<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Cancerfonden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/cancerfonden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 06 Feb 2025 21:08:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Cancerfonden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Cancerfondens generalsekreterare vill se ny massvaccinationskampanj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/cancerfondens-generalsekreterare-vill-se-ny-massvaccinationskampanj/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/cancerfondens-generalsekreterare-vill-se-ny-massvaccinationskampanj/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Feb 2025 05:44:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Gardasil]]></category>
		<category><![CDATA[HPV]]></category>
		<category><![CDATA[HPV-vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199674</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vaccination mot livmoderhalscancer är idag kostnadsfri men blir avgiftsbelagd i sommar. Cancerfondens generalsekreterare, Ulrika Årehed Kågström, efterlyser i en debattartikel att HPV-vaccinationerna nu måste öka innan avgiften införs.</strong>

Under december vaccinerades omkring 7 000 unga kvinnor i veckan mot HPV, ett virus som i vissa former kan orsaka bland annat livmoderhalscancer. Den höga siffran berodde på en missuppfattning om att den kostnadsfria vaccinationen skulle avslutas vid årsskiftet. I januari har vaccinationsgraden sedan sjunkit markant, skriver Årehed Kågström i en <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/MnJKnm/cancerfonden-vi-har-chansen-att-utrota-livmoderhalscancer" target="_blank" rel="nofollow noopener">debattartikel</a> på Schibstedtidningen Aftonbladet.

Den kostnadsfria vaccinationen pågår fram till den 30 juni, därefter kommer den att kosta omkring 6 000 kronor. För att Sverige ska ha en chans att nå målet om att utrota livmoderhalscancer menar generalsekreteraren att minst 70 procent av kvinnorna födda 1994–1999 bör vaccinera sig innan avgiften införs.

"<em>För att Sverige ska bli först i världen med att utrota livmoderhalscancer krävs att vaccinationstakten snarast återgår till tidigare nivåer, och att regionerna gör det enklare för kvinnorna att boka tid</em>", skriver hon.

Hon ser det som "oroväckande" att vaccinationsgraden är låg och efterlyser en ökad insats särskilt i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. För att nå fler föreslår hon åtgärder som förbättrad tillgänglighet, kallelser, riktad marknadsföring på sociala medier samt att erbjuda vaccinationer på event, arbetsplatser och andra mötesplatser för unga kvinnor.
<h3>Kritiserat vaccin</h3>
Av de tre godkända HPV-vaccinerna inom EU används i Sverige enbart Gardasil 9, enligt Folkhälsomyndigheten. Vaccinet, som är framtaget av det tyska läkemedelsföretaget Merck, är godkänt för användning från nio års ålder.

Gardasil infördes i Sverige 2012, men efter de allvarliga biverkningarna från svininfluensavaccinet Pandemrix inleddes en säkerhetsstudie även kring HPV-vaccinet. Läkemedelsverket <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/lakemedelsverket-stoppade-utredning-av-hpv-vaccin-trots-larm/" target="_blank" rel="nofollow noopener">avbröt</a> dock studien 2015 innan den slutfördes, vilket ledde till protester från Rebecca Chandler, Läkemedelsverkets dåvarande säkerhetsexpert för Gardasil. Redan 2014 hade hon försökt få sjukdomen POTS klassad som en misstänkt biverkning för att få till en extra utredning, men utan framgång. Efter att ha lämnat in en skriftlig protest valde hon att avgå från sin tjänst på Läkemedelsverket.

Gardasil har även tidigare kritiserats bland annat i en <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/danska-flickor-blev-sjuka-efter-hpv-vaccin/" target="_blank" rel="nofollow noopener">dokumentär</a> från danska statskanalen TV2, som berättar om några av de flickor som skadades allvarligt av HPV-vaccinet, och om hur deras familjer fick kämpa mot myndigheterna som vägrade att ge dem ett erkännande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/cancerfondens-generalsekreterare-vill-se-ny-massvaccinationskampanj/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna har svårt att stå emot godis på extrapris</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jul 2024 10:57:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184043</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många svenskar har svårt att låta bli att köpa sötsaker och snacks på extrapris, visar en undersökning från Cancerfonden. Vidare anser många att media, influensers och sociala medier har en mycket stor påverkan på vad de äter.</strong>

I <a href="https://www.cancerfonden.se/minska-risken/matmiljo/matmiljo-i-siffror" target="_blank" rel="nofollow noopener">undersökningen</a>, som gjorts med hjälp av Novus, anger 41 procent att det är svårt att motstå att köpa snacks och sötsaker när de är på extrapris. Sex av tio menar också att pris, rabatter och erbjudanden är bland de faktorer som har störst påverkan på vad man köper inom familjen.

Sju av tio uppger att media, influensers och sociala medier har en markant påverkan på vad de köper och äter. Samtidigt menar en av fyra att deras ofta är det som påverkar dem till att äta onyttigt när de försöker vara hälsosamma.
<h3>Hälften av svenskarna är överviktiga</h3>
Enligt undersökningen har unga vuxna sämst matvanor, samtidigt som endast ett av tio barn äter enligt kostråden. Vidare menar man att matvanor är den näst största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Idag äter vuxna för mycket socker, mättat fett och salt – där nära hälften antingen lider av fetma eller övervikt.

"<em>Faktorer i vår matmiljö driver oss mot ohälsosamma matvanor och ökar risken för flera sjukdomar, bland annat cancer</em>", skriver Cancerfonden.

Matmiljö innebär sociala, fysiska, ekonomiska och politiska faktorer påverkar individens matval. Det kan handla om priser och marknadsföring, men även kultur, sociala normer och ekonomi.

– <em>Våra matvanor spelar roll för vår hälsa och det är hög tid att inse att vad vi väljer att äta påverkas av den miljö vi lever i. Idag är ohälsosam mat, läsk och godis både billigare, mer tillgängligt och kommer i ett större utbud än för bara några decennier sen. Och det i sin tur påverkar vilka val vi gör till exempel i matbutiken</em>, säger Maiju Wetterhall, dietist och sakkunnig på Cancerfonden, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3549409/ny-undersokning-fyra-av-tio-har-svart-att-motsta-extrapris-pa-godis-och-snacks?publisherId=3236459&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/svenskarna-har-svart-att-sta-emot-godis-pa-extrapris/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Organisationer vill förbjuda reklam för skräpmat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jan 2024 12:05:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169425</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Marknadsföring och reklam av ohälsosam mat till barn bör förbjudas, anser representanter för Cancerfonden, Hjärt–lungfonden, Sveriges konsumenter och Unicef Sverige. Det ska kunna hjälpa att förebygga framtida sjukdomar.</strong>

Statistik från organisationen Generation Pep visar att endast tre procent barn i Sverige följer de kostråd Livsmedelsverket rekommenderar, menar skribenterna. De uppmärksammar även att övervikt och fetma drabbar ungefär vart fjärde barn i lågstadieåldern.

”<em>Utbudet av ohälsosamma livsmedel har ökat lavinartat. Samtidigt möter vi – barn som vuxna – reklam för ohälsosam mat överallt. Cirka 80 procent av utomhusreklamen för mat är för ohälsosam mat, enligt sammanställningar från Unicef Sverige och Hjärtlungfonden</em>”, skriver skribenterna i en debattartikel i Schibstedtidningen <a href="https://www.sydsvenskan.se/2024-01-01/forbjud-reklam-for-ohalsosam-mat-till-barn-och-unga" target="_blank" rel="nofollow noopener">SvD</a>.

Vidare pekar man mot att även om föräldrar har ett ”generellt ansvar”, är det staten som har skyldighet att ”säkerställa att effektiva regelverk skyddar barn mot marknadsföring av mat som är energirik och näringsfattig”.

”<em>Barn har olika förutsättningar att kritiskt granska reklam, och därför har staten ett ansvar att reglera marknadsföringen. I dag lever inte staten upp till detta</em>”, skriver man.
<h3>Lagstiftningen räcker inte</h3>
Idag finns det lagstiftning som förbjuder reklam riktad mot barn upp till tolv år, men den gäller endast för radio och tv. Barn exponeras exempelvis fortfarande för diverse reklam på sociala medier, produktplaceringar, reklampelare och sportevenemang. Skribenterna menar därmed att lagen bör uppdateras för att gå i linje med ”lagstiftarnas ursprungliga ambition”.

I slutet av januari kommer Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att föreslå mål gällande en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion till regeringen. Debattörerna uppmanar regeringen att anta dessa mål och överväga ett totalförbud mot ohälsosam matreklam riktad mot barn och unga.

”<em>Ska barn och unga växa upp friska finns det bara en rimlig väg att gå: förbjud reklam för ohälsosam mat som barn och unga exponeras för.</em>”

I London är det sedan 2019 förbjudet med reklam för skräpmat i kollektivtrafiken. I slutet av förra året övervägde man även ett förbud mot all snabbmatsreklam i Australiens största delstat New South Wales, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lång väntan på canceroperationer i hela landet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Feb 2019 17:02:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=58749</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska cancerpatienter får vänta alltför länge på behandling och operation. Ingen region i landet klarar av målet att operera patienter med prostatacancer inom 61 dagar, vilket är ett mål för vården. Även när det gäller bröstcancerkirurgi är väntetiderna alldeles för långa.</strong>

Cancerfonden har låtit undersöka köerna och väntetiderna för landet cancerpatienter. Den vård som patienten får är bra enligt <a href="https://www.cancerfonden.se/nyheter/vantetider-i-cancervarden-ar-ett-geografiskt-lotteri" target="_blank" rel="noopener">Cancerfonden</a>, men patienterna får vänta för länge på sin behandling.

Orsaken till de alltför långa väntetiderna är att det saknas läkare, sjuksköterskor, operationssalar, vårdplatser och tid för att kunna utföra kirurgi eller annan nödvändig behandling. Bristen på urologer och patologer är påtaglig på många svenska sjukhus.

Ingen av de svenska regionerna klarar av målet att operera män med prostatacancer inom 61 dagar. Endast tre av tjugoen regioner klarar av samma mål när det gäller bröstcancerkirurgi.

&#160;

<em>Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Cancerfonden i replik: &#8221;Fazer ingen sponsor av vår organisation&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/cancerfonden-i-replik-fazer-ingen-sponsor-av-var-organisation/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/cancerfonden-i-replik-fazer-ingen-sponsor-av-var-organisation/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Oct 2018 09:58:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Bröstcancerförbundet]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Fazer]]></category>
		<category><![CDATA[Jeanette Sundin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=54764</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en <a href="https://nyadagbladet.se/kronikor/inga-pengar-till-cancerfonden/">krönika</a> i Anthropocene</strong> och på Nya Dagbladet skriver Lars Bern felaktigt att Cancerfonden samarbetar med företaget Fazer i årets Rosa Bandet-kampanj. Till detta uppmanar han givare att sluta skänka pengar till Cancerfonden. Detta är djupt olyckligt då Fazer inte är en sponsor till Cancerfonden.

På bilden som ackompanjerar Lars Berns krönika framgår tydligt att för varje såld Geisha går 50 öre till Bröstcancerförbundets Bröstcancerfonden. Att Bröstcancerförbundet och Cancerfonden är två olika organisationer torde vara väl känt för Lars Bern då han tidigare suttit i styrelsen för Cancerfonden.

Har Lars Bern ytterligare funderingar kring detta samarbete rekommenderar jag honom att kontakta Bröstcancerförbundet.

&#160;

<em>Jeanette Sundin, </em>
<em>Kommunikation- och marknadschef på Cancerfonden</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/cancerfonden-i-replik-fazer-ingen-sponsor-av-var-organisation/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Inga pengar till Cancerfonden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/inga-pengar-till-cancerfonden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/inga-pengar-till-cancerfonden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Sep 2018 09:37:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Bern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=54495</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Som tidigare vice ordförande i Cancerfonden</strong> är det med sorg i hjärtat jag måste konstatera att denna organisation nu har totalt spårat ur. Man bedriver en kampanj för det s.k. Rosa Bandet ihop med godisföretaget Fazer som marknadsför kraftigt sockrade produkter. I det aktuella fallet godiset Geisha. Man har tidigare i samma kampanj marknadsfört sig med sockrade bullar.

All modern forskning på cancerområdet visar att det inte finns något enskilt livsmedel som är så nära knutet till uppkomst av cancer, cancerförekomst och spridning av cancertumörer som socker och andra lättförbrända kolhydrater. Dessa livsmedel är även den främsta orsaken till den ständigt ökande diabetessjukligheten. Förr hete diabetes sockersjuka. Den som p.g.a. sitt för stora intag av socker och andra lättförbrända kolhydrater såsom mjölprodukter får diabetes, löper sedan en tre gånger så stor risk att drabbas av cancer och överlevnaden när man får cancer bland diabetiker är lång sämre än hos icke diabetiker. Jag talar här av egen erfarenhet inom min familj.

Cancerceller är helt beroende av socker för att överleva, vilket visades av nobelpristagaren Otto Warburg redan för snart hundra år sedan. När vi äter socker och mjöl som direkt omvandlas till sockerarter i vår kropp skapas en ideal näringsbas för eventuella cancertumörer i kroppen. Den som undviker lättförbrända kolhydrater sänker kraftigt sitt blodsocker och sätter cancerceller på svältkur. Går man över till ketogen kost (med huvudsakligen naturligt fett från smör, grädde, fett kött och fisk, kokosolja, olivolja m.m.) minimeras blodsockret och cancer får svårt att överleva.

<strong>Trots dessa vetenskapliga fakta</strong> marknadsför sig Cancerfonden med hjälp av godis som nästan bara består av socker. Ett ytterst cyniskt hyckleri med andra ord. Det är helt uppenbart att Cancerfonden till varje pris vill förhindra att cancerförekomsten i samhället minskar. Strategin är tydligen att ju fler som får Cancer ju större och fler donationer från allmänheten till fonden i samband med begravningar av de döda.

Till bilden hör att den cancerforskning som fonden givit sitt stöd under åren främst har haft en traditionell inriktning i nära samklang med Big Pharmas intressen. Sett till de mycket stora belopp som delats ut under åren har tyvärr resultaten varit ytterst blygsamma. Den cancerforskare som fått i särklass mest från fonden är <a href="https://newsvoice.se/2015/06/hans-olov-adami-svensk-mastare-i-att-avfarda-cancerrisker-tjanar-inte-samhallet-att-cancerklassa-dioxin/" target="_blank" rel="noopener">känd för att avfärda uppenbara cancerrisker</a> och vara industrins ekonomiska intressen till lags.

Den som vill tränga djupare in i detta ämne bör skaffa min nya bok om <a href="https://anthropocene.live/2018/09/20/den-metabola-pandemin-3/" target="_blank" rel="noopener">Den metabola pandemin</a>. Där redovisar jag ett omfattande vetenskapligt material om uppkomsten av cancer och hur den sprider sig och växer i våra kroppar.

<strong>Slutsatsen:</strong>

Sluta ge bidrag till detta cyniska hyckleri. Sluta lämna bidrag till Cancerfonden!

Det finns ett långt seriösare alternativ som heter <a href="https://www.kostfonden.se/" target="_blank" rel="noopener">Kostfonden om ni vill bidra till forskningen</a>.

&#160;

&#160;

Krönikan har tidigare publicerats på <a href="https://anthropocene.live/2018/09/22/inga-pengar-till-cancerfonden/" target="_blank" rel="noopener">Anthropocene</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/inga-pengar-till-cancerfonden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Därför ökar antalet cancerfall i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/darfor-okar-antalet-cancerfall-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/darfor-okar-antalet-cancerfall-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 Jun 2018 05:21:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska Sjukhuset]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Bern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=51536</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den andel av det växande antalet </strong>svenskar som får cancer och som dör av sin cancer inom 10 år har minskat några procent sedan 1970, detta trots enorma forskningsinsatser för att hitta bättre behandlingsmetoder och läkemedel. Samtidigt ökar den totala sjukligheten och dödligheten eftersom allt fler får cancer. Sedan 1970 har antalet incidenser ökat totalt sett med ca 30 procent medan antalet fall av prostatacancer ökat med 240 procent och i bröstcancer med 147 procent.

Varannan man och var tredje kvinna måste nu räkna med att bli cancersjuk under sin livstid, vilket är ett stort misslyckande för cancerforskningen.

Många lever i föreställningen att cancer i huvudsak drabbar äldre människor och att den stigande cancerförekomsten mest beror på att vi blir äldre, eftersom detta är den officiella förklaringen. Det var möjligen riktigt under den första halvan av 1900-talet, men det stämmer inte idag. En studie från 2014 visar att till exempel kolon- och rektumcancer tränger allt längre ner i åldrarna och att man räknar med nästan en dubblering av fallen i åldersgruppen 20 till 34 år de närmaste tolv åren.

<strong>Mellan åren 1999 och 2001</strong> var risken att utveckla en cancer före 40 års ålder i USA 1 på 61 enligt USA:s cancerstatistik. Den siffran steg mellan åren 2006 och 2008 till 1 på 57. Om den trenden fortsatt borde risken nu 2018 ha ökat till ca 1 på 50. Risken i denna åldersgrupp är störst för kvinnor, vilket skiftar när vi blir äldre, då män löper störst risk. I USA har barncancern ökat stadigt sedan 1975, och bara mellan 2004 och 2008 ökade den med 2 procent.

Barncancer kan börja utvecklas redan innan ett barn föds. Om modern är exponerad för cancerogena kemikalier och toxiner kan cellerna i fostret börja påverkas redan i moderslivet. Det blir allt svårare att komma undan miljörisker som kan leda till cancer, ta till exempel ökande strålning, kvicksilver i vacciner, arsenik i mat, pesticider och andra gifter i praktiskt taget all mat om man bortsett från ekologiska produkter. Vi kan således räkna med att pandemin fortstatt ökar barncancern.

Skolmedicinens nonchalanta inställning till orsakerna bakom den ökande cancersjukligheten framgår av följande uttalande från Cancerfonden:

"De olika föroreningar som släpps ut i miljön har i allmänhet troligen inte särskilt stor betydelse för uppkomsten av cancer. Sambanden är dock svåra att överskåda och beräkna."

<strong>Och från Karolinska Sjukhuset</strong> har man i skriften Råd om Vård uttalat att:

"Ibland kan man få föreställningen att cancer är en ny sjukdom som hänger ihop med vår moderna livsstil och en försämrad miljö. Men det är inte sant."

Hur i hela friden har skolmedicinen mage att påstå något sådant, när ett barn kan se att det måste finnas ett tydligt samband mellan cancerns ökning och just dagens kost, livsstil och allt giftigare miljö. Vad skulle det annars bero på? Varför sprider dessa institutioner denna typ av försåtligt falska lugnande föreställningar?

<strong>Cancerutveckling kan givetvis</strong> utöver miljögifter också provoceras av genetiskt arv, virus, svamp, parasiter och dåliga bakterier men det är den ackumulerade effekten av gifter i maten, miljön, i jorden och i kroppen plus den ökande strålningen i livsmiljön som utgör den stora cancerrisken i dagens värld. De flesta cancerbehandlingar som erbjuds på sjukhusen utgör tyvärr också en stor belastning på kroppen och är synnerligen giftiga, både cellgifter och strålning. Det är dessa förändringar som skett samtidigt som cancern fortsätter att öka oroväckande i alla åldrar.

Statistiken över canceröverlevnaden är ofta vilseledande eftersom den föga skonsamma behandlingen väldigt ofta skadar patienterna livslångt och leder till följdkomplikationer som i sin tur förkortar patientens livslängd. Dessa komplikationer leder inte sällan till att patienten dör av någon annan direkt orsak än sin cancer och hon blir då inte registrerad i cancerns dödsstatistik. Detta kommer aldrig med i sjukvårdsetablissemangets förskönade beskrivningen av vad de menar är deras framgångar. Jag talar här av egen erfarenhet.

Dagens skolmedicin blundar som citaten ovan visar, för de miljöfaktorer som orsak till cancer och ägnar sig därför nästan bara åt att hålla cancerpatienter vid liv med dyrbara vårdmetoder som kraftigt försämrar patienternas livskvalitet. Det finns knappt på kartan hur man skall kunna förhindra att patienter överhuvudtaget blir sjuka, möjligen med undantag för kampanjen mot rökning. Jag kan inte frigöra mig från iakttagelsen att den valda prioriteringen inom skolmedicinen råkar passa de globala industriintressena inom livsmedel och läkemedel helt.

<strong>Svaret på den </strong>rubricerade frågan är nej!

&#160;

&#160;

<em>Lars Bern</em>

&#160;

Krönikan har tidigare publicerats på <a href="https://anthropocene.live/2018/06/20/beror-den-okande-cancerforekomsten-bara-pa-att-vi-blir-aldre/" target="_blank" rel="noopener">Anthropocene</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/darfor-okar-antalet-cancerfall-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skolmedicinens största systemfel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jan 2018 03:43:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Bern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46718</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hjärnfonden</strong>
Under den gångna veckan fick jag ett av alla dessa tiggarbrev från en av skolmedicinens lobbyorganisationer. Den här gången var brevet från Hjärnfonden som vill ha in pengar för forskning om hjärnans sjukdomar. Det här brevet var ett skolexempel på det största systemfelet inom dagens skolmedicin. Det handlade om den snabbt ökande otäcka sjukdomen Alzheimer som drabbar många av oss äldre. Hjärnfonden ville att jag skulle skänka pengar för att finansiera forskning för att hitta kemikalier som kan bromsa eller hindra sjukdomens förlopp. Ni kan läsa brevet <a href="http://www.hjarnfonden.se/2016/09/flera-lakemedel-testas-mot-alzheimer/" target="_blank" rel="noopener">här</a>.

Som vanligt arbetar skolmedicinarna i fel ända av problemet, man är helt fokuserad på att ta fram för vår kropp främmande kemikalier som på olika sätt påverkar processerna i vår kropp. Det handlar nästan alltid om att angripa symptomen på sjukligheten i stället för orsakerna till att vi blir sjuka. Möjligen kan man bromsa ett sjukdomsförlopp med främmande kemikalier, men man botar inte den sjuka och kemikalierna har nästan undantagslöst en rad oönskade biverkningar. Skolmedicinens nästan totala fokus på piller mot alla sjukdomssymptom är en återvändsgränd som aldrig leder till att människor blir friska.

Den dag Hjärnfonden ber mig om en gåva för att finansiera forskning om varför vi får den metabola sjukdomen Alzheimer och hur vi skall leva och äta för inte drabbas av den, då kommer jag att lämna ett bidrag. Men tyvärr är dessa skolmedicinens lobbyorganisationer Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden bara läkemedelsindustrins förlängda arm. Det handlar nästan enbart om att få fram nya kemiska preparat som industrin kan sälja och tjäna miljardbelopp på. Här är det frågan om enorma ekonomiska intressen som drivit fram ett systemfel inom skolmedicinen. Världens idag mest sålda piller statinen Lipitor har dragit in inkomster till sin ägare Pfizer på 1.000 miljarder kronor, och det för ett piller som nästan ingen har nytta av och som ger ytterst obehagliga biverkningar.

Om forskarna istället kan visa oss hur vi kan hålla sjukdomar borta, ja då får inte industrin någon marknad. Industriintresset är tyvärr att vi förblir sjuka och bara behandlar symptomen resten av vårt liv med deras piller. Med den ökande kunskap som trots motståndet från den av industrin styrda forskningen börjar komma fram, vet vi att rätt kost och livsstil minskar risken för att insjukna i Alzheimer markant. Att sjukligheten ökar beror till stor del på dagens farliga och ohälsosamma industrimat och helt tokiga kostråd.

<strong>Vacciner</strong>
De kampanjer för en ökande användning av vacciner som jag tidigare skrivit om, är en annan sida av samma systemfel inom skolmedicinen. Marknaden för industrins vaccindoser växer snabbt och omfattar idag flera hundra miljarder kronor per år. Det gäller att skapa maximal rädsla för att öka efterfrågan på marknaden. De oerhört överdrivna svininfluensalarmet var för mig en väckarklocka.

Med hjälp av till industrin knutna s.k. experter inom WHO lyckades man stämpla denna ganska harmlösa influensa som en farlig pandemi. Svininfluensan skördade faktiskt färre dödsoffer än tidigare säsongsinfluensor men man lyckades ändå få igång en massvaccination mot viruset. Alla vet vi vilka ytterst allvarliga biverkningar av vacciner som drabbade en massa främst unga människor i form av narkolepsi. Tidigare väldigt dödliga pandemier i människans historia har ofta sammanfallit med nödår, då människor varit svältande och undernärda, varför deras immunförsvar varit kraftigt nedsatt.

<strong>Det är samma sak med</strong> en vaccindos som med andra kroppsfrämmande kemikalier i många s.k. läkemedel. Vaccindoser innehåller förutom den aktiva substansen en rad farliga tillsatta kemikalier som ger mer eller mindre svåra biverkningar. Dessutom injiceras den substans som skall starta en förväntad immuniseringsprocess på ett onaturligt sätt, med en spruta rakt in i kroppen. Naturens sätt att infektera går via en eller flera yttre barriärer som mobiliserar vårt immunförsvar på ett naturligt sätt.

Problemet idag är att människans immunförsvar är försvagat av vår livsstil och av vår ohälsosamma och onaturliga industrimat. Våra barn får växa upp i en steril miljö där de inte utvecklar ett väl fungerande immunförsvar. Det här gör oss allt mer känsliga för olika infektioner och olika autoimmuna reaktioner som leder till allergier och andra problem. Förr i världen när barn växte upp på lantgårdar bland djur och omgivna av en massa naturliga mikroorganismer, blev man inte allergisk eller fick andra autoimmuna sjukdomar i den utsträckning som vi ser idag.

Den medicinska forskningen borde i första hand handla om hur vi skall leva och äta för att kunna utveckla och vidmakthålla ett fungerande immunförsvar, då skulle vi inte behöva bråkdelen av alla vacciner och piller. Men den forskningen intresserar inte den industri som har strupgreppet på vår skolmedicin. Fundera på varför djur som fortfarande lever i sin naturliga miljö inte blir sjuka i den omfattning som vi människor och våra husdjur blir.

<strong>Idag vet vi ganska mycket om</strong> hur vi skall kunna stärka vårt immunförsvar, men det är inte många i skolmedicinens läkarkår som upplyser om det. Läkemedelsindustrin gör det absolut inte. När det speciellt gäller sjukdomar som influensa vore en långt klokare strategi, än årliga riskabla vaccindoser att sprida kunskap om kost och kosttillskott som stärker vårt eget naturliga immunförsvar. Jag tror det skulle vara långt effektivare och därtill riskfritt utan biverkningar. För egen del tackar jag nej till de årliga vaccindoserna som erbjuds oss äldre och tar istället vitaminer som C och D3 plus äter en kost som är bra för mitt immunförsvar.

Detta sagt, så finns det givetvis några ytterst allvarliga infektionssjukdomar som vårt immunförsvar kan ha svårt att klara av. Mot dem skall vi givetvis fortsätta att vaccinera oss om vi kan.

<strong>Om ni vill stödja den medicinska</strong> forskningen är ett bidrag till <a href="https://www.kostfonden.se/lamna-bidrag/" target="_blank" rel="noopener">Kostfonden</a> långt effektivare, än pengar till skolmedicinens till läkemedelsföretagen knutna fonder som Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Det senare är mest att stödja läkemedelsbolagen.

&#160;

PS

Döm om min förvåning när jag i lördagens tidning läser en annons från Hjärt-Lungfonden där man tigger pengar för att studera rödbetors betydelse för den kardiovaskulära hälsan. När jag för bara några år sedan som huvudman i fonden föreslog motsvarande (en kampanj för att få in pengar till studier av sambanden mellan kost och hjärt/kärlhälsa) så avvisades det med att en sådan kampanj skulle skada fondens anseende och sedan fick jag sparken som huvudman.

Sedan den händelsen har Hjärt-Lungfonden fått konkurrens från Kostfonden och tydligen insett hotet mot sina intäkter. Nu återstår det att se hur allvarligt menad denna forskning är. Det är dock ett positivt tecken. Tills vidare sätter jag dock för säkerhets skull mina slantar på Kostfonden, som inte belastas av band till Big Pharma.

&#160;

&#160;

<em>Lars Bern</em>

&#160;

Krönikan har tidigare publicerats på <a href="https://anthropocene.live/2018/01/26/skolmedicinens-storsta-systemfel/" target="_blank" rel="noopener">Anthropocene</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
