<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>betyg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/betyg/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 27 Aug 2025 11:40:46 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>betyg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Flickors betyg sjunker – pojkar går om i matematik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-betyg-sjunker-pojkar-gar-om-i-matematik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Aug 2025 14:39:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[Skolverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212069</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skillnaderna i betyg mellan könen minskar, visar en rapport från Skolverket. Den främsta anledningen är att flickor presterar sämre i skolan än tidigare.</strong>

Under lång tid har flickor generellt presterat bättre än pojkar i skolan, men rapporten visar nu att flickors resultat försämras. Denna trend syns både i årskurs sex och på gymnasiet, vilket tyder på att det inte handlar om en tillfällig förändring i en specifik årskull, utan om en genomgripande utveckling.

De tidigare markanta skillnaderna i betyg mellan könen börjar nu jämnas ut. I årskurs nio är skillnaden mindre än någonsin tidigare. För första gången har pojkar exempelvis högre betyg i matematik än flickor.

— <em>Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller inställningen till matematik. Flickor är mindre positiva än pojkar till att lära sig matematik och har sämre självförtroende i ämnet</em>, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, i ett <a href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2025-08-27-oroande-trend-i-skolan-flickors-skolresultat-sjunker" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Förändringen i betyg är mest påtaglig bland flickor med svensk bakgrund.
<h3>Flickor mår sämre</h3>
Det är ännu oklart vad förändringen beror på, men flera studier pekar på att flickor trivs sämre i skolan, upplever mindre studiero och känner ökande stress över skolarbetet. Flickor upplever också att de får sämre stöd från lärare jämfört med pojkar. Dessutom finns det skillnader i stödinsatser, som i högre grad riktas till pojkar än flickor. Flera studier visar också att flickors psykiska mående generellt försämras.

— <em>Vi ser allvarligt på att det finns en negativ utveckling bland flickor när det gäller flera faktorer som relaterar till skolresultat, bland annat skolrelaterad stress och mående. Vi ser också med oro på de skillnader som finns mellan flickor och pojkar när det gäller tillgången till särskilt stöd</em>, säger Vent.
<h3>Tidig betygsättning kan påverka</h3>
En ny studie från Lunds universitet visar att tidig betygsättning kan få negativa konsekvenser för särskilt flickors psykiska hälsa.

— <em>Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, </em>säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett <a href="https://www.medicin.lu.se/artikel/tidigare-betyg-okar-risken-depression-bland-flickor" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

I Sverige infördes en betygsreform 2012 som bland annat innebar att elever började få betyg redan från årskurs sex.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så blir den nya betygskalan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-blir-den-nya-betygskalan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Feb 2025 14:36:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200664</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringens utredare föreslår nu en ny betygsskala från 1 till 10. Samtidigt vill man också ge de nationella proven en större roll i betygssättningen.</strong>

Under onsdagen presenterade utredare Magnus Henrekson <a href="https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utbildningsdepartementet/presentationsbilder-fran-presstraff-den-18-februari-2025.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">förslaget</a> kring det nya betygssystemet för skolminister Lotta Edholm (L) under en pressträff. Han menar att förslaget  ”mer rättvist ska spegla elevernas kunskaper” samt att betygen ska vara rättssäkra och likvärdiga.

Henrekson föreslår en ny betygsskala från 1 till 10, där det inte ska finnas en fast gräns för underkänt. Syftet är att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Skalan sträcker sig från ”mindre än godtagbara kunskaper” på betyg 1 till ”utmärkta kunskaper” på betyg 10.

Det nuvarande betygssystemet, där elever bedöms enligt skalan A–F, har varit i bruk sedan 2011. Henrekson anser dock att systemet är orättvist och att det har lett till betygsinflation på skolorna.

– <em>Det finns stora och rätt tydliga brister med betygssystemet</em>, <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/skolministern-tar-emot-utredningen-om-likvardiga-betyg-och-meritvarden/" target="_blank" rel="nofollow noopener">tillägger</a> skolministern Lotta Edholm (L) vid pressträffen.

Idag baseras betygen främst på lärarens bedömning under året, men utredningen vill att resultaten från de nationella proven i högre grad ska påverka elevens meritvärde. De nationella slutproven föreslås att rättas digitalt och centralt och även fortsätta att hållas i fem ämnen.

Utgående från <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-rasar-i-pisa-2023/" target="_blank" rel="noopener">det</a> senaste PISA-resultatet har svenska 15-åringar betydligt sämre kompetens än tidigare och lärarfacket har <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/lararfacket-larmar-eleverna-kan-inte-lasa/" target="_blank" rel="noopener">larmat</a> kring elevernas alltmer påtagliga brist på läs- och skrivkunskaper.

&#160;]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>MP vill avskaffa betyget F</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/mp-vill-avskaffa-betyget-f/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/mp-vill-avskaffa-betyget-f/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Nov 2023 11:54:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=166200</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Miljöpartiet föreslår att avskaffa betyget F (underkänt) i skolorna. Partiet hänvisar till att man ska minska stressen för eleverna och konstaterar att F-betyg kan hindra elever från att kvalificera sig för gymnasieutbildning.</strong>

Miljöpartiets partistyrelse föreslog inledningsvis att utföra en utredning om möjligheten att avskaffa underkända betyg, men på partiets kongress beslöt man dock att arbeta för att omedelbart avskaffa F-betyget.

– <em>Stressen är enorm bland elever, och det här är ett förslag som kan påverka på riktigt</em>, säger Fabian Lidbaum från Grön Ungdom till skattefinansierade <a href="https://sverigesradio.se/artikel/mps-ombud-gar-emot-ledningen-vill-avskaffa-betyget-f" target="_blank" rel="nofollow noopener">SR</a>. <em>Vi kommer att bidra till att hundratusentals elever som får en chans i arbetslivet till ett bättre liv</em>, tillägger han.

Förra året lämnade cirka 15 procent elever nian utan gymnasiebehörighet. Partiets språkrör Märta Stenevi framhåller att många unga behöver tre år till i skolan för att undvika att bli indragna i exempelvis gängkriminalitet.

– <em>Det som händer nu är att vi har ungdomar som i en oerhört formativ ålder får höra att de misslyckades och därför är underkända, och då tappar vi dem ur skolan</em>, säger hon till <a href="https://tt.omni.se/miljopartiet-ta-bort-betyget-f/a/RGeMzx" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.

MP vill också att betygen ska börja gälla från årskurs 7, inte årskurs 6 som det är idag

Regeringen Kristersson har i nuläget inte för avsikt att ompröva gränsen mellan godkänt och icke godkänt betyg, något som slogs fast när man lanserade en ny en statlig utredning om skolan i mars.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/mp-vill-avskaffa-betyget-f/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Illinois-gymnasium vill göra om betygsystem &#8211; för att gynna svarta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/gymnasium-vill-gora-om-betygsystem-for-att-gynna-svarta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/gymnasium-vill-gora-om-betygsystem-for-att-gynna-svarta/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jun 2022 04:46:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[elever]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125206</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Eftersom svarta och latinamerikanska elever presterar mycket sämre än vita och östasiatiska elever vill styrelsen för ett amerikanskt gymnasium att betygssystemet görs om.</strong>

<strong>Bland annat ska dåligt uppförande, skolk och försenade inlämningsuppgifter ignoreras och ingen ska heller längre kunna få det lägsta betyget.</strong>

Förändringarna som skolstyrelsen för Oak Park and River Forest High School i Illinois nu inför innebär bland annat att lärarna beordras att ignorera ”variabler” som man påstår är diskriminerande och skadar svarta elevers betyg på ett ”oproportionerligt sätt”, - elever ska därför inte längre straffas för skolk, dåligt uppförande eller för att inte ha lämnat in sina skolarbeten i tid, skriver <a href="https://westcooknews.com/stories/626581140-oprf-to-implement-race-based-grading-system-in-2022-23-school-year" target="_blank" rel="noopener">West Cook News</a>.

”<em>Traditionell betygsättning vidmakthåller orättvisor och ökar klyftorna</em>”, påstår man bland annat. Istället ska lärarna nu ägna sig åt vad som beskrivs som ”kompetensbaserad betygssättning” och sluta underkänna elever även om de misslyckas med kunskapsmålen – istället ska man uppmuntra och belöna ”framsteg över tid”.

Förespråkare av rasbaserad betygssättning har i många år hävdat att det behövs helt nya betygskriterier för att svarta elever ska få bättre resultat och flera skoldistrikt i USA ”experimenterar” redan med åtgärder som att eleverna får göra om proven hur många gånger de vill, att deras misskötsel i skolmiljön ignoreras vid betygsättande eller att de helt enkelt inte spelar någon roll om eleverna faktiskt närvarar på föreläsningar och lektioner.

Gymnasieskolan har även tagit fram statistik kring hur de olika etniska grupperna presterar på högskoleproven och där framgår att 77 procent av de svarta eleverna underkänns – jämfört med 25 procent av de vita eleverna och 27 procent av asiaterna.

Skolan i fråga har också efter skarp kritik från elever och allmänhet publicerat ett <a href="https://www.oprfhs.org/news/1742090/statement-regarding-grading-practices" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a> där man påstår att West Cook News sprider felaktigheter, har missuppfattat situationen och att skolan inte har några planer på att bedöma eleverna utifrån ett rasbaserat betygssystem.

Man hävdar vidare att skolan kommer att hålla ett möte med elever och föräldrar innan man eventuellt genomför förändringar i betygssystemet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/gymnasium-vill-gora-om-betygsystem-for-att-gynna-svarta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sandviken sämst i klassen &#8211; en fjärdedel av niorna underkända</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sandviken-samst-i-klassen-en-fjardedel-av-niorna-underkanda/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/sandviken-samst-i-klassen-en-fjardedel-av-niorna-underkanda/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Sep 2021 04:49:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[Sandviken]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=108035</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sandvikens ledning påstod att kommunens storskaliga mottagande av migranter skulle bli en gigantisk vinstaffär, men verkligheten har i flera avseenden kunnat konstateras ha blivit en annan.</strong>

<strong>Nu uppmärksammas kommunen även för sämst skolresultat i länet – nästan en fjärdedel av niondeklassarna saknar behörighet till gymnasiet.</strong>

2014 gick Sandvikens ledning ut och hävdade att kommunen skulle tjäna enorma summor pengar på massinvandringen – över 500 miljoner kronor per år. Detta efter en rapport som man själva beställt för att kartlägga huruvida invandringen skulle vara gynnsam eller ej.

<em>– Därför beställde nämnden studien och det var positivt att också en oberoende rapport så klargörande visar att invandringens plussida är så pass mycket större</em>, <a href="https://www.expressen.se/nyheter/tjanar-500-miljoner-kr-per-ar-pa-invandring/" target="_blank" rel="noopener">hävdade</a> Leif Jansson, chef för arbetsmarknads- och trafikförvaltningen i Sandviken vid tillfället.

Etablissemangsmedierna hoppade på nyheten och Bonniertidningen Expressen hävdade att ”nu finns det svart på vitt ... Sandviken tjänar drygt 500 miljoner kronor varje år tack vare de utlandsfödda”. Även den dåvarande EU-ministern Birgitta Ohlsson gick ut och hyllade Sandviken och deklarerade att invandringen är en vinst för såväl kommunen som för individen och företagen.

<strong>Beräkningarna var dock</strong> felaktiga. Massinvandringen blev ingen vinst för kommunen. Istället ledde flyktingmottagandet till enorma kostnader för kommunen och några år senare satt man istället med ett budgetunderskott i mångmiljonklassen.

<em>– Det var ju ett fantasiscenario som målades upp. Rapporten var felaktig från början. Hur kunde någon stå bakom den?</em> - sade M-oppositionsrådet Jonny Bratberg till Bonniertidningen <a href="https://www.expressen.se/nyheter/sandvikens-miljonforlust-fem-ar-efter-vinstrapporten/" target="_blank" rel="noopener">Expressen</a> 2019.

Dessutom är skatten högre i Sandviken än i de flesta andra kommuner i landet och fler skattehöjningar kan inte uteslutas. Utöver detta konstaterar Bratberg att kostnaderna för försörjningsstöd ”har stuckit iväg” efter flyktingmottagandet – trots att man gett 350 personer helt kommunalt subventionerade anställningar i offentlig sektor.

<em>– Osäkerheten är inte bra. Det finns en risk att en del av dem behöver försörjningsstöd framöver</em>, konstaterar Bratberg och menar vidare att även servicen trots de höga skatterna är sämre än i andra delar av Sverige.

Efter fiaskot har Sandviken istället målats upp som ett varnande exempel i andra kommuner, exempelvis av Sverigedemokraten Louise Erixon i Sölvesborg.

<em>– Den är symptomatisk och visar hur verklighetsfrånvända kommunpolitiker bidrar till att förstöra för sina egna kommuninvånare. Det är så klart tragiskt</em>, uttrycker Erixon.<em>
</em>

<strong>Nu visar det sig</strong> att även vad gäller skolan får Sandviken <a href="https://sverigesradio.se/artikel/sandviken-samst-i-klassen-en-fjardedel-av-niorna-ej-godkanda" target="_blank" rel="noopener">bottenbetyg</a> – 100 av 436 niondeklassare i kommunen misslyckades förra året med att bli behöriga till fortsätta studier.

Siffran är klart sämst i länet och även om ansvariga inte vill svara på om det är en hög andel elever med invandrarbakgrund som ligger bakom det katastrofala resultatet så medger man åtminstone att siffrorna är problematiska.

<em>– Det är alldeles för högt, vi måste jobba vidare med att få ner detta</em>, säger Lars Karlsson (S), ordförande i kunskapsnämnden i Sandviken.

På en av högstadieskolorna i Sandviken är det hela 33 av 100 niondeklassare som går ut skolan med otillräckliga betyg för högre studier.

<strong>Lars Karlsson säger vidare</strong> att skolorna har de resurser de behöver och att han förväntar sig att 80 procent av kommunens niondeklassare har gymnasiebehörighet inom två år – vilket alltså ändå skulle innebära att var femte elev inte kan studera vidare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/sandviken-samst-i-klassen-en-fjardedel-av-niorna-underkanda/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronapolitiken leder till usla betyg för elever</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/coronapolitiken-leder-till-usla-betyg-for-elever/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/coronapolitiken-leder-till-usla-betyg-for-elever/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Apr 2021 10:55:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=99574</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På den svenska regimens rekommendation har en majoritet av gymnasieskolorna övergått till distansundervisning. Nu visar det sig att konsekvenserna är katastrofala och att en majoritet av landets kommuner ser att distansundervisningen kommer att leda till att fler elever går ut gymnasiet utan fullständiga betyg.</strong>

Att fler elever på grund av den förda coronapolitiken går ut gymnasiet utan fullständiga slutbetyg innebär också att de inte kommer att sakna behörighet till högre studier på exempelvis högskola eller universitet och hela deras framtid riskerar att påverkas negativt.

Enligt en enkät som <a href="https://www.tv4.se/artikel/7uGPED8jJFNNQiQKccj2cj/larmet-allt-fler-elever-riskerar-ofullstaendiga-betyg" target="_blank" rel="noopener">TV4Nyheterna</a> har gjort så uppger hela 57 procent av kommunerna att fler elever än vanligt riskerar att gå ut skolan med ofullständiga betyg 2021.

<strong>I ett försök att motverka</strong> en total katastrof så har många skolor istället valt att förlänga vårterminen och ”erbjuda stöd” även på loven till elever som halkat efter på grund av den påtvingade distansundervisningen.

<em>– Vi kommer prioritera årskurs tre</em>, säger Markus Eek, verksamhetschef i Ängelholm och berättar vidare att man valt att förlänga terminen med två veckor.

Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur elever som tvingats till distansundervisning känner att de lär sig betydligt <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-elever-lar-sig-mindre-under-coronarestriktionerna/" target="_blank" rel="noopener">mindre</a> än vanligt och hur man heller inte får den hjälp man behöver för att klara studierna.

<em>– Man har inte lika bra kontakt med lärarna. Man kan inte heller få samma hjälp av kompisarna</em>, säger Suha Abbood, 19, elev på teknikprogrammet vid Ulvigymnasiet i Köping.

<strong>En tredjedel av eleverna</strong> som då tillfrågades uppgav också att de trodde att den kritiserade undervisningsformen skulle leda till att de fick sämre betyg.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/coronapolitiken-leder-till-usla-betyg-for-elever/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska elever lär sig mindre under coronarestriktionerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-elever-lar-sig-mindre-under-coronarestriktionerna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-elever-lar-sig-mindre-under-coronarestriktionerna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Feb 2021 05:35:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=95202</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots larmen om extrema pandemiöverdrifter fortsätter regeringen sin hårda coronapolitik - något som bland annat tvingat gymnasieelever till distansundervisning. Eleverna uttrycker själva växande oro för att de lär sig mindre, har stora problem att hänga med och därtill inte kan få lika bra hjälp av läraren när undervisningen sker hemifrån.</strong>

Statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenska-gymnasieelever-vittnar-vi-lar-oss-mindre-nu" target="_blank" rel="noopener">SVT</a> har genomfört en enkät som 105 elever svarat på och en majoritet säger att de har lärt sig mindre än vanligt under det gångna året, bland annat eftersom undervisningen skett via distans och man inte fått hjälp på plats.

– <em>Man har inte lika bra kontakt med lärarna. Man kan inte heller få samma hjälp av kompisarna</em>, säger Suha Abbood, 19, elev på teknikprogrammet vid Ulvigymnasiet i Köping.

55 av 105 elever uppger att de lärt sig mindre än vanligt, 41 att de lärt sig ”ungefär lika mycket” och bara nio procent säger att de lärt sig mer än vanligt. Att skolgången påverkats kraftigt negativt av coronarestriktionerna står alltså klart, men enligt SVT är inte Skolverket inte klart över vilka långsiktiga konsekvenser distansundervisningen har för elevernas lärande.

<strong>Matematiken lyfts fram</strong> som särskilt svår att lära sig via distans och många elever upplever att de lär sig mindre matte nu än tidigare.

– <em>Matte är ett ämne som många behöver hjälp med av läraren och då får man ofta vänta på hjälp. Då blir det kanske att man inte jobbar under den tiden man ska vänta och lär sig mindre</em>, säger Elsa Eliasson, 16, som går handels- och administrationsprogrammet på Mönsterås gymnasium.

På yrkeslinjerna får eleverna inte genomföra viktiga praktiska delar av sin utbildning - något som är helt nödvändigt för att förbereda dem inför yrkeslivet men som också påverkar deras betyg negativt, vilket oroar många unga.

En tredjedel av Sveriges elever tror att deras betyg kommer att sänkas på grund av coronapolitiken och distansundervisningen och att deras framtidsutsikter och möjligheter till arbete och högre utbildningsplatser därigenom försämras.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-elever-lar-sig-mindre-under-coronarestriktionerna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen vill se betyg från årskurs fyra</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-se-betyg-fran-arskurs-fyra/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-se-betyg-fran-arskurs-fyra/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Mar 2014 01:44:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alliansen]]></category>
		<category><![CDATA[betyg]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17553</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Elever i årskurs fyra borde få betyg, menar de fyra Allianspartierna som dessutom vill att att nationella prov rättas externt.</strong></span>

På <a href="http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">DN Debatt</a> skriver partiledarna att fjärdeklassarna ska kunna få sina första betyg redan sommaren 2017. Målet är också att de nationella proven digitaliseras för att kunna rättas externt i så stor utsträckning som möjligt.

<em>”Betyg, kunskapsmål och prov är inte hela lösningen på kunskapsutmaningen, men det gör skolan mer fokuserad på att eleverna ska lära sig mer och på att tidigare fånga upp den som riskerar att halka efter eller behöver extra stimulans”, </em>skriver Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Annie Löf på DN Debatt.

Allianspartierna skyller dessutom ifrån sig på de dåliga studieresultaten som uppmärksammades i PISA-rapporten i höstas. Det är ”konsekvenserna av den gamla socialdemokratiska politiken” som gör att eleverna presterar sämre, menar man.

Andra förslag som presenteras i debattartikeln är att de skriftliga omdömena slopas och att ett läskunnighetsmål införs i första klass.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-se-betyg-fran-arskurs-fyra/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
