domstol – Nya Dagbladet

AfD vinner rättslig strid mot underrättelsetjänsten – nu siktar partiet på delstatsval

Jan Sundstedt — Mon, 02 Mar 2026 18:41:11 +0000

En förvaltningsdomstol i Köln har beslutat att den tyska inrikesunderrättelsetjänsten Verfassungsschutz tillsvidare inte får klassificera AfD som "konstaterat högerextremistisk". Domen är ett interimistiskt beslut och gäller till dess att huvudförhandlingarna är avslutade. Partiet ser nu en politisk möjlighet – och planerar att utnyttja domstolssegern som en språngbräda inför kommande delstatsval. Den 26 februari 2026 meddelade Verwaltungsgericht Köln sitt beslut: Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) har inte tillräcklig grund för att utpeka AfD som "gesichert rechtsextrem" – det vill säga ett parti med konstaterade författningsfientliga strävanden. Domstolen erkände att det finns belägg för enskilda antikonstitutionella uttalanden, framför allt av "muslimfientlig karaktär", men ansåg att det underlag som Verfassungsschutz presenterat – ett 1 100 sidor långt utlåtande – inte räcker för att fastslå att partiet som helhet hyser sådana strävanden. AfD förblir dock ett så kallat "Verdachtsfall", ett misstankefall under aktiv bevakning. Klassificeringen motsvarar internt en "gul varningsnivå" – stämplat, men inte dömt.

Partiledarna jublar

Reaktionen från AfD:s ledning lät inte vänta på sig. Partiledaren Alice Weidel uppgav att domstolens beslut indirekt har satt stopp för dem hon kallar "förbudsfanatiker" – de politiska krafter som verkat för ett förbud av partiet. — Köln-domstolens beslut har även indirekt stoppat förbudsfanatikerna, sade Weidel.

Nicht nur darf der Bundesverfassungsschutz die AfD nicht mehr als "gesichert rechtsextrem" führen, das Verwaltungsgericht Köln schob mit seinem Beschluss auch den Verbotsfanatikern indirekt einen Riegel vor. Ein großer Sieg nicht nur für die AfD, sondern auch für Demokratie und… pic.twitter.com/Ppddsok8go
— Alice Weidel (@Alice_Weidel) February 26, 2026

Medpartiledaren Tino Chrupalla var än mer rättfram i sin tolkning av domen: — En mycket bra dag för vår demokrati. Det visar tydligt att man inte kan eliminera en opposition på detta sätt, sade Chrupalla.

Politiska konsekvenser

Domen ger eko i det tyska politiska systemet. Inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) har begärt en ny granskning av Verfassungsschutz underlag, medan röster inom SPD och Die Linke i den offentliga debatten förespråkat att frågan om ett AfD-förbud ändå bör drivas vidare – via förbundsdagen och förbundsrådet till den federala författningsdomstolen. Situationen kompliceras av att fem delstatsförbund inom AfD – i Thüringen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Brandenburg och Niedersachsen – alltjämt klassificeras som "gesichert rechtsextrem" på delstatsnivå. Beslutet från Köln gäller enbart för den federala klassificeringen av partiet som helhet. För AfD är dock signalvärdet tydligt: partiet presenterar domen som ett bevis på politisk förföljelse snarare än rättslig prövning, och planerar att använda beslutet aktivt i sin kommunikation inför kommande delstatsval. Strategin är att vända ett defensivt juridiskt utfall till ett offensivt valbudskap – att etablissemanget försökte stoppa partiet med byråkratiska metoder och misslyckades. Huruvida det håller i huvudförhandlingen återstår att se. Tills dess fortsätter Verfassungsschutz sin bevakning – på gul varningsnivå.

Bara 1 av 36 kriminella utlänningar utvisas – nu ska regelverket skärpas drastiskt

Jan Sundstedt — Thu, 26 Feb 2026 21:07:58 +0000

Endast 2,8 procent av domsluten mot utländska medborgare ledde till utvisning under åren 2020–2023 – i genomsnitt 496 av totalt 17 464 domar per år. Nu presenterar regeringen ett lagförslag som väntas sexdubbla antalet brottsutvisningar till 3 000 per år. Siffrorna som ligger till grund för det nya lagförslaget är hämtade från Justitiedepartementets genomgång av domsstatistiken och visar att den lagstiftning som den tidigare regeringen lämnade efter sig resulterade i att bara en av 36 kriminella utlänningar dömdes till utvisning. Regeringen föreslår nu att brott som huvudregel ska vara utvisningsgrundande redan vid påföljd strängare än böter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026. — Nu får Sverige Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar. De som kommer till Sverige och begår brott har förbrukat svensk gästfrihet och ska utvisas. Det handlar ytterst om att stå upp för brottsoffren och för alla skötsamma människor. Steg för steg gör vi migrationspolitiken mer rättvis, sade migrationsminister Johan Forssell (M) i samband med presentationen.

Kraftig ökning förväntas

Om förslaget genomförs beräknas antalet utvisningsdomar öka från dagens cirka 500 till 3 000 per år – en sexfaldig ökning. Regeringen presenterade siffrorna vid en pressträff den 25 februari 2026 och pekade direkt på Socialdemokraternas ansvar för det nuvarande läget. "2,8 procent. Så få av domsluten mot utländska gärningsmän ledde till beslut om utvisning. Det är resultatet av den lagstiftning som Socialdemokraterna lämnade efter sig", uppgav Forssell i ett inlägg på X.

Rysk domstol: Google ska böta 20 kvintiljarder dollar

Redaktionen — Thu, 31 Oct 2024 09:35:47 +0000

En rysk domstol har beslutat att Google ska betala motsvarande 20 kvintiljarder dollar i böter efter att internetjätten blockerat 17 ryska nyhetskanaler från plattformen Youtube. Om man skriver det i siffror handlar det om 20 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 dollar – och bötesbeloppet dubbleras varje vecka. 2020 dömdes Google initialt att betala 100 000 rubel om dagen tills dess att man upphörde med censuren mot de ryska nyhetskanalerna, men sedan efter att fler medier censurerats fattades det även beslut om att bötesbeloppet ska dubbleras varje vecka, utan någon övre gräns – vilket alltså är skälet till att bötessumman idag är så hög, rapporterar ryska RBC. Om en vecka ska Google enligt domstolen alltså böta 40 kvintiljarder och innan året är slut handlar det istället om mer än fem sextiljoner dollar (5 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000). Även om Google är ett av världens rikaste bolag gick dess moderbolag Alphabet ”bara” med cirka 170 miljarder dollar i vinst förra året och att betala böterna bedöms således som en praktisk omöjlighet, om Google mot all förmodan skulle gå med på att rätta sig efter domstolens beslut.

Världens BNP - en droppe i havet

Som en jämförelse bedömer Världsbanken att världens samlade BNP är cirka 100 000 miljarder dollar – vilket alltså inte heller det ens är i närheten av tillräckligt mycket pengar för att betala Googles böter. Googles moderbolag Alphabet har tidigare sagt att man inte "tror att dessa pågående rättsliga frågor kommer att ha en väsentlig negativ inverkan” på företagets verksamhet. I augusti lämnade dock Google in stämningsansökningar till domstolar i USA och Storbritannien mot ryska RT, Tsargrad och Spas för att försöka förbjuda dem att inleda rättsliga förfaranden i utländska jurisdiktioner baserat på Moskvadomstolens beslut, rapporterar RT.

Svenska domare överbelastade

Sofie — Wed, 11 Sep 2024 05:08:33 +0000

Sju av tio domare uppger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, visar en undersökning från fackförbundet Akavia. I undersökningen, som genomfördes i november förra året, deltog 705 av drygt 1 400 ordinarie domare i Sverige. Där uppgav fyra av tio att man varje månad i genomsnitt arbetar 17 timmar utöver sin vanliga arbetstid. Vidare uppgav var tredje domare diverse stressymptom som exempelvis sömnsvårigheter och hjärtklappning minst en gång i veckan. Hälften av domarna anser att den ökade arbetsbelastningen hotar rättssäkerheten. – Resultaten är förstås oroande. Den betungande arbetsbelastningen måste tas på allvar, effekten blir annars problem både för domarna och för samhället i stort, säger Johan Kjellsson, rättspolitiskt sakkunnig på fackförbundet Akavia, enligt Göteborgs-Posten. Enligt Domstolsverkets prognos behöver man anställa cirka 70 nya domare varje år, men enligt Akavia behövs det snarare omkring 120 nya domare per år på grund av arbetsbelastningen. Sju av tio domare anser att den viktigaste åtgärden för att göra domstolarna till mer attraktiva arbetsplatser är att minska arbetsbelastningen.

Ökning av unga våldsbrottslingar – kan inte straffas

Redaktionen — Tue, 27 Aug 2024 09:35:26 +0000

Antalet personer under 15 år som begår mord, mordförsök och andra grova brott ökar i Sverige. Trots att domstolen slagit fast att barnen begått brotten ifråga riskerar de med nuvarande lagstiftning inga straff alls. För drygt ett år sedan infördes en ny lag som gjorde det möjligt för åklagare att på eget initiativ väcka bevistalan mot icke straffmyndiga unga som misstänks för grova brott, rapporterar skattefinansierade SVT. I korthet innebär detta att åklagaren, vid särskilt allvarlig brottslighet, kan begära att en domstol prövar skuldfrågan och tar ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, även om någon påföljd inte kan utdömas på grund av gärningsmannens låga ålder. Sedan lagändringen infördes har bevistalan väckts mot 21 barn i 19 olika ärenden. Av de 14 domar som hittills fallit står det i 13 fall klart att barnen begått dessa brott. Många har också varit varit föremål för orosanmälningar från antingen polis eller skola och är kända av socialtjänsten sedan tidigare. – Det speglar den utveckling som vi ser, att utförarna blir allt yngre. Vi griper också fler i dag och det syns då i statistiken, säger Hanna Paradis, tidigare kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

"Ytterligare en kostnad"

Det handlar också om mycket grova brott – hälften av ärendena rör mord, mordförsök eller förberedelse till mord, men då gärningsmännen varit under 15 år kan några straff inte utdömas, istället beslutar socialtjänsten vilka åtgärder som ska sättas in. Kammaråklagare Lisa Dos Santos är kritisk till hur systemet fungerar idag, med kostsamma och tidskrävande rättsprocesser som ändå inte leder till några straffrättsliga påföljder. – Det som blir skillnaden är att det blir ytterligare en kostnad att driva den här typen av utredning med rättegångsprocess. Men man har inte ändrat på påföljd för barn som är under 15 år, det blir samma konsekvens, säger kammaråklagare Lisa Dos Santos.

Trump döms till böter för övergrepp och förtal

Sofie — Wed, 10 May 2023 09:53:12 +0000

En jury har nu funnit Donald Trump skyldig till förtal och sexuella övergrepp mot författarinnan E. Jean Carroll. Hon anklagade honom för våldtäkt som ska ha skett under 90-talet. Trump förnekar dock att han ens träffat kvinnan i fråga. Författarinnan och journalisten E. Jean Carroll anklagade ex-presidenten Donald Trump för våldtäkt i en artikel i New York Magazine under 2019, en händelse som hon sedan utvecklade i boken What Do We Need Men For?: A Modest Proposal. Våldtäkten ska ha skett under 1990-talet, något som Trump själv förnekar och hävdar att han inte ens träffat Carroll tidigare. Senare samma år stämde Carroll Trump för förtal och utvecklade sedan stämningsansökan till att även gälla för den tidigare påstådda våldtäkten. En jury vid den federala domstolen på Manhattan har nu beslutat att Trump gjort sig skyldig till förtal och sexuella övergrepp mot Carroll, rapporterar CNN. Däremot anser man inte att det går att bevisa att han våldtagit författarinnan. Nu ska Trump betala skadestånd på fem miljoner dollar, det vill säga omkring 51 miljoner kronor till Carroll. Han ska enligt uppgifter ha valt att inte närvara vid rättegången, något man har rätt till vid civila fall i USA. Det innebär också att han inte vittnat till sitt eget försvar. Trump fortsätter att hävda att han inte vet vem kvinnan är och menar att domen är en "skam", samt att det är den "värsta politiska häxjakten i historien". Han kommer att överklaga domen. Den tidigare presidenten står också åtalad för brottmål gällande bokföring, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om, där han påstås ha förfalskat affärshandlingar i syfte att dölja andra brott.

Hovrätten: ”Vi vet vad en snippa är”

Sofie — Thu, 13 Apr 2023 08:49:22 +0000

I ett uttalande från hovrätten ger man sin syn på det omtalade snippa-fallet där en man friades från barnvåldtäkt tidigare i år på grund av hur ordet definierades. Hovrätten menar att man vet vad en snippa är, men att man var osäker på vad flickan menat när hon berättat om händelsen. Det var i februari som en 50-årig man friades av hovrätten efter att tidigare ha dömts till tre års fängelse av tingsrätten för våldtäkt mot barn. Anledningen till att mannen friades var på grund av att man ansåg att det var otydligt när flickan som blivit utsatt i sitt vittnesmål berättat att mannen i fråga ”höll han handen på hennes snippa och hade ett finger inne i snippan”. Hovrätten använde då Svensk ordboks beskrivning av ordet "snippa" som lyder "kvinnans yttre könsorgan" och motiverade frigivningen med att man inte kan "chansa" och att "det ska vara ställt utom rimligt tvivel att fingret varit inne i slidan", något som Nya Dagbladet rapporterade om. Frigivningen väckte starka känslor hos den svenska befolkningen och hashtaggen #jagvetvadensnippaär trendade snabbt på sociala medier. Hovrättslagsmannen Åke Thimfors vid hovrätten för västra Sverige tog tillsammans med sina kollegor beslut om att fria den dömde mannen, han menar nu att det inte handlar om ordets definition, utan att man var osäkra på vad flickan menat i förhöret. "Hovrättens bekymmer med nämnda ord gällde alltså inte vad åklagaren avsåg. Som skulle framgå av hovrättens domskäl gällde hovrättens svårigheter vad målsägande menade med det", skriver Thimfors i ett yttrande som lämnades in till Högsta domstolen under onsdagen enligt skattefinansierade SVT. Varför man ändå valde att slå upp ordet i Svensk ordbok är dock oklart. Riksåklagaren Petra Lundh överklagade domen under mars och menade att det bland annat begåtts rättegångsfel. Högsta domstolen ska under våren besluta om man ska ta upp fallet och det är därför man begärt ett yttrande från hovrätten.

Alex Jones kan tvingas betala ytterligare 2,75 biljoner dollar

Redaktionen — Mon, 24 Oct 2022 08:53:31 +0000

Alex Jones dömdes nyligen att betala anhöriga till offer för skolskjutningen i Sandy Hook nästan en miljard dollar i skadestånd. Nu kräver familjerna att Infowars-profilen dessutom ska betala ett hisnande straffskadestånd som man menar kan landa på hela 2,75 biljoner dollar. Nya Dagbladet kunde nyligen rapportera om hur Jones dömts att betala 965 miljoner dollar till anhöriga och familjemedlemmar till de offer som dog i skolskjutningen i Sandy Hook. Enligt juryn har Jones offentligt anklagat offrens anhöriga för att vara skådespelare som fejkat händelsen – någonting som ska ha lett till att dessa utsatts för trakasserier och hot av Alex Jones följare. Nu har flera av familjerna bett en domare i Connecticut att döma Alex Jones att dessutom betala ett mycket högt straffskadestånd – utöver det skadestånd han redan dömts att betala och man menar att Jones påstådda brist på ånger, konsekvenserna av hans agerande och hans påstått tydliga intention att sprida lögner om dem gör att han förtjänar att betala det högsta straffskadestånd som går att utdöma. Familjernas advokater har skickat in olika beräkningar på vad ett sådant straffskadestånd skulle kunna landa på och den högsta siffran som presenterats är 2,75 biljoner dollar (2750 miljarder dollar). De olika kalkylerna påstås vara framtagna baserade på hur många interaktioner och visningar Infowars artiklar och klipp genererat. Jones advokat Norm Pattis kallar rättegången för ”en fars” och är övertygad om att hans klient kommer att frikännas vid en överklagan. Han har också vädjat till domaren att kraftigt reducera summan som Jones ska betala och begärt en ny rättegång – eftersom han menar att den som nu varit inte bygger på rättvisa utan på fördomar och partiskhet. I slutändan blir det upp till domaren att avgöra vad straffskadeståndet landar på, men klart är att Infowars moderbolag Free Speech Systems LLC redan ansökt om konkurs. Jones har vid flera tillfällen konstaterat att han aldrig kommer att kunna betala dessa summor och argumenterat för att rättsprocesserna är en form av politisk häxjakt för att tysta honom. Infowars-profilen har tidigare i en domstol i Texas bland annat dömts att betala två föräldrar till en elev som mördades i Sandy Hook 49,3 miljoner dollar.

Sajten Verifiera säljer info om svenskars psykiska ohälsa

Sofie — Tue, 12 Jul 2022 04:50:59 +0000

Integritetsmyndigheten (IMY) har inlett en utredning gällande sajten Verifiera som i sin databas säljer uppgifter om svenskars psykiska ohälsa till bland annat arbetsgivare. – I den här databasen finns det avgörande från allmän förvaltningsdomstol som gäller känsliga personuppgifter om hälsa, säger Olle Pettersson vid IMY. Sajten Verifiera säljer offentliga uppgifter om privatpersoner. Säljmodellen går ut på att man som rekryterare vid ett företag enkelt ska kunna begagna Verifieras tjänster för att göra bakgrundskontroller innan man anlitar någon. Det kan handla om exempelvis brottmålsdomstolar och liknande. Uppgifter inom psykisk ohälsa som behandlats av domstol finns också tillgängliga och nu ska Integritetsmyndigheten (IMY) undersöka om det är lagligt för sajten att sälja dessa uppgifter. – I den här databasen finns det avgörande från allmän förvaltningsdomstol som gäller känsliga personuppgifter om hälsa. Bland annat finns det 210 000 avgöranden om tvångsvård på grund av psykisk ohälsa eller missbruk, säger Olle Pettersson, jurist på IMY till skattefinansierande SVT. IMY menar också att det finns ärenden där människor exempelvis överklagat beslut angående sjukskrivningar vid Försäkringskassan i databasen. – Bara en uppgift om att någon varit sjukskriven har fått särskilt skydd eftersom den kan innebära synnerligen allvarliga kränkningar av enskildas fri- och rättigheter. Man kan till exempel bli utsatt för diskriminering eller förlora möjligheten till ett arbete, säger Olle Pettersson. Vanligtvis får man inte föra en sådan databas över personuppgifter, men Verifiera har ett så kallat ”frivilligt grundlagsskydd” och kan därför använda sig av samma rättigheter som traditionella medier. Däremot menar IMY att lagen kan tolkas som att det är förbjudet att offentliggöra vissa saker som exempelvis politiska åsikter och hälsa. Verifiera har svarat genom att JO-anmäla IMY och menar att man har rätten på sin sida. – Vi tycker att det är mycket allvarligt att IMY tar sig befogenheter man inte har, säger styrelseordförande och ansvarig utgivare Gunnar Axén.

Domstol i Belgien: Covidpassen är olagliga

Redaktionen — Fri, 10 Dec 2021 16:01:38 +0000

Covidpass är olagliga och kan även strida mot EU-lagstiftningen. Det konstaterar en domstol i belgiska Vallonien som beordrar att det sätts stopp för passen inom sju dagar. Samtidigt anser regeringen i regionen att det medicinska apartheid-systemet fortfarande går att tillämpa och har istället bestämt sig för att överklaga domstolens beslut. En domstol i den belgiska regionen Vallonien beslutade den 30 november att den vallonska regeringens implementation av covidpass är olaglig. Domstolen konstaterar att den frihetsbegränsande åtgärden är oproportionerlig i förhållande till de uttalade målen med covidpass och bedömer även att de kan strida mot EU-lagstiftningen, rapporterar Brussels Times. Domen meddelades av Namurs förstainstansdomstol och innebär att regionen Vallonien beordras att sätta stopp för apartheid-systemet inom sju dagar, med en straffavgift på 5000 euro per dag av försening. Det är den ideella organisationen, NBD, ”Notre bon droit” (Vår rättighet), som även är verksam i Frankrike och den fransktalande delen Québec i Kanada som vänt sig till domstolen och drivit målet angående införande av covidpass, som i Belgien kallas Covid Safe Ticket (Covidsäker biljett) inom regionen Vallonien. Domstolen betonar att det inte har belagts att covidpasset skulle vara det enda alternativet till en ny nedstängning, samt att covidpasset därtill leder till diskriminering av medborgare utan objektiv och vetenskaplig motivering. "Domstolen har dömt till vår fördel genom att medge att vaccinpasset inte respekterar proportionalitetsprincipen", säger organisationens grundare Isabelle Duchateau i ett videomeddelande. Covidpassen bryter enligt domstolen dessutom mot EU:s dataskyddsförordning, eftersom de som kontrollerar vaccinpassen får tillgång till privat information gällande enskildas hälsotillstånd. Regionen Vallonien måste vidta åtgärder för att tillse att de punkter som bedömts som olagliga åtgärdas. Man måste därtill klarlägga fördelarna med covidpassen samt att beslutet är proportionerligt och respekterar gällande lagrum. Regionen Vallonien måste även betala NBD:s rättegångskostnader. Regeringen överklagar beslutet Regeringen i Vallonien har som svar på domstolens beslut meddelat att man "inte upphäver det vallonska dekretet" och att "Vaccinpasset fortfarande är tillämpligt i Vallonien". Regeringen har även överklagat beslutet från domstolen i Namur. Enligt den vallonska regeringens beslut behövs covidpass i nuläget för besök på barer, restauranger och gym i hela Vallonien sedan den 1 november. Samma dag blev det även obligatoriskt i hela Belgien. NBD har också lämnat in en begäran om ogiltigförklaring av införandet av covidpass vid förstainstansrätten i Bryssel.