<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Facebook &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/facebook/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 12 Sep 2026 10:43:42 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Facebook &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norge-kraver-meta-slacker-facebook-instagram-barn-nattetid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Sep 2026 11:59:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240345</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.</strong>

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, <a href="https://www.dkteknikogmiljoe.dk/ritzau/ca43c22d-b4c2-4393-acd7-8f68ce5a64c3" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar Ritzau</a>. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som <a href="https://www.aftenposten.no/norge/i/pBjQjw/regjeringen-ber-meta-beskytte-norske-barn-og-unge" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges av Aftenposten</a>: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Meta döms att betala 3,6 miljarder kronor – plattformen möjliggjorde övergrepp mot barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/meta-375-miljoner-dollar-barnovergrepp-new-mexico/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 10:36:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[barnsäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[Mark Zuckerberg]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226062</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En jury i New Mexico har ålagt Meta att betala motsvarande 3,6 miljarder kronor i skadestånd för att plattformarna möjliggjort sexuellt utnyttjande av barn. Utslaget är historiskt – aldrig tidigare har en delstat vunnit en rättegång mot ett tech-bolag med hänvisning till skador som barn lidit på plattformarna.</strong>

New Mexico stämde Meta 2023 och hävdade att bolaget brutit mot delstatens konsumentskyddslag. Delstaten yrkade ursprungligen på runt motsvarande 20 miljarder kronor i skadestånd. Slutbeloppet – motsvarande 3,6 miljarder kronor – är det maximala som tillåts enligt New Mexicos lagstiftning och baseras på en schablon om motsvarande 47 000 kronor per enskilt brott.

New Mexicos justitieminister Raúl Torrez beskrev utslaget som en vändpunkt.

— <em>Juryns utslag är en historisk seger för varje barn och familj som fått betala priset för Metas val att sätta vinster före barns säkerhet. Chefer på Meta visste att deras produkter skadade barn, ignorerade varningar från egna anställda och ljög för allmänheten om vad de visste. I dag gav juryn sitt stöd till familjer, lärare och barnsäkerhetsexperter och slog fast: nu räcker det</em>, sade Torrez.
<h3>Meta bestrider och överklagar</h3>
Meta bestrider utslaget och avvisar beskrivningen av bolagets agerande.

— <em>Vi håller inte med om utslaget och kommer att överklaga. Vi arbetar hårt för att hålla människor säkra på våra plattformar och är medvetna om utmaningarna med att identifiera och ta bort illvilliga aktörer eller skadligt innehåll. Vi kommer att fortsätta försvara oss kraftfullt och är trygga med vårt arbete för att skydda unga online</em>, uppgav bolagets talesperson.
<h3>Del av ett bredare juridiskt tryck</h3>
Rättegången i New Mexico är separat från en parallell process i Los Angeles, där Meta <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/meta-google-dom-beroende-sociala-medier-barn/" target="_blank" rel="noopener">anklagas för att ha orsakat beroende bland unga</a> via sociala medier. Mark Zuckerberg vittnade i den rättegången i februari 2026. De två processerna belyser ett växande juridiskt tryck mot tech-jättarna kring deras plattformars inverkan på barn och unga.

Fox Business <a href="https://www.foxbusiness.com/fox-news-tech/meta-ordered-pay-375m-after-jury-finds-platform-enabled-child-predators-landmark-new-mexico-case" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att Meta nu avser att driva fallet vidare i högre instans. Utfallet av överklagandet kan få långtgående konsekvenser – inte bara för bolaget utan för hela tech-industrin, vars ansvar för skador som drabbar barn nu prövas i domstolssalar runt om i USA.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Domstol slår fast: Sociala medier skapar beroende hos barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/meta-google-dom-beroende-sociala-medier-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Mar 2026 09:47:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Instagram]]></category>
		<category><![CDATA[Mark Zuckerberg]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En jury i Kalifornien har dömt Meta och Google att betala skadestånd till en ung kvinna som blev beroende av deras plattformar som barn. Det är första gången ett amerikanskt domstolsbeslut slår fast att sociala medieplattformar bär direkt ansvar för beroendeskapande design riktad mot minderåriga.</strong>

Kvinnan, som identifieras med initialerna K.G.M., började använda Youtube redan vid sex års ålder. Vid nio fick Instagram ett fast grepp om henne. Enligt stämningsansökan, som lämnades in 2023, utvecklade hon ångest, depression och självmordstankar – problem hon kopplar direkt till plattformarnas beroendeskapande funktioner.

Under tisdagens rättegång meddelade juryn sitt beslut, rapporterar <a href="https://www.politico.com/news/2026/03/25/meta-youtube-found-liable-for-social-media-addiction-in-landmark-trial-00844625?utm_campaign=RSS_Syndication&#38;utm_medium=RSS&#38;utm_source=RSS_Feed" target="_blank" rel="nofollow noopener">Politico</a>. Totalt ska Meta och Google betala 6 miljoner dollar – motsvarande ungefär 58 miljoner kronor – i skadestånd och straffavgifter.

Domstolen fann att bolagen varit försumliga i designen av sina appar och medvetet byggt funktioner som skapar beroende hos unga användare. Meta tilldelades 70 procent av ansvaret, Google och YouTube resterande 30 procent.
<h3>Förnekar brott</h3>
Mark Zuckerberg vittnade personligen i rättegången och förnekade att Metas algoritmer medvetet utvecklats för att skapa beroende. Båda bolagen har överklagat domen.

Forskning har länge <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/sociala-medier-forsamrar-barns-fokus-kan-bidra-till-okning-av-adhd-diagnoser/" target="_blank" rel="noopener">visat</a> att sociala medier försämrar barns fokus och bidrar till psykisk ohälsa – men att vinna juridisk framgång mot techbolagen har hittills visat sig närmast omöjligt.

Domen kom under en vecka som i övrigt präglades av stor press mot techbranschen. I delstaten New Mexico <a href="https://www.reuters.com/sustainability/boards-policy-regulation/jury-orders-meta-pay-375-mln-new-mexico-lawsuit-over-child-sexual-exploitation-2026-03-24/" target="_blank" rel="nofollow noopener">dömdes</a> Meta att betala ytterligare 375 miljoner dollar för att ha utnyttjat barns sårbarhet, medan TikTok och Snapchat valde att ingå förlikning i sina respektive mål.

Runt 2 000 liknande mål väntar i amerikanska domstolar. För Meta och Google kan den historiska domen bli startskottet för en lång och kostsam juridisk räkenskap.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-kommissionen ville ha techföretagens hemliga vaccindata – lovade att dölja informationen för allmänheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-kommissionen-ville-ha-techforetagens-hemliga-vaccindata-lovade-att-dolja-informationen-for-allmanheten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Feb 2026 11:10:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Digital Services Act]]></category>
		<category><![CDATA[EU-kommissionen]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Thierry Breton]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<category><![CDATA[Ursula von der Leyen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220824</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mejlet, daterat den 30 oktober 2020</strong>, skickades från en hög tjänsteman vid kabinettet för dåvarande vicepresident Věra Jourová till chefer på Facebook, Google, Twitter, Microsoft och TikTok. Av mejlet framgår att avsändaren bad om data och analyser som företagen samlat in om vaccindesinformation – information som EU lovade att hålla strikt konfidentiell.

"Det skulle vara mycket värdefullt om ni kunde tillhandahålla – i syfte att utforma en bra och riktad arbetsplan för att bekämpa covid-vaccindesinformation – data och information om hur ni bedömer situationen med vacciner, huvudnarrativ, användarnas reaktioner", skrev tjänstemannen enligt det läckta dokumentet.

Avsändaren bad också om "trender och prognoser" för att förstå "intensiteten i kampanjen mot covid-19-vaccinering och var saker och ting kan vara på väg".
<h3>Von der Leyen informerad</h3>
Särskilt anmärkningsvärt är mejlets avslutning. Där understryker avsändaren att förfrågan görs "med godkännande från vicepresident Jourová" och "med kännedom hos ordföranden" – det vill säga kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Mejlet ber också plattformarna att bekräfta sin "beredskap att erbjuda utrymme på era plattformar för officiella nationella eller EU-kanaler och information relaterad till covid-19". Dessutom efterfrågas information om "relevanta uppdateringar av era användarvillkor eller innehållsmodereringspraxis (promotion / demotion)" kopplat till vaccinering.

Dokumentet ingår i en större samling som <a href="https://judiciary.house.gov/media/press-releases/new-report-exposes-european-commission-decade-long-campaign-censor-american" target="_blank" rel="nofollow noopener">House Judiciary Committee</a> erhållit genom stämningsorder till tio techföretag. <a href="https://judiciary.house.gov/sites/evo-subsites/republicans-judiciary.house.gov/files/2026-02/THE-FOREIGN-CENSORSHIP-THREAT-PART-II-2-3-26.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Rapporten</a>, med titeln "The Foreign Censorship Threat, Part II", släpptes den 3 februari och löper över 140 sidor med bilagor.
<h3>Kommittén hävdar "decennielång kampanj"</h3>
Enligt den republikanskt ledda kongresskommittén visar dokumenten att EU-kommissionen sedan 2015 bedrivit en "decennielång kampanj" för att kontrollera det globala internet. Kommittén hävdar att över 100 möten bakom stängda dörrar har ägt rum mellan kommissionen och plattformarna sedan 2020.

"Trots att det ofta framställts som en kamp mot så kallad hatpropaganda eller desinformation har EU-kommissionen arbetat för att censurera sann information och politiskt tal om några av de viktigaste politiska debatterna i modern historia – inklusive covid-19-pandemin, massmigration och genusfrågor", skriver kommittén i rapporten.

En central del av kommitténs argumentation är att plattformarnas innehållsregler av praktiska skäl måste vara globala. När EU pressar företagen att ändra sina regler påverkar det därmed även vad amerikanska användare får se och publicera, menar kommittén.

Dokumenten visar enligt rapporten att TikTok 2024 ändrade sina globala Community Guidelines specifikt för att uppfylla EU:s Digital Services Act (DSA). De nya reglerna inkluderar förbud mot "kodade uttalanden" som "normaliserar ojämlik behandling" och "media presenterat ur sitt sammanhang".
<h3>Trump-administrationen: Visumsanktioner mot EU-tjänstemän</h3>
Rapporten kommer i ett redan spänt läge mellan USA och EU i frågor om digital reglering. I december 2025 beslutade Trump-administrationen att <a href="https://www.cnbc.com/2025/12/24/us-bans-visas-for-ex-eu-commissioner-over-alleged-censorship.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">förbjuda fem europeiska medborgare</a>, däribland den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton, från att resa in i USA. Utrikesminister Marco Rubio anklagade dem för att ha lett "organiserade ansträngningar att tvinga amerikanska plattformar att censurera amerikanska åsikter".

Breton, som var ansvarig för den inre marknaden och drivande bakom DSA, svarade på sanktionerna genom att likna dem vid McCarthyism.

"Till våra amerikanska vänner: Censuren finns inte där ni tror", skrev han på X.

<a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_25_505" target="_blank" rel="nofollow noopener">EU-kommissionen</a> har försvarat DSA och hävdar att reglerna tillämpas rättvist och utan diskriminering. I ett uttalande efter Trump-administrationens sanktioner slog kommissionen fast att "EU är en öppen, regelbaserad inre marknad med suverän rätt att reglera ekonomisk verksamhet i linje med våra demokratiska värderingar".
<h3>Ny hearing i kongressen</h3>
House Judiciary Committee höll under onsdagen en <a href="https://judiciary.house.gov/committee-activity/hearings/europes-threat-american-speech-and-innovation-part-ii" target="_blank" rel="nofollow noopener">ny hearing</a> med titeln "Europe's Threat to American Speech and Innovation: Part II", där personer vittnade om påstådd europeisk censur av amerikanskt innehåll.

Samtidigt som rapporten släpptes genomförde fransk polis en razzia mot X:s kontor i Paris och kallade företagets ägare Elon Musk och tidigare vd:n Linda Yaccarino till förhör i april. EU-kommissionen <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-fines-x-eu120-million-under-digital-services-act" target="_blank" rel="nofollow noopener">bötfällde i december 2025</a> X med 120 miljoner euro för påstådda brott mot DSA – de första böterna någonsin under den nya lagen.
<h3>Samma regelverk tillämpas även i Sverige</h3>
Digital Services Act gäller även i Sverige, där <a href="https://mediemyndigheten.se/europeiska-regleringar/dsa-eus-forordning-om-en-inre-marknad-for-digitala-tjanster/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Post- och telestyrelsen är nationell samordnare</a> och Mediemyndigheten en av tillsynsmyndigheterna. Enligt EU-kommissionen syftar lagen till att motverka olagligt innehåll och skydda användare, medan kritiker menar att den ger myndigheter för stort inflytande över vad som får publiceras på nätet.

Kommittén uppger att den fortsätter sin utredning och planerar att föreslå lagstiftning för att skydda amerikanska medborgares yttrandefrihet från utländsk påverkan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Facebook stänger av Medborgerlig Samlings partiledare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/facebook-stanger-av-medborgerlig-samlings-partiledare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 09 Nov 2025 10:02:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Daniel Sonesson]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Medborgerlig samling]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[Säpo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216464</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Medborgerlig Samlings partiledare Daniel Sonesson har permanent stängts av från Facebook utan förklaring. Händelsen har väckt starka reaktioner inom partiet och nu har Säkerhetspolisen kontaktats för att utreda ett möjligt fall av otillbörlig påverkan inför valet 2026.</strong>

Avstängningen av Daniel Sonessons personliga Facebook-konto skedde plötsligt på torsdagen. Efter att ha begärt en granskning fick man beskedet att beslutet står fast och inte går att överklaga.

Facebooks agerande får skarp kritik från såväl Daniel Sonesson som partiet.

– <em>Det är under all kritik när en partiledare för Sveriges snabbast växande parti – och det största partiet utanför riksdagen – stängs av från en av världens största sociala plattformar, bara tio månader före valet. Det här handlar inte bara om mig, utan om principen att alla politiska partier ska ges samma möjlighet att nå ut. När en plattform på det här sättet påverkar förutsättningarna för demokratisk debatt, då hotas själva grunden för det öppna samtalet. Det är djupt oroväckande,</em> säger Daniel Sonesson i ett <a href="https://www.facebook.com/photo?fbid=1369541924529384&#38;set=a.387625799387673" target="_blank" rel="nofollow noopener">uttalande</a> på partiets Facebook-sida.
<h3>Säpo kontaktat om möjlig påverkan</h3>
Medborgerlig Samling har bekräftat att man tagit kontakt med Säkerhetspolisen med anledning av avstängningen.

Partiet menar att beslutet kan utgöra ett direkt hinder för politisk verksamhet och därmed påverka den demokratiska processen inför nästa val.

I kontakten med Säpo har Sonesson enligt uppgift uppgett: "Mitt personliga konto på Facebook, som jag använder i mitt politiska arbete som partiledare, stängdes idag plötsligt och permanent utan någon förklaring eller möjlighet att överklaga. Avstängningen innebär ett direkt hinder för politisk verksamhet och riskerar att påverka partiets möjligheter att delta på lika villkor i den demokratiska processen."

[caption id="attachment_216488" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/Daniel-Sonesson-Medborgerlig-Samling.jpg"><img class="size-medium wp-image-216488" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/Daniel-Sonesson-Medborgerlig-Samling-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Daniel Sonesson, partiledare för Medborgerlig Samling (MED). Foto: Facebook/Medborgerlig Samling[/caption]
<h3>EU granskar Metas agerande</h3>
Avstängningen sammanfaller med att EU-kommissionen sedan tidigare utreder Metas regelefterlevnad enligt EU:s Digital Services Act (DSA).

I en preliminär rapport den 24 oktober 2025 pekade kommissionen särskilt på bristande transparens, bristande överklagandemöjligheter och frågetecken kring politisk opartiskhet i företagets beslut.

– <em>Det är anmärkningsvärt att en partiledare för det största politiska partiet utanför riksdagen i Sverige kan stängas av från världens största sociala medieplattform utan förklaring. Demokratin kräver transparens, inte hemlighetsmakeri och godtycke,</em> säger Sonesson.

Partiet uppmanar nu regeringen att agera för att säkerställa att alla politiska partier behandlas lika av digitala plattformar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Meta tjänar miljarder på bluffannonser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/meta-tjanar-miljarder-pa-bluffannonser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Nov 2025 09:20:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216418</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.</strong>

Dokumenten, som granskats av <a href="https://www.reuters.com/investigations/meta-is-earning-fortune-deluge-fraudulent-ads-documents-show-2025-11-06/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Reuters</a>, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.

Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.

I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.
<h3>Böter mindre än intäkterna</h3>
Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".

Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.

Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.

Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.

—<em> Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent</em>, säger Stone enligt Reuters.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/farre-an-halften-delar-pa-sociala-medier-privata-appar-tar-over/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Sep 2025 10:15:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Whatsapp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213934</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.</strong>

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I <a href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2025/sociala-medier/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten</a> ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

— <em>Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar</em>, <a href="https://www.svt.se/kultur/internetstiftelsen-svenskarna-delar-mindre-eget-innehall-i-sociala-medier-2025" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/facebooks-lomska-overvakning-anvande-vpn-appen-for-att-spionera/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Aug 2025 10:15:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[VPN]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210738</guid>

					<description><![CDATA[<strong>År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.</strong>

<strong>I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.</strong>

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, <a href="https://www.businesstoday.in/technology/news/story/how-facebook-turned-a-vpn-into-a-surveillance-engine-to-spy-on-snapchat-youtube-and-more-487454-2025-08-01" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> <em>Business Today</em>. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.
<h3>Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället</h3>
Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: <em>Facebook Research</em>, internt kallad <em>Project Atlas</em>, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.
<h3>Varför det fortfarande spelar roll</h3>
Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

"<em>Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur "data är makt" – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den</em>", konstaterar tidningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu tvingas du betala för Facebook eller bli spårad av Meta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nu-tvingas-du-betala-for-facebook-eller-bli-sparad-av-meta/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Jul 2025 16:17:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[DMA]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[GDPR]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209727</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sociala mediejätten Meta inför nu sin kritiserade "betala eller bli spårad"-modell för svenska användare. Från torsdagen tvingas Facebook-användare välja mellan att betala 75 kronor per månad för en reklamfri upplevelse eller acceptera omfattande datainsamling. Samtidigt hotas företaget av dagliga böter från EU om modellen inte ändras.</strong>

Svenska Facebook-användare möts sedan torsdagsmorgonen av ett nytt val när de loggar in på plattformen. Ett meddelande informerar om att "du måste göra ett val för att använda Facebook" och förklarar att användare "har lagstadgad rätt att välja mellan om du vill godkänna att vi behandlar dina personuppgifter för att visa dig annonser".

[caption id="attachment_209733" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/meta-choice-1.png"><img class="wp-image-209733 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/meta-choice-1-640x619.png" alt="" width="640" height="619" /></a> Skärmdump från Facebook.[/caption]

Valet står mellan två alternativ: antingen betala 75 kronor månadsvis för ett reklamfritt Facebook-konto där personuppgifter inte behandlas för annonsering, eller godkänna att Meta samlar in och använder persondata för riktade annonser.

Som ett tredje alternativ erbjuds "mindre anpassade annonser", vilket innebär att Meta använder något färre personuppgifter för annonsmål.

[caption id="attachment_209734" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/meta-choice-2.png"><img class="wp-image-209734 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/meta-choice-2-640x781.png" alt="" width="640" height="781" /></a> Skärmdump från Facebook.[/caption]
<h3>Bakgrund i EU-lagstiftning</h3>
Införandet av betalningsmodellen kommer efter att EU-kommissionen i mars inledde utredningar av Meta tillsammans med Apple och Google för misstänkta överträdelser av DMA (Digital Markets Act). För Metas del rör utredningen specifikt den nya betalningsmodellen.

I april bötfälldes Meta under DMA-lagstiftningen och dömdes att betala 2,2 miljarder kronor i böter eftersom betalningsmodellen inte ansågs uppfylla lagkraven. Meta har överklagat beslutet.

Enligt rapporter från <a href="https://www.reuters.com/sustainability/boards-policy-regulation/meta-will-only-make-limited-changes-pay-or-consent-model-eu-says-2025-06-27/">Reuters</a> i slutet av juni riskerar den sociala mediejätten nu dagliga viten om företaget inte gör nödvändiga ändringar i sin betalningsmodell för att följa EU:s regelverk.

Den nya modellen representerar Metas försök att anpassa sig till den striktare europeiska datalagstiftningen samtidigt som företaget försöker behålla sina reklamintäkter genom den alternativa betalningsvägen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SVT lämnar X och Facebook</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-lamnar-x-och-facebook/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-lamnar-x-och-facebook/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Feb 2025 10:43:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[X]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199491</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skattefinansierade SVT publicerar inte längre några inlägg på X eller Facebook – trots att det är två av de sociala medieplattformar som används av allra flest svenskar.</strong>

<strong>Statstelevisionen vill själva inte berätta huruvida det är av politiska skäl man väljer att lämna, utan kommenterar bara kort att man istället kommer att använda sig av Youtube och Snapchat framöver.</strong>

Den som klickar sig in på SVT:s profiler på X eller Facebook möts av meddelandet att ”<em>vi publicerar inte här för tillfället”</em>. Varför får användarna inte veta, och när Bonniertidningen Expressen kontaktar SVT:s videochef Erica Lascelles, vill hon inte utveckla beslutet närmare.

<em>– På totalen vill vi nå ut till fler med våra nyheter och då är sociala medier en del av strategin. Vi pausar därför publicering på SVT Nyheters konton på Facebook och X, samtidigt som Nyhetskoll – vår helt nya satsning på nyheter för tonåringar – startar en egen sida på svt.se, och testar närvaro på Youtube och Snapchat</em>, <a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/svt-pausar-pa-x-och-facebook/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon.

Det kan noteras att de flesta stora svenska etablissemangsmedier finns kvar på Facebook – men att många valt att lämna X efter att Musk tog över ägarskapet, minskade censuren och införde ett betydligt friare debattklimat än tidigare.
<h3>Wolodarski: "Extremt debattklimat"</h3>
Omni, Bonniertidningen DN, Schibstedägda Aftonbladet och statsradion SR är bara några exempel på svenska medier som tidigare lämnat X.

<em>– Sedan Elon Musk tog över har plattformen alltmer smält samman med hans egna och Donald Trumps politiska ambitioner, samtidigt som klimatet på X blivit mer hårt och extremt</em>, hävdade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski när han skulle motivera beslutet.

Många bedömare menar dock att det snarare handlar om att ”gammelmedierna” har svårt att hävda sig och blir alltmer irrelevanta i en miljö som inte är djupt präglad av censur, och där konkurrerande narrativ och röster har möjlighet att komma till tals på ett annat sätt än tidigare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-lamnar-x-och-facebook/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
