<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Expressen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/expressen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 12 Jun 2026 05:56:03 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Expressen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Midsommarvädret delar Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vader/midsommarvadret-delar-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jun 2026 05:56:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs-Posten]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[SMHI]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233120</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med en vecka kvar till midsommarafton börjar väderbilden klarna – men bara delvis. Flera prognoser pekar åt samma håll, samtidigt som meteorologerna varnar för att mycket ännu kan hinna förändras.</strong>

Få väderfrågor engagerar svenskarna lika mycket som midsommarprognosen. I år tycks svaret, åtminstone än så länge, bero mycket på var i landet firandet ska äga rum.

Enligt meteorologen Madeleine Westin i Schibstedägda <a href="https://www.tv4.se/artikel/1s6jEL2uSOgMIa2mD04Kle/langtidsprognosen-sa-blir-vaedret-i-sommar" target="_blank" rel="noopener">TV4</a> väntas ett mer lågtrycksbetonat väder i norra halvan av landet, med regnskurar av och till och temperaturer kring 15–18 grader. I södra Sverige ser läget mer lovande ut, med chans till soligare väder och temperaturer på 20–25 grader.

— <em>Landet ser ut att bli uppdelat i två. Den norra halvan lite mer lågtrycksbetonad med regnskurar av och till med 15–18 grader. Samtidigt som det i den södra halvan blir mer stabilt med, som det ser ut just nu, en högtrycksrygg som växer in med soligt väder och temperaturer mellan 20–25 grader</em>, säger Westin till TV4.
<h3>”Typisk svensk midsommar”</h3>
Samtidigt är prognoserna långt ifrån säkra. SMHI:s meteorolog Kristin Sahlström beskriver i Bonnierägda <a href="https://www.expressen.se/nyheter/vader/prognosen-typisk-svensk-midsommar/" target="_blank" rel="noopener">Expressen</a> utsikterna som en klassisk svensk midsommar, där vädret kan växla mellan sol, moln och lokala regnskurar.

— <em>Dagen är lång, den kan innehålla både regn och sol</em>, säger hon.

Enligt Sahlström ser prognosen i nuläget ut att bjuda på temperaturer kring 20 grader på många håll, men med något lägre temperaturer och större regnrisk i norra Sverige.

Bakgrunden är ett ostadigt väderläge över Sverige. <a href="https://www.smhi.se/vader/prognoser-och-varningar/meteorologens-kommentar" target="_blank" rel="noopener">SMHI</a> beskriver flera lågtryck, regn, skurar och risk för åska inför midsommarveckan. Mot mitten av veckan kan varmare luft från söder börja röra sig in, men utvecklingen är fortfarande svårbedömd.
<h3>Solhopp i väst – men risk för torka</h3>
Även i Västsverige finns hopp om sol och värme. <a href="https://www.gp.se/nyheter/vastsverige/langtidsprognos-sa-blir-vadret-i-sommar.dad71ed4-a66b-48df-92bb-f3297c5ca8cd" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs-Posten</a> har rapporterat om en sommarprognos från Klart, där Lasse Rydqvist, meteorolog vid vädertjänsten Klart, säger att juni efter en mer tveksam inledning ser ut att kunna bli både varmare och soligare fram mot midsommar.

— <em>Framemot midsommar ser det däremot ut som det kan bli både sol och värme</em>, säger han till GP.

Samtidigt lyfter Rydqvist risken för torka. Grundvattennivåerna är redan låga för årstiden, och en torr sommar kan förvärra läget.

Midsommarprognosen landar därmed i en välbekant svensk vädermix: störst chans till sol och värme i söder, större regnrisk i norr – och en prognos som fortfarande kan svänga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/halsorisker-med-stralning-behover-granskas-objektivt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 15:27:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206224</guid>

					<description><![CDATA[Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

<strong>Vi ställer oss frågande</strong> varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.
<blockquote>Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket</blockquote>
Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

<strong>I stället för att anklaga</strong> politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

&#160;

<em>Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen</em>

<em>Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
</em><em>Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Expressens ledarskribent: ”Inför EU-skatter för klimatets skull”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressens-ledarskribent-infor-eu-skatter-for-klimatets-skull/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressens-ledarskribent-infor-eu-skatter-for-klimatets-skull/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Jun 2024 06:31:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU-skatter]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[Gunnar Wetterberg]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182295</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bonnierägda Expressens ledarkolumnist, Gunnar Wetterberg, menar att EU-skatter bör införas för att unionens medlemsländer ska klara av ”klimatomställningen”, och att svenska politiker bör överge sitt ”omogna” motstånd mot en gemensam EU-beskattning.</strong>

Wetterberg hävdar att Sverige sedan EU-inträdet har ”spjärnat emot federalism och överstatlighet” och påstår att svenska parlamentariker sagt nej ”till högre budget” och ”gemensam skattepolitik”, samtidigt som han menar att ”fler och fler har insett vilken nytta Sverige har av unionen”.

”<em>I stödet för Ukraina är EU centralt – och blir det än mer om Trump vinner valet, Gud förbjude. Därför borde vi fundera över budgeten och skatterna … Ju närmare Ukraina kommer ett medlemskap, desto mer ökar pressen på EU att göra om systemet. Budgeten orkar inte svälja Ukrainas väldiga spannmålsodlingar, och det måste man rimligen ordna i god tid före ett medlemskap</em>,”, fortsätter han.

Samtidigt menar Wetterberg att ”<em>argumenten för att lossa på skatteaxiomet inte har med budgeten att göra</em>” utan istället handlar det om ”<em>skatterna som styrmedel”</em> och om att effektivisera medlemsstaternas olika verksamheter.
<h3>"Omogen svensk EU-politik"</h3>
”<em>Därför är det dumt att begränsa EU:s verktygsarsenal, som ska kunna åstadkomma sådant som Sverige inte kan göra av egen kraft. Det uppenbara exemplet är klimatomställningen. Alla är överens om att skatter på utsläpp är det bästa sättet att uppmuntra innovationer. Det är effektivare än att försöka hitta rätt påhittighet att gynna med bidrag. Skatter uppmuntrar all uppfinningsrikedom, också på de mest oväntade ställen</em>”, <a href="https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/eu-skatter-behovs-for-klimatet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">påstår</a> han.

”<em>Utsläppskvoterna är ett slags beskattning, men vanliga skatter vore ännu bättre. Med gemensamma skatter på fossila bränslen skulle unionens omställning komma smidigare framåt, och dessutom locka fram lösningar som andra länder kan vilja ta efter och köpa</em>”, skriver han vidare.

Avslutningsvis anser Expressen-skribenten att ”<em>ryggmärgsreflexen att säga nej till allt som har med skatter att göra är tyvärr ett exempel på hur omogen den svenska EU-politiken är</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressens-ledarskribent-infor-eu-skatter-for-klimatets-skull/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvällstidningarna hoppas på tiotals miljoner i mediestöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 Feb 2024 14:11:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[Mediestödsnämnden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=172964</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Expressen och Aftonbladet återfinns bland de medier som ansökt om det nya mediestödet. Beviljas ansökningarna kan de båda kvällstidningarna årligen få tiotals miljoner kronor var i skattefinansierat stöd.
</strong>

Det nya mediestödet, som trädde i kraft vid årsskiftet, innebär att man kan söka fyra typer av stöd samtidigt. Det största stödet är redaktionsstödet där varje tidning kan få upp till 24,5 miljoner kronor. Både Schibstedsägda Aftonbladet och Bonnierägda Expressen har sökt redaktionsstödet.

– <em>Vi vill ha största möjliga styrka för att satsa på journalistiken och här ser vi att vi kan vara berättigade till stödet – och därför söker vi</em>, <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/expressen-och-aftonbladet-hoppas-pa-miljoner-i-mediestod/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Expressens chefredaktör Klas Granström till Journalisten.

Om stödet beviljas är det mediestödsnämnden som beslutar hur mycket kvällstidningarna kommer att få. Det finns en miljard att fördela bland de som söker. Båda tidningarna har dock fått ekonomiskt stöd från staten under 2020 där de fått totalt närmare 22 miljoner kronor i stöd de senaste tre åren. De har också årligen fått ett distributionsstöd som ligger på under en miljon kronor.

Även Omni, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten har ansökt. Sammanlagt har 195 tidningar ansökt om mediestöd i år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bonnierprofil blir ny statssekreterare för Kristersson</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-som-foresprakat-tvangsvaccinationer-ny-statssekreterare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-som-foresprakat-tvangsvaccinationer-ny-statssekreterare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 Mar 2023 09:45:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[regeringskansliet]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=146574</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Anna Dahlberg meddelar att hon nu lämnar sitt uppdrag på vänsterpopulistiska Bonniertidningen Expressen - för att istället ikläda sig rollen som statssekreterare hos Ulf Kristersson.</strong>

<strong>Dahlberg har på ledarplats tidigare bland annat profilerat sig med starkt fientlig retorik mot Sverigedemokraterna och som förespråkare av medicinsk apartheid.</strong>

Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson avgick härom månaden på grund av att han fiskat ål utan tillstånd. På torsdagen kom nyheten att det blir Bonniertidningen Expressens profil Anna Dahlberg som blir statsministerns nya statssekreterare.

Dahlberg är bland annat känd för sin ledarartikel med rubriken "<a href="https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/rosta-nej-till-hatet/" target="_blank" rel="noopener">Rösta nej till hatet</a>", publicerad på ledarplats på valdagen år 2010.

Artikeln var prydd med en bild på en smutsig och söndertrasad SD-valsedel i en rännsten. I artikeln menade Dahlberg att Sverige utan invandringen från tredje världen blir en "<em>en avkrok i norra Europa som skrumpnar både intellektuellt och fysiskt</em>" och betecknade det som <em>"ren rasism och hat"</em> att istället vilja begränsa invandringen såsom SD krävde.

Den hätska stämningen som Expressen och andra medier vid tillfället bidrog till att skapa ledde till att flera SD-företrädare utsattes för våldsattacker.

<strong>Anna Dahlberg har på senare tid</strong> ändrat åsikt och är numera delvis kritisk till vissa aspekter av invandringspolitiken - framförallt att den omfattande invandringen gör att utlänningar inte kan integreras effektivt. Varför hon bytt åsikt har hon än så länge dock aldrig förklarat.

Dahlberg var även stark anhängare av en hård och utdragen repression under coronapolitiken och även av apartheid-systemet baserat på medicinsk status - något som även Moderaterna var en särskilt stark förespråkare för.

I ett uttalande till Expressen förklarar hon att hon kommer att arbeta som rådgivare åt Ulf Kristersson med särskilt ansvar för det långsiktiga tänkandet.

– <em>Jag har suttit vid sidlinjen under alla dessa år och formulerat åsikter om hur landet borde styras. Nu kliver jag in i maktens korridorer och får uppleva hur politiken blir till från insidan,</em> konstaterar Dahlberg.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-som-foresprakat-tvangsvaccinationer-ny-statssekreterare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Enbart mediejättar får direkttillgång till valresultatet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Sep 2022 12:36:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[TT]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<category><![CDATA[valresultat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131207</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Valmyndigheten har beslutat att inleda ett ”särskilt samarbete” med de stora systemlojala medierna – vilket innebär att enbart dessa får möjlighet att ta del av valresultatet i realtid under söndagen.</strong>

”<em>Leveransen kräver både administration och manuell hantering från Valmyndigheten, varför vi endast har möjlighet att erbjuda denna lösning och service till ett begränsat antal medier</em>”, skriver myndigheten på sin <a href="https://www.val.se/servicelankar/press/resultatfiler-fran-rostrakningen.html" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.

Vid tidigare val har Valmyndigheten haft en särskild tjänst med separata servrar där man kunnat ladda ner valdata och följa rösträkningen även om den officiella hemsidan ligger nere – i år erbjuds dock denna möjlighet enbart till en handfull mediejättar.

Enligt <a href="https://samnytt.se/endast-sarskilt-utvalda-medier-far-del-av-valresultat-pa-sondag/" target="_blank" rel="noopener">Samnytt</a> har Valmyndigheten inlett ”ett särskilt samarbete” med Sveriges television, TV4, Aftonbladet, Bonnier News och TT Nyhetsbyrån och det är enbart dessa som får ta del av valresultatet direkt – med motiveringen att de når ”en stor andel av befolkningen i Sverige och har nationellt fokus”.

”<em>Valmyndigheten har därför avgränsat erbjudandet till media som utgör public service, aktörer med marksändningstillstånd, de största rikstäckande tidningarna samt Sveriges största nyhetsbyrå</em>”, skriver myndigheten vidare.

2018 kraschade Valmyndighetens hemsida när hundratusentals svenskar försökte följa rösträkningen – något myndigheten själva hävdar berodde på ett angrepp.

”<em>Valmyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att den typ av angrepp som skedde under valkvällen 2018 inte ska kunna inträffa igen. Samtidigt bedömer Valmyndigheten att den tekniska utvecklingen är sådan att det är omöjligt att garantera att Valmyndighetens webbplats inte kommer att kunna påverkas av ett omfattande angrepp även i framtiden</em>”, skriver Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinski till Samnytt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/enbart-mediejattar-far-direkttillgang-till-valresultatet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Expressen-profil kräver lagstiftning mot hädelse</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-kraver-lagstiftning-mot-hadelse/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-kraver-lagstiftning-mot-hadelse/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 Apr 2022 10:43:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[hatbrott]]></category>
		<category><![CDATA[hets mot folkgrupp]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[Koranen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=121970</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Journalisten och vänsteraktivisten Atilla Yoldas har startat en namninsamling för att göra koranbränningar till ett hatbrott. Kampanjen får dock skarp kritik av experter som menar att en sådan lagstiftning i praktiken hade inneburit att hädelselagar införs i Sverige.</strong>

”<em>Hur kan vandalism mot moskéer och trakasserier mot muslimska församlingar räknas och utredas som hatbrott men avsiktlig förstörelse av Koranen inte göra det?</em>”, frågar sig Yoldas och menar vidare att ”det är dags att kräva förändring”.

Expressen-krönikören och reportern pekar vidare på att det enligt BRÅ finns ”få platser där muslimer kan vara utan att riskera att utsättas för Islamofobiska hatbrott” och att fler måste ta ställning för att även eldandet av koranen ska klassas som ett sådant brott.

”<em>Att bränna en Koran ska vara ett hatbrott. Skriv under och ta ställning. Vi tar våra röster vidare till makthavarna. Vi är kraft. Låt oss demonstrera den</em>”, avslutar han sitt upprop.

Hittills har 37 000 personer skrivit under namninsamlingen och upprörda undertecknare anklagar bland annat Sverige för att vara ett rasistiskt land som kränker muslimer när deras heliga skrifter får skändas ostraffat.

<em>– Det handlar om grundläggande respekt och sunt förnuft, och det är vad jag hoppas få fram med den här namninsamlingen</em>, hävdar Yoldas i en kommentar till <a href="https://www.svt.se/kultur/ny-namninsamling-vill-att-koranbranning-blir-hatbrott-vore-att-infora-hadelsebrott-igen-rasmus-paludan-atilla-yoldas-joakim-nergelius" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

<strong>Experter är dock inte</strong> imponerade av tilltaget. Juristen och professorn Joakim Nergelius konstaterar att en kriminalisering av koranbränningar innebär att Sverige inför hädelselagar – en lagstiftning som togs bort för över 50 år sedan.

<em>– Jag tycker inte att det är en särskilt bra idé att på nytt kriminalisera hädelse. Jag tror att det skulle vara negativt för yttrandefriheten i Sverige. Det brottet avskaffades för att det för femtio år sen upplevdes som ålderdomligt.</em>

<em>– Yttrandefriheten omfattar även det som är religiöst anstötligt, och jag tycker nog att det ska få vara så</em>, konstaterar han vidare.

Yoldas hävdar dock att det inte är fråga om hädelselagar utan om att det ”ska finnas en gräns” för hur kritik mot islam får framföras.

<strong>Andra debattörer anser</strong> att det inte finns någon som helst anledning för Sverige att ta <a href="https://www.expressen.se/debatt/varfor-ska-sverige-ta--sarskild-hansyn-till-islam/" target="_blank" rel="noopener">hänsyn</a> till islam på det sätt som Yoldas förespråkar och att yttrandefriheten måste innebära att det är fritt fram att kritisera och avvisa även islam och dess symboler. Att förbjuda skändande av koranen skulle i praktiken betyda att islam får en okränkbar särställning i Sverige.

Även den libanesiske polisen Nadim Ghazale har i <a href="https://www.expressen.se/debatt/jag-ar-radd-att-upploppen-har--gjort-det-varre-for-muslimerna/" target="_blank" rel="noopener">Expressen</a> nyligen gått ut och propagerat för att den svenska lagstiftningen måste förändras och att brännandet av koranen bör klassas som ett antimuslimskt hatbrott.

”<em>Att tillstånd ges och att brännandet av Koranen inte är ett självklart hatbrott påvisar hur långt den svenska lagstiftningen har kvar för att skydda vissa utsatta folkgrupper. För mig är det lika självklart som att inte längre få heila fritt på stan eller använda kränkande ord mot andra hudfärger”</em>, skriver han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/expressen-profil-kraver-lagstiftning-mot-hadelse/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rika etablissemangsmedier får hundratals extra skattemiljoner i mediestöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Dec 2020 06:12:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs-Posten]]></category>
		<category><![CDATA[Mediestödsnämnden]]></category>
		<category><![CDATA[Myndigheten för press radio och tv]]></category>
		<category><![CDATA[Nya Dagbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska dagbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Sydsvenskan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=88969</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Igår offentliggjorde Myndigheten för press, radio och tv det fördelningen av det nyinrättade redaktionsstödet. Mediestödsnämnden tilldelar som väntat mångmiljonbelopp till stora etablissemangsmedier som de vänsterpopulistiska skvallertidningarna Aftonbladet och Expressen och pseudokonservativa Svenska Dagbladet. Även Nya Dagbladet uppfyller de formella kraven - men nekas samtidigt stöd med motiveringen att redaktionen delvis drivs tack vare ideella insatser och anses därför "inte ha behov av något ekonomiskt stöd".
</strong>

Skvallertidningen Aftonbladet - som gjorde en vinst på 14 miljoner kronor 2019 och redan omsätter nära 1,6 miljarder kronor - anser myndigheten dock ha behov av stöd och beviljas därför hela 11,9 miljoner kronor i redaktionsstöd av skattebetalarnas medel.

<strong>Schibstedägda Svenska Dagbladet</strong> är en annan aktör som gynnas kraftigt av det nya redaktionsstödet. Trots att man förra året fick hela 40 miljoner kronor i presstöd så beviljas man ändå maxstödet på knappt 12 miljoner kronor. Dessutom får man två miljoner extra för sin ungdomstidning SvD Junior.

Bonnierkoncernen har flera tidningar som nu får ta emot ett extra miljonregn – däribland Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och Expressen som alla får högsta möjliga stödbelopp.

Stampenägda Göteborgsposten, som tillsammans med Svenska Dagbladet redan tar emot mest presstöd i landet, har också beviljats ytterligare knappt 12 miljoner. Även Nerikes Allehanda får ta del av knappt 10 miljoner kronor extra- trots att de 2019 fick drygt 25 miljoner i presstöd.

Totalt sökte 217 olika medier och publicister redaktionsstödet och cirka 160 av dessa blev också beviljade detta, varav den övervägande majoriteten är lokaltidningar av olika slag.

<strong>Nya Dagbladet beviljades inte stödet </strong>med <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-nekas-statligt-mediestod-arbetar-for-mycket-ideellt/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">motiveringen</a> att för mycket av tidningens arbete sker på ideell basis – en bedömningsgrund som saknar stöd i regelverket och som inte har motiverats närmare. NewsVoice fick också <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/newsvoice-nekas-statliga-stodet-skrev-om-gurkmeja/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">avslag</a> med motivering om tidningens innehåll vilket inte heller har stöd i regelverket.

Noterbart är att regimkritiska Samhällsnytt, SwebbTV, Nya Tider och Exakt 24 beviljades redaktionsstöd på sammanlagt nästan fyra miljoner kronor. Även vänsterextrema tidningar som Offensiv och Flamman fick ta del av knappt 700 000 kronor tillsammans.

En komplett förteckning över vilka medier som beviljades det nyinrättade redaktionsstödet, samt hur mycket var och en av dessa fick ta del av, finns att <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/12/Beviljat-redaktionsstod.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ta del av här</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Politiker och journalister tappar i anseende under coronakrisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiker-och-journalister-tappar-i-anseende-under-coronakrisen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiker-och-journalister-tappar-i-anseende-under-coronakrisen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Oct 2020 15:01:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[massmedia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85816</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan januari har de stora medierna och ansvariga politiker fortsatt att mata svenskarna med alarmistiska nyheter och varningar om coronaviruset och dess förmenta konsekvenser. Nu visar det sig dock att många börjat tröttna på rapporteringen och tappat avsevärt i tilltro till journalister såväl som till politiker under coronakrisen.</strong>

I en studie genomförd av Vetenskap &#38; Allmänhet har 1000 svenskars mediekonsumtion och förtroende för samhällsinstitutionerna sedan den så kallade pandemins början undersökts. Man har kommit fram till att var sjätte person mellan 18 och 29 år under minst två dygn avstått all rapportering om viruset under september - siffror som kan jämföras med i mars månad då nästan hela det svenska folket fortgående följde nyhetsrapporteringen kring coronaviruset.

<em>– Totalt sett så ser vi att det är fler personer som inte har tagit del av coronarapportering alls idag jämfört med i mars i alla åldersgrupper, men det här är särskilt tydligt bland yngre,</em> säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap och Allmänhet till <a href="https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unga-tappar-intresset-for-coronaviruset" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

<strong>Han tror att svenskarna börjar tycka</strong> att rapporteringen är tjatig och att man helt enkelt inte orkar bry sig längre eftersom samma eller snarlika nyheter publiceras gång efter gång.

Noterbart är också att svenskarna tappat avsevärt i <a href="https://v-a.se/2020/10/corona-i-svenska-medier-minskande-fortroende-for-politiker/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">förtroende</a> för den massmediala rapporteringen under coronapandemin. Särskilt lågt förtroende har de vänsterpopulistiska skvallertidningarna Expressen och Aftonbladet, där bara 10 respektive 15 procent uppger att man litar på deras rapportering. Även de neokonservativa propagandatidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har tappat avsevärt i förtroende, för vilka omkring 28 respektive 33 procent fortfarande hyser tilltro till.

De enda nyhetsmedierna en majoritet av folket fortfarande har ganska stort eller mycket stort förtroende för är de skattefinansierade kanalerna SVT och SR. Dessa har dock tappat mer än tio procentenheter sedan den inledande mätningen - till 68 respektive 64 procent.

Även förtroendet för landets politiker är uppseendeväckande lågt. Endast 21 procent säger sig ha förtroende för dessa i coronarelaterade frågor. Bara journalister har som yrkesgrupp lägre förtroende hos allmänheten, med 19 procent.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiker-och-journalister-tappar-i-anseende-under-coronakrisen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anders Tegnell räds inte coronaviruset</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/anders-tegnell-rads-inte-coronaviruset/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/anders-tegnell-rads-inte-coronaviruset/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Oct 2020 13:40:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Tegnell]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[Expressen]]></category>
		<category><![CDATA[rädsla]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85740</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en intervju med tidningen Chef berättar statsepidemiologen Anders Tegnell att han inte är rädd för att smittas av coronaviruset och att han heller inte har gjort något coronatest eftersom han helt enkelt inte sett något behov av detta.</strong>

Under intervjun med Tegnell <a href="https://chef.se/tegnell-man-kan-vara-pa-jobbet-da-och-da/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">berättar</a> han att han inte känner någon rädsla för att smittas av coronaviruset eftersom han av egen erfarenhet vet att det finns sjukdomar som är betydligt värre och pekar på att han bland annat arbetade i Kongo under ebolautbrottet 1995.

<em>– Nej, för jag har varit på ställen som är så mycket värre, som under ebolapandemin -95. Det är mycket farligare att gå över ett övergångsställe i stan</em>, säger han.

Han förklarar vidare att han sover bra på nätterna och att den smittspridning vi ser i Sverige idag är måttlig och på en hanterbar nivå. De flesta människor som smittas är dessutom sådana som är mellan 20 och 50 år gamla och som med all sannolikhet kommer att klara viruset bra.

Skvallertidningen Expressen passade genast på att <a href="https://www.expressen.se/nyheter/tegnell-inte-radd-for-covid-farligare-att-ga-over-gatan/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">hugga</a> på Tegnells uttalande om att det är farligare att gå över ett övergångsställe i Stockholm än att dö av viruset. Man hänvisar till myndigheten Trafikanalys som rapporterar att 34 gående personer avled i trafiken under 2019 jämfört med knappt 6000 som påstås ha dött av coronaviruset i Sverige och insinuerar att Tegnell ljuger.

<strong>I ett förtydligande från Folkhälsomyndigheten</strong> skriver man dock att syftet var att jämföra Tegnells personliga risktagande som cyklist i rusningstrafik och att Tegnells citat inte handlade om att jämföra några risker i övrigt.

”<em>Du ska förstå det som att Anders Tegnell utsätts/utsätter sig som person för större risker i trafiken (han cyklar i rusningstrafik) än risken att bli allvarligt sjuk på grund av covid-19. Uttalandet var inte menat att jämföra risker för allmänheten i stort, eller undervärdera risken för covid i vårt samhälle utan var en förklaring till varför han inte personligen är rädd för covid.</em>”, skriver man.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/anders-tegnell-rads-inte-coronaviruset/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
