energiförsörjning – Nya Dagbladet

Regeringen förbereder bränsleransonering – ”värsta energikrisen på länge”

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Apr 2026 08:24:22 +0000

Svenska hushåll kan stå inför bränsleransonering som en följd av Iran-krigets påverkan på ekonomin. Regeringen meddelar att effekterna gått från "begränsad" till "betydande" påverkan – och att man redan tagit skattesänkningar på bensin och diesel i bruk. Statsminister Ulf Kristersson sade vid en presskonferens under torsdagen att man inte planerar för ransonering just nu, men att man är förberedd på möjligheten. — Vi planerar inte för någon ransonering just nu. Men vi är förberedda på den möjligheten, och i så fall kommer vi att ge information i god tid, sade Kristersson. Han konstaterade att Iran-krigets påverkan på den svenska ekonomin har förvärrats från "begränsad inverkan" till "betydande inverkan". För Sverige innebär det nu en risk för högre inflation och avmattning i tillväxten.

"Värsta energikrisen på väldigt lång tid"

Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev situationen i skarpa ordalag vid samma presskonferens. — Det här är den värsta krisen på väldigt, väldigt lång tid när det gäller energi, sade hon. Regeringen har redan vidtagit några åtgärder för att dämpa konfliktens ekonomiska effekter på hushållen, inklusive skattesänkningar på bensin och diesel. Inga nya åtgärder presenterades på torsdagen, men Svantesson sade att om kriget drar ut på tiden kan bränsleransonering bli aktuellt. — Bränsleransonering skulle kunna vara en möjlighet, men först skulle vi utfärda en rekommendation att spara bränsle, sade hon och tillade att kollektivtrafiken skulle prioriteras. Sverige kan även behöva öka sin egen energiproduktion, enligt Svantesson, med hänvisning till sol-, vind-, vatten- och kärnkraft. Regeringen aviserade att en uppdaterad ekonomisk prognos kommer att presenteras den 1 maj.

Hormuzsundet effektivt stängt

Förberedelserna kommer samtidigt som den eskalerande konflikten i Hormuzsundet – genom vilket ungefär en femtedel av världens olja och gas passerar – effektivt har stängt farleden. Det har lett till skenande olje- och gaspriser och påverkat ekonomier världen över. Global oro över energisäkerheten har växt, och flera länder har redan vidtagit åtgärder. Egypten meddelade förra månaden att butiker, restauranger och köpcentrum ska stänga tidigare varje kväll i minst en månad för att hålla nere kostnaderna. Sri Lanka införde en fyradagars arbetsvecka för att spara bränsle. Bangladesh införde rullande strömavbrott och justerade helgdagar, medan Filippinerna begränsade icke-nödvändiga resor för offentliganställda.

Slovenien först i EU med ransonering

Slovenien blev det första EU-landet att införa bränsleransonering för att tackla brister orsakade av hamstring i spåren av Iran-kriget. Tankning vid enskilda bensinstationer begränsades till 50 liter per dag för privata fordon och 200 liter för företag och andra prioriterade användare som lantbrukare. Förra veckan sade Nick Butler, tidigare BP-chef och rådgivare till Gordon Brown, att brittiska ministrar bör uppmana människor att arbeta hemifrån för att spara bränsle. Han menade att Storbritannien skulle drabbas av brister inom veckor eftersom Hormuzsundet fortfarande inte helt har återöppnats.

IEA-varning: Sex veckor jetbränsle kvar

Internationella energirådet (IEA) har varnat att Europa har "kanske sex veckor" jetbränsle kvar i lagren medan konflikten i Mellanöstern fortsätter. Samtidigt har två av Europas största flygbolag, Lufthansa och KLM, ställt in hundratals flygningar de senaste veckorna på grund av skenande bränslekostnader. EU överväger nu att kräva att medlemsländerna håller lager av jetbränsle, och eventuellt omfördela det baserat på regionala behov och brister. EU:s energipolitiska chef Dan Jørgensen sade på onsdagen att man kan komma att införa omfördelningsverktyg. — Normalt låter vi marknaden bestämma, men vi kan hamna i en kris där det faktiskt är försörjningstrygghet som är problemet, och inte bara priser, sade han.

USA inleder blockad i Hormuzsundet – Kina reagerar

Jan Sundstedt — Wed, 15 Apr 2026 11:18:58 +0000

USA har påbörjat blockaden mot fartyg till och från iranska hamnar i Hormuzsundet. Kina reagerar skarpt, samtidigt som utvecklingen höjer trycket på energimarknaden och fördjupar stormaktskonflikten i regionen. USA:s centralkommando Centcom uppgav i början av veckan att blockaden inletts på order av president Donald Trump, rapporterar bland annat Reuters. Den amerikanska militären riktar insatsen mot sjötrafik till och från iranska hamnar, inte mot all kommersiell trafik genom sundet. Samtidigt kommer uppgifter, med hänvisning till spårningsdata från bland andra Kpler och MarineTraffic, att fartyg med koppling till Iran har passerat området i anslutning till blockadens inledning.

Statement from Adm. Brad Cooper, CENTCOM commander: pic.twitter.com/dJxKJcEcmO
— U.S. Central Command (@CENTCOM) April 15, 2026

Amerikanska företrädare beskriver insatsen som framgångsrik, medan externa fartygsdata ger en mer sammansatt bild. Utvecklingen skapar därmed osäkerhet kring blockadens faktiska verkan. Hormuzsundet hör till världens viktigaste transportleder för olja och gas. Varje militär upptrappning i området får därför snabbt globala följdverkningar. Oljepriset steg också efter beskedet om den amerikanska insatsen.

U.S. Navy guided-missile destroyers are among the assets executing a blockade mission impacting Iranian ports. The blockade is being enforced impartially against vessels of all nations entering or leaving coastal areas or ports in Iran. A typical destroyer has a crew of more than… pic.twitter.com/tsu4i322r4
— U.S. Central Command (@CENTCOM) April 15, 2026

Kina reagerar

Kina är ett av de länder som reagerat skarpast på USA:s beslut att blockera transiteringar till och från iranska hamnar. Internationella medier återger uttalanden där kinesiska företrädare beskriver blockaden som farlig och oansvarig. Kinas reaktion väger tungt då landet har stora energiintressen i regionen och är beroende av öppen sjöfart genom Persiska viken.

Chinese SpokesPerson: 🇺🇸🇨🇳 With the temporary ceasefire agreement still in place, the United States ramped up military deployment and resorted to a targeted blockade.
This will only aggravate confrontation, escalate tension, undermine the already fragile ceasefire and further… pic.twitter.com/tNqnHTPtyg — Donald J Trump Posts TruthSocial (@TruthTrumpPost) April 14, 2026

Iran har varnat för motåtgärder, men samtidigt signalerat en vilja att fortsätta samtalen. FN:s säkerhetsråd har enligt flera rapporter behandlat frågan vid ett nödmöte. Sammantaget tyder läget på att blockaden de facto pågår, men dess omfattning och effekt är ännu inte helt klarlagda. Situationen i Hormuzsundet handlar därför inte bara om USA:s nästa steg mot Iran, utan också om risken för en bredare energikris och en skärpt konflikt mellan världens stormakter.

Regeringen öppnar för mer kärnkraft

Jan Sundstedt — Sun, 08 Feb 2026 10:50:58 +0000

Regeringen föreslår både en ny godkännandelag och fler möjliga etableringsplatser för kärnkraft, samtidigt som kommuner får ökat statligt stöd för planeringsarbete. Förslagen syftar till att underlätta investeringar och göra svensk elproduktion mer robust. Regeringen publicerade på torsdagen ett paket med åtgärder som ska göra det lättare att bygga ny kärnkraft i Sverige. Förslagen omfattar en ny lag om godkännande av kärntekniska anläggningar, utökade möjligheter att placera reaktorer längs kusten och större statliga bidrag till kommunal planering. – Nu öppnar vi upp för att fler aktörer, både gamla och nya, stora och små ska kunna investera i ny kärnkraft på fler platser runt om i landet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under pressträffen. Regeringen vill också att kommuner ska ha bättre förutsättningar att genomföra förstudier inför etableringar och har därför ökat bidragen till totalt 20 miljoner kronor per år fram till 2030. Åtgärdsplanen är tänkt att korta prövningstiderna och förbättra dialogen mellan kommuner, myndigheter och företag som planerar nya anläggningar.

Ändrade regler och nya platser

Ett centralt inslag i lagförslaget är att förbudet mot att uppföra kärntekniska anläggningar i vissa kustområden och skärgårdar tas bort. Det innebär att exempelvis delar av Bohuslän, Småland, Östergötland och delar av Gotland kan bli tillgängliga för ny kärnkraft, under förutsättning att enskilda tillstånd beviljas efter prövning. — Svensk energi har fått en ny start. Med dagens beslut skapar vi bättre förutsättningar för ny kärnkraft, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken kvarstår, och varje planerat projekt måste fortsatt genomgå granskning innan byggnation kan påbörjas.

Ringhalsförhandlingarna är igång! Regeringen och Videberg Kraft förhandlar nu om villkoren för ny kärnkraft.
Denna första ansökan är ett viktigt kvitto på regeringens arbete för ny kärnkraft. I dialog med andra aktörer förväntar vi oss fler ansökningar under 2026. pic.twitter.com/5lvOmIMiRy — Ebba Busch (@BuschEbba) February 5, 2026

Kritik och politisk debatt

Förslagen kommer samtidigt som debatten om kärnkraftens roll i svensk energipolitik hårdnar. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har nyligen uttalat att partiet inte vill se ny kärnkraft byggas i Sverige, vilket sätter fokus på interna spänningar i det rödgröna blocket. Samtidigt har energibolaget Vattenfall och industrisamarbeten pekat på behovet av direkta statliga investeringar för att driva projekt framåt. Inte minst gäller detta byggandet av så kallade små modulära reaktorer (SMR), som kan vara en del av framtidens elproduktion. Regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 15 juli 2026 och är en del i en större energipolitisk omställning där målet är att säkra fossilfri elproduktion i takt med att efterfrågan på el ökar.

Massiv rysk attack mot ukrainsk energiinfrastruktur

Emil Fjellstedt — Tue, 03 Feb 2026 14:17:01 +0000

Ryssland attackerade under natten till tisdagen Ukraina med över 500 drönare och robotar i vad som beskrivs som en av de största attackerna sedan kriget började. Attacken kom när en muntlig vapenvila gällande energiinfrastruktur löpte ut. Minst ett kraftverk förstördes helt och flera kritiska transformatorstationer skadades svårt. Attacken, som började klockan 18 på måndagskvällen lokal tid, riktades främst mot kraftverk och transformatorstationer i nio ukrainska regioner. Ukrainska försvaret påstår sig ha skjutit ner 450 av totalt 521 luftfarkoster, men att ändå många missiler och drönare nådde sina mål. Attacken drabbade regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Dnipropetrovsk, Charkiv, Odessa, Sumy, Poltava, Tjernihiv och Vinnytsia. Ryssland använde en kombination av kryssningsmissiler, ballistiska robotar och drönare av olika typer, samt upp till sex Kh-22- och Kh-32-missiler.

Kraftverk och transformatorstationer förstörda

Pridniprovskaja-kraftverket nära staden Dnipro attackerades med uppskattningsvis 18 Iskander-missiler. Flera ukrainska myndigheter uppger att anläggningen förstördes helt. I nordvästra Dnipro attackerades även ett förråd av flera Iskander-missiler. I Kiev-regionen riktades attackerna mot fyra stora energiobjekt. Trypilska kraftverk söder om huvudstaden träffades med sex Kh-32-missiler och sex Kh-101-missiler. En 750-kilovolts transformatorstation väster om Kiev, som förbinder Rivne kärnkraftverk med huvudstaden, träffades med tolv Kh-32-missiler och två hypersoniska Zirkon-missiler.

Here is what the map of today's Russian attack on Ukraine looks like. ⬇️
The map was shared by monitoring resources with the Unian portal pic.twitter.com/IWVVVAvhbK — Belsat in English (@Belsat_Eng) February 3, 2026

De ukrainska myndigheterna tvingades koppla bort Kiev från Rivne kärnkraftverk, vilket väntas försämra energisituationen i huvudstadsregionen ytterligare. Även Kievs kraftverk nummer 5 och 4 attackerades med sammanlagt sex Iskander-missiler. Borgmästaren i Charkiv meddelade under tisdagsmorgonen att staden måste tömma kylvätska från 820 byggnaders värmesystem för att undvika totalt sammanbrott i uppvärmningsnätverket. Zmijevskaja-kraftverket sydväst om Charkiv träffades med fyra Iskander-missiler, medan Charkivs kraftverk nummer 5 träffades med tre missiler. I Vinnytsia-regionen i västra Ukraina attackerades två stora transformatorstationer med sammanlagt 14 Kaliber-missiler. Ukrainska myndigheter uppger att situationen med strömavbrott inte kommer att förbättras på grund av de omfattande skadorna och den rådande kylan.

Uppgifter: USA i hemliga samtal om att återstarta Nord Stream 2

Jan Sundstedt — Tue, 04 Mar 2025 09:13:28 +0000

USA:s president Donald Trumps särskilda sändebud, Richard Grenell, har vid flera tillfällen rest till Schweiz för att förhandla om en möjlig återaktivering av gasledningen Nord Stream 2, rapporterar tyska Bild med hänvisning till källor med insyn i ärendet. Nord Stream 2, avsedd att komplettera den redan operativa Nord Stream 1, färdigställdes 2021 men togs aldrig i bruk. I september 2022 utsattes rörledningarna för en serie undervattensexplosioner, vilket ledde till allvarliga läckor och påverkan på europeisk energiförsörjning. Wall Street Journal antydde i augusti förra året att ett ukrainskt team låg bakom sabotaget. Den prisbelönte journalisten Seymour Hersh menar istället att sprängningen var en sabotageoperation ledd av framförallt USA och Norge. En sträcka av rörledningen är fortfarande intakt och fylld med gas, men Tyskland har av politiska skäl avstått från att använda den. Enligt rapporten skulle affären ge USA ekonomiska fördelar om gasflödet återupptas efter en potentiell vapenvila i Ukraina och en upphävning av sanktionerna. Richard Grenell var tidigare ambassadör i Berlin under Trumps första mandatperiod, och är nu hans specifika sändebud för "särskilda uppdrag". Enligt Bild genomförde Grenell flera inofficiella resor till Nord Streams operatör i schweiziska Zug för att förhandla fram en överenskommelse.

Trump’s Envoy for Special Assignments Richard Grenell has been to Switzerland multiple times to discuss the resumption of Russian gas exports to Germany via the mothballed Nord Stream 2 undersea pipeline, German newspaper Bild reported on Sunday. ⤵️ pic.twitter.com/6cVe76QTG6
— Novaya Gazeta Europe (@novayagazeta_en) March 3, 2025

Amerikanska investerare

Under sin första mandatperiod var Trump kritisk till Nord Stream 2 och införde också sanktioner mot projektet. Sedan han tillträtt sin andra, nuvarande mandatperiod, har han dock drivit på för närmare relationer mellan USA och Ryssland samt antytt möjliga lättnader i handelsrestriktionerna. Enligt uppgifterna skulle amerikanska investerare hindra Nord Stream 2:s konkurs genom att köpa en andel i företaget. Dessa skulle fungera som mellanhänder för leverans av rysk gas till Tyskland och Centraleuropa via rörledningen. Dessutom skulle Washington få ett betydande inflytande över Tysklands energiförsörjning, menar Bild, som betonar att den amerikanska regeringen inte skulle vara direkt involverad, men att amerikanska finansiella aktörer planerade att delta i affären. Den tyska regeringen har enligt Bild inte varit inblandad i de rapporterade samtalen, och källor i Berlin uppger att de varit omedvetna om Richard Grenells möten i Schweiz. Grenell har själv förnekat all inblandning. Samtidigt uppgav Financial Times på söndagen att samtalen ska ha förmedlats av Matthias Warnig, tidigare verkställande direktör för den Schweiz-baserade Nord Stream 2-operatören. Financial Times hävdade vidare att ett av de USA-ledda konsortierna redan har tagit fram en plan för en affär med Rysslands energijätte Gazprom. En affär man menar skulle kunna slutföras efter att sanktionerna mot Moskva lyfts.

Gasbrist hotar i Tyskland inför vintern

Jan Sundstedt — Mon, 14 Aug 2023 08:27:54 +0000

Tyskland kommer även fortsättningsvis att riskera kritisk gasbrist om man inte snarast bygger ut landets infrastruktur för att mildra effekterna av kallt väder. Enligt en färsk rapport från finansiella nyhetsbyrån Bloomberg riskerar gasbristen att hålla i sig minst fram till början av 2027. Fler terminaler för flytande naturgas med större lagringskapacitet och ytterligare pipelineanslutningar är några av åtgärderna som behövs för att säkerställa Tysklands energiförsörjning, uppgav landets huvudsakliga gaslageroperatör INES i torsdags. För närvarande "utvecklas lagren positivt" och är fyllda till nästan 90 procent men en sträng vinter kan alltjämt innebära en fara för Tysklands energiförsörjning, varnar rapporten från Bloomberg. – Risken för gasbrist under kalla temperaturer kvarstår och kommer att fortsätta följa oss fram till vintern 2026/2027 om inte ytterligare infrastrukturåtgärder vidtas, förklarade INES-chefen Sebastian Bleschke för nyhetsbyrån.. INES-chefen uttrycker att det finns ett behov av åtgärder fram till vintern 2026/27: – Först efter detta datum kommer gasanvändningen, baserat på antaganden i europeiska 10-åriga nätutvecklingsplaner, att minska i sådan grad att inga ytterligare infrastrukturåtgärder är nödvändiga. Tyskland förlitade sig på Ryssland för 40 procent av sitt gasbehov före 2022 och var bland de hårdast drabbade av de minskade ryska energileveranserna förra året. Leveranserna minskades antingen kraftigt eller stoppades helt efter att EU infört sanktioner mot Moskva. Tyskland har under senaste året kunnat bygga upp ett acceptabelt gaslager tack vare en mild vinter samt åtgärder för att minska elförbrukningen och byggandet av flytande naturgas-terminaler (LNG). Enligt rapporten från Bloomberg kvarstår likväl risken för en eventuell gaskris när vintern nu närmar sig.

Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja nu avstängt

Jan Sundstedt — Thu, 25 Aug 2022 14:21:36 +0000

Det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har kopplats bort från elnätet på grund av brandskador på kraftledningar, uppger den ukrainska kärnenergimyndigheten Energoatom enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt tidigare uppgifter planerar Ryssland att koppla om kärnkraftverkets produktion till det ryska elnätet inom kort. – Invasionsstyrkornas handlingar orsakade en fullständig frånkoppling – den första i kärnkraftverkets historia, skriver Energoatom på Telegram. Man har formellt gått ut med att två av kraftverkets driftenheter är frånkopplade. Myndigheten bekräftar att arbete pågår för att koppla på åtminstone ett av reaktorblocken igen. Man meddelar också att kraftverkets eget strömbehov är säkrat. Under de senaste veckorna har strider pågått i närheten av kärnkraftverket, något som fått FN att varna för en katastrof. Säkerhetssystemen uppges än så länge fungera normalt. I en intervju med brittiska The Guardian på onsdagen menade Energoatom-chefen Petro Kotin att Ryssland tagit fram en plan för hur kärnkraftverket ska kopplas bort från kraftnätet i liknande lägen. Han varnade för att kylningen av kärnkraftverket är helt beroende av en dieseldriven nödgenerator. Kärnkraftverket har kontrollerats av Ryssland sedan inledningen av kriget, och Ukraina anklagar landet för att ha erövrat det för att förse den annekterade Krimhalvön med elektricitet.

Tyska städer inrättar offentliga värmehallar

Jan Sundstedt — Thu, 21 Jul 2022 10:38:37 +0000

Med rädsla för att Ryssland kommer att minska eller helt strypa gasförsörjningen, försöker nu Tyskland desperat finna vägar att spara energi inför vintern. Städer över hela landet har börjat organisera kristeam och beredskapsplaner. Rådande energikris, inte minst i Europa, har satt bryderier i mången beslutsfattares huvud, så även i Tyskland. Från att stänga av vattenfontäner och vrida ner pooltemperaturer till att förbereda så kallade "värmehallar" för människor att hålla sig varma i, har städer över hela Tyskland börjat instifta nödplaner i syfte att säkerställa sin energiförsörjning. Man kallar dessa åtgärdsplaner för "Ingen Ska Frysa". En av dessa städer är Ludwigshafen am Rhein, i regionen Rheinland-Pfalz. Där avser man nu att bygga ett flertal av dessa värmehallar, som lokalbefolkningen till vintern följaktligen ska kunna värma sig i - en tillflyktsort när den egna elen stängts av. – Vi förbereder oss just nu för alla nödscenarier med sikte på hösten och vintern, säger stadens socialdemokratiska borgmästare Jutta Steinruck till tidningen Bild. Andra områden, som Neustadt, Frankenthal och Landau, planerar också liknande initiativ. Chefen för den tyska kommunföreningen, Gerd Landsberg, höjer även han ett varningens finger för att andra städer runt om i Tyskland behöver förbereda sig på liknande sätt inför vintern. – Eftersom ingen kan säga exakt hur dramatisk utvecklingen kommer att bli, bör man överväga att tillhandahålla värmeöar eller värmehallar där framför allt äldre kan vistas under en mycket kall vinter, säger Landsberg till Bild.

Inget adjö till Vattenfall i Berlin

Osignerad — Fri, 16 May 2014 11:37:08 +0000

För två år sen gick 56 organisationer, de flesta miljö- och hyresgästföreningar, samman och drev igenom en folkomröstning om Berlins energiförsörjning – ett starkt incitament för Hamburg att göra likaledes. Ja-sidans ”elrebeller” krävde dels att Berlin skulle starta och driva ett eget energiverk och uteslutande producera förnybar energi, dels att drift och produktion skulle styras av direkt folkvalda ombud. Liksom i Hamburg var såväl Social- som Kristdemokraterna, de två största partierna i Tyskland, emot köpet och menade att hela affären var osäker. Ja-sidans Berliner Energietischs kampanjledare Stefan Taschner – som var på besök i Lindsberg i somras och höll workshops i ämnet under Global Rättvisa. NU:s klimatläger – var påtagligt besviken när han talade i tv på söndagskvällen: – Vi var nära att lyckas, men resultatet visar ändå att berlinarna vill ha en ekologisk och demokratisk energiförsörjning. Budskapet i rapporten är att Storbritannien, efter Tyskland, betalar högst medlemsavgift till EU och att pengarna till stor del slösas bort på överdimensionerad administration, representation och onödiga projekt. Borträknat EU-bidragen kostade medlemskapet Storbritannien 124 miljarder pund 2011. Rapporten presenterades på konservativa partiet Torys konferens och förväntas skarpa meningsskiljaktigheterna mellan parlamentsledamöterna om EU-medlemskapet. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.