladet

Över 100 befaras döda efter ras i guldgruva i Centralafrikanska republiken

Jan Sundstedt — Mon, 24 Aug 2026 10:43:37 +0000

Över 100 människor befaras ha omkommit efter att marken rasade vid en guldgruva i Centralafrikanska republiken. Regeringen har hittills bekräftat 49 dödsfall, medan lokala myndigheter och hjälparbetare uppger ett betydligt högre antal. Olyckan inträffade den 18 augusti vid Zamboye i prefekturen Nana-Mambéré, nära gränsen mot Kamerun. Gruvområdet sträckte sig över omkring tio kilometer och bestod av hundratals stora, djupa och sammanlänkade gropar, enligt Radio Ndeke Luka. Kraftiga regn hade enligt lokala myndigheter försvagat marken. Åklagaren uppger att flera underjordiska gångar kan ha gett vika. Lokala Radio Ndeke Luka skriver att marken rasade flera gånger. Människor samlades efter det första raset för att hjälpa de instängda, men nya jordmassor begravde både gruvarbetare och personer som deltog i räddningsförsöken. Lokala källor har räknat omkring 100–107 döda och uppger att fler människor saknas. Centralafrikanska republikens regering har i skrivande stund bekräftat 49 dödsfall. Uppgifterna om antalet döda går därför fortfarande isär. Räddningsgrupper och boende sökte under flera timmar efter överlevande, men de återkommande rasen försvårade arbetet. Osäkerheten kring dödstalet består eftersom jordmassorna fortfarande täcker delar av gruvområdet och myndigheterna ännu inte har identifierat samtliga offer.

Dozens of miners were killed after a gold mine collapsed Tuesday in Zamboye, a border village between Cameroon and the Central African Republic. More than 100 others are feared trapped underground as rescue efforts continue. Authorities have yet to confirm the official death toll pic.twitter.com/0oopgwZlRN
— African News feed. (@africansinnews) August 19, 2026

Guldgruvan var redan stängd

Nyhetsbyrån AP uppger att myndigheterna redan hade stängt gruvområdet före katastrofen. Guldgrävare fortsatte trots det att arbeta utan tillstånd och utanför gällande säkerhetsregler. I Centralafrikanska republiken försörjer sig tusentals människor genom småskalig gruvdrift, ofta under bristande säkerhetsförhållanden. Gruvminister Rufin Benam-Beltoungou beordrade efter raset ett nytt omedelbart stopp för verksamheten. Myndigheterna spärrade även av gruvan när fortsatta ras och översvämningar gjorde marken för farlig. Räddningsmanskapet saknade samtidigt den utrustning som krävdes för att söka säkert bland de djupa groparna. Åklagaren i Baboua har gett Bélokos särskilda poliskommissariat i uppdrag att utreda olyckan. Utredarna ska fastställa dödstalet och orsaken till raset samt identifiera de personer eller företag som drev verksamheten. De ska också pröva eventuellt straffansvar för olaglig brytning, svartarbete och brott mot säkerhetsreglerna. Civilsamhällesorganisationen AJMADEC anklagar landets gruvmyndigheter för att ha försummat säkerheten. Organisationen framhåller att liknande ras återkommer vid småskaliga gruvor i landet, där många människor riskerar livet för sin försörjning.

Guldrush i östra Finland – miljardvärden väntar under marken

Markus Andersson — Thu, 02 Oct 2025 13:47:26 +0000

Fyndigheter som tros innehålla guld värt flera miljarder euro har upptäckts i östra Finland. Gruvbolaget Endomines planerar nu en massiv expansion och siktar på att bli en betydande global guldproducent. I den östligaste delen av Finland, bara ett tiotal kilometer från ryska gränsen, har stora guldfyndigheter väckt förhoppningar om en snar guldrush. Det rekordhöga guldpriset och nya lovande fynd gör att gruvbolaget Endomines ser en ljus framtid. — Jag tror på guld. Här finns en enorm potential som ännu inte har utnyttjats. Vi hittar nya lovande fyndigheter hela tiden, säger bolagets vd Kari Vyhtinen till Yle. Den senaste stora upptäckten är Ukkofyndigheten i kommunen Ilomants, där guldet förekommer i samband med en enorm järnformation som är sju kilometer lång. Fyndigheten ingår i den så kallade Karelska guldlinjen, ett 40 kilometer långt område i Ilomants grönstensbälte. Enligt Bo Långbacka, specialsakkunnig vid Geologiska forskningscentralen, är den finländska berggrunden fullt jämförbar med de rika malmområdena i Kanada och Australien. Han menar att Finland ur den synvinkeln har Europas bästa förutsättningar för guldutvinning.

Sjufaldig produktionsökning planeras

I nuläget känner Endomines till cirka en halv miljon troy-uns guld (cirka 15,5 ton) på sitt område, men målet är betydligt högre än så. — Om fem år ska vi i bästa fall känna till två miljoner troy-uns guld. Vår produktion av guld kan då uppgå till 100 000 troy-uns, fortsätter Vyhtinen. Det skulle innebära en sjufaldig produktionsökning och med dagens guldpris, som ligger kring 106 euro per gram, skulle en sådan produktion vara värd omkring 330 miljoner euro årligen.

1200 meter under jord

Endomines driver för närvarande två gruvor i Ilomants – Pampalogruvan och Hoskogruvan. Vid Pampalogruvan arbetar man nu på 900 meters djup, och år 2032 kommer man att vara 1,2 kilometer under marken. Bolaget investerar årligen fyra till sex miljoner euro i prospektering för att hitta nya guldfyndigheter. Verksamheten växer snabbt – företaget har ett hundratal anställda och anställde nyligen 20 nya medarbetare. Inför höstens provborrningar på Ukkofyndigheten berättar vd:n att spänningen håller honom vaken om nätterna. — Det är så spännande och nervkittlande att vänta på resultatet, säger Vyhtinen.

Norsk djuphavsbrytning stoppas

Sofie — Tue, 03 Dec 2024 11:03:31 +0000

Regeringen stoppar utdelningen av licenser för gruvdrift på havsbotten. Enligt uppgift hindras planerna tillfälligt på grund av hårda budgetförhandlingar. I början av året röstade Stortinget i Norge ja till så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. De mineraler man hoppades kunna utvinna inkluderade kobolt, magnesium, nickel och koppar. Beslutet möttes av stark kritik, bland annat från 120 riksdagsledamöter och EU-parlamentariker från 19 olika parlament, som skickade ett brev till norska politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen. Under helgen förhandlade den norska regeringen om statsbudgeten för nästa år. Där beslutades det att skjuta upp den planerade gruvdriften, ett initiativ som främst drevs av Socialistisk Vänster (SV). – Vi har stoppat planerna på att öppna upp för gruvdrift på havsbotten, säger partiledaren Kirsti Bergstø.

Endast en paus

Den norska avdelningen av Världsnaturfonden WWF välkomnar beslutet. Tidigare har man lämnat in en stämningsansökan mot regeringen på grund av planerna för djuphavsbrytningen. – Regeringen har skyndat på processen utan att lyssna på sina egna experter, som upprepade gånger har sagt att det finns för många och för stora kunskapsluckor för att gruvdrift på havsbotten ska vara försvarbart. Lyckligtvis har SV insett allvaret i situationen och tagit ansvar för att stoppa galenskapen, säger Karoline Andaur, generalsekreterare på WWF. Statsminister Jonas Gahr Støre betonar att det rör sig om en paus i planerna, inte ett definitivt stopp för gruvdrift på havsbotten. – Det blir en senareläggning och det måste vi kunna acceptera, säger Støre till norska TV 2.

Byar tvingas lämna plats för gruva

Osignerad — Thu, 09 Jun 2016 13:56:23 +0000

Två byar tvingas att flytta när Boliden utökar Aitikgruvan utanför Gällivare, rapporterar Supermiljöbloggen. År 2020 ska byn Sakajärvi vara tömd. Tre år senare står nästa by, Liikavaaras, på tur. Aitikgruvan, som nu utvidgas, bryter årligen nästan 37 miljoner ton malm. Men det är en procent av det som bryts som är mest intressant — koppar. Enligt bolaget är det en av de lägsta halterna I som bryts i världen, men höga metallpriser gör det ändå lönsamt. 660 miljoner kronor ska ha säkrats till att städa upp efter gruvan när den är uttjänt, men det finns inga garantier för att det räcker. — Till skillnad från många andra ämnen är koppar särskilt giftig i vissa nivåer. Det gör att kopparutsläppen måste begränsas kraftigt, säger David Berggård, ansvarig för gruvfrågor på Länsstyrelsen i Norrbotten, till SVT. – Hanteras inte de gråbergsupplag eller de sandmagasin som finns på rätt sätt genom täckning och andra åtgärder, riskerar vi att få stora läckage av tungmetaller och surt vatten. På sikt kan det skada vattendrag, omgivande mark och växtlighet, fortsätter han. År 2000 skedde det ett dammhaveri i Aitikgruvan där 1,6 miljoner kubikmeter förorenat vatten läckte ut i vattendragen. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Monarkfjärilen hotas av gruvdrift i Mexiko

Osignerad — Fri, 13 May 2016 13:41:08 +0000

Den redan sårbara monarkfjärilen i Mexiko står inför det största hotet på länge när Mexikos största gruvbolag planerar att återöppna en gammal koppargruva i fjärilens biosfärreservat. Monarkfjärilens bisofärreservat skapades för att skydda arten när den övervintrar och omfattar 56 000 hektar land. Gruvkonglomeratet Grupo Mexico har trots detta fått tillstånd att återöppna en gammal gruva som stängdes för 25 år sedan, rapporterar Digital journal. Miljöaktivister oroar sig för att vattenmängderna som krävs för gruvdriften kommer att torka ut närliggande källor och döda de växter som monarkfjärilen är beroende av. Man är också oroliga för att gruvan ska läcka ut farliga och giftiga ämnen som i övrigt förgiftar och förstör naturen i området. – Vi vet att ingen gruvprojekt någonsin i Mexiko har bidragit till en en varaktig utveckling för lokalbefolkningen, och de har alltid haft problem kopplade till förstörelsen av naturresurser, säger Silvestre Chávez Sánchez, ledare för ett litet samhälle nära gruvan, till New York Times. Förespråkare av återöppnandet av gruvan menar istället att det kommer att skapa jobb för lokalbefolkningen och påpekar dessutom att en del av företagets vinst går tillbaka till lokalsamhällena i området där gruvdriften förs. Trots att monarkfjärilen hotas av bland annat gruvdrift har arten ökat i antal de senaste åren, vilket Nya Dagbladet skrivit om sedan tidigare.

Kommuner vill ha vetorätt mot prospektering

Osignerad — Tue, 02 Jul 2013 13:52:34 +0000

I 45 av Sveriges kommuner är stora delar av berggrunden alunskiffer. Om denna krossas frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen som utgör ett allvarligt hot mot markområden, grundvatten och odling under överskådlig tid, skriver ordförande för 24 kommunstyrelser i ett öppet brev till regeringen. De menar att sådan exploatering skiljer sig starkt från konventionell gruvdrift i urberg, och därför bör ett kommunalt veto införas när det gäller prospektering som syftar till mineral- eller gasutvinning ur alunskiffer. De underskrivande menar att företagens försäkringar om att brytningen är säker motbevisas genom Talvivaaragruvan i Finland, där verksamheten i svartskiffer, med egenskaper jämförbara med alunskiffrets, har orsakat ”vad som beskrivs som en av Finlands värsta miljökatastrofer.” Även utvinning av skiffergas genom "hydraulisk spräckning" pekas ut som en miljöfara. Detta har NyD tidigare rapporterat om här. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet