<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/diabetes/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Svensk forskning ger hopp mot diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svensk-forskning-ger-hopp-mot-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236932</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Typ 1-diabetes kräver i dag livslång behandling med insulin. Nu har forskare i Uppsala fått ett tidigt resultat som kan förändra förutsättningarna – men vägen till en etablerad behandling är fortfarande lång.</strong>

I den kliniska studie som startade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars 2024 har en man med långvarig typ 1-diabetes fått insulinproducerande ö-celler från en avliden donator. Cellerna hade förändrats genetiskt och fördes in i en muskel i mannens underarm. Den första behandlingen gavs i december samma år.

Förhoppningen är att de nya cellerna ska kunna börja producera insulin utan att patientens immunförsvar angriper dem.

– <em>Det kan innebära att man i förlängningen skulle kunna bli av med sin typ 1-diabetes</em>, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/ny-framgangsrik-studie-typ-1-diabetes-kan-bli-botbar" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Radio</a>.
<h3>Försöker undvika immunhämmande läkemedel</h3>
Vid vanliga transplantationer av celler från en annan människa måste patienten normalt få immunhämmande läkemedel för att kroppen inte ska stöta bort transplantatet. Läkemedlen kan i sin tur ge omfattande biverkningar. I Uppsalaförsöket är tanken att de genetiskt förändrade cellerna ska kunna undgå immunförsvarets angrepp utan sådan behandling.

Resultaten, som har publicerats i <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40757665/" target="_blank" rel="noopener nofollow">tidskriften</a> New England Journal of Medicine, visar att patienten efter tolv veckor inte hade någon immunreaktion mot cellerna. Studien visar också att cellerna fortsatte att producera insulin när blodsockret steg.
<h3>Resultatet är fortfarande mycket tidigt</h3>
Det betyder inte att typ 1-diabetes nu kan botas. Det publicerade resultatet gäller en patient i en tidig säkerhetsstudie med två deltagare.

Men studien visar att genförändrade donatorceller kan överleva, producera insulin och undgå ett angrepp från immunförsvaret utan immunhämmande läkemedel.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så kan medelåldern påverka demens</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/sa-kan-medelaldern-paverka-demens/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Aug 2026 06:15:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[blodtryck]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[hjärt-kärlhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[rökning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236876</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En amerikansk långtidsstudie visar att hälsan i medelåldern kan få avgörande betydelse för hur länge människor lever utan demens. I studien skilde det nära 13 år i beräknad tid utan demens.</strong>

Forskarna analyserade 12 409 deltagare i ARIC-studien – en omfattande amerikansk befolkningsstudie som sedan 1980-talet har följt deltagare över lång tid. Vid undersökningens start var deltagarna i genomsnitt 56 år gamla och ingen hade demens. Därefter följdes de i genomsnitt 26 år.

Forskarna undersökte främst tre riskfaktorer som är vanliga i medelåldern: högt blodtryck, typ 2-diabetes och rökning.

Under uppföljningen utvecklade 3 008 personer demens, medan 5 238 avled utan att ha fått diagnosen. Resultaten, som har publicerats i tidskriften <a href="https://www.neurology.org/doi/10.1212/WN9.0000000000000152" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Neurology</em></a>, visar att de tre riskfaktorerna i medelåldern kan påverka hur länge människor lever utan demens.
<h3>Stor skillnad mellan grupperna</h3>
Deltagarna delades in efter hur många av riskfaktorerna de hade i medelåldern. De som saknade samtliga tre beräknades i genomsnitt ha 30,1 år kvar utan demens. Med en riskfaktor sjönk tiden till 26,3 år, med två till 21,0 år och med alla tre till drygt 17 år.

Mellan deltagarna utan riskfaktorer och dem med samtliga tre skilde det alltså nästan 13 år i beräknad tid utan demens. Det är under åren mellan 45 och 65 som flera av riskfaktorerna ofta etableras. Enligt forskarna kan de under lång tid påverka blodkärlen och därmed också hjärnans åldrande.

— <em>Våra resultat talar för att människor behöver förebygga dessa faktorer i medelåldern som en strategi för att bevara hjärnhälsan i mer än ett decennium</em>, säger Josef Coresh vid NYU Langone Health till <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/aug/05/midlife-health-factors-delay-dementia-study" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>.
<h3>Inte ett bevis för att demens kan förebyggas</h3>
Resultatet visar ett samband och kan inte i sig slå fast att en förändring av en enskild riskfaktor ger ett visst antal extra år utan demens. Högt blodtryck, diabetes och rökning är dessutom kopplade till andra sjukdomar och till risken att dö tidigare, något som påverkar beräkningen av demensfri överlevnad.

Men forskarnas slutsats är att riskfaktorer som ofta uppkommer i medelåldern bör upptäckas och hanteras tidigt.

— <em>Förhoppningsvis kan resultaten uppmuntra människor att sluta röka och följa sin kärlhälsa noga från 45 års ålder</em>, säger Coresh.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Professor: Vitt snus kan öka risken för diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vitt-snus-kan-oka-risken-for-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Aug 2026 05:44:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[snus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236401</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler yngre i Sverige får typ 2-diabetes, en sjukdom som länge främst har förknippats med högre åldrar. En diabetesforskare pekar på nikotinkonsumtion och vitt snus som möjliga riskfaktorer.</strong>

Ökningen är enligt nya preliminära siffror från Karolinska Institutet störst bland personer under 30 år, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/fler-unga-i-sverige-drabbas-av-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade Sveriges Radio. En publicerad <a href="https://ki.se/en/research/research-areas-centres-and-networks/research-groups/diabetes-epidemiology-sofia-carlssons-research-group" target="_blank" rel="noopener nofollow">registerstudie</a> från institutet visar samtidigt att insjuknandet i typ 2-diabetes bland 23–39-åringar steg från 54 till 107 fall per 100 000 invånare mellan 2006 och 2021.

— <em>Jag ser det som den ultimata konsekvensen av den globala obesitas-epidemin helt enkelt</em>, säger Sofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska Institutet, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/fler-unga-i-sverige-drabbas-av-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">till</a> P3 Nyheter.

Även om övervikt anses vara den främsta riskfaktorn för sjukdomen menar Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, att även nikotinkonsumtionen är en stark riskfaktor. Hon kopplar den snabbt ökande användningen av vitt snus bland unga, i synnerhet tjejer, till utvecklingen.

— <em>Fortsätter man att använda det vita snuset under lång tid, i många år, så ökar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och sannolikt vissa cancerformer också</em>, säger Kerstin Brismar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/unga-tjejer-snusar-mer-samtidigt-okar-typ-2-diabetes" target="_blank" rel="noopener nofollow">till</a> P3 Nyheter.

Andelen tjejer i gymnasiets andra årskurs som använder vitt snus har stigit från fem till 25 procent sedan produkten lanserades 2016.

<a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/ohalsa-och-skador-kopplat-till-andts/tobaks-och-nikotinprodukter-ohalsa-och-skador/halsorisker-med-snusning/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Folkhälsomyndigheten uppger</a> att snusning kan öka risken för typ 2-diabetes, särskilt vid hög konsumtion. Myndigheten framhåller samtidigt att kunskapen om nikotinsnus främst bygger på forskning om traditionellt tobakssnus, eftersom vitt snus är en relativt ny produkt. Det finns alltså ännu inget fastställt orsakssamband mellan vitt snus och den aktuella ökningen av diabetesfall bland unga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mäns testosteron har halverats – forskare slår larm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mans-testosteron-har-halverats-forskare-slar-larm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 06:35:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hormonstörande ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234885</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mäns genomsnittliga testosteronnivåer har minskat kraftigt under de senaste fem decennierna. Forskare bakom en ny sammanställning varnar för att utvecklingen kan få betydelse både för fertilitet och allmän hälsa.</strong>

Enligt forskningsresultat som presenterades vid European Society of Human Reproduction and Embryologys årsmöte i London har mäns totala testosteronnivåer sjunkit med 54 procent mellan 1972 och 2019.

Genomgången bygger på sex långtidsstudier med sammanlagt 118 593 män från Israel, USA, Brasilien, Finland och Danmark. Samtliga studier pekade åt samma håll, och den samlade nedgången tycks enligt forskarna ha accelererat efter år 2000, rapporterar <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/jul/07/mens-average-testosterone-levels-have-halved-in-last-50-years-say-scientists" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>.

Professor Hagai Levine vid Hebrew University-Hadassah Braun School of Public Health i Israel beskriver utvecklingen som tydlig.

— <em>Vi såg en nedgång på över 50 procent i totalt testosteron under den här perioden. Det speglar en minskning på mer än en procent per år, så detta är ingen tillfällighet eller statistisk felmarginal. Det är en mycket stark trend</em>, säger han till tidningen.
<h3>Flera tänkbara orsaker</h3>
Testosteron påverkar bland annat spermieproduktion, sexuell drift, muskelmassa, bentäthet, energinivåer och ämnesomsättning. Lägre nivåer kan därför få följder som sträcker sig längre än enbart fertilitet.

Forskarna pekar på att ökande fetma och diabetes sannolikt spelar en viktig roll. Övervikt kan bidra till att testosteron omvandlas till östrogen, medan diabetes och insulinresistens kan störa kroppens hormonella signalering.

Samtidigt lyfts även miljöfaktorer fram som möjliga delförklaringar. Det handlar bland annat om hormonstörande ämnen i vardagsprodukter och andra förändringar i livsmiljön, även om forskarna betonar att sambanden där ännu inte är lika säkra.

Levine bedömer att fetma och metabola problem kan förklara en betydande del av nedgången, men inte nödvändigtvis hela utvecklingen. Andra forskare manar samtidigt till försiktighet med långtgående slutsatser innan orsakerna är bättre klarlagda.

En separat systematisk genomgång, publicerad i <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s40618-025-02671-9" target="_blank" rel="noopener nofollow">Journal of Endocrinological Investigation</a>, pekade nyligen också på sjunkande serumtestosteron hos friska män över tid, oberoende av ålder och BMI.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Diabetes ökar i Danmark</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/diabetes-okar-i-danmark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Apr 2026 05:48:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228768</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet danskar med diabetes fortsätter att öka kraftigt. Under 2025 fick i genomsnitt 78 personer om dagen diagnosen typ 2-diabetes, enligt nya siffror från Diabetesforeningen.</strong>

Totalt lever nu 384 600 personer i Danmark med diabetes. Av dem har 348 500 typ 2-diabetes, medan 28 400 nya fall registrerades under 2025.

På tio år har antalet personer med diabetes i Danmark ökat med 42 procent. Diabetesforeningen uppskattar att omkring 100 000 danskar har typ 2-diabetes utan att veta om det, medan ytterligare 500 000 har förstadier till sjukdomen.

— <em>Vi bevittnar en trafikolycka i slowmotion</em>, säger Claus Richter, vd för Diabetesforeningen, i ett <a href="https://via.ritzau.dk/pressemeddelelse/14897354/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.

Bakom ökningen ligger tydliga klasskillnader. Personer med kort utbildning löper betydligt högre risk att insjukna. Bland män med kort utbildning fick 696 per 100 000 diagnosen typ 2-diabetes 2021. Motsvarande siffra för män med lång högskoleutbildning var 317.

Diabetesforeningen kräver nu en nationell handlingsplan mot kroniska sjukdomar. Föreningen varnar för att kostnaderna redan uppgår till minst 13 miljarder danska kronor om året.

— <em>Om vi inte agerar, utan bara ser på, kommer utvecklingen att fortsätta</em>, säger Richter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Friska prover ingen garanti för barn med fetma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-obesitas-normala-prover-skyddar-inte/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2026 05:45:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225741</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie från Karolinska Institutet visar att barn med obesitas löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som vuxna – även om de har normala blodvärden vid en undersökning.</strong>

Studien, <a href="https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2026.0343" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics den 23 mars 2026, följde drygt 7 200 svenska barn mellan 7 och 17 år som hade påbörjat obesitasbehandling – och följde upp dem till 30 års ålder.

Barnen delades in i två grupper: de med metabolt hälsosam obesitas – det vill säga normala blod- och levervärden samt normalt blodtryck – och de med obesitas som redan visade påverkade riskmarkörer. Resultaten jämfördes med jämnåriga utan fetma.
<h3>Kraftigt förhöjd sjukdomsrisk</h3>
Siffrorna är talande. Vid 30 års ålder hade 9 procent av dem med normala provresultat som barn fått typ 2-diabetes – jämfört med 0,5 procent i kontrollgruppen. Bland dem med redan påverkade värden var siffran hela 17 procent. Högt blodtryck drabbade 11 respektive 18 procent av dem med obesitas, mot 4 procent bland jämnåriga utan fetma.

— <em>Det har funnits en diskussion om att barn med normala blod- och levervärden och normalt blodtryck kanske inte behöver behandling för sin obesitas. Vår studie visar att detta antagande inte stämmer</em>, <a href="https://nyheter.ki.se/barn-med-obesitas-riskerar-sjukdom-trots-normala-varden" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet.

Studien visar också att ett framgångsrikt behandlingssvar under barndomen minskar risken för sjukdom senare i livet – med lika stor effekt oavsett om barnet hade påverkade riskmarkörer eller inte. Det tyder på att tidig insats gör skillnad, men att den måste erbjudas alla.

— <em>Våra resultat tyder på att alla barn med obesitas har behov av behandling, även om de förefaller helt friska vid undersökning</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ozempic godkänns som fetmamedicin av WHO</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ozempic-godkanns-som-fetmamedicin-av-who/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Dec 2025 09:44:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217796</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar nu att diabetesmediciner som Ozempic kan användas för fetmabehandling – trots att diabetespatienter redan kämpar för att få tag på sina mediciner. Samtidigt erkänner organisationen att bara en tiondel av dem som behöver behandlingen kommer att få tillgång till den fram till 2030.</strong>

Fetma drabbar allt fler och var kopplad till 3,7 miljoner dödsfall 2024. Typ 2-diabetesmediciner som Ozempic och Wegovy används alltmer för viktminskning utanför sitt ursprungliga syfte, både genom läkarordination och på svarta marknaden. Det har lett till att tillgången på medicinen blivit mer begränsad och att åtskilliga patienter med typ 2-diabetes har fått gå utan.

Läkemedelsverket i Sverige <a href="https://www.lakemedelsvarlden.se/fortsatt-risk-att-diabetiker-drabbas-av-brist-pa-glp-1-receptoragonister/" target="_blank" rel="nofollow noopener">har</a> försökt förmå läkare att inte skriva ut medicinen till patienter utan diabetes, eftersom de som verkligen behöver den riskerar att bli utan – ett problem som inte enbart finns i Sverige.

Trots detta går WHO nu ut med nya rekommendationer och menar att GLP-1-läkemedel kan användas för långtidsbehandling av vuxna med fetma.

— <em>Vår nya vägledning erkänner att fetma är en kronisk sjukdom som kan behandlas med omfattande och livslång vård</em>, säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett <a href="https://www.who.int/news/item/01-12-2025-who-issues-global-guideline-on-the-use-of-glp-1-medicines-in-treating-obesity" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Alla kommer inte få tillgång</h3>
I dag lider över en miljard människor av fetma, och WHO varnar för att den siffran kommer att fördubblas till 2030 om inga åtgärder vidtas. WHO:s rekommendation är villkorlig på grund av flera osäkerhetsfaktorer, och organisationen betonar att medicin måste kombineras med hälsosam kost och fysisk aktivitet.

Det saknas långtidsdata om medicinernas effekter och säkerhet, och det finns inga etablerade metoder för hur behandlingen ska avslutas eller underhållas över tid – något som norska experter <a href="https://nyadagbladet.se/norden/norska-experter-slar-larm-om-bantningsmedicin/" target="_blank" rel="nofollow noopener">varnat</a> för.

WHO betonar också risken för att de som mest behöver behandlingen inte får tillgång till den, vilket skulle förvärra hälsoojämlikheten. Även med förväntad ökad produktion kommer dessa läkemedel endast att nå färre än 10 procent av dem som skulle kunna ha nytta av behandlingen till 2030.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga danskar drabbades av diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 May 2024 05:15:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179318</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rekordmånga danskar fick diabetes under 2023, enligt Danska Diabetesförbundet. I nuläget beräknas omkring sex procent av befolkningen vara drabbade och forskare räknar med en fortsatt ökning kommande år.
</strong>

De senaste åren har antalet nydiagnostiserade med diabetes fortsatt slå rekord varje år. Under 2023 fick 25 557 personer i Danmark någon form av diabetes-diagnos. Av dessa fick 24 670 diagnosen typ 2-diabetes. Antalet har ökat markant sedan 90-talet då 12 541 personer fick diagnosen under 1996, varav 10 993 med typ 2-diabetes, <a href="https://videncenterfordiabetes.dk/viden-om-diabetes/generelt-om-diabetes/diabetes-i-tal#hvormangediagnosticeresaarligt" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Videncenter for Diabetes.

Det här är en ”skrämmande utveckling”, säger Tanja Thybo, forskningschef på det danska diabetesförbundet, men också en förväntad utveckling i det danska samhället.

– <em>Vi kommer förmodligen att sätta ett nytt rekord nästa år eftersom vi ser den här ökningen, och vi har en prognos som säger att det 2030 kommer att finnas 467 000 personer med diabetes i Danmark</em>, <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/rekordmange-fik-konstateret-diabetes-sidste-aar-forskningschef-kalder-udviklingen" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon till danska statskanalen DR.

Idag har minst 360 000 danskar någon form av diabetes, vilket är cirka sex procent av befolkningen, <a href="https://diabetes.dk/nyheder/2024/2023-blev-rekordar-aldrig-for-har-sa-mange-danskere-faet-diabetes" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Danska Diabetesförbundet. Vidare tror man att omkring 100 000 medborgare går omkring med typ 2-diabates utan att veta om det, samt att cirka 500 000 har förstastadier till sjukdomen.
<h3>"Kan drabba vem som helst"</h3>
Thybo menar att det finns tre viktiga faktorer som spelar roll när det gäller särskilt typ 2-diabetes och det är ärftlighet, ålder och vikt.

– <em>Diabetes kan drabba vem som helst och det finns inget man kan göra för att förebygga det till 100 procent</em>, säger hon och fortsätter:

– <em> Men man kan ta reda på om man är i riskzonen, och om man är i riskzonen kan man behöva titta på om man kan röra på sig mer och anpassa sin kost för att minimera risken.</em>

I Sverige lever uppemot 600 000 personer med diabetes, vilket är cirka fem procent av befolkningen. Omkring 90 procent av dessa har typ 2-diabetes, <a href="https://www.diabetes.se/diabetes/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Svenska Diabetesförbundet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA: Ökning av diabetes hos barn under coronakrisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/usa-okning-av-diabetes-hos-barn-under-coronakrisen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/usa-okning-av-diabetes-hos-barn-under-coronakrisen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Sep 2022 04:56:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=130547</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under coronakrisen har det skett en ökning med 77 procent i antal fall av typ 2-diabetes hos barn i USA. Om det beror på coronaviruset eller restriktionerna är oklart, men forskare menar att just minskad aktivitet och övervikt är en riskfaktor som ökat bland barn på grund av nedstängningspolitiken.</strong>

Typ 2-diabetes <a href="https://www.diabetes.se/ungdiabetes/diabetes/typ-2-diabetes-hos-barn-och-unga/" target="_blank" rel="noopener">är</a> en sjukdom som gör att kroppen inte kan tillverka tillräckligt med insulin eller att kroppens känslighet för insulin blivit nedsatt. Sjukdomen är kronisk och kan orsaka flera andra allvarliga sjukdomar och tillstånd. Tidigare drabbade sjukdomen endast vuxna, men idag är det all vanligare att barn drabbas. Forskare har de senaste åren även sett en ökning av typ 2-<a href="https://nyadagbladet.se/halsa/diabetessjuka-afrikaner-kan-krava-sarskild-behandling/" target="_blank" rel="noopener">diabetes</a> hos barn, vilket bland annat beror på den ökade övervikten hos barn idag.

Nu har man även sett en markant ökning av typ 2 diabetes hos barn under coronakrisen, visar en ny <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2022/08/220823095533.htm" target="_blank" rel="noopener">studie</a> vid Johns Hopkins Children's Center i USA. Forskare jämförde antalet nya fall av sjukdomen hos människor i åldrarna 8 till 21 år två år innan coronakrisen och sedan när den pågick.

Innan coronakrisen låg genomsnittet på 825 nya fall varje år. Under 2020 till 2021 ökade dock siffrorna till 1463 nya fall, en ökning på 77 procent.

Forskarna är dock osäkra på om det beror på coronaviruset i sig eller miljöomställningarna som barnen tvingades till under restriktionerna. Däremot påpekar Sheela Magge, medförfattare till studien, att just minskad fysisk aktivitet och övervikt är riskfaktorer för typ 2-diabetes.

– <em>Under covidnedstängningarna blev barnen borttagna från sina vanliga aktiviteter som exempelvis skola, sport och andra intressen</em>, säger hon. <em>De var inte bara mindre fysiskt aktiva, men också inspärrade i sina hem och tillbringade mer tid med att titta på tv, spela spel och hålla på med andra elektroniska apparater.</em>

Författarna till studien uppmanar nu föräldrar att tala med sina barns läkare angående eventuell övervikt och att man bör börja fokusera på en hälsosammare livsstil för sina barn.

– <em>Nu är det dags att fokusera på fysisk aktivitet och en hälsosam kost för era barn</em>, tillägger Magge.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/usa-okning-av-diabetes-hos-barn-under-coronakrisen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Diabetessjuka afrikaner kan kräva särskild behandling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/diabetessjuka-afrikaner-kan-krava-sarskild-behandling/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/diabetessjuka-afrikaner-kan-krava-sarskild-behandling/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Nov 2019 06:12:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=70339</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Afrikaner kan kräva en annorlunda behandling menar överläkare efter att man identifierat en särskild så kallad Flatbush-diabetes bland svarta.</strong>

Diabetes är en sjukdom som normalt klassas in i två kategorier. Diabetes typ 1 beror på insulinbrist på grund av avsaknad av insulinproducerande celler, medan diabetes typ 2 beror på att kroppen är resistent mot insulin.

Men det finns även en tredje form av sjukdomen som kallas Flatbush-diabetes. Den stammar från det till 88 procent svarta distriktet East Flatbush i New York och drabbar framförallt medelålders och överviktiga män med afrikanskt ursprung.

Överläkare Åke Sjöholm, docent och överläkare vid Gävle sjukhus, säger att personer med Flatbush-sjukdomen lätt feldiagnostiseras som typ 1-fall.

<em>– Läkarna på hälsocentralerna känner i allmänhet inte till att den här diabetestypen finns och har därför inte ställt rätt diagnos på patienterna,</em> säger han.

Flatbush-diabetes behöver inte behandlas med insulinsprutor livet ut utan patienterna klarar sig med insulin i tablettform. Efter ett tag startar nämligen den egna insulinproduktionen.

<em>– Den som fått fel diagnos riskerar att helt i onödan ta insulinsprutor livet ut. Förutom att det kan vara jobbigt och besvärligt för patienterna, ger insulinbehandlingen också biverkningar,</em> säger Åke Sjöholm.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.hd.se/2019-11-25/flera-fall-av-okand-afrikansk-diabetes" target="_blank" rel="noopener noreferrer">hd.se</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/diabetessjuka-afrikaner-kan-krava-sarskild-behandling/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
