<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>frukt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/frukt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>frukt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Förläng skörden – torka frukt och bär hemma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/sa-torkar-du-frukt-och-bar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<category><![CDATA[torka]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239187</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.</strong>

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.
<h3>Välj fina råvaror</h3>
Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.
<h3>Ugn eller torkapparat</h3>
En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

[caption id="attachment_239196" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/torkade-appelchips-mattork-1170x600-1.jpg"><img class="wp-image-239196 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/torkade-appelchips-mattork-1170x600-1.jpg" alt="Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple" width="1170" height="600" /></a> Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels[/caption]

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.
<h3>Så gör du med bären</h3>
Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

[caption id="attachment_239321" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/fruktlader-blabar-1170x600-1.jpg"><img class="wp-image-239321 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/fruktlader-blabar-1170x600-1.jpg" alt="Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär" width="1170" height="600" /></a> Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska[/caption]
<h3>När är det färdigt?</h3>
Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.
<h3>Förvara i täta burkar</h3>
När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forpackad-frukt-gront-stort-butikssvinn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dagligvaruhandel]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader.</strong>

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem.

I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, <a href="https://www.naturvardsverket.se/49c9e0/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7223-0.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar forskningsrapporten</a>. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär.

— <em>Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag</em>, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett <a href="https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2026-06-30-forpackad-frukt-och-gront-bakom-stort-matsvinn-i-butiker.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Svinnpåsar gav lägre kostnader</h3>
De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning.

I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden.

Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.
<h3>Osäkerhet om regler bromsar arbetet</h3>
Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare.

— <em>Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi</em>, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förvara skörden i vinter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Sep 2025 10:05:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129557</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.</strong>

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-matpriser-skenar/" target="_blank" rel="noopener">skenande</a> matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.</em>

<hr />

<strong>Torkning</strong>

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

<strong>Syra eller sylta</strong>

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-och-forvaring/tillagning/syrning-av-gronsaker" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a>. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt <a href="https://www.ica.se/artikel/safta-sylta/" target="_blank" rel="noopener">hålla</a> i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

<strong>Frys</strong>

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rv%C3%A4llning" target="_blank" rel="noopener">förvälla</a> först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

<strong>Alternativ till jordkällare</strong>

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oaCnwYKgQMk" target="_blank" rel="noopener">exempelvis</a> granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på <a href="https://www.tv4.se/artikel/4fbf845204bf725194002265/lagra-gronsaker-till-vintern" target="_blank" rel="noopener">balkongen</a>.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mer frukt i svenska skolor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/mer-frukt-i-svenska-skolor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/mer-frukt-i-svenska-skolor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Feb 2024 14:08:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[skolor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=173590</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill införa ett så kallat <em>skolfruktstöd</em> i Sveriges skolor. Det ska börja gälla från och med höstterminen 2025.</strong>

EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid, samt delar ut frukt till elever. Syftet med stödet är att lära barn äta mer hälsosamt samt att lära ut hur maten produceras. Forskning visar att detta har ökat intaget av frukt bland barn och unga, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/maltidsbloggen/vilka-styrmedel-fungerar-for-att-paverka-manniskors-matvanor" target="_blank" rel="nofollow noopener">Livsmedelsverket</a>. Idag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige.

Nu har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att förbereda ett införande av skolfruktsstöd från och med skolåret 2025/2026. Tidigare har man gjort bedömningen att stödet skulle innebära för mycket administration för att vara meningsfullt. Även andra saker ställer till det, som att stödet endast innebär 20 till 50 kronor per elev, vilket inte ger så mycket frukt per barn.

– <em>Vi behöver därför använda stödet på ett smartare sätt så att det skapar mervärde för skolorna. Det skulle till exempel kunna användas genom riktade satsningar under ett par veckors tid, där man uppmuntrar till hälsosamma matvanor och skapar nyfikenhet kring nya smaker</em>, säger Eva Jirskog, <a href="https://www.livsmedelifokus.se/sverige-infor-skolfruktsstod-antligen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Livsmedel i fokus.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har drivit frågan om skolfruktsstöd sedan EU införde det och ser positivt på att barn får lära sig mer om lantbruk och hur frukt odlas.

– <em>Det är ett viktigt steg mot hälsosamma matvanor och god hälsa och det känns verkligen jätteroligt</em>, säger Marcus Söderlund, förbundsstyrelseledamot i LRF och ordförande för LRF:s Trädgårdsdelegation.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/mer-frukt-i-svenska-skolor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Odlare äter 70 procent mer grönsaker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Dec 2023 10:07:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158939</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En studie från Storbritannien visar att de som själva odlar generellt äter 70 procent mer frukt och grönt än övrig befolkning. Vidare kunde hushållen själva producera hälften av sitt grönsaksintag och en femtedel av sitt fruktintag.</strong>

Under ett år följde forskare vid University of Sheffield 85 brittiska hushåll som odlade egna grönsaker. Deltagarna fick under tiden föra dagbok över hur mycket mat de producerade, hur mycket de handlade i butik och hur mycket mat de slängde. Hushållen odlade antingen hemma eller vid kolonilotter, där 67 procent av deltagarna hade tillgång till båda.

Studien, som <a href="https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ppp3.10413" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats </a>i den vetenskapliga tidskriften <em>Plants, People, Planet</em>, visat att hushållen kunde producera 51 procent av sitt grönsaksintag och 20 procent av fruktintaget. Det framkom också att odlare generellt äter 70 procent mer frukt och grönt än genomsnittlig brittisk befolkning, vilket är mer än den nationella rekommendationen på fem portioner per dag. Vidare slängde odlare nära 95 procent mindre mat än genomsnittet av hushåll i landet.

I snitt hade deltagarna 120,5 kvadratmeter odlingar och tillbringade omkring 4 timmar per vecka med att ta hand om sina grödor.
<h3>Gav bort till andra</h3>
Varje hushåll odlade i genomsnitt 37,5 olika grödor där potatis, tomater squash, rödbetor, rabarber, morötter, lök, sallad, bönor, ärtor, gurka och kål var vanligast. 75,3 procent ägnade sig åt ekologisk odling och 19 procent samlade även mat från naturen. Nära 95 procent av hushållen gav bort en del av sina grödor och 72 procent fick grödor av andra som odlar.

I landet äter endast 8 procent av tonåringarna och mindre än en tredjedel av de vuxna tillräckligt med frukt och grönt. Forskarna i studien menar att odling skulle ge ett antal fördelar för samhället, men att det måste bli lättare för allmänheten att få tillgång till att odla.

– <em>Vi måste hitta sätt att övervinna socioekonomiska utmaningar för att öka hushållens livsmedelsproduktion, särskilt bland dem som påverkas mest av låga intag av frukt och grönsaker, som låginkomstfamiljer</em>, <a href="https://www.sheffield.ac.uk/news/grow-your-own-households-eat-more-fruit-and-vegetables-and-waste-less" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Zilla Gulyas, författare till studien.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nordiska näringsrekommendationer blir ”klimatsmarta”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/nordiska-naringsrekommendationer-blir-klimatsmarta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/nordiska-naringsrekommendationer-blir-klimatsmarta/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Jun 2023 08:56:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[alkohol]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152747</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De nya nordiska näringsrekommendationerna fokuserar inte bara på vilken kost som är positiv för befolkningens hälsa – utan lägger även stor vikt vid vilken mat som påstås vara ”klimatsmart” och inte.</strong>

<em>– Vad vi äter är otroligt viktigt för klimat och miljö. En tredjedel av växthusgasutsläppen kan kopplas till vår mat, som också har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Samtidigt har vi fått långt mer kunskap om synergierna: det som är bra för hälsan är också bra för miljön</em>, <a href="https://tt.omni.se/nya-rad-at-annu-mindre-kott-och-undvik-alkohol/a/jlxQgA" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Rune Blomhoff, projektledare för NNR.

Svenskarna uppmanas att äta ännu mindre rött kött än tidigare – och gärna avstå alkohol, enligt Nordiska ministerrådet.

Tidigare har NNR:s rekommendationer utgått från vilka näringsämnen den mänskliga kroppen behöver och vilken kost som är skadlig eller hälsosam för befolkningen. I år har dock även påstådda miljöaspekter vägts in och målet är att ”livsmedelskonsumtionen inte ska påverka miljö och klimat i onödan”.

<em>– En viktig slutsats är att det som är bra att äta för hälsan på det stora hela också är bra för miljön och klimatet, det vill säga att äta grönare och mindre kött. Det liknar väldigt mycket de kostråd vi redan har i Sverige</em>, <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/idag-lanseras-nya-nordiska-naringsrekommendationer" target="_blank" rel="noopener">hävdar</a> Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

<strong>Hon hävdar vidare</strong> att det finns en utbredd ”missuppfattning” om att rekommendationerna om minskat köttintag innebär en önskan om att ”alla borde bli vegetarianer” – så ligger det inte till enligt Brugård Konde, men hon är tydlig med att ”många skulle behöva äta mindre kött för hälsans skull”.

Även om näringsrekommendationerna nu fått ett tydligt klimatfokus hävdar Rune Blomhoff att ”inga råd sker på bekostnad av hälsan”.

<em>– Vi lägger inga politiska värderingar i rekommendationerna. Men vetenskapen är väldigt tydlig när det gäller att plantbaserad kost är bäst för både hälsa och miljö. Det ska bli spännande att se hur våra råd implementeras.</em>

I övrigt kan det noteras att NNR uppmanar till ett högt intag av grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis, fullkorn, nötter och frön samt fisk ”från hållbart förvaltade fiskbestånd.

Mejeriprodukter med låg fetthalt bör intas med måttlighet och konsumtionen av kött och charkprodukter minskas kraftigt, precis som mat som innehåller mycket fett, salt eller socker. Vad gäller alkohol är rekommendationen att det ska drickas betydligt mindre – men det föreslagna rådet att ammande mammor helt ska avstå alkohol har tagits bort från den slutgiltiga versionen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/nordiska-naringsrekommendationer-blir-klimatsmarta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dyrare mat spås göra svenskarna sjukare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/dyrare-mat-spas-gora-svenskarna-sjukare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/dyrare-mat-spas-gora-svenskarna-sjukare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Apr 2023 11:23:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147191</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skenande matpriser gör att svenskarna köper allt mindre av grönsaker, frukt, fisk och kött. Livsmedelsverket varnar nu för att befolkningens förändrade matvanor riskerar att leda till att cancer, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar ökar.</strong>

Enligt Livsmedelsverkets <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/hojda-matpriser-riskerar-att-paverka-folkhalsan" target="_blank" rel="noopener">undersökning</a> svarar fyra av tio att de köper mindre färska grönsaker idag jämfört med våren 2022, oavsett inkomstnivå. De med låga inkomster svarar dock att de väljer bort färska grönsaker oftare än de med högra inkomster.

<em>– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det en risk för att hälsan påverkas negativt på sikt</em>, säger Karin Fritz rådgivare på Livsmedelsverket.

33 procent uppger också att de köper mindre frukt och de tillfrågade svarar även att de köper mindre kött, kyckling och fisk än vad de tidigare gjort – besked som riskerar att få stora konsekvenser på den allmänna folkhälsan.

<em>– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper,</em> kommenterar Fritz.

<strong>Marie Löf som är</strong> professor i nutrition vid Karolinska institutet menar att uppgifterna är allvarliga och konstaterar att risken för ökad fetma och många andra kostrelaterade sjukdomar ökar kraftigt om medborgarna inte får i sig bra mat.

<em>– Vi får hoppas på att prisutvecklingen vänder snart så att det vi ser nu är kortsiktiga förändringar.</em>

<em>– Tyvärr har vi ju ojämlikheter i hälsa med större andel övervikt och obesitas i utsatta grupper. Det finns ju risk att sådana skillnader blir ännu större nu eftersom de som har det sämst ekonomiskt har sämre förutsättningar att köpa hälsosam mat när priserna stiger,</em> <a href="https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/l3eE9e/hojda-matpriser-kan-leda-till-fetma" target="_blank" rel="noopener">fortsätter</a> hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/dyrare-mat-spas-gora-svenskarna-sjukare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förvara frukt och grönt rätt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Apr 2022 05:03:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=119080</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vissa gillar kyla, andra rumstemperatur och ytterligare andra vill gärna vistas i mörkret. Hur ska man egentligen förvara frukt och grönsaker?</strong>

När man köpt hem en klase bananer eller en påse morötter är frågan: Hur ska dessa egentligen förvaras på rätt sätt? Ofta är att det dock kanske är som man själv tror. De flesta frukter och grönsaker ska förvaras i kylen, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/tips/forvara-frukt-och-gront-ratt" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a>. Däremot trivs vissa bättre i rumstemperatur. Har man skurit upp frukter eller grönsaker ska de dock alltid förvaras i kylskåpet.

<strong>Trivs i kylen</strong>

De flesta frukter och grönsaker mår bäst i kylen. Gillar man inte att äta exempelvis kall frukt kan man med fördel ta fram frukten en stund innan man äter den.

<strong>Grönsaker</strong>
<ul>
 	<li>Blomkål</li>
 	<li>Broccoli</li>
 	<li>Brysselkål</li>
 	<li>Champinjon</li>
 	<li>Färska örter</li>
 	<li>Gul lök</li>
 	<li>Groddar</li>
 	<li>Kål</li>
 	<li>Morot</li>
 	<li>Palsternacka</li>
 	<li>Purjolök</li>
 	<li>Rödbetor</li>
 	<li>Rödlök</li>
 	<li>Vitlök</li>
</ul>
<strong>Frukter</strong>
<ul>
 	<li>Apelsin</li>
 	<li>Aprikos</li>
 	<li>Bär</li>
 	<li>Clementin</li>
 	<li>Kiwi</li>
 	<li>Mandarin</li>
 	<li>Melon</li>
 	<li>Nektarin</li>
 	<li>Persika</li>
 	<li>Plommon</li>
 	<li>Päron</li>
 	<li>Vindruvor</li>
 	<li>Äpple</li>
</ul>
[caption id="attachment_119091" align="alignnone" width="603"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/waldemar-brandt-kV3GEmrSp8k-unsplash-scaled.jpg"><img class="wp-image-119091 " src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/waldemar-brandt-kV3GEmrSp8k-unsplash-scaled.jpg" alt="" width="603" height="402" /></a> Foto: Waldemar Brandt/Unsplash[/caption]

<strong>Trivs i rumstemperatur/svalt</strong>

Vissa frukter och grönsaker kan få köldskador av kylskåpet och trivs därför bättre utanför. Har man en sval plats kan man förvara dem där, men annars fungerar rumstemperatur bra. Den svala platsen bör vara cirka 12-15 grader om man ska använda sig av den.

<strong>Grönsaker</strong>
<ul>
 	<li>Aubergine</li>
 	<li><a href="https://ekoladan.se/ravaror/ananas" target="_blank" rel="noopener">Ananas</a></li>
 	<li>Basilika</li>
 	<li>Gurka</li>
 	<li>Paprika</li>
 	<li>Tomat</li>
 	<li>Zucchini (squash)</li>
</ul>
<strong>Frukter</strong>
<ul>
 	<li>Avokado</li>
 	<li>Banan</li>
 	<li>Citron</li>
 	<li>Lime</li>
 	<li>Mango</li>
</ul>
<strong>Trivs i mörker</strong>

En rotfrukt som trivs i mörker är potatisen. Den vill gärna förvaras mörkt och svalt, gärna med en temperatur på 12-15 grader. Ett tips är att ha dem i en påse som inte släpper in ljus. Med fördel kan man förvara potatis i skafferi, skåp eller förråd där temperaturen är lägre än rumstemperatur. Det går samtidigt också att ha dem i kylskåpet. Även rotfrukten sötpotatis vill förvaras svalt, enligt <a href="https://ekoladan.se/ravaror/sotpotatis" target="_blank" rel="noopener">Ekolådan</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så använder du dina skal till nyttigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/sa-anvander-du-dina-skal-till-nyttigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/sa-anvander-du-dina-skal-till-nyttigheter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 05 Mar 2022 10:45:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=118616</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Visste du att bananskal faktiskt kan användas till ett gott och nyttigt banan-te? Eller varför inte göra en smoothie av vattenmelonskal? Här tipsar vi om nyttiga användningsområden för skal som man annars oftast bara slänger bort.</strong>

I en tid som denna då matpriserna höjs och världen känns osäker kan det vara till sin fördel att ta vara på allt man kan. Armen Adamjan är en influencer som gjort sig känd genom sitt <a href="https://www.instagram.com/creative_explained/" target="_blank" rel="noopener">konto</a> “creative explained” på sociala medier, där han visar kreativa sätt att använda och ta vara på diverse råvaror. Han har även skrivit två <a href="https://creativeexplained.com/" target="_blank" rel="noopener">böcker</a>, som går under namnet <em>Don't throw it out </em>1 &#38; 2, om just att ta vara på saker. Att ta vara på skalet från matvaror är någonting Adamjan gillar och Nya Dagbladet har kikat på hans bästa tips.

Kom ihåg att alltid skölja dina frukter och grönsaker noggrant. Naturskyddsföreningen <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/tio-satt-att-undvika-farliga-kemikalier-hemma/" target="_blank" rel="noopener">rekommenderar</a> att man köper ekologiska frukter och grönsaker för att undvika bekämpningsmedel. Speciellt bananer, vindruvor och potatis är hårt <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/5-viktiga-varor-att-byta-till-eko/" target="_blank" rel="noopener">besprutade</a>.

<strong>Ananasskal</strong>

Ananas innehåller förutom mängder med c-vitamin även något som kallas bromelain, som är en form av proteolytiskt enzym som exempelvis kan hjälpa till att minska inflammation, stödja hjärthälsan och enligt vissa studier även vara bra mot pollenallergi, enligt sajten <a href="https://passionforhalsa.se/egenskaperna-av-det-effektiva-enzymtillskottet-bromelain" target="_blank" rel="noopener">Passion för Hälsa</a>.

Koka upp skalen och låt sedan sjuda i ungefär 20 minuter. Då får man en väldigt näringsrik dryck som kan ge en extra skjuts till immunförsvaret, vara bra för tänderna och även huden, menar <a href="https://www.instagram.com/p/CZPqWjuF0M2/" target="_blank" rel="noopener">Adamjan</a>. Lägg dem sedan i en tom tepåse och drick tillsammans med honung. Ett tips är att göra egna tepåsar med hjälp av kaffefilter som sajten <a href="https://www.godjord.nu/lucka-14/" target="_blank" rel="noopener">God Jord</a> tipsar om, men det finns också tomma tepåsar att köpa. Att dricka den nerkyld är också ett alternativ, förvara i en tät behållare i kylen. Drycken kan även användas som växtnäring, det är då viktigt att den kallnat helt.

<strong>Bananskal</strong>

Bananer innehåller bland annat mycket kalium och magnesium men även bananskalen ska vara väldigt nyttiga att äta och innehåller höga halter av vitamin B6 och B12, enligt <a href="https://www.mabra.com/nyttig-mat/forskare-darfor-ar-det-nyttigt-att-ata-bananskal/6474561" target="_blank" rel="noopener">Må Bra</a>.

Koka bananskalen i tio minuter så har du ett gott och nyttigt <a href="https://www.instagram.com/p/CZh42MClopL/" target="_blank" rel="noopener">banan-te</a>. Det ska kunna göra att man sover bättre och även vara bra mot en uppblåst mage. Vill man inte dricka det kan man även ge det till sina plantor (kom ihåg att låta det kallna först).

En enkel ansiktsmask kan vara att helt enkelt smörja in ansiktet med insidan av bananskalet och sedan låta det verka i cirka 15 minuter. Det ska hjälpa till att exfoliera huden och förebygga mörka ringar under ögonen.

Ett billigt alternativ till skoputsning kan vara att smörja in läderskor med bananskal.

Vill man ha en näringsrik hårinpackning kan man mixa bananskalet med ett ägg som man sedan masserar in i håret. Låt det sitta i i cirka 15 minuter innan ursköljning.

[caption id="attachment_118641" align="alignnone" width="623"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/egg-4002016_1920.jpg"><img class="wp-image-118641 " src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/egg-4002016_1920.jpg" alt="" width="623" height="415" /></a> Foto: stux/Pixabay[/caption]

<strong>Äggskal</strong>

Har du ett gäng växter hemma är detta ett ypperligt sätt att ge dem en extra kick, menar <a href="https://www.instagram.com/p/CaNmMb8l0TD/" target="_blank" rel="noopener">Adamjan</a>. Lägg skalen i en mixer, matberedare eller en kaffekvarn och mixa till ett fint pulver. Tillsätt sedan lite vitvinsvinäger, som kommer att göra att skalen absorberar syran i vinägern och i princip innebär att man extraherar kalcium från skalen. När processen är klar kommer det att finnas kvar en vit fluffig konsistens på toppen som man sedan kan skeda ur och blanda med vatten. Då får man en högkoncentrerad växtnäring med kalcium.

Vill man ha en <a href="https://www.instagram.com/p/CZ-Rw83FQCq/" target="_blank" rel="noopener">enklare</a> variant kan man koka äggskal tillsammans med morötter (eller varför inte morotsskal?) i tio minuter och sedan låta stå i minst sex timmar.

<strong>Granatäppleskal</strong>

Den här goda frukten innehåller mycket antioxidanter, men faktiskt är skalen mer packade med dessa nyttigheter än frukten i sig.

Tillaga skalen, och även innerskalen, i cirka 180 grader i 30 minuter. Det går också fint att lämna dem framme i ett soligt fönster i cirka tre dagar för samma effekt. När skalen är helt torkade, mixa dem till ett pulver. Sedan kan man göra te som kan hjälpa mot bland annat halsont, hosta eller ont i magen. Om inte annat är det <a href="https://www.instagram.com/p/CXq6W0yIFRy/" target="_blank" rel="noopener">nyttigt</a> i sig att dricka.

Mixa med citronjuice för en välgörande ansiktsmask som kan hjälpa mot bland annat akne. Skölj av efter 20 minuter.

<strong>Avokado</strong>

Denna superfrukt är populär att äta på grund av bland annat sina nyttiga fetter, antioxidanter och vitaminer. Däremot är det inte enbart frukten i sig som är nyttig, utan även skalet.

Tillaga avokadoskalen i ugnen i cirka 100 grader under ungefär en timme. De ska bli ordentligt torkade så man kan mixa dem till ett pulver. Pulvret kan man sedan <a href="https://www.instagram.com/p/CY14P7WFt0n/" target="_blank" rel="noopener">använda</a> till smoothies, smaksättning i mat (exempelvis dressing eller en kall dipp) eller lägga i en tepåse, tillsätta honung och dricka som te.

Blanda även med ägg och honung för en bra hårinpackning som kan hjälpa mot frissigt och skadat hår. Låt vara i 30 minuter innan ursköljning.

<strong>Bonus: Avokadokärna</strong>

Dela kärnan i fyra delar och mixa den till ett fint pulver. Pulvret kan man sedan använda som te, i smoothies eller som växtnäring.

Pulvret innehåller flera antioxidanter som kan hjälpa mot bland annat inflammationer och högt blodtryck, menar <a href="https://www.instagram.com/p/CZr8d8rl66c/" target="_blank" rel="noopener">Adamjan</a>.

Det ska även fungera bra att blanda det med äggvita och använda som en rengörande skrubb i ansiktet, vilket ska kunna hjälpa till att öka kollagenproduktionen och ta bort döda hudceller.

[caption id="attachment_118635" align="alignnone" width="622"]<img class="wp-image-118635 " src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/shell-3992177_1920.jpg" alt="" width="622" height="389" /> Foto: congerdesign/Pixabay[/caption]

<strong>Apelsinskal</strong>

Apelsiner är fullproppade med <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/c-vitamin-en-viktig-antioxidant-for-kroppen/" target="_blank" rel="noopener">C-vitamin</a>, betakaroten och flavonoider, enligt <a href="https://www.sporthalsa.se/recept/8-skael-till-att-aeta-apelsin/" target="_blank" rel="noopener">Sporthälsa</a>. Frukten är också känd för att vara bra för huden.

Tillaga i ugnen i cirka 100 grader i 30 minuter och mixa sedan de torra skalen till ett pulver. Pulvret gör sig sedan gott som ett te som kan <a href="https://www.instagram.com/p/CYuQ5QolhJ6/" target="_blank" rel="noopener">hjälpa</a> mot bland annat dålig andedräkt och halsbränna.

Det kan även användas som ansiktsmask, då blandar man en tesked av pulvret tillsammans med honung och en skvätt vatten. Det kan också vara bra mot torr hy och kan hjälpa till att ta bort döda hudceller.

<strong>Vattenmelon</strong>

Den stora frukten består till mesta delen av vatten, men är ändå ack så nyttig. Fylld med mineraler, vitaminer och antioxidanter gör sig vattenmelonen bra som tilltugg en solig sommardag. Den är faktiskt extra bra att äta på sommaren eftersom den innehåller antioxidanten lykopen som kan bidra till att skydda huden mot solskador, enligt <a href="https://kurera.se/atta-goda-skal-att-frossa-i-vattenmelon/" target="_blank" rel="noopener">Kurera</a>.

Även skalet är fyllt med nyttigheter, men är kanske inte så gott att äta som det är. Däremot kan man göra en riktig uppfriskande smoothie om man mixar skalet med is och citronjuice. Skalet innehåller mycket fibrer, ska kunna hjälpa till att stärka immunförsvaret samt även kunna minska blocktrycket. Det ska även kunna hjälp att ge syre till musklerna, vilket gör <a href="https://www.instagram.com/p/CYjzzcclVjB/" target="_blank" rel="noopener">drycken</a> bra att dricka innan träning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/sa-anvander-du-dina-skal-till-nyttigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skyddsspray kan ersätta plastpåsar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/skyddsspray-kan-ersatta-plastpasar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/skyddsspray-kan-ersatta-plastpasar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 May 2020 05:07:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[plastavfall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=79388</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskaren James Rogers har tagit fram en vätska av växtlipider och fettsyror som ska sprayas på grönsaker och frukt för att generera ett skyddande lager. Resultatet blir att exempelvis en avokado får två eller tre gånger så lång livstid.</strong>

Tanken med sprayen är att den ska fungera som en ersättare för plastförpackningar som vi vanligtvis använder för frukt och grönt och som bedöms vara påfrestande för naturen att producera – många gånger helt i onödan.

Joe Rogers har stora ambitioner och säger sig själv vilja revolutionera världens matsystem. I hans laboratorium i Kalifornien genomförs just nu tester för att se hur frukterna och grönsakerna påverkas av stötar och simulerade transportsträckor och hur sprayen klarar av att hantera dessa.

Om resultaten blir goda kan sprayen komma att göra plastförpackningar för frukt och grönsaker helt överflödiga och leda till en minskad plastproduktion och förhoppningsvis också mindre plast i haven utanför Asien och Afrika.

Noterbart är att den kontroversielle mångmiljardären Bill Gates och hans fru Melinda via sin stiftelse har sponsrat Rogers företag med pengar.

<strong>Rogers är inte ensam</strong> om att vilja ta fram smartare ”skydd” till frukt och grönt. Företaget Cambridge Crops i Massachusetts har börjat använda sig av silkesprotein för att skapa ett skyddande lager för livsmedel som enkelt skadas och i Chicago arbetar man för att förändra atmosfären i förpackningarna för att bromsa förruttnelseprocessen.

<em>– Det är ett stort paradigmskifte på gång bort från engångsplast. Den här typen av teknologi kommer vi i backspegeln att se som revolutionär, för mig är det jämförbart med elektricitet eller internet</em>, säger Daniel Constanza, vid labbet i Kalifornien, till <a href="https://www.theguardian.com/environment/2020/mar/15/a-new-way-to-extend-the-life-and-fruit-and-vegetables" target="_blank" rel="noopener noreferrer">The Guardian</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/skyddsspray-kan-ersatta-plastpasar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
