<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>frimureri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/frimureri/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 03 Apr 2022 13:03:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>frimureri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Därför måste granskningen av sektnätverket fortsätta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ledare/darfor-maste-granskningen-av-sektnatverket-fortsatta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ledare/darfor-maste-granskningen-av-sektnatverket-fortsatta/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Nov 2021 18:49:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ledare]]></category>
		<category><![CDATA[Education4Future]]></category>
		<category><![CDATA[frimureri]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=111043</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Om man exponerar och kritiserar</strong> ett obskyrt, men samtidigt inflytelserikt maktnätverk och dess huvudmän får man räkna med motangrepp.

Detta skiljer sig inte nämnvärt från vad man kan förvänta sig av en granskning av Bilderberggruppen, Svenska frimurarorden eller det tidigare hemliga nätverket kring föreningen "Education4Future".

Häftiga förtalskampanjer, ryktesspridning och rop om bojkott har haglat ifrån personer och aktörer som omgivit det sektliknande nätverk som granskats i Nya Dagbladets omfattande <a href="https://nyadagbladet.se/amne/granskningen-av-education4future/">artikelserie</a>.

Reaktionerna bekräftar endast det som tidningens avslöjanden har påvisat. Den omtalade huvudmannen som under falsk identitet verkat i det fördolda är den styrande spindeln i nätet och hans makt och inflytande står på spel.

I ett slags bakvänt psykologiskt spel har profilen byggt en grupp lojala medlöpare som verkar utåt, medan bilden är att han själv är en perifer hjälpande hand där man konsekvent mörkat mannens egentliga inflytande.

När granskningarna pekat på det uppenbara har larmet gått till försvar av profilen. En rad andra aktörer har gjort sig beroende av den fördolde organisatören och hans nätverk. I sina egna loger och sammanhang tilldelas man medaljer för sin lojalitet och verkar samtidigt efter förmåga för att hålla sina kopplingar dolda utåt.
<blockquote>När maktspelet dras ut i ljuset och blottas i öppen dager drar det ett löjets skimmer över dem som allierat sig med profilen och de känner sig nödgade att gå till fullt motangrepp för att deras heder inte skall sättas på spel.</blockquote>
Det allvarligaste och kanske pinsammaste inslaget är de "alternativa" och förment oberoende medier som gett sig i lag med maktnätverket och låtit det ordna med lokaler, arrangera möten, kontakter och konferenser.

Man har bland annat på detta sätt i flera avseenden gjort sig beroende av nätverket och är redan så investerade att det numera verkar omöjligt att backa.

Det finns dock en helig ko - den stora elefanten i rummet som ingen får påtala. Det är det faktum att profilen, vars CV får varje seriös aktör med minsta mått av integritet och självrespekt att sparka bakut, är på fullt återtåg för att göra revansch och nu allt mer öppet står i centrum av maktnätverket.

Två alternativa medieaktörer som sticker ut i sitt beroende och nära band med nätverket är Exakt24 och Swebbtv. I utbyte ges man plats på scen på mässor och andra arrangemang som nätverket anordnar.

Detta sker till priset av nämnda aktörers trovärdighet och när banden är så tätt sammanvävda finns ingen möjlighet att längre backa ur. Resultatet är att man komprometterat sin publicistiska verksamhet med inflytande från ett nätverk som grundar sig i den våldsdömde profilens ambition till revansch.

Arbetsmetoderna i nätverkets uppbyggnad har omfattat hot, manipulation, förtal, entrism och sektmentalitet.

För att dölja sitt inflytande har man likt det etablerade samhällets dolda maktstrukturer arbetat med frimureriet som modell, en förebild som i sig själv är djupt problematisk. Det är med detta bäddat och upplagt för samma typ av allvarliga korruption som redan sedan tidigare genomsyrar vårt samhälle.
<blockquote>Den uteblivna kritiken mot nätverket från så många aktörer bygger huvudsakligen på att man i någon mån redan lierat sig med detta och nyttjar dess tjänster.</blockquote>
Andra vågar inte kritisera nätverket på grund av dess inflytande och rädslan för repressalier och hot.

<strong>Allvaret i situationen </strong>kan inte nog påpekas. Att fortsätta granska nätverket och klarlägga vilka som bidrar till dess uppbyggnad och som genom sin medverkan bidrar till dess legitimitet är nödvändigt och oundvikligt.

Denna otacksamma roll har ofrivilligt tagits av Nya Dagbladet. Det gör att det för tidningen i praktiken är omöjligt att samverka med aktörer som medvetet valt att samarbeta med nätverket.

Skiljelinjen måste stå helt klar. De som valt att kliva på detta spår bör inte förvänta sig något stöd ifrån Nya Dagbladet utan tvärtom räkna med att bli granskade och exponerade.

När samma tendenser som genomsyrar och är grunden till det sjukdomsliknande tillstånd vi ser i det etablerade samhället och dess maktstrukturer nu visar sig i den "alternativa" och oppositionella sfären är det en absolut skyldighet att agera och markera.
<blockquote>Nya Dagbladet är budbäraren, inte målsägaren. Att ställa sig på scenen och debattera med förövaren är inte tidningens roll.</blockquote>
Istället har tidningen som uppgift att svara som ett forum för visselblåsare som larmar om nätverkets framfart och ge utrymme till de offer som drabbats av hat, hot och våld.

Så gott som samtliga uppgifter i tidningens publiceringar bygger på förstahandskällor och flera har trätt fram öppet och vittnat om den mentalitet som kännetecknat nätverket.

Tidningen har i sina publiceringar varit konsekvent och byggt på vedertagna pressetiska principer.

Ingen av de berörda parterna, profilen själv eller de närmaste som i olika forum anklagat Nya Dagbladet för lögner och andra påståenden har själva kontaktat tidningen eller begärt något genmäle.

De berörda parterna har inte begärt genmäle eller kontaktat tidningen för att påpeka felaktigheter i publiceringarna av den granskning som pågått i nästan ett års tid, utan man har istället känt sig nödgad att ägna sig åt förtalskampanjer och ropa på bojkott, vilket snarast får ses som ett kvitto på att publiceringarna hållit måttet.

Det stöd som tidningen samtidigt fått efter att ha antagit den otacksamma uppgiften med granskningarna är överväldigande och berörande. Det har inte bara gett många drabbade upprättelse utan har också inneburit en lättnad för de många som varit rädda för att ingen tidigare vågat bryta tystnaden.

Klart är att ingen längre kan låta bli att låtsas om elefanten i rummet.

Håll utkik efter Nya Dagbladets kommande granskningar av maktnätverket – fler lär det bli.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ledare/darfor-maste-granskningen-av-sektnatverket-fortsatta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sprickorna i den demokratiska fasaden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/recensioner/sprickorna-i-fasaden-recension/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/recensioner/sprickorna-i-fasaden-recension/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 Nov 2019 13:40:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Recensioner]]></category>
		<category><![CDATA[frimureri]]></category>
		<category><![CDATA[Jüri Lina]]></category>
		<category><![CDATA[Sprickor i fasaden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=70071</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vi ser flera exempel på hur demokrati missbrukas</strong> och hur mord, krig och revolutioner har skett i dess namn. Sovjetunionen talade sig varmt om demokrati trots sitt stränga enpartisystem, men även västliga demokratier frångick exempelvis Genèvekonventionen och bröt mot Röda korsets stadgar när de utnyttjade tyskar i slavarbete.

I system med ett mer auktoritärt styre har positiva åtgärder vidtagits som gynnat både samhället och de enkla medborgarna. Det sätter frågan på sin spets – är demokrati alltid av godo? Den portugisiske ekonomiprofessorn António de Oliveira Salazar lyfte landet ur ett ekonomiskt kaostillstånd och skapade grunden för ett fungerande välfärdssamhälle trots att demokratiska friheter blivit inskränkta. Filmen ägnar stor del åt Portugals historia – ett ämne som många inte känner till.

<strong>Demokrati kan betyda många saker</strong>, men förväntningen är att relatera till positiva ämnen när begreppet omnämns – så som likhet inför lagen, individens frihet, yttrandefrihet och medborgerligt inflytande. Jämte det positiva förekommer samtidigt korruption, desinformation och maktmissbruk inom detta statsskick. John Pilger som är en världskänd reporter med vänstersympatier har beskrivit cynismen. Pilger citeras i filmen:

”<em>Demokratiskt valda regeringars bedrägerier verkar mer storslagna än diktaturers endast på grund av de illusioner dessa skapar.”</em>

Frimuraren Richard Coudenhove-Kalergi, grundare av Pan Europa rörelsen, förekommer också med ett talande citat:
<blockquote><em>Idag är demokratin en fasad för plutokratin… I demokratierna är statsmännen marionetter. I trådarna håller kapitalister, som dikterar politiska riktlinjer och styr den allmänna opinionen genom att muta väljarna.</em></blockquote>
&#160;

<strong>Nyckeln till filmen</strong>

Tittaren färdas till en början mellan granar och skymtar ängslandskapet där solen skiner upp. Det hörs barockmusik och fåglarna kvittrar, men ett läte signalerar att något inte stämmer. Det är göken som senare ska återkomma i Jüri Linas film. De sköna skogsbilderna försvinner och istället svävar bilden fram över en öken. Fram träder skallerormen i den mer livlösa miljön. Det kan vara farligt. Även solen kan skada dig på denna plats.

Trummorna slår och fram träder ett svartvitt golv i rutor i ett rum med stolar längst väggarna. Sådant synes rummet många inte ser. Frimurarlogerna är öppna för de initierade. Den maskbeprydde figuren som kommer fram och drar i olika trådar har ett ”G” på bröstet. Dräkten är av samma mönster som golvet. Tillbaka till ökenlandskapet hörs berättarrösten beskriva dagens demokratis egentliga väsen, som inte har mycket med antikens motsvarighet att göra. De som säger sanningen uppskattas inte av makthavarna och frågan ställs – <em>”vad är en sådan demokrati värd” </em>? Sedan fortsätter rösten: ”<em>Under åren har har allt fler sprickor blivit synliga i den demokratiska fasaden.”</em>

Temamusiken sätter igång. EU-byggnaden spricker. Väggar och murar krackelerar. Bilder och olika ämnen som senare ska behandlas blir synliga. Genom den rämnade fasadens hål syns både vackra och motbjudande bilder. En byggnad som hålls upp av en stålkonstruktion. En marscherande figur med mask och kamouflagedräkt uppenbarar sig – som om vi ser igenom bakom kulisserna i ett skådespel där de inblandade inte vill visa sina ansikten.

Detta är inledningen på Jüri Linas film som kan tas som en nyckel och ouvertyr i den drygt en timme och fyrtio minuter långa filmen.Utan att avslöja för mycket kommer det visa sig att inledningen eller ”nyckeln” öppnar upp för vad som komma skall. Det blir upp till tittaren att dra sina egna slutsatser om vad figurationerna vill säga.

&#160;

<strong>Unik dokumentärstil</strong>

I den nya filmen används en ny dokumentärstil som åtminstone av undertecknad aldrig tidigare påträffats. I tidigare filmer av Lina har det varit livliga illustrationer av figurativ art, med bilder som ett sätt att berätta det man har att säga utan ord. Tittaren färdas på en stig och solen går upp, vilket kan vara en figuration där stigen representerar livet och solen är det vackra som livet kan innebära – exempelvis lycka, värdet av sanning, en högre mening etcetera.

Denna gång har de konstnärliga uttrycken tagits till en ny nivå och det sker på ett logiskt sätt. En stund handlar berättelsen om konkreta historiska och samtida ämnen, exempelvis Portugals historia under 1900-talet. Sammanfattningen och tillbakablicken som följer därpå med utsmyckande bildspel ger både en pedagogisk effekt där tittaren kan reflektera över det som filmen tidigare redogjort för och därtill väcka fantasin och tankeverksamheten på ett nytt sätt. Stilen är med andra ord först berättande och sedan reflekterande.

Det förekommer olika årtal och andra faktauppgifter, men det reflekterande bildspelet är för tittaren kompletterar bildspelet som mindre intensivt i jämförelse med berättelsens faktaspäckade inslag. Just blandningen av det konkret dokumentära med konstnärliga uttryck är ett grepp som är nyskapande och unikt. Den röda tråden är dock genomgående sprickorna i den demokratiska fasaden – ”I demokratins namn har man begått alla möjliga vidrigheter utan att ifrågasätta de oetiska metoderna" som det summeras av berättarrösten.

Det är i dagens läge en kontroversiell frågeställning kring demokratibegreppet. Vad är egentligen demokrati? Historien har många exempel på hur terrorhandlingar, mord och illdåd inlett omvälvande samhällsförändringar och som i slutänden mynnat ut i demokratiska styrelseformer. Franska revolutionens blodiga händelser ursäktas med att de frihetliga idéerna anses goda och att ”ändamålen helgar medlen”.

&#160;

<strong>I demokratins namn</strong>

Mindre kända händelser exponeras i Jüri Linas film som borde vara av stort intresse för den vetgirige filmtittaren. Den 1 februari 1908 mördades den portugisiske kungen Dom Carlos och kronprinsen Louis Félipe i Lissabon. Mordet utfördes av Alfredo da Costa, anarkosyndikalist och frimurare tillsammans med sin medkumpan Manuel Buíça. Da Costa tillhörde frimurarlogen Loja de Montanha. Dubbelmordet organiserades av frimureriet, som ville avskaffa kungadömet.

Dokumentären berör också ”nejlikerevolutionen” som föranledde utropandet av folkrepublik i Porto med häftiga strider mellan kommunister och deras motståndare i dess kölvatten. Statskuppförsöket slogs ner, men socialisten Mario Soares, medlem i orden Grand Orient, valdes 1976 till premiärminister och körde landets ekonomi i botten. Frimurarna utsatte Portugal för allt detta i demokratins namn.

Man tar också upp hur den brittiske premiärministern Winston Churchill den 7 mars 1942 föreslog i ett brev till president Franklin D. Roosevelt att låta Sovjetunionen återta de baltiska länderna till Sovjetunionen efter kriget, något som Roosevelt var nöjd med. Estlands inrikesminister Mart Helme intervjuas i filmen för att ge sina synpunkter. Något annat som berörs är misären som rådde inom amerikanska fångläger efter andra världskriget. I filmen nämns att minst 1,7 miljoner internerade tyskar, enligt officiella siffror, dog till följd av svält, sjukdomar och omänskliga förhållanden.

<strong>Systematiken i övergreppen</strong> symboliseras väl av att inspektionsbesök av Röda Korset inte tilläts i det ockuperade Tyskland. Bland annat stoppades ett matpaket på 100 000 ton från Röda korset av USA. Sovjetunionen tog å sin sida flera miljoner fångar efter kriget, varav en och en halv miljon försvann spårlöst. I kontrast nämns i filmen att 98,5 procent av de västallierades krigsfångar överlevde tysk fångenskap, bland annat eftersom livsmedelspaket från Röda korset delades ut utan fördröjning.

Bildspelen i filmen för tanken till att naturen vill visa oss vad som utspelar sig i världen men som till stor del är dolt för den breda allmänheten. Miljön växlar från den galaktiska evigheten till miljöer som påminner om konstnären Boschs tavlor om helvetiskt lidande. Mörka moln är ännu på himmelen men trots all olycka antyder naturen att solen är på väg att gå upp, och det känns som att ljuset till slut kan tränga undan mörkret och ge oss hopp.

&#160;

<strong>Sammanfattning</strong>

Sprickorna i fasaden är ett banbrytande verk och en högkulturell dokumentär. Jüri Lina har fått stor uppmärksamhet för sina filmer främförallt i Estland, och i samband med produktionen av den nya filmen erhöll han ett filmstöd från institutionen Estniska kulturkapitalet. Det får tolkas som att hans filmskapande vunnit ett bredare erkännande.

För tittaren som vill förstå Jüri Linas filmer bör man öppna sig för de olika filosofiska tankegångarna som sker genom fantasifulla figurationer och bildspel. Det är som en sorts filosofisk poesi uttryckt på filmspråk med vacker musik som gör att de ämnen som berörs får en annan infallsvinkel och ett intrycksfullare liv än om de enbart skulle beskrivas med den klassiska och mer torra dokumentärstilen.

Därtill kan understrykas att många ämnen som är av kategorin dolda hemligheter och därför också djupt allmänbildande. Den fängslande skildringen i kombination med de stilfulla utsmyckningarna skapar ett filmkonstverk som inte borde lämna någon oberörd.

&#160;

<em>Jonas Lundström</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/recensioner/sprickorna-i-fasaden-recension/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frimurare i rättsväsendet – Ghost-rättegång kan tas om</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurare-i-rattsvasendet-ghost-rattegang-kan-tas-om/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurare-i-rattsvasendet-ghost-rattegang-kan-tas-om/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Nov 2018 18:22:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frimurarorden]]></category>
		<category><![CDATA[frimureri]]></category>
		<category><![CDATA[Ghost]]></category>
		<category><![CDATA[Tobias Forge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=56791</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Domaren som dömde till artists fördel i rättegång var medlem i samma frimurarorden som artisten. Målet har nu nu överklagats med hänvisning till jäv.</strong>

Ghost-sångaren Tobias Forge har nyligen genomgått en ekonomisk tvist med före detta bandmedlemmar. Dessa menade att Forge i smyg hade undanhållit dem ersättning för inkomster från spelningar och konserter. Forge å sin sida hävdade att han är ensam skapare av Ghost och att de andra bara var inhyrda musiker och att de därför inte hade rätt till insyn i bandets ekonomi.

Linköpings tingsrätt gav Forge rätt i den ekonomiska tvisten, men än är inte sista ordet sagt. De före detta bandmedlemmarnas advokat Michael Berg har nämligen överklagat beslutet till Göta hovrätt.

<strong>Anledningen är att Tobias Forge</strong> samt domaren Henrik Ibold som dömde till dennes fördel båda är medlemmar i Frimurarorden i Linköping, vilket enligt advokaten utgör en jävsituation.

Frimureriets påverkan på samhället har tidigare uppmärksammats i bland annat Umeå, där högt uppsatta kommunpolitiker och näringslivstoppar som är frimurare anklagas för att i praktiken styra staden bakom kulisserna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/frimurare-i-rattsvasendet-ghost-rattegang-kan-tas-om/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frimurarloger i det brittiska parlamentet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/frimurarloger-det-brittiska-parlamentet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/frimurarloger-det-brittiska-parlamentet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander Almqvist]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Feb 2018 11:27:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[frimurare]]></category>
		<category><![CDATA[frimureri]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Westminister]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46982</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu avslöjas det att det finns två frimurarloger som opererar inuti Westminster i London, som är säte för det brittiska parlamentet.</strong>

Det är den brittiska dagstidningen <a href="https://www.theguardian.com/politics/2018/feb/04/two-freemasons-lodges-operating-secretly-at-westminster" target="_blank" rel="noopener">The Guardian</a> som står för avslöjandet. Enligt tidningen ska dessa två loger vara till för parlamentsledamöter och politiska journalister.

De båda logerna, <em>New Welcome Lodge</em> och <em>Gallery Lodge</em>, ska vara så hemliga att inte ens journalisterna vetat om deras existens, förrän nu. Den förstnämnda logen är till för parlamentsledamöter och den sista är till för utvalda politiska journalister, skriver The Guardian.

Men David Staples, vd för <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/United_Grand_Lodge_of_England" target="_blank" rel="noopener">United Grand Lodge of England</a>, ser inte det som något konstigt att journalister och politiker är frimurare.

<em>– I motsats till populistiska uppfattningar hjälper frimureriet de som har roller för att tjäna samhället i en bredare bemärkelse, bland annat journalister, politiker poliser och advokater, att vara bättre i dessa arbeten genom uppmuntran till att vara bättre människor. Deras medlemskap är positivt för dem både som individer och för samhället i stort,</em> säger han till The Guardian.

<strong>Nya Dagbladet har tidigare</strong> kunnat rapportera att frimurare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/scotland-yard-kriminella-och-frimurare-infiltrerade-polisen/" target="_blank" rel="noopener">infiltrerat Londonpolisen Scotland Yard</a> och även <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/norsk-polis-manga-frimurare-inom-rattsvasendet/" target="_blank" rel="noopener">rättsväsendet i Norge</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/frimurarloger-det-brittiska-parlamentet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
