https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/miljo/slu-kokain-i-svenska-sjoar-paverkar-laxar/ Wed, 22 Apr 2026 07:09:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228191 Kokainrester i svenska sjöar och vattendrag påverkar laxars rörelsemönster i naturen, enligt en ny studie från SLU. Rester av illegala droger hittas allt oftare i svenska sjöar och vattendrag. En ny studie från SLU har undersökt hur kokain och dess nedbrytningsprodukter påverkar unga laxars beteende i det vilda. — Kokain och andra illegala drogföroreningar är ett växande miljöproblem globalt. Många av dessa ämnen utsöndras efter användning och passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem, säger Jack Brand, forskare vid SLU och studiens försteförfattare. Tidigare studier har främst gjorts i laboratorium. Denna gjordes i ett naturligt ekosystem, vilket gör fynden mer relevanta. Forskarna exponerade atlantlaxar för miljörelevanta koncentrationer av kokain och metaboliten bensoylekgonin, och följde sedan fiskarnas rörelser i Vättern. Det var just bensoylekgonin som hade störst effekt, enligt resultaten som publicerats i Current Biology. — Vi fann att bensoylekgonin, som är den huvudsakliga nedbrytningsprodukten av kokain och som ofta förekommer i vattenmiljöer, hade särskilt starka effekter. Exponerade fiskar var mer aktiva, simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och spred sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön jämfört med kontrollfiskar. Intressant nog hade metaboliten större effekt än kokainet i sig, säger Brand. Rörelse är avgörande för hur djur hittar föda, undviker rovdjur och upprätthåller populationer, vilket innebär att även små förändringar kan få betydande konsekvenser. — Om föroreningar förändrar hur djur rör sig kan det i förlängningen påverka habitatutnyttjandet, relationer mellan rovdjur och bytesdjur samt till och med hur populationer är sammanlänkade med varandra, säger Brand. Studien pekar mot hur droger inte enbart är ett samhällsproblem, utan också en konkret miljöutmaning. Brand betonar dock att "koncentrationerna är väldigt små". Han menar att man inte behöver vara orolig varken för fiskens hälsa eller för att äta lax. Samtidigt påpekar Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU, att drogerna finns där. — Om du äter en fisk från en å eller älv i Sverige i dag så kommer det finnas illegala droger i den, säger Brodin till skattefinansierade SVT.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/okad-saljakt-moter-kritik-salen-inte-problemet/ Tue, 21 Apr 2026 13:39:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228109 Naturskyddsföreningen varnar för att populationen hotas när årets säljakt inleds med rekordhöga kvoter. Antalet sälar som får skjutas i årets jakt är betydligt större än i fjol. Totalt får 1 350 gråsälar, 200 knubbsälar och 200 vikare skjutas under jakten, som sträcker sig fram till midsommar. Regeringens ansvarige minister Peter Kullgren (KD) har ett uttalat mål om att "snarast möjligt" halvera sälstammen. Bakgrunden är att sälarna enligt Naturvårdsverket orsakar skador på fiskeredskap, fångster och fiskbestånd. Naturskyddsföreningen är kritisk och menar att sälpopulationen hotas på sikt. Enligt organisationen gör regeringen fel när den skyller det historiskt låga fiskbeståndet på sälar, rapporterar Corren. Naturvårdsverket beskriver besluten som "väl avvägda" för att förebygga de skador sälarna orsakar.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/slu-larmar-fiskbestand-sverige/ Mon, 16 Mar 2026 07:21:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224379 Mindre än hälften av Sveriges nationellt förvaltade fiskbestånd befinner sig inom biologiskt säkra gränser, enligt SLU:s nya Fiskbarometer. Rapporten, framtagen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, har bedömt 26 bestånd. Av dessa ligger 11 inom säkra gränser medan 8 befinner sig utanför. Resterande 7 saknar tillräckligt underlag för bedömning. Värst är läget i Egentliga Östersjön, där inget av de åtta bedömda bestånden – bland annat abborre, gädda och gös – klarar gränsvärdena. I de stora insjöarna ser det ljusare ut: gädda och gös i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ligger inom säkra nivåer. — Situationen är mest oroande i Egentliga Östersjön där inget av de åtta bedömda bestånden, bland annat abborre, gädda och gös, är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser, i ett pressmeddelande. För öring längs kusten saknas data, och sik uppvisar fortsatt otillfredsställande nivåer längs större delen av kusten – bara Bottenviken undantas. Att så många bestånd saknar tillräckligt underlag oroar forskarna. Utan data kan varken hot identifieras eller åtgärder sättas in i tid.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ostersjon-i-kritiskt-lage-fiskestopp-hjalper-inte-langre/ Tue, 30 Sep 2025 11:15:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214064 Östersjön är i så pass dåligt skick att inte ens fiskestopp räcker för att rädda bestånden, enligt en ny EU-rapport. Idag kommer EU-ministrar att ha ett krismöte i Stockholm för att diskutera situationen. Om cirka en månad ska EU-länderna besluta om vilka fångstkvoter som ska gälla i Östersjön under nästa år. I en ny rapport beställd av EU inför beslutsfattandet, skriven av fiskeexperten Christian Möllmann från universitetet i Hamburg, konstateras dock att det nuvarande systemet som implementerats i Östersjön inte fungerar som det ska. ”Den mångåriga fångstplanen har till stor del misslyckats med att nå sitt mål om att återställa och bibehålla bestånden ovanför hållbar nivå”, går att läsa i rapporten. Vidare varnar Möllmann att även ett totalstopp av fiske i Östersjön inte räcker för att fiskbestånden ska återhämta sig. ”En snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.” Under tisdagen kommer man att anordna ett möte i Stockholm där fiske- och klimatministrar, kommissionärer och diverse EU-parlamentsledamöter från Östersjöländerna kommer att samlas för att diskutera situationen. Miljökommissionär Jessika Roswall kommer att leda mötet tillsammans med fiskeansvariga kollegan Costas Kadis. — Vi vet ju alla att Östersjön är i väldigt dåligt skick och har varit det under en lång tid. Men jag tycker att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna i dag, säger Roswall till TT.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/atlantstor-ska-aterintroduceras-i-gota-alv/ https://nyadagbladet.se/miljo/atlantstor-ska-aterintroduceras-i-gota-alv/#respond Mon, 19 Feb 2024 10:45:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=173193 Länsstyrelsen har gett klartecken för utsättning av atlantstör i Göta Älv så att den ska kunna återhämta sig i de svenska vattnen. Fisken räknas idag som regionalt utdöd på Sveriges rödlista. Det var cirka hundra år sedan atlantstören senast simmade i det svenska vattensystemet Göta- och Nordre älv. Anledningen till att den försvann var bland annat på grund av att den var hårt fiskad och den påverkades även starkt av homogeniseringen av vattendraget och utbyggnaden av vattenkraften. Projektet "Störens återkomst" drivs av Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund i syfte att återetablera arten i främst Göta och Nordre Älv som huvudområde. Detta görs också i samarbete med bland annat Göteborgs Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs Naturhistoriska Museum. Vidare samarbetar man med Tyskland där man arbetar med experter från Leibniz-Institute for Freshwater Ecology and Inland Fisheries i Berlin som redan nu säkerställt yngel. Just tyskar ska vara något av experter när det kommer till atlantstörens ekologi och har dessutom lång erfarenhet av återetablering av arten. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland gett grönt ljus till utsättning av stören där nästa steg blir att frakta ett tiotal juvenila fiskar för utsättning. Fiskarna kommer att märkas och övervakas en tid för att se hur utsättningen fungerar och i maj kommer sedan ytterligare fiskar att fraktas från Tyskland till Sverige.

"Unik händelse"

– Det här är en unik händelse. Att Sverige aktivt återfår en regionalt utdöd art, det är mycket ovanligt! Det är så spännande och jag längtar verkligen efter dagen då vi kan se på älven och tänka ”där under simmar nu även en atlantstör, säger projektledare och biolog Linnéa Jägrud till Sportfiskarna, Stören ska ha spelat en viktig roll i den skandinaviska historien och man har gjort arkeologiska fynd som man antar sträcker sig ända tillbaka till 1400-talet. Sportfiskarna menar att återetableringen av arten delvis handlar om att bevara den biologiska mångfalden, men att det också är ett sätt att återupprätta den förlorade identiteten hos vattendraget. Vidare ska det kunna öka möjligheterna för ett hållbart fiske i framtiden. – I en tid av bakslag för naturen, svårigheter för miljön och arters utdöende i en aldrig tidigare skådad takt, skulle en återetablering av en utrotad art sända en viktig och inspirerande signal till naturvårdare runtom i Europa och västvärlden, säger Jägrud.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/atlantstor-ska-aterintroduceras-i-gota-alv/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/halsa/omega-3-kan-hjalpa-mot-arftlig-hjart-karlsjukdom/ https://nyadagbladet.se/halsa/omega-3-kan-hjalpa-mot-arftlig-hjart-karlsjukdom/#respond Thu, 28 Dec 2023 07:52:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=168068 En internationell studie, där bland annat Karolinska Institutet medverkat, visar att personer med familjehistorik av hjärt-kärlsjukdom och låga nivåer av omega-3-fettsyror löper ökad risk att drabbas av dessa sjukdomar. Forskningen framhåller därför fördelarna med att inkludera mer fet fisk i kosten särskilt för dessa individer. Forskarna använde data för 40 885 personer som inte led av någon hjärt-kärlsjukdom och mätte deltagarnas halter av omega-3-fettsyror under studiens gång. Studien gjordes tillsammans med över 100 forskare och experter, och där ingår även data från 15 tidigare studier. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation, visade att det bland de cirka 8 000 deltagarna som utvecklat hjärt-kärlsjukdom, fanns en kraftig förhöjd risk hos individer med en förälder eller ett syskon som drabbats och som samtidigt hade låga nivåer omega-3-fettsyror, i faktiska tal en 40 procent högre risk. Om det endast fanns sjukdom hos nära släkt var risken istället 25 procent. – Studien tyder på att de som har hjärt-kärlsjukdom i familjen har extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk jämfört med andra, säger Karin Leander, forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet, till forskning.se. Omega-3-fettsyror kan inte kroppen tillverka utan de behöver tillföras. Det är sedan tidigare känt bland forskare att fettsyrorna kan bidra till att motverka hjärt-kärlsjukdomar, men de kan också vara fördelaktiga för lunghälsan och även verka mot depression. Det finns främst i fisk som exempelvis lax, makrill, sill och sardiner. Trots att studien gjorts inom ett område där det redan finns en mängd kliniska studier menar forskarna att fynden ger ny kunskap kring omega-3 och riskerna för hjärt-kärlsjukdom. – Vi är de första som har studerat effekten av kombinationen av familjehistorik och intag av fet fisk med hjälp av fettsyramätningar, säger Leander.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/omega-3-kan-hjalpa-mot-arftlig-hjart-karlsjukdom/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-av-pfas-i-svensk-fisk/ https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-av-pfas-i-svensk-fisk/#respond Sun, 03 Dec 2023 07:55:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=152864 Svensk fisk innehåller höga halter PFAS, visar en undersökning. De överskrider framförallt EU:s riktvärden för barnmat. Naturskyddsföreningen menar därför att Livsmedelsverkets kostråd bör uppdateras när det gäller vilka fiskar barn rekommenderas att äta. Naturskyddsföreningen har tillsammans med analysföretaget Eurofins undersökt halterna av PFAS i fisk, rom, skaldjur och nöt- och griskött från Sverige. Där fann man att den svenska fisk som säljs i mataffärer innehöll höga halter av miljögifterna. – Det är djupt oroande. Våra svenska sjöar och vattendrag som vi älskar är förorenade med PFAS och därmed också alla djur som lever där. Sverige måste stoppa utsläppen till miljön och förbjuda PFAS nu, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. Man har även jämfört halterna med EU:s hälsobaserade riktvärde, som anger hur mycket PFAS en människa högst kan tåla per vecka från mat, vatten och luft, utan att riskera hälsan. Enligt detta kan man exempelvis enbart äta en portion gös eller lax utan att överskrida gränsen för vad som är tolerabelt per vecka.

Gös och lax

Högst halter fanns i gös från Mälaren och Hjälmaren samt lax från Bottenviken och Vänern, samt allra högst i löjrom från Bottenviken. Trots att halterna överskrider EU:s hälsobaserade riktvärden håller de ändå måttet för EU:s gränsvärden för livsmedel. Däremot låg PFAS-halten för gös från Mälaren och Hjälmaren, samt i lax från Östersjön och Vänern, över EU:s gränsvärde för barnmat. – Här måste Livsmedelsverket omgående uppdatera sina kostråd. Även gös från Mälaren och Hjälmaren måste ingå i de fiskar som barn ska undvika, säger Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter på Naturskyddsföreningen. PFAS-halterna var som lägst i sill från Västkusten. I svenskt gris- och nötkött hittades inga halter av miljögifterna alls. I en rapport från Naturhistoriska riksmuseet tidigare i år hittade man även en fortsatt hög halt av PFAS hos svenska uttrar, något som ökat markant fram till 2015.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-av-pfas-i-svensk-fisk/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/fiskar-i-haven-krymper-och-blir-fler/ https://nyadagbladet.se/miljo/fiskar-i-haven-krymper-och-blir-fler/#respond Sun, 24 Sep 2023 13:21:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159440 I en större studie har forskare från olika länder under en längre period studerat olika fiskarter. Av studien framkom det att fiskar i haven ständigt krymper, samtidigt som de ökar i antal. Forskare från 17 olika lärosäten i Skottland, Tyskland, Kanada, Österrike, USA och Sverige, där bland annat Göteborgs universitet deltagit, har tittat på tidsserier baserade på 60 års datainsamling över djur och växter från hela planeten. Bland annat kunde man se att förändringar i miljön påverkar arter på olika sätt, exempelvis såg man ett samband mellan en ökande medeltemperatur och fjällbjörkars och vissa buskars framfart i den svenska fjällkedjan. I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, kunde man även konstatera att havens fiskar krympt i storlek under de senaste 60 åren. Förändringarna kan bero på både att individer inom olika arter blir mindre, men också att större arter ersätts med mindre. – Stora fiskar har allt sämre odds, oavsett om det är på grund av vad människor föredrar att äta eller att fiskarnas livsmiljöer blir varmare, säger huvudförfattaren Dr Inês Martins från University of St Andrews i Skottland, i ett pressmeddelande. Däremot visar studien att fiskarna i haven istället blir fler i antal än tidigare, vilket antyder att ekosystemen kan kompensera vid förändringar så att den totala mängden biomassa hålls konstant. Forskarna menar att det är viktigt att fortsätta övervaka de förändringar som sker inom olika arter och deras egenskaper för att kunna förstå effekterna av såväl miljöförändringar som direkt mänsklig påverkan.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fiskar-i-haven-krymper-och-blir-fler/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-spar-rekordar-for-puckellaxen/ https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-spar-rekordar-for-puckellaxen/#comments Tue, 17 Jan 2023 05:45:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=140315 Puckellaxen breder stadigt ut sig i Skandinavien varje år och hotar bland annat atlantlaxens överlevnad. Nu har norska forskare tittat närmare på fiskens levnadsvanor och man spår att 2023 kan bli ett rekordår för arten i Norge. Puckellaxen har sitt ursprung i nordöstra Asien och västra Nordamerika, men har kunnat vandra tillfälligt till bland annat Sverige och Norge, men reproducerar sig inte här. Sedan 2015 har laxarten dock gjort sig mer märkbar i Skandinavien och räknas idag som en invasiv art i både Sverige och Norge. I en ny norsk studie har forskare från flera institutioner dokumenterat flera aspekter ur puckellaxens liv. Bland annat har man tittat på kost, storlek och geografi i norska älvar. Havsforskaren Kjell Rong Utne har analyserat maginnehållet på 134 fiskar och menar att den har liknande diet som atlantlaxen och makrillen. De lever och jagar i öppna vattenmassor, det vill säga ute i havet. De äter det rikligaste bytet i området de befinner sig i, men Utne är inte orolig eftersom det finns gott om mat i havet. – Vi är inte oroliga för konkurrensen om maten från puckellax ute på öppet hav. Ja, det kan tyckas som om det finns mycket puckellax i älvarna, men i havet är det bara en droppe jämfört med mängden annan fisk i våra vatten, som sill, lodda och makrill, säger Utne. När puckellaxen befinner sig i älvarna äter den inte, vilket innebär att finna föda inte blir problematiskt. Däremot kan den möjligen påverka lokala ekosystem i vissa kustområden, menar Utne. – Men i mer lokala ekosystem i kust- och fjordområden kan puckellax tänkas påverka, till exempel i konkurrens med havsöring. I alla fall om befolkningstillväxten fortsätter. Det här är något vi bör hålla ett öga på, säger han. Storleken på puckellaxarna varierar också i landet. De som kommer in i älvarna i söder har varit mindre än de i norr. År 2021 var fisken i genomsnitt runt ett kilo i Sydnorge, med en stadig ökning i vikt till över 1,5 kilo i Nordnorge. Denna trend gäller även tidigare år. – Vi kopplar detta till bättre betesförhållanden längre norrut i havet, säger Utne. 2021 var ett rekordår för arten i Norge och man i havet genom nätfiske fångade man 38 933 puckelaxar, vilket är en markant ökning från exempelvis 2019 då siffran låg på 5929. I norska älvar fångade man dock hela 112 500 under 2021, under 2019 fångade man ynka 16 000. Ändå fångas inte majoriteten av fisken, menar Utne. – Ökad medvetenhet om arten har nog bidragit till fler rapporter. Men det råder ingen tvekan om att 2021 var ett rekordår. Majoriteten av fisken fångas inte, säger forskaren. Forskarna spår att 2023 kan komma att bli ännu ett rekordår för puckellaxen i Norge. Det problem man kan tänkas få med puckellaxen är att den kan tränga undan och störa atlantlaxen i älvarna,vilket särskilt gäller i Nordnorge. Att puckellaxen dör efter sin lek i älvarna leder också till mycket ruttnande fisk, vilket kan leda till övergödning i vissa områden. – Vår egen vilda lax är rödlistad och har en rad konstgjorda och naturliga hot. Det behövs inte fler utmaningar, säger havsforskaren.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-spar-rekordar-for-puckellaxen/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/ https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/#comments Fri, 29 Jul 2022 11:08:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=128416 Efter att ha studerat vad som krävs för att återställa en uttorkad bäck tog Edvin tag i saken. Därtill har han nu även fått kraftbolaget Fortum att släppa fram mer vatten så att fisk och musslor åter kan frodas i bäcken i Runemo i Ovanåkers kommun. Under en fisketur med pappa för några månader sedan blev Edvin Kronberg djupt bekymrad över att bäcken de passerade hade torkat ut. Efter att ha studerat videor hur han praktiskt skulle gå till väga för att återställa bäckens klimat gick han till handling, bland annat genom att bygga en ränna och lägga till stenar och grus enligt en viss metodik - ett projekt som han lagt flera månaders arbete på. – En sån här bäck är väldigt viktig, för fisken gillar att leka i såna här bäckar och föröka sig och växa till sig - sen går de ut i älven utanför, säger Edvin i ett reportage på statskanalen SVT. Bäcken är nu återställd, men Edvin har också fått elbolaget Fortum att lova att släppa igenom tio gånger så mycket vatten för att förbättra miljön. – Jag hoppas att det alltid ska rinna in vatten här och att musslorna inte ska behöva dö och att fisken ska kunna leka och frodas här. Såna saker hoppas jag på, tillägger Edvin.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/feed/ 4