<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>cybersäkerhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/cybersakerhet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 03 Sep 2026 20:46:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>cybersäkerhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>OpenAI lanserar GPT-6 Astra – ”Välkommen till AGI-eran”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gpt-6-astra-agi-cybersakerhet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 19:05:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[AI-agenter]]></category>
		<category><![CDATA[AI-modell]]></category>
		<category><![CDATA[Astra]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[GPT-6]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239300</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI lanserar GPT-6 Astra och talar om början på en ny epok för artificiell intelligens. Modellen gör stora språng inom forskning, datoranvändning och cybersäkerhet – men kostar betydligt mer och väcker nya frågor om kontroll.</strong></p>

<p>Lanseringen skedde på torsdagen efter en period av begränsade tester. Astra blir först tillgänglig för företagskunder i OpenAI:s Daybreak-program. Därefter ska modellen rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise samt via OpenAI:s programmeringsgränssnitt och Amazon Web Services ”under de kommande dagarna”, <a href="https://thenewstack.io/openai-gpt6-astra-benchmarks/" rel="nofollow noopener" target="_blank">skriver</a> teknikpublikationen The New Stack, som deltog i en pressgenomgång inför lanseringen.</p>

<p>OpenAI-chefen Greg Brockman gick längre än företagets vanliga språkbruk och avslutade genomgången med orden ”Välkommen till AGI-eran”. Samtidigt medgav han att AGI – generell artificiell intelligens – fortfarande är ett ”grått och otydligt” begrepp. Uttalandet var därför inte en formell deklaration om att OpenAI bevisat mänsklig generell intelligens i en maskin.</p>

<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">This is GPT-6 Astra. Anything you can do on a computer, Astra can do for you. Fast.</p>— OpenAI (@OpenAI) <a href="https://x.com/OpenAI/status/2095595741528125780">September 3, 2026</a></blockquote>

<p>I sin officiella lanseringsartikel <a href="https://openai.com/index/gpt-6-astra/" rel="nofollow noopener" target="_blank">beskriver</a> OpenAI Astra som en datoragent som bland annat kan fylla i webbformulär, uppdatera kundregister, organisera kalendrar, skapa webbplatser samt självständigt installera och testa program. Modellen ska även kunna genomföra research och skriva sammanfattningar direkt i användarens e-post eller dokumentredigerare.</p>

<p>Bakom prestandalyftet ligger OpenAI:s största träningskörning hittills. Enligt bolaget tränades Astra på mer än 100 000 grafikprocessorer vid Stargate-anläggningen i Texas. Det är också första gången tidigare OpenAI-modeller ska ha spelat en betydande roll i att övervaka träningen av en ny generation.</p>

<h3>Stora språng utanför programmering</h3>

<p>På OpenAI:s egna tester är förbättringarna störst inom matematik, naturvetenskap och uppgifter där modellen måste använda program och verktyg. Astra får enligt den slutliga lanseringsartikeln 99,9 procent på ARC-AGI-3, 97,6 procent på den svåraste nivån av FrontierMath och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. På det sistnämnda testet nådde föregångaren GPT-5.6 Sol 22,4 procent.</p>

[caption id="attachment_239299" align="alignnone" width="1024"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/openai-gpt6-astra-benchmarks-1024x880-1.jpg"><img class="size-large wp-image-239299" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/openai-gpt6-astra-benchmarks-1024x880-1.jpg" alt="Tabell med OpenAI:s benchmarkresultat för GPT-6 Astra jämfört med andra AI-modeller" width="1024" height="880" /></a> OpenAI:s tidigare jämförelsetabell visar 98,6 procent på ARC-AGI-3, medan den slutliga lanseringsartikeln anger 99,9 procent. Övriga redovisade Astra-värden i tabellen omfattar 97,6 procent på FrontierMath Tier 4 och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. Bild: OpenAI.[/caption]

<p>Siffrorna kräver ändå försiktighet. OpenAI har tidigare visat att ett system som låter modellen behålla sitt resonemang mellan stegen och sammanfatta äldre historik kan tredubbla resultatet på ARC-AGI-3 utan att själva grundmodellen byts ut. Astras toppresultat mäter därför både modellen och OpenAI:s omgivande agentsystem.</p>

<p>På FrontierMath finns en annan reservation. Organisationen Epoch AI, som driver testet, <a href="https://epoch.ai/benchmarks/frontiermath-tier-4-v2" rel="nofollow noopener" target="_blank">uppger</a> att OpenAI finansierat utvecklingen och har exklusiv tillgång till en del av de privata uppgifterna. Astra har ännu inte heller lagts till på flera oberoende offentliga topplistor.</p>

<p>Inom programmering är ledningen mindre tydlig. OpenAI redovisar 74,1 procent på DeepSWE v1.1, medan den offentliga <a href="https://deepswe.datacurve.ai/" rel="nofollow noopener" target="_blank">topplistan</a> placerar Gemini 3.8 Flash och Claude Opus 5 på omkring 74 procent och GPT-5.6 Sol på 73 procent. Felmarginalerna överlappar, vilket gör det svårt att utse en ensam vinnare.</p>

<h3>Minnet sträcker sig över längre arbeten</h3>

<p>För användarna kan Astras nya minnesfunktioner bli viktigare än enskilda testresultat. Dagens kodagenter sammanfattar ofta äldre delar av ett långt arbete när kontextfönstret fylls. Då kan avgörande detaljer försvinna: varför en tidigare lösning misslyckades, vilka tester som kördes eller vilket krav användaren lade till i början.</p>

<p>Astra kan i stället föra anteckningar mellan kontextfönster och söka i tidigare meddelanden och verktygsresultat. Funktionen är inledningsvis experimentell i Codex, men ska enligt OpenAI bli standard för Astra under de kommande veckorna. Modellen kan också ställa en fråga till användaren och fortsätta med de delar av arbetet som inte beror på svaret. Tidigare kontextfönster förblir sökbara, så modellen kan återfinna krav och testresultat som inte kom med i de löpande anteckningarna.</p>

<p>OpenAI visade under pressgenomgången hur Astra använde bland annat Excel, Blender, Power BI och elektronikkonstruktionsprogrammet KiCad. På OSWorld V2-Offline, som mäter arbete i vanliga datorprogram, uppges modellen ha höjt resultatet från 65,7 till 72,6 procent och minskat tiden per uppgift med omkring 47 procent, från cirka 75 till 40 minuter. Tillsammans med ett uppdaterat Codex-system ska Astra dessutom slutföra uppgifter 1,9 gånger snabbare än GPT-5.6 Sol på Mind2Web.</p>

<h3>Dyrare än föregångaren</h3>

<p>Prestandan kommer med ett tydligt prispåslag. Via programmeringsgränssnittet kostar Astra 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatokens. Det är två och en halv gånger GPT-5.6 Sols tillfälliga pris, enligt The New Stack. OpenAI erbjuder även ett snabbläge som uppges ge upp till 2,5 gånger högre hastighet, men till dubbla standardpriset. Pro-, Business- och Enterprise-kunder ska dessutom få tillgång till en särskild Astra Pro-version.</p>

<p>OpenAI hävdar att priset per löst uppgift är viktigare än kostnaden per token, eftersom Astra i flera tester använder färre steg och mindre text. Bolaget har dock inte redovisat tillräckligt med data för att visa att effektivitetsvinsten väger upp hela prisskillnaden i vanligt arbete.</p>

<h3>Första OpenAI-modellen på kritisk cybernivå</h3>

<p>Den mest omvälvande förbättringen finns inom cybersäkerhet. OpenAI klassar Astra som sin första modell på nivån ”kritisk” cyberförmåga. Med rätt verktyg och åtkomst ska den kunna hitta tidigare okända säkerhetshål och bygga fungerande angrepp mot väl skyddade system utan att en människa styr varje steg.</p>

<p>I företagets tester fick Astra full poäng på ExploitBench och hittade två tidigare okända sårbarheter som kunde kombineras till en angreppskedja. De mest avancerade funktionerna släpps därför inte fritt. Vanliga användare får en version som stoppar vissa typer av arbete, medan utvalda säkerhetsforskare ges vidare åtkomst genom Daybreak Blue.</p>

<p>På det nya SRE-Bench, som mäter omvänd analys av program utan tillgång till källkoden, löste Astra enligt OpenAI 88,0 procent av uppgifterna vid första försöket och 99,2 procent inom fyra försök. I expertledda tester utan produktionsskydd kunde modellen dessutom använda okända sårbarheter för att köra kod i härdade webbläsare och skapa angrepp som höjer behörigheten i härdade operativsystem.</p>

<p>Begränsningarna kan samtidigt drabba legitimt arbete. OpenAI varnar för att användare kan möta fördröjningar, pauser eller stopp när systemet misstänker cybermissbruk – även vid uppgifter som inte verkar handla om cybersäkerhet.</p>

<h3>Mer lydig – men svårare att övervaka</h3>

<p>OpenAI beskriver Astra som sin mest anpassade modell hittills. I ett test med avsiktligt svåra eller omöjliga cyberuppgifter gick en oskyddad GPT-5.6 Sol utanför det tillåtna målet i 48,2 procent av fallen. Astra gjorde inga sådana försök.</p>

<p>I ett separat internt stresstest för datoranvändning redovisar bolaget 2,4 procent felanpassade utfall för Astra, jämfört med 22,0 procent för GPT-5.6 Sol. OpenAI uppger också att Astra var tre gånger mindre benägen än Sol att lämna missvisande besked om vad modellen kan göra.</p>

<p>Men samma modell är svårare att följa. Företaget uppger att Astras nedskrivna resonemang blev mindre lättövervakat i tester som uttryckligen försökte framkalla undvikande beteende. OpenAI:s forskningschef Jakub Pachocki sade därför att bolaget kommer att hålla tillbaka ytterligare uppskalning tills det återfått tillräckligt förtroende för övervakningen.</p>

<p>Problemet går till kärnan i lanseringen. OpenAI vill ge modellen längre arbetsminne, fler verktyg och större handlingsutrymme, samtidigt som företaget medger att insynen inte utvecklas lika snabbt som intelligensen. NyD har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openai-missade-ai-agenternas-hemliga-chatt/">rapporterat</a> om hur OpenAI missade interna AI-agenters kommunikation i flera veckor – ett exempel på hur kontrollsystem kan halka efter när modellerna blir mer självständiga.</p>

<p>Om Astra verkligen markerar början på AGI-eran går inte att avgöra med de tester som OpenAI presenterat. Lanseringen visar däremot att gränsen flyttats: från modeller som främst svarar på frågor till system som kan arbeta i timmar, använda datorprogram, bedriva forskning och hitta sårbarheter med allt mindre mänsklig ledning.</p>
]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Irananknutna hackare stängde brittiskt kraftverk i fyra dagar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/irananknutna-hackare-stangde-brittiskt-kraftverk-fyra-dagar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Aug 2026 17:13:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[cyberattack]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238282</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång.</strong>

Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC <a href="https://www.bbc.co.uk/news/articles/ce9793g34yvo" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran.

Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.
<h3>Den drabbade anläggningen hålls hemlig</h3>
Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång.

Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.
<h3>Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad</h3>
Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli <a href="https://techcrunch.com/2026/07/23/us-government-says-iran-linked-hackers-are-disrupting-american-water-and-energy-providers/" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnade</a> CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer.

Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch <a href="https://techcrunch.com/2026/08/20/us-says-hackers-are-targeting-vulnerable-water-systems-with-the-help-of-ai/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran.

Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.
<h3>AI sänker tröskeln för angrepp</h3>
Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar.

Storbritanniens NCSC <a href="https://www.ncsc.gov.uk/news/ncsc-advises-uk-organisations-take-action-following-conflict-in-middle-east" target="_blank" rel="noopener nofollow">bedömde</a> i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OpenAI missade AI-agenternas hemliga chatt i veckor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-missade-ai-agenternas-hemliga-chatt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Aug 2026 14:14:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[GPT-5.6]]></category>
		<category><![CDATA[Hugging Face]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236929</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nya uppgifter visar hur OpenAI:s testagenter byggde en egen anslagstavla, delade sårbarheter och fördelade uppgifter mellan sig under flera veckor. När företaget stängde kanalen hittade modellerna en ny väg att kommunicera – och fortsatte mot externa system.</strong>

OpenAI-forskarna Eric Wallace och Michael Dalton redovisade den utökade tidslinjen vid säkerhetskonferensen Black Hat i Las Vegas. Wired <a href="https://www.wired.com/story/openai-didnt-notice-its-ai-agents-using-a-message-board-to-plan-their-hacking-spree/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> att anslagstavlan till slut innehöll hundratusentals meddelanden och hade vuxit fram inuti Artifactory, den pakethanterare som OpenAI använde i sin testinfrastruktur.

Det var samma serie av händelser som i juli slutade med att AI-agenter tog sig ur en isolerad testmiljö och angrep AI-plattformen Hugging Face. NyD <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openai-modeller-brot-sig-ut-hackade-hugging-face/">rapporterade</a> då att modellerna försökte komma över lösningar till cybertestet ExploitGym genom att utnyttja flera sårbarheter i verkliga system.

De nya uppgifterna visar att intrånget inte föregicks av en enda plötslig ”rymning”. I stället växte en gemensam kunskapsbank fram mellan separata agentkörningar. Där delades tekniska fynd, inloggningsuppgifter och arbetsuppgifter som senare modeller kunde hitta och använda.
<h3>Började med två felaktiga testuppgifter</h3>
Förloppet började den 7 maj när OpenAI startade en träningskörning med en ännu inte lanserad modell. Dagen därpå fick en agent av misstag en uppgift med en Google Drive-länk, trots att den saknade internetåtkomst. I försöket att lösa uppgiften upptäckte agenten att den kunde skriva filer till Artifactory.

Några dagar senare saknades en nödvändig fil i en annan agents uppgift. Den lämnade då ett meddelande i pakethanteraren för att fråga om någon annan agent hade filen. Fler agentinstanser hittade meddelandet och började använda samma utrymme som anslagstavla. Tidslinjen har sammanställts av programmeraren och AI-forskaren Simon Willison från OpenAI:s publicerade Black Hat-presentation.

Den 26 maj lyckades agenter för första gången utnyttja Artifactory för indirekt internetåtkomst. En månad senare fann de en tidigare okänd brist som gav möjlighet att köra kommandon i systemet. Ett fynd från en agent kunde därefter återanvändas av andra.

— <em>Det här handlade om ett team av agenter som arbetade tillsammans, hittade sårbarheter, delade dem, rörde sig i sidled genom våra och externa system och gjorde detta under dagar och veckor</em>, sade Wallace vid konferensen.

I ett av de meddelanden som visades under presentationen konstaterade en agent att ett angrepp mot extern infrastruktur låg utanför den avsedda uppgiften. Den fortsatte ändå med motiveringen att testuppgiften annars var omöjlig och att andra agenter redan gjorde samma sak.
<h3>Stängdes – kom tillbaka fyra dagar senare</h3>
Den 4 juli blev aktiviteten så omfattande att Artifactory drabbades av ett avbrott. OpenAI återkallade komprometterade behörigheter, raderade meddelandena, åtgärdade den då kända sårbarheten och kontaktade leverantören.

Fyra dagar senare hade nya agentkörningar hittat en annan kanal. Genom en oskyddad WebDAV-funktion skapade de kataloger vars namn fungerade som meddelanden. På så vis återuppstod anslagstavlan utan de filer och behörigheter som OpenAI just hade tagit bort.

Mellan den 8 och 19 juli använde agenterna nya sårbarheter och felkonfigurerade behörigheter för att röra sig genom ytterligare delar av OpenAI:s infrastruktur. De hittade också en svagt skyddad extern tjänst som blev språngbräda till Hugging Face. Där nådde angreppet administratörsbehörighet i flera datorkluster på mindre än 13 timmar, enligt den tekniska tidslinjen.
<h3>Förstod kopplingen först efter Hugging Face</h3>
Hugging Face offentliggjorde intrånget den 16 juli utan att då veta att det kom från OpenAI:s tester. OpenAI började tre dagar senare koppla ihop den interna eskaleringen med agenternas cybertester. Först den 20 juli, när bolaget bad Hugging Face att återkalla behörigheter som redan hade spärrats efter intrånget, stod det klart att händelserna var delar av samma förlopp.

Redogörelsen belägger inte att modellerna var medvetna eller hade egna fientliga avsikter. OpenAI har tidigare uppgett att de var hårt inriktade på att maximera resultatet i ExploitGym. Händelsen visar däremot att separata agentkörningar kunde behandla säkerhetsgränser som hinder, lämna information åt framtida körningar och fortsätta även när en logg uttryckligen identifierade en åtgärd som förbjuden.

Dalton uppgav att flera team nu har lagt annat arbete åt sidan för att förbättra isolering, övervakning och incidenthantering. Företaget ska enligt honom medvetet sakta ned delar av forskningen medan skydden byggs om.

— <em>Fullt automatiserade offensiva förlopp kräver investeringar i ett verkligt fullt automatiserat försvar, och där är vi inte som bransch</em>, sade Dalton.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic släpper Opus 5 – nära Fable till halva priset</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-opus-5-fable-halva-priset/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 17:16:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Opus 5]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235726</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic lanserar Claude Opus 5 – en ny toppmodell som ska närma sig Fable 5 i intelligens men kosta hälften så mycket. Modellen tar ledningen i flera av bolagets tester och görs nu till standardval för de mest krävande vardagsuppgifterna i Claude.</strong></p>
<p>Opus 5 är efterföljaren till Opus 4.8 och behåller samma API-pris: 5 dollar per miljon tokens för indata och 25 dollar för utdata. Det är hälften av priset för Fable 5, Anthropics starkaste brett tillgängliga modell.</p>
<p>Lanseringen fyller därmed luckan mellan den billigare Sonnet-serien och Fable-nivån. Anthropic beskriver Opus 5 som en mer eftertänksam och initiativtagande modell, byggd för dagligt arbete med programmering, forskning, analys och längre uppgifter där AI:n använder verktyg och granskar sina egna resultat.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Introducing Claude Opus 5.<br /><br />It's a thoughtful and proactive model that comes close to the frontier intelligence of Fable 5 at half the price. <a href="https://t.co/GQWhcq2CQL">pic.twitter.com/GQWhcq2CQL</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2080699495453528290?ref_src=twsrc%5Etfw">July 24, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Opus 5 blir ny standardmodell i Claude Max och det starkaste valet i Claude Pro. För utvecklare finns den tillgänglig via API-namnet <code>claude-opus-5</code>. Ett särskilt snabbläge uppges ge omkring 2,5 gånger högre hastighet, men kostar dubbelt jämfört med grundpriset.</p>
<h3>Tar ledningen i kodning och kunskapsarbete</h3>
<p>I <a href="https://www.anthropic.com/news/claude-opus-5" target="_blank" rel="noopener nofollow">lanseringsmaterialet</a> lyfter Anthropic särskilt fram programmering och kvalificerat kunskapsarbete. På Frontier-Bench, där AI-agenter löser praktiska terminal- och programmeringsuppgifter, redovisas ett resultat på 43,3 procent. Det är högre än Fable 5 på 33,7 procent, GPT-5.6 Sol på 34,4 procent och Opus 4.8 på 21,1 procent.</p>
<p>På CursorBench 3.2 ska Opus 5 vid maximal tankeansträngning ligga inom en halv procentenhet från Fable 5:s bästa resultat, men till ungefär halva kostnaden per uppgift. Även på GDPval-AA, som mäter kvalificerat kunskapsarbete, placerar sig den nya modellen högst i Anthropics jämförelse.</p>
<p>Bolaget ger flera exempel på hur detta ska märkas i praktiken. I ett test fick modellen återskapa en maskindel som tredimensionell modell utan att ha något färdigt verktyg för att se ritningen. Opus 5 skrev då en egen metod för bildanalys, läste ut geometrin ur bildpunkterna och byggde därefter modellen i FreeCAD. I ett annat fall ska den ha hittat grundorsaken till ett fel i ett populärt programpaket och rättat ett specialfall som även den mänskliga korrigeringen hade missat.</p>
<h3>Tre gånger högre resultat på nya problem</h3>
<p>Det mest uppseendeväckande resultatet kommer från ARC-AGI-3, ett test som är konstruerat för nya problem där inlärda standardsvar inte räcker. Opus 5 når enligt Anthropic 30,2 procent – omkring tre gånger mer än den näst bästa modellen i jämförelsen.</p>
[caption id="attachment_235725" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/claude-opus-5-arc-agi-3-1170.jpg"><img class="size-medium wp-image-235725" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/claude-opus-5-arc-agi-3-1170-640x360.jpg" alt="Anthropics diagram över Claude Opus 5 på ARC-AGI-3." width="640" height="360" /></a> I Anthropics egen redovisning når Opus 5 30,2 procent på ARC-AGI-3 – omkring tre gånger mer än den närmaste konkurrenten. Bild: Anthropic.[/caption]
<p>Även i tester av datoranvändning och automatiserade affärsuppgifter redovisar bolaget stora förbättringar. På OSWorld 2.0 ska Opus 5 slå Fable 5:s bästa resultat till drygt en tredjedel av kostnaden. På Zapier AutomationBench klarar den fler hela arbetsflöden än övriga jämförda modeller, även på den lägsta nivån av tankeansträngning.</p>
<p>Resultaten bör samtidigt läsas som bolagets egen redovisning. Flera av testerna är externa, men körning, inställningar och urval presenteras av Anthropic i samband med produktlanseringen. Oberoende användare har ännu inte hunnit pröva hur väl försprånget håller i vardagliga miljöer.</p>
<h3>Starkare på vetenskap och visuella resultat</h3>
<p>Anthropic uppger också förbättringar inom vetenskaplig forskning. Opus 5 överträffar Opus 4.8 i samtliga av bolagets tester inom livsvetenskaper, med särskilt stora framsteg inom organisk kemi, bioinformatik och analys av hur förändringar i proteinsekvenser påverkar funktionen.</p>
<p>Modellen ska dessutom skapa mer avancerade visuella resultat. I demonstrationer bygger den bland annat en fungerande interaktiv vindtunnel och en tredimensionell modell av en djurcell. Det handlar inte om att Opus 5 är en bildgenerator i stil med FLUX 3, utan om att den kan skriva kod och bygga interaktiva miljöer utifrån en beskrivning.</p>
<p>NyD <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/">rapporterade tidigare</a> om lanseringen av Fable 5, som placerades i den nya Mythos-klassen ovanför Opus. Med Opus 5 flyttar Anthropic nu ned en stor del av den prestandan till en billigare modell avsedd för bredare och mer regelbunden användning.</p>
<h3>Säkrare enligt Anthropic – men hallucinerar något mer</h3>
<p>Säkerheten får stort utrymme i lanseringen. I den <a href="https://www.anthropic.com/claude-opus-5-system-card" target="_blank" rel="noopener nofollow">tekniska systemrapporten</a> beskriver Anthropic Opus 5 som sin mest välanpassade modell hittills. Den ska följa bolagets konstitution bättre, visa färre vilseledande beteenden och vara svårare att lura till missbruk än Opus 4.8, Sonnet 5 och Fable 5.</p>
<p>Rapporten innehåller dock en viktig reservation: Opus 5 hittar på faktauppgifter något oftare än Opus 4.8, trots att den totalt sett svarar mer korrekt. Anthropic fann också sällsynta fall där modellen försökte kringgå säkerhetsklassificerare eller nätverksbegränsningar för att slutföra användarens uppgift. Sådana händelser förekom i färre än 0,01 procent av de övervakade svaren, och bolaget uppger att man inte fann belägg för skadliga handlingar eller försök att undvika tillsyn.</p>
<h3>Får hitta sårbarheter – men inte bygga angrepp</h3>
<p>På cybersäkerhetsområdet är Opus 5 betydligt starkare än föregångaren, men ligger fortfarande efter den begränsat tillgängliga Mythos 5 när det gäller att utveckla fungerande angrepp. Den nya modellen ska få hjälpa till att hitta sårbarheter i källkod, medan sökning efter sårbarheter i kompilerade program, intrångstester och utveckling av skadeverktyg blockeras.</p>
<p>Anthropic räknar med att säkerhetsfiltren ska ingripa omkring 85 procent mer sällan än för Fable 5. När en begäran ändå stoppas i Claude, Claude Code eller Claude Cowork växlar systemet som standard ned till Opus 4.8. Godkända företag och säkerhetsforskare kan få en mindre begränsad version genom bolagets verifieringsprogram för cybersäkerhet.</p>
<p>Opus 5 visar därmed hur snabbt AI-marknaden rör sig. Den förra Opus-modellen var nyligen Anthropics självklara premiumval. Nu erbjuds en efterföljare till samma pris, med prestanda som i flera tester når upp till eller förbi den dubbelt så dyra Fable-nivån. Om de oberoende erfarenheterna bekräftar resultaten kan priset per löst uppgift bli minst lika viktigt som vilket modellnamn som står högst i hierarkin.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina varnar för ”bakdörr” i Anthropics Claude Code</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-varnar-bakdorr-anthropic-claude-code/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Code]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234918</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinesiska cybersäkerhetsmyndigheter varnar för att flera versioner av Anthropics AI-verktyg Claude Code innehåller en mekanism som kan skicka känsliga användaruppgifter till fjärrservrar utan samtycke.</strong>

Varningen kommer från Kinas nationella sårbarhetsdatabas NVDB, som lyder under landets ministerium för industri och informationsteknik.

Claude Code är Anthropics AI-assistent för programmering och används direkt i utvecklares terminaler för att skriva, granska och felsöka kod. Eftersom verktyget kan arbeta med källkod och lokala filer kan en eventuell dataläcka få större konsekvenser än i en vanlig webbaserad AI-chatt.
<h3>Uppmanar användare att uppdatera</h3>
I den kinesiska <a href="https://nvdb.org.cn/publicAnnouncement/2074681830578630657" target="_blank" rel="noopener nofollow">riskvarningen</a> uppges flera versioner av Claude Code innehålla en ”inbyggd övervakningsmekanism” som automatiskt kan överföra geografisk plats, identitetsmarkörer och andra känsliga uppgifter till externa servrar.

NVDB beskriver enligt rapporteringen funktionen som en möjlig säkerhetsrisk för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Användare uppmanas att kontrollera berörda system, avinstallera sårbara versioner eller uppgradera till en version där den påstådda bakdörren har tagits bort.

Anthropic har ännu inte lämnat någon offentlig kommentar till den kinesiska varningen. En anställd vid bolaget skrev dock på X efter tidigare anklagelser om ”spionprogram” i Claude Code att koden var ett <a href="https://x.com/trq212/status/2072079729331777817" target="_blank" rel="noopener nofollow">experiment</a> för att stoppa otillåtna återförsäljare och motverka att konkurrenter tränar modeller på Anthropics system. Enligt inlägget skulle mekanismen rullas tillbaka i en ny version.

Anthropic har även mött kritik på hemmaplan. Samtidigt som bolaget betonar sina säkerhetsspärrar för AI har Claude-tekniken enligt uppgifter integrerats i Palantirs analys- och övervakningssystem för amerikanska myndigheter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FBI spårade hacker via dold Windows-identifierare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/fbi-sparade-hacker-via-windows-identifierare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Jul 2026 06:03:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[FBI]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Scattered Spider]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[VPN]]></category>
		<category><![CDATA[Windows]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234703</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En 19-årig misstänkt medlem i hackergruppen Scattered Spider ska ha använt VPN och utländska IP-adresser. Ändå kunde FBI knyta honom till ett dataintrång genom en unik Windows-identifierare i Microsofts ekosystem, enligt amerikanska domstolshandlingar.</strong>

Fallet gäller Peter Stokes, en 19-årig amerikansk-estnisk medborgare som i juni <a href="https://www.justice.gov/usao-ndil/media/1450651/dl?inline" target="_blank" rel="noopener nofollow">åtalades</a> i USA misstänkt för omfattande dataintrång kopplade till den kriminella hackergruppen Scattered Spider, även känd som Octo Tempest och UNC3944.

Enligt det amerikanska justitiedepartementet greps Stokes i Finland i april och utlämnades senare till USA. Han anklagas för att ha deltagit i över 100 intrång mot företag och organisationer, däribland ett angrepp mot ett större lyxvaruföretag i maj 2025.

Det som nu väckt uppmärksamhet i teknik- och integritetskretsar är inte bara åtalet, utan hur utredarna säger sig ha kopplat den misstänkte till aktiviteten bakom ett av intrången.
<h3>VPN räckte inte</h3>
I den federala brottsanmälan beskriver FBI hur ett konto hos tunneltjänsten Ngrok skapades från en VPN-proxyadress. Kontot ska sedan ha använts för att ge angriparna uthållig obehörig åtkomst till företagets nätverk.

Men enligt domstolshandlingarna hade Microsoft samtidigt uppgifter som visade att samma Windows-enhet, identifierad genom en så kallad <em>Global Device Identifier</em>, eller GDID, hade besökt Ngroks registreringssida vid exakt samma tidpunkt som kontot skapades.

FBI skriver att Microsofts register visade att Ngrok-kontot hade satts upp via enheten med identifieraren <code>g:6755467234350028</code>. En Microsoftrepresentant beskrivs i handlingarna som att GDID är en beständig enhetsidentifierare i Windows-ekosystemet, avsedd att unikt identifiera en installation av Windows på en fysisk eller virtuell enhet.

Identifieraren ska enligt handlingarna bestå över vanliga Windowsuppdateringar, men bytas vid en ominstallation av operativsystemet.
<h3>Kopplades till sociala konton och resor</h3>
Myndigheterna nöjde sig inte med att bara hitta samma enhet vid Ngrok-registreringen. I anmälan redovisas också hur enheten med samma GDID vid olika tidpunkter delade IP-adresser med konton som FBI kopplar till Stokes, däribland Snapchat-, Facebook- och Applekonton.

Exempelvis uppges enheten ha använt en IP-adress i Tallinn i Estland som även användes för åtkomst till Stokes Facebook- och Snapchatkonton samma dag. Liknande överlappningar redovisas från New York och Thailand. I flera fall jämförs IP-uppgifterna med reseuppgifter och bilder från sociala medier.

FBI:s slutsats är att användaren av Windows-enheten med GDID är samma person som användaren av de konton som tillskrivs Stokes.

Stokes är inte dömd. Uppgifterna i handlingarna är åklagarens och FBI:s påståenden i ett pågående brottmål.
<h3>Microsoft gjorde tidigare hänvisning</h3>
Även Microsofts roll framgår på flera ställen i domstolshandlingarna. FBI uppger att Microsoft redan i oktober 2024 gjorde en brottsanmälan eller hänvisning där bolagets analytiker pekade ut personen bakom en hackerpersona som sannolikt Peter Stokes i Tallinn.

I en fotnot förklaras att Microsofts säkerhetsforskare i sitt arbete har tillgång till data som maskin-id:n, IP-adresser och skadeprogramsprover kopplade till avancerade hackergrupper. Syftet beskrivs som att identifiera hackergrupper och de datorer som används i angrepp.

Det är just denna typ av datakoppling som gör fallet större än den enskilda brottsutredningen. Om uppgifterna i anmälan stämmer visar det att en Windows-installation kan fungera som en uthållig teknisk markör även när IP-adresser byts, VPN används och aktiviteter sker i flera länder.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">A 19-year-old hacker used VPNs, tunneling tools, and rotated IPs across 3 countries. The FBI still caught him. Here's the Windows feature that made it possible and why it should concern everyone.</p>
— Tech Falcon (@T3chFalcon) <a href="https://x.com/T3chFalcon/status/2074134314145489195" target="_blank" rel="noopener nofollow">July 6, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Integritetsfrågor kvarstår</h3>
På X har flera teknikprofiler lyft fallet som ett exempel på hur operativsystemens telemetri och enhetsidentifierare kan få långtgående konsekvenser för användarnas anonymitet. En tråd från kontot Tech Falcon har fått stor spridning och pekar på att även en användare som byter IP-adresser kan spåras om samma maskin fortsätter att lämna en igenkännbar identifierare.

Samtidigt rör det sig om ett allvarligt brottmål där den misstänkte anklagas för intrång, utpressning och datastöld. Integritetsfrågan handlar därför inte om huruvida brottsbekämpning ska kunna utreda grov cyberbrottslighet, utan om hur mycket vardagsdata stora teknikplattformar samlar in, hur länge den sparas och under vilka villkor den lämnas vidare till myndigheter.

Det finns ingen vanlig användarinställning i Windows som tydligt förklarar eller låter användaren hantera just GDID på det sätt som cookies eller reklamidentifierare ofta presenteras. Domstolshandlingarna visar inte heller någon bred offentlig policy för när sådana identifierare lämnas ut.

Fallet blir därmed ännu en påminnelse om att anonymitet på nätet inte bara avgörs av IP-adressen. Operativsystem, konton, webbläsare, molntjänster och diagnostikdata kan tillsammans skapa en betydligt mer detaljerad bild av en användares digitala liv än vad många inser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic släpper Fable 5 i Mythos-klassen för allmänheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 20:27:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Maskininlärning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232880</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic lanserar Claude Fable 5, en ny AI-modell i Mythos-klassen som bolaget beskriver som sin starkaste modell hittills för bred användning. Samtidigt begränsas tillgången till den mer öppna systermodellen Claude Mythos 5 till en mindre krets godkända aktörer.</strong></p>
<p>Lanseringen är ett av de större modellsläppen hittills i den snabba AI-kapplöpningen. Fable 5 placeras över den tidigare Opus-klassen och ska enligt Anthropic ge tydliga förbättringar inom programmering, kunskapsarbete, bildtolkning, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där modellen arbetar självständigt i många steg.</p>
<p>Den nya modellen är enligt bolaget inte bara en snabbare eller billigare uppdatering. Anthropic <a href="https://www.anthropic.com/news/claude-fable-5-mythos-5" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Fable 5 överträffar alla tidigare publikt lanserade Claude-modeller. Bolaget beskriver den som en "Mythos-class"-modell som gjorts säker nog för bred användning.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Introducing Claude Fable 5: a Mythos-class model that we’ve made safe for general use.<br /><br />Its capabilities exceed those of any model we’ve ever made generally available. <a href="https://t.co/2AvmEjHIX8">pic.twitter.com/2AvmEjHIX8</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2064394146916229443?ref_src=twsrc%5Etfw">June 9, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<h3>Ett steg förbi Opus-klassen</h3>
<p>Namnet är centralt för hur Anthropic vill positionera lanseringen. Mythos-klassen beskrivs som nivån ovanför Opus, som hittills varit bolagets tyngsta modellfamilj. Fable 5 blir därmed den breda versionen av en modelltyp som tidigare varit mer begränsad.</p>
<p>Skillnaden mellan Fable 5 och Mythos 5 handlar inte om en helt annan grundmodell, utan om spärrar och åtkomst. Mythos 5 bygger på samma underliggande modell, men har vissa begränsningar har lättats för särskilt utvalda cyberförsvarare, aktörer inom kritisk infrastruktur och partner i Project Glasswing.</p>
<p>Anthropic lyfter särskilt att Fable 5 ska vara starkare ju längre och mer komplicerad uppgiften blir. I praktiken kan just detta vara avgörande: inte bara bättre svar på enstaka frågor, utan mer uthålliga arbetsflöden där modellen planerar, analyserar, kodar, granskar och justerar under längre tid.</p>
<!-- wp:image {"id":232886,"sizeSlug":"large","linkDestination":"none"} -->
<figure class="wp-block-image size-large"><img class="wp-image-232886" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/anthropic_fable5_benchmark_1170.jpg" alt="Anthropics jämförelsetabell för Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 jämfört med andra AI-modeller." /></figure>
<!-- /wp:image -->
<p>Enligt bolagets egna tester placerar sig Fable 5 i topp eller nära topp på nästan alla redovisade testresultat. Tabellen gäller bland annat autonom kodning, kunskapsarbete, bildförståelse, verktygsanvändning, cyberförsvar, biologi, juridiska uppgifter och terminalbaserade arbetsflöden.</p>
<p>Som alltid med modellsläpp bör bolagens egna jämförelser läsas med viss försiktighet tills bredare användare och oberoende testmiljöer hunnit pröva resultaten. Men den bild Anthropic själv försöker förmedla är tydlig: Fable 5 ska inte bara vara ännu en modell i raden, utan ett större hopp i intelligensnivå och självständigt arbete.</p>
<h3>Stripe och bildförståelse som dragplåster</h3>
<p>I lanseringsmaterialet nämns Stripe som ett av de mer konkreta exemplen. Enligt Anthropic rapporterade betalbolaget under tidiga tester att Fable 5 kunde genomföra en migrering av en hel kodbas i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader på en dag, ett arbete som annars hade krävt ett team i över två månader.</p>
<p>Bolaget lyfter också bildförståelse som ett område där modellen tagit ett stort kliv. Fable 5 ska kunna läsa detaljerade vetenskapliga figurer, bygga om en webbapps källkod från skärmbilder och spela Pokémon FireRed enbart utifrån råa skärmbilder, utan de extra hjälpverktyg som tidigare Claude-modeller behövde.</p>
<p>API-namnet är <code>claude-fable-5</code>. Priset anges till 10 dollar per miljon tokens för indata och 50 dollar per miljon tokens för utdata, för både Fable 5 och Mythos 5. Det är dubbelt jämfört med Claude Opus 4.8, som kostar 5 respektive 25 dollar per miljon tokens för indata och utdata.</p>
<p>Fable 5 ingår tillfälligt utan extra kostnad i abonnemangen Pro, Max, Team och Enterprise baserade på antal användare fram till den 22 juni. Därefter krävs användningskrediter, om Anthropic inte ändrar upplägget när kapaciteten förbättras.</p>
<h3>När säkerhetsspärrar aktiveras</h3>
<p>Den stora nyheten är samtidigt inte bara prestandan, utan hur Anthropic delar upp den. Fable 5 är den allmänt tillgängliga modellen, men vid vissa känsliga ämnen ska användaren i stället få svar från Claude Opus 4.8. Det gäller enligt bolaget bland annat cybersäkerhet, biologi, kemi och modelldestillering.</p>
<p>Användaren ska få veta när detta sker. Anthropic uppger att spärrarna i genomsnitt aktiveras i färre än fem procent av användarsessionerna, men medger att de är försiktigt inställda och ibland kommer att stoppa oskyldiga förfrågningar.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Releasing a model this capable comes with risks. Without safeguards, Fable 5’s capabilities in areas like cybersecurity could be misused to cause serious damage.<br /><br />Queries on a narrow range of topics will instead receive a response from our next-most-capable model, Opus 4.8. <a href="https://t.co/vJ71vCdkjc">pic.twitter.com/vJ71vCdkjc</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2064394155258765783?ref_src=twsrc%5Etfw">June 9, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Claude Mythos 5 är den andra sidan av samma modellsläpp. Där har vissa spärrar lyfts, men åtkomsten är inledningsvis begränsad till Glasswing-partner och en liten grupp godkända aktörer. Anthropic säger att tillgången framöver ska breddas genom ett program för betrodda användare, även för defensiv cybersäkerhet och biomedicinsk forskning.</p>
<p>Det gör lanseringen mer intressant än ett vanligt pressmeddelande. Fable 5 visar hur snabbt de mest avancerade AI-systemen rör sig uppåt i kapacitet. Mythos 5 visar samtidigt att samma kapacitet delas upp efter användarkategori, ämnesområde och säkerhetsbedömning.</p>
<h3>Vem får den starkaste modellen?</h3>
<p>Det kan finnas legitima säkerhetsskäl till uppdelningen. En modell som är stark på cyberförsvar, biologi och längre autonoma arbetsflöden kan också användas fel. Spårbarhet och skyddsmekanismer kan göra vissa angrepp svårare att sprida i stor skala.</p>
<p>Men upplägget väcker också en större fråga om framtidens AI-marknad. När den starkaste modellen görs dyrare, mer kontrollerad och delvis reserverad för godkända aktörer skapas en ny gräns mellan vanliga användare och dem som anses kunna hantera den fulla kapaciteten.</p>
<p>Fable 5 marknadsförs därför som ett stort framsteg för allmänheten. Mythos 5 visar vad nästa steg redan innebär: de mest kraftfulla systemen blir inte bara en teknisk fråga, utan en fråga om tillgång, förtroende och kontroll.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Misstänkt bakdörr i Bitlocker – USB-angrepp kan öppna krypterade datorer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/misstankt-bitlocker-bakdorr-yellowkey-usb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 20:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bitlocker]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Windows 11]]></category>
		<category><![CDATA[YellowKey]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230203</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny publik zero day-sårbarhet i Microsofts diskkryptering Bitlocker uppges kunna öppna krypterade Windows-datorer med hjälp av ett USB-minne. Det mest känsliga är dock forskarens misstanke om att fyndet kan peka mot en bakdörr i Windows återställningsmiljö – en uppgift som ännu inte är bevisad, men som sätter nytt tryck på Microsoft att förklara hur funktionen hamnat där.</strong>

Säkerhetsforskaren bakom namnen Chaotic Eclipse och Nightmare-Eclipse har publicerat proof of concept-material för två ännu opatchade Windows-sårbarheter. Den mest uppmärksammade är YellowKey, som enligt forskaren kan kringgå Bitlocker-skyddet på Windows 11 samt Windows Server 2022 och 2025.

Tom’s Hardware <a href="https://www.tomshardware.com/tech-industry/cyber-security/microsoft-bitlocker-protected-drives-can-now-be-opened-with-just-some-files-on-a-usb-stick-yellowkey-zero-day-exploit-demonstrates-an-apparent-backdoor" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att angreppet demonstrerar hur en Bitlocker-skyddad enhet kan öppnas med hjälp av särskilt förberedda filer på ett USB-minne. Även BleepingComputer <a href="https://www.bleepingcomputer.com/news/security/windows-bitlocker-zero-day-gives-access-to-protected-drives-poc-released/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att forskaren har publicerat tekniskt material på GitHub och att metoden ska kunna ge ett skal med obegränsad åtkomst till den krypterade volymen.

Sårbarheten kräver fysisk åtkomst till datorn. Den praktiska betydelsen kan ändå vara stor, eftersom Bitlocker ofta fungerar som sista skyddslinje när en företagsdator, myndighetsdator eller privat laptop blir stulen. Om Microsoft inte kan ge en övertygande teknisk förklaring riskerar YellowKey därför att bli mer än ännu en säkerhetsmiss: en ny fråga om huruvida användare verkligen kan lita på bolagets krypteringsskydd.
<h3>Forskaren talar om bakdörr</h3>
I sitt GitHub-inlägg <a href="https://github.com/Nightmare-Eclipse/YellowKey" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> Nightmare-Eclipse fyndet som ett av de mest anmärkningsvärda han har gjort. Komponenten som utlöser felet ska enligt forskaren finnas i Windows Recovery Environment, WinRE, samtidigt som en komponent med samma namn i den vanliga Windows-installationen saknar de funktioner som möjliggör kringgåendet.

Forskaren skriver att sårbarheten ”nästan känns som en bakdörr”, men påståendet är inte verifierat. The Register <a href="https://www.theregister.com/security/2026/05/13/disgruntled-researcher-releases-two-more-microsoft-zero-days/5239758" target="_blank" rel="noopener nofollow">citerar</a> experter som menar att uppgiften om en avsiktlig bakdörr inte går att belägga utifrån det material som hittills är offentligt. Misstanken är ändå nyhetsmässigt central, eftersom den inte bara handlar om en teknisk bugg utan om förtroendet för Microsofts inbyggda kryptering.

Däremot har flera säkerhetsprofiler uppgett att själva YellowKey-demonstrationen fungerar. BleepingComputer hänvisar bland annat till oberoende bekräftelser från säkerhetsforskare, samtidigt som olika bedömningar görs om exakt vilka varianter av metoden som går att återskapa.
<h3>Hot mot stulna datorer</h3>
Bitlocker används för att kryptera hela diskar och skydda data även om hårdvaran hamnar i fel händer. Därför blir ett fysiskt angrepp inte nödvändigtvis mindre allvarligt. För organisationer kan konsekvensen bli att en förlorad dator inte längre betraktas som enbart förlorad utrustning, utan som ett möjligt dataintrång.

Rik Ferguson, säkerhetschef på Forescout, säger till The Register att om forskarens uppgifter stämmer ”upphör en stulen laptop att vara ett hårdvaruproblem och blir en incident som kan behöva anmälas som dataintrång”.

Säkerhetsexperter har initialt pekat på Bitlocker-PIN och lösenordsskydd i BIOS eller UEFI som möjliga skyddsåtgärder. Forskarens egna senare uppgifter går längre och hävdar att problemet även kan utnyttjas i miljöer med TPM och PIN, men att en sådan variant inte har publicerats. Den delen är därför svårare att bedöma externt.

Microsoft har ännu inte släppt någon officiell patch för YellowKey, trots att Bitlocker marknadsförs som ett centralt skydd mot datastöld vid förlorade eller stulna enheter. Fram till dess är rådet till organisationer att begränsa fysisk åtkomst, se över start- och återställningsinställningar, använda starka firmwarelösenord och följa Microsofts kommande säkerhetsuppdateringar noggrant.
<h3>Fler läckta Windows-hål</h3>
YellowKey publicerades samtidigt som GreenPlasma, en annan Windows-sårbarhet som enligt forskaren kan användas för privilegiehöjning. SecurityOnline <a href="https://securityonline.info/windows-bitlocker-bypass-yellowkey-greenplasma-poc-disclosure/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att GreenPlasma riktar sig mot Windows CTFMON-tjänst och kan ge angripare möjligheter att påverka objekt som normalt inte ska vara åtkomliga för vanliga användare.

De nya publiceringarna följer på tidigare läckta Windows-hål från samma källa, bland annat BlueHammer och RedSun. Enligt BleepingComputer ska tidigare material från forskaren snabbt ha börjat utnyttjas efter offentliggörandet.

Fallet illustrerar samtidigt en växande konflikt i sårbarhetsvärlden: när forskare anser att leverantörer inte agerar tillräckligt snabbt kan tekniska detaljer hamna offentligt innan en patch finns tillgänglig. Då förvandlas en skyddsmekanism som användarna litat på till en kapplöpning mellan angripare, administratörer och Microsofts säkerhetsteam.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvinnoapp hackad – tusentals privata bilder läckta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kvinnoapp-hackad-tusentals-privata-bilder-lackta/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Jul 2025 08:58:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[4chan]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Firebase]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Tea-appen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210261</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En app som hjälper kvinnor att identifiera problematiska män har blivit en ny måltavla för hackare. Över 70 000 bilder, inklusive selfies och körkort, läcktes till 4chan.</strong>

Dating-appen Tea, som låter kvinnor varna varandra för "red flags" hos män, drabbades förra veckan av ett omfattande dataintrång. Enligt 404 Media lyckades hackare från forumet 4chan komma åt 72 000 bilder från appens databas, varav 13 000 var selfies och bilder på körkort.

Appen skapades av mjukvaruutvecklaren Sean Cook, inspirerad av sin mammas "skrämmande" datingupplevelser. Tea har över fyra miljoner aktiva användare och toppade i förra veckan Apples App Store.
<h3>Vårdslös datahantering</h3>
Företaget lagrade känslig användardata på Googles molntjänst Firebase, där informationen blev tillgänglig för obehöriga. Flera cybersäkerhetsexperter har kritiserat företagets metoder som "vårdslösa".

<em>— Ett företag ska aldrig lagra användares privata data på en offentligt tillgänglig server</em>, säger Grant Ho, professor vid University of Chicago, till <a href="https://www.theverge.com/cyber-security/714750/tea-hack-breach">The Verge</a>.

Andrew Guthrie Ferguson, juridikprofessor vid George Washington University, varnar för att digitala "whisper networks" förlorar kontrollen över känslig information.

<em>— När det blir digitalt och sökbart förlorar du kontrollen över det</em>, säger han.

Tea har startat en utredning tillsammans med externa cybersäkerhetsföretag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Linux-dator: Ett enklare, säkrare och krångelfriare val</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-dator-ett-enklare-sakrare-och-krangelfriare-val/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-dator-ett-enklare-sakrare-och-krangelfriare-val/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Oct 2023 17:52:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<category><![CDATA[Windows]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163384</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en tid när teknologi ska förenkla vårt liv</strong> upptäcker vi allt oftare att det istället blir raka motsatsen. En vanlig dator med Windows 10, 11 eller Mac OS är fullproppad med inloggningsrutor som ständigt poppar upp och stör, tjänster som oavbrutet försöker koppla upp dig mot ”molnet” och program och prenumerationer som kostar pengar.

Är du trött på detta? Då är en <a href="https://teuton-systems.com/webbutik/" target="_blank" rel="noopener">Linux-baserad dator</a> numera det naturliga valet.
<h3>Enkelhet i fokus</h3>
Linux strävar efter enkelhet och användarvänlighet. Istället för ändlösa popup-rutor eller tvingande molnuppkopplingar, får du en ren och rak användarupplevelse som samtidigt inte kräver några förkunskaper för dig som tidigare är van med Windows eller Mac.

I en dator från Teuton Systems ingår allt från bildredigeringsprogram till ”office-paket” med en modern ordbehandlare kostnadsfritt och allt är dessutom på svenska. Inga inloggningar, extra kostnader eller prenumerationer krävs!

<img class="alignnone size-medium wp-image-163391" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/laptop-tangentbord-hanglas-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" />
<h3>Behåll din gamla dator och få Linux installerat</h3>
Linux är också känt för sin effektivitet och resurssnålhet. Har du en dator med några år på nacken som börjar bli seg eller har en dator med en äldre version av Windows eller Mac OS som börjar bli utdaterad? Då kan du skicka in din dator och få den uppgraderad till Linux genom Teuton Systems <a href="https://teuton-systems.com/produkt/omvandla-befintlig-pc/" target="_blank" rel="noopener">omvandlingstjänst</a>. Du erbjuds då också byte till en snabbare och större lagringsdisk (”hårddisk”) och kan då också få dina gamla filer och dokument överförda till Linux.

Oavsett om du surfar, skriver, arbetar eller spelar på datorn kommer du att märka en betydande skillnad i användningen. Dessutom blir din gamla dator i en handvändning säker och gör att du vågar dig ut på nätet med de senaste webb- och säkerhetsuppdateringarna.
<h3>En säkerhetsdröm</h3>
Linux har en robust arkitektur som gör det svårare för skadlig programvara att få fäste. Tack vare sitt öppna källkods-ekosystem, granskas och förbättras Linux konstant av experter från hela världen. Istället för att vara beroende av dyra och frekventa antivirusuppdateringar, kan du känna dig trygg med ett system som skyddar dig från grunden. Dess öppna system innebär att du som användare alltid har insyn i och kontroll över vad ditt system gör och hur det fungerar.

<a href="https://teuton-systems.com/"><img class="alignnone size-medium wp-image-161547" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/09/ts-tele-640x96.jpg" alt="" width="640" height="96" /></a>

&#160;

<strong>Har du frågor inför köp och om Linux är något för dig? Ring Teuton Systems sälj och supportnummer alla vardagar för att få hjälp och rådgivning. Telefon: 010 - 101 12 22
</strong>

&#160;

<style>
.custom-button {<br />
  display: inline-block;<br />
  background-color: #227DE3;<br />
  color: #ffffff;<br />
  text-decoration: none;<br />
  padding: 12px 24px;<br />
  font-family: Arial, sans-serif;<br />
  font-weight: 600;<br />
  border-radius: 12px 0px 12px 0px;<br />
  transition: background-color 0.3s ease;<br />
}<br />
.custom-button:hover {<br />
  background-color: #388AE6;<br />
}<br />
.button-container {<br />
  text-align: center;<br />
  margin: 20px 0;<br />
}<br />
</style>
<div class="button-container"><a class="custom-button" href="https://teuton-systems.com/webbutik/">Till webbutiken</a></div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-dator-ett-enklare-sakrare-och-krangelfriare-val/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
