<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>FN:s flyktingpakt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fns-flyktingpakt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 19 Dec 2018 16:30:51 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>FN:s flyktingpakt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Österrike säger ja till FN:s flyktingpakt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/osterrike-sager-ja-till-fns-flyktingpakt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/osterrike-sager-ja-till-fns-flyktingpakt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Dec 2018 20:03:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s flyktingpakt]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s migrationspakt]]></category>
		<category><![CDATA[Genèvekonventionen]]></category>
		<category><![CDATA[Martin Sellner]]></category>
		<category><![CDATA[Österrike]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Guschelbauer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=56863</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Medan den österrikiska och den ungerska regeringen inte tänker skriva under FN:s migrationspakt ser det annorlunda ut med flyktingpakten. Denna pakt omfattar också omflyttning av klimatflyktingar.</strong>

Under mediebevakning och protester från vänstern förkunnade ÖVP-FPÖ-regeringen i Wien att den inte kommer att skriva under FN:s kritiserade <em>migrationspakt</em>. Också flera andra länder däribland Ungern, USA och Israel vägrar att skriva under detta fördrag. Men det är inte det enda fördraget på migrationsområdet som utarbetats av FN.

Den så kallade <em>flyktingpakten</em> berör i första hand klimatflyktingar och omflyttning av flyktingar mellan länder vilket Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/okand-flyktingpakt-vantas-antagas-samtidigt-som-fns-migrationspakt-i-nasta-manad/">rapporterade om</a> i förra veckan. Pakten förväntas antagas en FN-konferens i New York senare i december och till målen hör förvisso att "minska trycket på mottagarländerna", men samtidigt att utvidga "möjligheten till trestatslösningar".

<strong>Det handlar i praktiken om</strong> att avlasta krisdrabbade länder som Libanon, Jordanien, Turkiet och en rad afrikanska länder genom att förflytta fler människor till tredje land. Alltså till länder längre bort, som de europeiska.

Hittills är USA det enda land som meddelat att man inte kommer att skriva under flyktingpakten. Alla andra länder som inte tänkt skriva under migrationspakten avser däremot att skriva under flyktingpakten trots att det tros leda till ett ökat migrationstryck mot Europa i första hand.

Den österrikiska regeringen motiverar beslutet med att skriva under flyktingpakten med att den i motsats till migrationspakten handlar just om flyktingar och att man skiljer på flyktingar och migranter, enligt ett uttalande ifrån utrikesministeriets talesperson Peter Guschelbauer i fredags, rapporterar tidningen <a href="https://www.krone.at/1818232" target="_blank" rel="noopener">Kronen Zeitung</a>.

När det gäller aspekten flyktingar finns dessutom ett internationellt regelverk i form av Genèvekonventionen. FN:s flyktingpakt sträcker sig inte över de i den konventionen redan fastlagda förpliktelser, enligt utrikesministeriet.

<strong>Martin Sellner som leder</strong> den identitära rörelsen i Österrike är kritisk till beslutet. Han anser att det är ett förräderi från regeringens sida eftersom den inte beaktar folkets vilja och skyddar landets suveränitet.

<em>– Hävdandet att flyktingpakten inte sträcker sig längre än Genèvekonvention från 1951 stämmer inte alls och är lätt att motbevisa. I flyktingpakten talas det om klimat som en flyktorsak och att man måste bekämpa detta. I Genèvekonventionen står det inget om klimatflyktingar eller klimat som en drivkraft.</em>

<em>Något annat som det inte står något om i Genèvekonventionen är omflyttning till tredje land. I flyktingpakten står det däremot att det är nödvändigt att skapa ett positivt klimat för denna typ av omförflyttningar och stärka de därför nödvändiga upptagningskapaciteterna (punkt 90).</em>

<em>I Genèvekonventionen talas det däremot om återflyttning till hemländerna när möjlighet ges och ingenting om ett skapa ett positivt klimat för nya bosättningar i ankomstländerna vilket bara kan skapas genom propaganda och repression.</em>

Sellner kommenterade beslutet i en längre tyskspråkig video som går att se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=vo9hnvBUjtk" target="_blank" rel="noopener">här</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/osterrike-sager-ja-till-fns-flyktingpakt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Okänd flyktingpakt väntas antagas samtidigt som FN:s migrationspakt i nästa månad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/okand-flyktingpakt-vantas-antagas-samtidigt-som-fns-migrationspakt-i-nasta-manad/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/okand-flyktingpakt-vantas-antagas-samtidigt-som-fns-migrationspakt-i-nasta-manad/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Nov 2018 17:05:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[flyktingar]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s flyktingpakt]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s migrationspakt]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=56749</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Parallellt med den starkt kritiserade migrationspakten har FN också utarbetat en flyktingpakt. Detta fördrag är tänkt att undertecknas på en annan konferens i New York i december, men har nästan helt undgått debatten i Sverige.</strong>

Precis som i fallet med <em>migrationspakten</em> som Nya Dagbladet var först i Sverige att <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-ska-fns-nya-migrationspakt-underlatta-migration-over-hela-varlden/">rapportera om</a> lades grunden till <em>flyktingpakten</em> i New York-överenskommelsen den 19 september 2016. UNHCR fick uppdraget att ta fram fördragstexten som blev klar 2018 och som sedan ratificerades den 13 november 2018 av 176 stater, endast USA sade nej. Den senare pakten väntas antagas på en FN-konferens i New York i december, enligt <a href="https://www.vaticannews.va/en/vatican-city/news/2018-11/global-compact-migration-protection.html" target="_blank" rel="noopener">Vatican News</a>.

Även om inte pakten är juridiskt bindande, talas det även i denna om förpliktelser. Alltså en slags mjuka lagar som inskränker ländernas suveränitet.

<span style="text-decoration: underline;">Några av de punkter som ingår i flyktingpakten är följande:</span>
<ul>
 	<li>Flyktingbegreppet utvidgas till att omfatta personer som drabbats av klimatförändringar och miljöförstörelse (<em>punkt 12</em>).</li>
 	<li>Vart fjärde år med start 2019 ska ett globalt flyktingforum kontrollera och ta fram ett index för hur respektive land har levt upp till avtalets förpliktelser (<em>punkt 17-19</em>).</li>
 	<li>Ett globalt akademiskt nätverk med universitet, akademiska föreningar och forskningsinstitut ska etableras för att skapa möjligheter för flyktingar till utbildnings-, forsknings- och stipendiemöjligheter (<em>punkt 43</em>).</li>
 	<li>Verka för en positiv inställning till att flyktingar förs vidare från ett asylland till ett annat (<em>punkt 90</em>).</li>
</ul>
&#160;

<strong>Det är inte bara FN</strong> som arbetar aktivt med att åstadkomma förändringar i migrationsfrågor utan även EU och andra aktörer. Ett relevant inslag är det <a href="https://ec.europa.eu/home-affairs/sites/homeaffairs/files/e-library/docs/pdf/final_report_relocation_of_refugees_en.pdf">EU-dokument</a> som berör hur omlokalisering av flyktingar inom medlemsländerna ska främjas.

I dokumentet används begrepp som ”<em>compulsary measure</em>”, ”<em>legal instrument</em>” och ”<em>hard sell</em>” vilket antyder en förbindande karaktär och att upphovsmännen bakom dokument insett svårigheten med att övertyga allmänheten om förslagen.

EU har i detta dokument också räknat ut respektive lands maximal upptagningskapacitet och kommit fram till att Tyskland beräknas ha en kapacitet på 274 miljoner människor och för Sverige 440 miljoner (<em>Table 12</em>).

Fördragstexten för FN:s flyktingpakt kan läsas i sin helhet <a href="https://www.unhcr.org/5b3295167" target="_blank" rel="noopener">här</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/okand-flyktingpakt-vantas-antagas-samtidigt-som-fns-migrationspakt-i-nasta-manad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så ska FN:s nya migrationspakt underlätta migration över hela världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-ska-fns-nya-migrationspakt-underlatta-migration-over-hela-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-ska-fns-nya-migrationspakt-underlatta-migration-over-hela-varlden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Sep 2018 10:35:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s flyktingpakt]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s migrationspakt]]></category>
		<category><![CDATA[migranter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=54630</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I december väntas FN:s nya migrationspakt antagas i Marocko. Målet med detta avtal är "den säkra, ordnade och reguljära migration" som skall underlätta migration och stärka migranters ställning över hela världen. Bland annat skall det bli lättare för illegala migranter att få stanna och pakten skall vara politiskt bindande för medlemsländerna.</strong>

Legala vägar för migration skall skapas, medel till tidningar som inte rapporterar "objektivt" om migranter skall strypas (Objective 17 - 33 c), kurser i mållandets språk ska redan erbjudas i hemlandet, invandring av efterkommande familjemedlemmar ska markant underlättas och även penningöverföring till hemlandet ska gynnas.

Baserat på resolutionen med benämningen "New York-deklarationen för flyktingar och migranter" från den 19 september 2016 har FN utarbetat ett "globalt migrations- och utvecklingsprogram". Den 13 juli 2018 godkändes denna migrationspakt (Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration) av FN:s generalförsamling.

<strong>Under mötet som äger rum</strong> mellan 10-11 december 2018 ska denna pakt formellt antas (skrivas under) av stats- och regeringscheferna vid en konferens i Marocko.

FN:s migrationspakt ska förvisso inte vara rättsligt utan ”bara” politiskt bindande. Långtgående konsekvenser är dock att räkna med.

Länder som meddelat att de inte kommer att skriva under denna pakt är Ungern, USA och Australien eftersom de anser att deras nationella suveränitet sätts ur spel med detta avtal.

&#160;

<span style="text-decoration: underline;">Några av kraven i FN:s migrationspaktsavtal som ska gynna migration och migranter är följande:</span>
<ul>
 	<li>I migranternas ursprungsland ska könsspecifika informationskampanjer och kurser genomföras i samarbete med lokala myndigheter, däribland språkkurser. (Objective 3 - 19 e; Objective 16 - 32 b)</li>
 	<li>För migranter som måste lämna sitt hemland på grund av miljöförstöring och effekterna av klimatförändringarna, ska humanitära visum och omflyttningsprogram skapas. (Objective 5 - 21 g)</li>
 	<li>De idag gällande förutsättningarna för en familjeåterförening ska förenklas. (Objective 5 - 21 i; Objective 16 - 32 c)</li>
 	<li>Vid anställning av en migrant ska alla kontraktsdokument och information tas fram på ett språk som är begripligt för migranten. (Objective 6 - 22 d)</li>
 	<li>Jobbförmedlingsagenturer ska förbjudas att kräva förmedlingsavgifter och provision av migranter. (Objective 6 - 22 c)</li>
 	<li>Arbetsrätt och utlänningslagen ska tvingas revideras för att ta särskild hänsyn till kvinnliga migranters egenskaper. Dessutom krävs könsspecifika rådgivningscentrum och kurser. För kvinnliga migranter ska till exempel kurser erbjudas, hur en personlig bokföring görs och hur ett bankkonto öppnas. (Objective 7 - 23 c; Objective 20 - 36 h)</li>
 	<li>Legaliseringen av illegala migranter (papperslösa) ska förenklas. (Objective 4 - 20 e)</li>
 	<li>Offer för människosmuggling ska tas väl om hand och tillåtas stanna kvar i landet. (Objective 10 - 26 h)</li>
 	<li>Ett rikstäckande informationssystem ska skapas och kurser ska erbjudas för att människor lättare ska upptäcka tecken på människosmuggling, tvångsarbete, barnarbete och liknande. (Objective - 26 i)</li>
 	<li>Häktning för utvisning ifrågasätts generellt och juridisk rådgivning inom ramen för utlänningsrätten måste ske i form av oberoende advokater till låg eller ingen kostnad. (Objective 13 - 29 a; Objective 13 - 29 d)</li>
 	<li>Informationsutbytet mellan socialhjälpsinstitutioner och liknande med migrationsmyndigheterna får inte inskränka på migranters integritet. (Objective 1 - 17 i)</li>
 	<li>Oberoende, icke-statliga organisationer ska regelbundet granska och övervaka alla statliga tjänster som ges/erbjuds till migranter. (Objective 15 - 31 d)</li>
 	<li>All medicinsk personal ska särskilt utbildas för att handskas med migranter. (Objective 15 - 31 e)</li>
 	<li>Staten ska tillhandahålla samhällscentra för mentorprogram, knytande av affärskontakter, främja interkulturell dialog och utbytet av historier/berättelser mellan migranter och den lokala befolkningen. Multikulturella aktiviteter som sport, musik, konst, kulinariska festivaler och liknande bör stödjas av staten för att främja ömsesidig förståelse. (Objective 16 - 32 f; Objective 16 - 32 h)</li>
 	<li>Migration ska behandlas i läroplanen. Skolor med en hög andel migranter ska erhålla extra finansiella medel för att finansiera integrationsprojekt. (Objective 16 - 32 i)</li>
 	<li>Brott mot migranter ska särskilt bestraffas och offerskyddet för migranter ska stärkas. (Objective 17 - 33 a)</li>
 	<li>Media, inklusive Internetportaler, ska övervakas och utvärderas för att säkerställa att de rapporterar om migrationsfrågor på ett balanserat sätt. Om så inte är fallet är statligt stöd inte längre tillåtet. Dessutom ska journalister utbildas speciellt i hanterandet av migrationsfrågor. (Objective 17 - 33c)</li>
 	<li>Med offentligt verksamma kampanjer ska befolkningen informeras om de positiva aspekterna och intolerans, rasism och liknande ska motarbetas. (Objective 17 - 33 f)</li>
 	<li>Migranter ska lättare få låna pengar för att främja uppstart av egen näringsverksamhet och liknande. (Objective 19 - 35 e)</li>
 	<li>Överföringen av pengar till ursprungsländerna ska förenklas så att kostnaden för transaktioner inte överstiger 3% av det överförda beloppet. Transaktionskostnader på över 5% skall vara olagliga. För detta bör staterna skapa innovativa tekniska lösningar som betalning via mobiltelefon, e-banking och liknande. Lagstiftningen bör anpassas så att företag utanför bankförordningen kan erbjuda överföringar. Dessutom ska staten bedriva en jämförelsebaserad webbplats som ger information om priserna för utlandsöverföringar. (Objective 20 - 36 e; Objective 20 - 36 a)</li>
 	<li>Särskilda kategorier av bankkonton ska skapas för migranter med låg inkomst och för kvinnligt förda hushåll. (Objective 20 - 36 i)</li>
</ul>
&#160;

Dokumentet "Global Compact for Safe, Orderly and regular Migration" kan läsas <a href="https://refugeesmigrants.un.org/sites/default/files/180711_final_draft_0.pdf" target="_blank" rel="noopener">här</a> i sin helhet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-ska-fns-nya-migrationspakt-underlatta-migration-over-hela-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>14</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
