finanskris – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 19 Jun 2023 18:07:15 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg finanskris – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Finanskrisen påminner om bankernas orimliga privilegier https://nyadagbladet.se/ekonomi/finanskrisen-paminner-om-bankernas-orimliga-privilegier/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/finanskrisen-paminner-om-bankernas-orimliga-privilegier/#comments Mon, 20 Mar 2023 06:15:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145364 I början av förra veckan gick Silicon Valley Bank i konkurs efter en likviditetskris. Banken var USA:s 16:e största bank och inte definierad som en så kallad ”systemkritisk institution” - en så kallad "SIFI-bank" vilket enligt definitioner av den så kallade Dodd-Frank-lagen som tvingar banken att göra så kallade ”bail-ins” vid likviditetsproblem - att man helt enkelt beslagtar medel från bankens finansiärer och insättare för att förhindra att banken går omkull. Praktiken motiveras med att SIFI-banker kan orsaka en dominoeffekt för den omgivande ekonomin och infördes som lag i USA 2010 i eftermälet av den senaste stora finanskrisen 2007-2008. Även om Silicon Valley Bank i juridisk mening inte uppfyllt kriterierna för en SIFI-bank verkar den dock med facit på hand ha varit just en sådan systemkritisk bank i praktiken. Den senaste veckan fick under gårdagskvällen ett dramatiskt slut när den anrika jättebanken Credit Suisse i praktiken räddades genom ett gigantiskt uppköp av den andra schweiziska storbanken UBS, i en affär som garanteras med 100 miljarder schweiziska franc (över 1 biljon kronor) från den schweiziska centralbanken. Affären beskrivs som historisk och som ett försök att stoppa fler dominobrickor från att falla i banksektorn. I finanskrisen 2008, när Lehman Brothers undergång skakade världen, var katalysatorn framförallt finpaketterade värdepapper baserade på dåliga huslån. Flera analytiker pekar på att det i den nuvarande situationen framförallt är så kallad derivathandel som bidrar till mörka orosmoln på finanshimlen. Derivathandelns ursprungliga syfte var att för bönder och andra näringsidkare med oförutsägbar produktion väga upp för dåliga år genom att ”spela mot sig själva” och därmed försäkra sig från undergång i händelse av en svag skörd. På moderna finansmarknader av idag kan det handla om att spela på sådant som priset på guld, en valutakurs eller värdet på en aktie. Principiellt sett är derivatmarknader således egentligen inte mer avancerade än spel på hästar, men i praktiken är spelformerna och uppläggen oerhört komplexa och svåröverskådliga även för seriösa analytiker. Silicon Valley Bank hade 27,7 miljarder dollar i derivat, förstås ingen liten summa, men samtidigt blott växelpengar i jämförelse med de 50 biljoner (50 000 miljarder) dollar som hålls i derivat av bankjätten JP Morgan, som länge dominerat derivatmarknaden i USA tillsammans med Goldman Sachs och Citibank. Just JP Morgan omnämns också i världens börsnyheter som den bank som bedömdes löpa störst risk att hamna i en liknande situation som Credit Suisse om inte gårdagens räddningsaffär hade gått igenom. Oavsett om dominobrickorna med detta just nu slutar falla eller inte, påminner det inträffade om jättebankernas exceptionellt privilegierade samhällsposition. Inte bara åtnjuter bankerna förmånen att skapa pengar ur tomma intet genom systemet baserat på så kallade fraktionella reserver, där banker kan låna ut mer pengar än vad man har i valvet - något som, kan tilläggas, även verkar ha ställt till det för Silicon Valley Bank när man drabbades av bankrusning då oroliga insättare ville ha ut sina tillgångar kontant. Som den Schweiziska studien The Network of Global Corporate Control så tydligt visade redan 2011, utgör världens storbanker i praktiken ett närmast samlat konglomerat där man i hög utsträckning äger varandra. Det gör också att allmänheten är tagna som gisslan eftersom någon av storbankernas undergång kan innebära att hela systemet sätts på spel. När bankernas satsningar går åt fanders får den vanlige medborgaren således ta notan för gigantiska räddningspaket - antingen via skattesedeln eller genom att penningsedeln urholkas i värde när centralbanken öppnar sedelpressarna - som i fallet med den senaste räddningsaktionen i Schweiz.
Det är förstås en fullkomligt orimlig och orättvis affärsmodell som förr eller senare måste kasseras.
Faktum är att bankvärlden verkar bära på en viss självinsikt om detta och redan är i färd med att presentera en modifierad modell för banksystemet i form av så kallad digital centralbanksvaluta (CBDC) - vilket lyftes under lördagen på NyD Analys. Systemets totalitära potential kan inte beskrivas som något annat än skrämmande för varje person med minsta frihetliga fiber i kroppen, men om man lyssnar till globalistiska profiler som Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak (med bakgrund på storbanken Goldman Sachs) är systemet något som kommer att föras fram som en lösning inte bara på finanskriser, utan även på sådant som klimatkriser och framtida pandemikriser. Möjligheter finns samtidigt till positiv finansiell innovation som ligger i allmänhetens intresse, vilket kan tilläggas faktiskt var det första tema som undertecknad förde fram när jag själv kom i kontakt med Nya Dagbladet i samband med att tidningen gjorde en artikel 2015 om min avhandling i nationalekonomi vid Åbo Akademi: Penningmakten – ett medel för frihet eller slaveri. De senaste veckornas turbulens på världens finansmarknader och den teknokratiska penningreform som drivs på bakom kulisserna antyder att det lär bli ett ämne att återkomma till i fler former framöver.   Isac Boman

Bidra till kriget mot bankerna

Nya Dagbladet förbereder som bäst en rättsprocess för att ställa Länsförsäkringar Bank till svars för vad som tidningens advokat pekar på utgör flera lagbrott i samband med att man under bisarra omständigheter stängde ned tidningens och även redaktionsledningens privata konton. Hjälp oss uthärda ekonomiskt medan vi strider för fri media och för allas rätt till ett bankkonto. Detaljer om hur du bidrar till krigskassan hittar du här.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/finanskrisen-paminner-om-bankernas-orimliga-privilegier/feed/ 1 Putin: ”Den västerländska eliten skadar sitt eget folk” https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-den-vasterlandska-eliten-skadar-sitt-eget-folk/ https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-den-vasterlandska-eliten-skadar-sitt-eget-folk/#comments Thu, 08 Sep 2022 11:55:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=131323 Rysslands president anklagar en västerländsk elit för att ha skapat den ekonomiska kris som främst skadar deras egen befolkning – och detta i ett desperat försök att behålla den globala dominans de ser är på väg att glida ur deras händer. Det var under en ekonomisk konferens som Vladimir Putin gick till angrepp mot den elit som han menar är inkapabla att ta till sig objektiva fakta om globala förändringar och som orsakat sin egen befolkning mycket stor skada, rapporterar den ryska kanalen RT. Enligt Putin vill ledare i USA och deras allierade försöka bevara ”världsordningen som bara gynnar dem och tvingar alla andra att leva under deras regler som de infört och som de själva ofta bryter och konstant förändrar beroende på situationen”. När eliten möter motstånd i form av länder som inte vill böja sig för deras vilja går USA och deras allierade till angrepp mot dessa och fattar kortsiktiga beslut som inte bara skadar de oliktänkande utan även deras egna nationer, menar presidenten vidare och pekar på att den västerländska eliten blir allt mer avskild från den vanliga medborgaren. Vladimir Putin pekar på den växande inflationen i EU och hur levnadsstandarden i unionen offras för amerikanska intressen, där makthavarna i Europa också förvägrar europeiska företag tillgång till ryskt råmaterial, energi och marknader som de är beroende av. – Det kommer inte att komma som en överraskning när europeiska företags marknadsandelar, både regionalt och globalt, tas över av deras amerikanska beskyddare. När dessa tillvaratar sina intressen så begränsar eller drar de sig inte för någonting. Den ryske presidenten hävdar även att Västs sanktioner mot Ryssland inte har krossat landets ekonomi och att man upplever en relativt låg nivå av inflation som dessutom är på väg att vända. Även arbetslösheten påstås vara rekordlåg, trots sanktionerna. Istället är det de egna medborgarna och företagen i de länder som infört de omfattande sanktionerna mot Ryssland som har och kommer att fortsätta drabbas hårdast, menar Putin. – Oavsett hur gärna någon vill isolera Ryssland så är detta inte någonting som är möjligt att genomföra, hävdar han vidare.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/putin-den-vasterlandska-eliten-skadar-sitt-eget-folk/feed/ 10 Kontanter gör återkomst i England https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontanter-gor-aterkomst-i-england/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontanter-gor-aterkomst-i-england/#comments Sun, 21 Aug 2022 07:12:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=129434 Den tilltagande ekonomiska krisen har fått många att återigen söka sig till kontanter. Denna trend syns inte minst i Storbritannien där sedlar och mynt den senaste tiden fått ett tydligt uppsving. Kontanter har gjort något av en återkomst i England till följd av levnadskostnadskrisen, med rekordbelopp som tas ut från bankomaterna eftersom konsumenterna i allt högre grad förlitar sig på sedlar och mynt för att hantera sin hushållsekonomi. Detta visar nya siffror från brittiska The Post Office. Sammanlagt omkring 801 miljoner pund i personliga kontantuttag fick företag och annan näringsverksamhet hantera bara under juli månad. Detta samtidigt som många vanliga människor kämpar med att klara sina levnadsomkostnader. Totalt sattes mer än 3,3 miljarder pund i kontanter in samt togs ut på närmare 11 500 filialer. Brittiska The Post Office säger att detta var första gången det månatliga beloppet översteg 3,3 miljarder pund i myndighetens nu 360-åriga historia. – Vi ser fler och fler människor alltmer beroende av kontanter som det beprövade sättet att hantera sin vardagsekonomi samt budget, säger en talesman för The Post Office. I juli månad behandlade The Post Office mer än 600 000 kontantutbetalningar på totalt 90 miljoner pund för personer som är berättigade att få så kallat energiräkningsstöd från den brittiska regeringen. – Våra senaste siffror visar tydligt att Storbritannien är allt annat än ett kontantlöst samhälle, säger Martin Kearsley, som företräder The Post Office i egenskap av vd, i ett uttalande. Han tillägger även att oavsett om kontantuttagen avser att betala för en så kallad "hemester", eller förbereda sig för stigande kostnader, exempelvis höjda energiräkningar som förväntas under hösten så "är tillgången till kontanter i varje samhälle avgörande".]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontanter-gor-aterkomst-i-england/feed/ 4 Anders Borg: Finanskris redan nästa mandatperiod https://nyadagbladet.se/ekonomi/anders-borg-finanskris-redan-nasta-mandatperiod/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/anders-borg-finanskris-redan-nasta-mandatperiod/#comments Mon, 03 Sep 2018 11:48:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=53673 Den förre finansministern Anders Borg varnar för att Sverige kommer att drabbas av en finanskris som är värre än den för tio år sedan. Denna finanskris tror Borg kommer redan inom ett par år. Enligt Anders Borg, finansminister åren 2006-2014, spår att en ny finanskris kommer under nästa mandatperiod, vilket är innan eller under 2022. Borg menar att den svenska bostadsmarknaden är det som kommer att ställa till med ordentliga problem för Sverige. Bland annat för att den svenska byggsektorn har fördubblats som andel av BNP på fem år. – Det är där kraschen ligger. Norden utgör ett högriskområde för Europa. Det är ett av de områden där IMF målar rött på kartan, säger Borg i en intervju med TT. Borg menar att den kommande kraschen kommer att vara "mycket, mycket svårare att hantera i dagsläget" än den finanskris som bland annat spred sig till Sverige från USA för tio år sedan.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/anders-borg-finanskris-redan-nasta-mandatperiod/feed/ 1 Trump varnar för finanskris om han ställs inför riksrätt https://nyadagbladet.se/ekonomi/trump-varnar-for-finanskris-om-han-stalls-infor-riksratt/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/trump-varnar-for-finanskris-om-han-stalls-infor-riksratt/#respond Fri, 24 Aug 2018 12:48:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=53309 Enligt USA:s president Donald Trump skulle finansmarknaderna krascha i fall hans ställs inför riksrätt. Samtidigt undrar han varför någon skulle vilja avsätta en president som gör "ett bra jobb". Ända sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president för ett och ett halvt år sedan har demokratiska och globalistiska krafter diskuterat hur man ska kunna avsätta honom. Enligt Trump skulle något sådant kunna få katastrofala konsekvenser, rapporterar RT. – I fall jag någonsin skulle ställas inför riksrätt tror jag att marknaden skulle krascha, jag tror att alla skulle bli väldigt fattiga, sade Trump i en intervju med Fox News nyligen. – Jag förstår inte varför man skulle avsätta någon som gör ett bra jobb, menar han. Trump hävdar också att landet hade varit i ett "katastrofalt skick" ifall hans motståndare Hillary Clinton hade vunnit valet istället.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/trump-varnar-for-finanskris-om-han-stalls-infor-riksratt/feed/ 0 ”Staten måste låna för ekonomins skull” https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/ https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/#respond Tue, 03 Jul 2018 19:03:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=51868 Politikernas allt överskuggande mål är att öka tillväxten. Det kan ifrågasättas. Jordens resurser töms ut och klimatet hotas. Tillväxten kräver ständigt ökad konsumtion. En logisk omöjlighet. Mer kapital krävs för att finansiera en ökad tillgångssida. För att motbalansera i budgeten behövs ökade lån. Det någon sparar måste en annan låna. De privata lånen har exploderat för att möjliggöra konsumtionstillväxten. Det är en situation som riskerar att leda till ekonomisk kollaps när konjunkturen viker. Nästan hela lånevolymen är luftpengar som skapats av bankerna. De har fått en större tillgångsvolym när de lånat ut pengar, pengar som sedan satts in på deras konton igen och ger dem möjlighet att låna ut ytterligare pengar. Förlorar människor arbeten kan de inte betala räntor på lånen. Deras hus måste kanske säljas. Är det många hus som säljs tappar de värde och bankernas tillgångar i form av inteckningar i husen blir värdelösa. Det var vad som hände 2008. Vi var nära en totalkollaps i ekonomin, och vi fick en ihållande lågkonjunktur efteråt. Allmänheten fick betala för att rädda bankerna från konkurs. Det kunde blivit en trettiotalsdepression. Om tillväxten är beroende av privata lån förstärks konjunktursvängningarna. Det vore bättre om statens lån stod för tillväxtstimulansen. Det kunde motbalansera konjunktursvängningarna, och man riskerar ingen bankkrasch, om det är staten som står för en ökad andel av kapitalbildningen genom att låna. Ett lämpligt område för staten att låna till är infrastruktur. Järnvägen är försummad. Här är det inte frågan om överprissatta hus utan om investeringar som ger en stabil förräntning och ett bättre fungerande samhälle. Ideologi och dålig förståelse av hur ekonomi fungerar, även av nationalekonomer, har lagt hinder i vägen för det. Man säger att vi inte skall sätta våra barn i skuld. Men man blir inte fattigare för att man byter pengar mot realkapital. Pengar kan försvinna, men inte det vi investerat i. Förnyar man inte realkapitalet får vi sämre standard på järnvägen, så att tågen inte får plats på spåren och inte går i tid. Vi blir fattigare. Förnyar man kapitalet får man förräntning och tillväxt i ekonomin så att vi blir rikare och skatteinkomsterna ökar. Dagens överskottsmål för budgeten är stöld från skattebetalarna. Det som tas in i skatter skall användas för medborgarna. Gör samhället solidariskt gemensamma satsningar ökar jämlikheten. Nu är vi på väg mot ökade klassklyftor och en revolutionär situation. Producenter pressas. Löneskillnader ökar. Många får svårt att klara ekonomin, medan andra kan ägna sig åt överflödskonsumtion. Några tjänar bra och bygger upp stora sparkapital. De går till stor del till spekulation med upptrissade värden på företag och fastigheter. Sverige har med de orättvisa villkoren ett bytesbalansöverskott på fem procent av BNP, att vi exporterar för mer än vad vi importerar. Det är till irritation för andra länder. Pengarna hamnar utomlands till föga nytta för landet. De borde i stället investeras i Sverige. En orsak är nedpressad krona på grund av Riksbankens negativa ränta för att få upp inflationen. Kapitalägare gynnas, löntagare och pensionärer missgynnas. Fastighetspriser stiger. Om staten lånade för investeringar vore det mer positivt för ekonomin. Det finns mycket att investera i till nytta för alla. Vi borde bygga om Sverige för järnväg. Ett höghastighetsnät skulle bättre knyta ihop landet och öka kapaciteten på övriga stambanenätet tre- eller fyrfalt. Om regionbanorna rustades upp till skarvfria spår och högre hastighet skulle en dyr storstadscentralisering kunna minska och det skulle vara lättare att bo och arbeta var som helst i landet.     Hans Sternlycke   Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks i artikeln är debattörens egna.]]> https://nyadagbladet.se/debatt/staten-maste-lana-for-ekonomins-skull/feed/ 0 Deutsche Bank kan göra sig av med 10 000 anställda https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/#comments Sun, 16 Oct 2016 17:04:44 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=32005 Den krisande storbanken Deutsche Bank planerar att göra kraftiga nedskärningar i sin amerikanska verksamhet för att minska bankens utgifter. Det har stormat rejält kring Deutsche Bank under året. De ekonomiska problemen har bland annat kretsat kring böterna på 14 miljarder dollar som banken ålagts att betala av USA:s justitiedepartement på grund av utfärdandet av riskabla bolånebaserade säkerheter. Banken förhandlar för närvarande om en uppgörelse med justitiedepartementet, vilket kan innebära att banken tvingas ändra sitt tillvägagångssätt i USA, avslöjar tyska Welt am Sonntag. I ett åtgärdsprogram planerar Deutsche Bank att göra kraftiga nedskärningar i sin amerikanska verksamhet. Uppemot 10 000 anställda, av bankens över 100 000 anställda, riskerar att få stryka på foten när banken ska försöka att minska sina utgifter, uppger amerikanska medier. Deutsche Bank har inte bekräftat Welt am Sonntags uppgifter om de planerade nedskärningarna och inget formellt beslut har fattats av banken. Mellan 2015 och 2016 sjönk Deutsche Banks aktiekurs med hela 60 procent, vilket gjorde den till en av de lägst värderade internationella bankerna i världen. Ekonomer har sedan tidigare påpekat att banker som Deutsche Bank kan komma att gå omkull om man inte får kapital från den tyska staten.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/feed/ 2 Mer ekonomiska problem för Deutsche Bank https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/#comments Fri, 23 Sep 2016 14:08:34 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=31522 Deutsche Bank som redan beskrivs som världens mest riskabla bank av Internationella valutafonden har ännu större ekonomiska problem än vad som tidigare varit känt. Enligt Wall Street Journal och Bloomberg så vill det amerikanska justitiedepartementet nämligen bötfälla storbanken med 14 miljarder dollar för sin roll i emissionsgarantier och utfärdandet av riskabla bolånebaserade säkerheter. Enligt New Yorker så hade Deutsche Bank räknat med böter på mellan två och tre miljarder dollar, något som nu alltså blir betydligt mer än så, och det kan svida ordentligt för storbanken även om det av experter bedöms som sannolikt att man möts någonstans i mitten och att banken kanske bara behöver betala omkring sju miljarder dollar. Även sex, sju eller åtta miljarder dollar skulle dock vara mer än vad banken har budgeterat för rättegångskostnaden under hela året och tidigare fall tyder på att det är där någonstans det hela kan landa. Dessutom är man part i ytterligare ett mål som handlar om bankens inblandning i pengar som försvunnit ut ur Ryssland mellan 2011 och 2015. Hur mycket man tvingas betala i det fallet är fortfarande oklart, men även där bedöms det handla om miljarder dollar. Om det blir ytterligare ett högt belopp att betala för storbanken så är kritiker oroliga för att banken måste rekapitaliseras med hjälp av pengar från den tyska regeringen. Deutsche Bank har tidigare beskrivits som en av de absolut viktigaste kontributörerna till det globala banksystemet och av supporters så ses banken i allmänhet som allt för viktig för att tillåtas gå omkull.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/feed/ 2