https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 02 Jun 2023 17:27:25 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-barn-i-kontakt-med-bup/ https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-barn-i-kontakt-med-bup/#respond Fri, 02 Jun 2023 08:30:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=151538 6,4 procent av alla barn i Sverige hade under 2022 kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, vilket är en ökning från 5,5 procent år 2017. I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nya rapporter "Psykiatrin i siffror" kan man konstatera att behovet av vård inom vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökar i Sverige. Den tydligaste ökningen är dock inom BUP där man beräknat att 6,4 procent av alla barn i landet varit i kontakt med psykiatrin under 2022. Det motsvarar 144 000 barn i åldrarna 0–17 år vilket är en ökning från 5,5 procent under 2017. Tydligast är ökningen inom öppenvården och en stor del gällande utredningar av barn, främst pojkar, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även behovet av sjukhusvård för flickor med ätstörningar har ökat, något som Nya Dagbladet skrivit om tidigare. – De barn med störst behov av psykiatrisk vård prioriteras alltid, däremot kan barn och familjer som söker vård för exempelvis neuropsykiatriska utredningar behöva vänta längre. Det är påfrestande att behöva vänta på vård, i väntan på specialiserad vård är det ofta bra att samtidigt ha kontakt med första linjens vård och med elevhälsan, säger Martin Rödholm, projektledare inom psykisk hälsa på SKR. Samtidigt ökar antalet anställda på BUP, men behoven ökar snabbare än kapaciteten på många håll. Rödholm menar dock att det pågår ett arbete i regionerna för att öka tillgängligheten till vård och stöd för barn som lider av psykisk ohälsa. – Samtidigt krävs insatser från flera delar av samhället för att vända utvecklingen och stärka barn och ungas psykiska hälsa under uppväxten, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-barn-i-kontakt-med-bup/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/ https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/#respond Thu, 08 Jul 2021 13:10:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=104107 Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Behovet av dygnetruntvårdplatser ökar på flera håll i Sverige. Som mest ser man en ökning av ätstörningsproblematik. – Vi behöver hitta bättre sätt att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, menar att behovet av heldygnsvårdplatser har ökat för unga med psykisk ohälsa. Detta enligt en enkät gjord av skattefinansierande SR Ekot. Många barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär som exempelvis ätstörningar, depressioner och självmordsförsök kan behöva dygnetruntvård på slutenvårdsavdelningar. Nu uppger över hälften av landets regioner att heldygnsvårdplatser ökat de senaste åren. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner har antalet besök till BUP ökat med 11 procent mellan 2017 och 2020. – Det är oroväckande att så många barn och unga upplever psykisk ohälsa, samtidigt är det positivt att de i behov av stöd i allt högre utsträckning också söker vård. Kapaciteten inom BUP ökar, men behoven av vård ökar ännu snabbare. Vi behöver hitta bättre sätt att både förebygga psykisk ohälsa hos barn och att göra det enklare att få en första kontakt med vården, sade Ing-Marie Wieselgren, projektchef för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Många regioner säger också att behovet ökat markant just under coronakrisen och nästan alla menar att just barn och unga med ätstörningar blivit en grupp som allt oftare behöver dygnetruntvård. Enligt SKR är det för tidigt att dra tydliga slutsatser om ”pandemins effekter på den psykiska hälsan” men menar att många ”indikatorer pekar mot att den psykiska ohälsan ökat under pandemin och även riskerar att leda till långsiktigt negativa konsekvenser”. Hela 13 av 21 regioner medger att behovet av dygnetruntplatser ökat. I exempelvis Värmland har man tidigare kunnat förlita sig på vårdplatser i andra regioner men nu har man bestämt sig för att öppna en egen slutenvårdsavdelning för barn och unga. – Bara för ett par år sedan fanns det platser att köpa och det löste sig, men på det senaste ett och ett halvt året har det varit allt svårare att köpa platser av andra BUP-kliniker och det beror ju på att de också har ett ökat tryck. Det senaste halvåret har det varit enormt svårt, säger Anki Nordmarker som är verksamhetschef för BUP i Värmland, till Ekot. Även i Västra Götaland, som har flest heldygnsvårdplatser med 38 stycken, menar man att dessa inte räcker till. – Det är ju för att efterfrågan är så hög, och det handlar om att den psykiska ohälsan ökar generellt. Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP i Göteborg, samt ordförande i BUP:s samordningsråd i Västra Götaland. Sedan mitten av 1980-talet har andelen barn och unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symptom fördubblats, i dag uppger hälften av alla 15-åringar att de har den typen av besvär, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.  

---

Fakta: Hit kan du som ung vända dig om du mår dåligt Bris - Barnens rätt i samhället MIND - För psykisk ohälsa Jourhavande präst Ring alltid 112 om det är akut.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/fler-unga-behover-dygnet-runt-vard-for-atstorningar/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/debatt/vara-barns-ohalsa/ https://nyadagbladet.se/debatt/vara-barns-ohalsa/#comments Tue, 18 Sep 2018 13:43:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=54311 Det digitala samhället breder ut sig, mobilanvändningen klättrar ner i åldrarna, samtidigt som kraven på våra barn höjs i skolan och genom sociala medier. I samband med en ökad digitalisering och en utökad kravprofil är det dock något mer som ökat - våra barns ohälsa. Ungas psykiska ohälsa är ingen ny problematik; debatten har pågått länge och statistiken visar dystra, alarmerande rapporter om depressioner och hur mycket antidepressiva mediciner som skrivs ut. Enligt Folkhälsomyndigheten så har hälften av Sveriges 15-åringar återkommande psykosomatiska symtom. Det är inget nytt, men ändå görs inte tillräckligt för att stoppa de siffror som ständigt ökar i statistiken, i samhället och i våra familjer - i alla fall inte i Sverige. Självklart är det bra att bygga ut BUP, elevhälsan etcetera men genom att också jobba parallellt med mycket mer förebyggande så kan vi förhoppningsvis rädda många ungdomar genom att inte hamna i "akutläge". Mår bra - går bra sägs det, men hur ska barn och ungdomar må bra om de inte vet hur de ska hantera sina egna och omgivningens krav samt det digitala trycket om de inte har några verktyg för HUR de ska göra det? Hur de ska hantera stress och prestation? Hur de bygger upp en stark inre trygghet genom att träna självförtroendet och självkänslan. Hur det ska hitta mening? Viktiga delar för att bemästra dagens samhälle. Föräldrar har såklart ett stort ansvar men skolan har en också en väldigt viktig roll med tanke på att det är den enda plats som är obligatorisk för våra barn. I Norge och Finland har man satsat på att undervisa kring detta i skolorna. De har tagit barnens hälsa på högsta allvar. I Norge har man valt att genom införandet av ämnet "Folkehelse og livsmestring" lägga fokus på psykisk ohälsa i skolan från och med år 2018, med målsättningen att alla gymnasium ska erbjuda ämnet från år 2020. I Norge har man valt att prioritera framtiden och kunskap. För sanningen är den att om den psykiska ohälsan sprider sig mer kan det få oerhörda konsekvenser, inte bara för de drabbade barnens framtid, utan också för vårt lands framtid. Lär sig barnen inte att uttrycka och använda sig av de lärdomar och den kunskap som lärs ut i skolan är skolan ingenting värd - och mår barnen inte bra så kan de inte använda det de lär sig. Jag vill därför att vi ställer våra politiker frågan; hur många barn till ska behöva äta antidepressiva medel innan något görs? Hur många barn till ska må dåligt för att de inte vet hur de kan hantera det moderna mediesamhället, den digitala närvaron och de högre kraven som ställs av skolan, omgivningen och i det sociala? Hur många barn till ska lida innan skolan förändras? Vår värld moderniseras, skolan behöver göra detsamma; det är dags att vi går i våra grannländers fotspår. Det är dags att våra politiker vaknar nu - om inte för våra barn, så för en hållbar framtid.     Therese Albrechtson]]> https://nyadagbladet.se/debatt/vara-barns-ohalsa/feed/ 4 https://nyadagbladet.se/inrikes/bup-personal-slar-larm-om-vardskador/ https://nyadagbladet.se/inrikes/bup-personal-slar-larm-om-vardskador/#respond Sat, 20 Jul 2013 04:05:27 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=6927 I en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som tidningen tagit del av står det om hur unga patienter "har drabbats av vårdskador och felaktig behandling". Barn ända nere i tioårsåldern spänns fast vid en sängar med bälten och remmar. Detta uppger en sjuksköterska. Information finns också om hur en tolvårig flicka bälteslagts hela 18 gånger på en och en halv månad. Hon ska dessutom ha tvångsinjicerats med tung medicin. Enligt Mathias Wallin, jurist vid Socialstyrelsen, är det svårt att avgöra om man kringgått gällande lagstiftning med bältesläggningen av tolvåringen. – Formellt finns det inget som säger att man får göra det si och så många gånger, varje ny gång ska uppfylla de kriterier som framgår av lagen, säger han till Aftonbladet. I anmälan framkommer det även information som visar hur vissa barn förflyttats från BUP till en avdelning för vuxna människor med psykoser och missbruksproblem. Enligt Aftonbladet ska barnen ha behandlats med tunga läkemedel mot psykoser, sömnmedel och benzoidaspiner.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/bup-personal-slar-larm-om-vardskador/feed/ 0